Fredrik Karlström

Jag har de senaste veckorna, vid flera tillfällen, uppmanat de andra mediehusen på Åland och deras chefer att svara på två olika utmaningar. I inget av fallen har jag fått respons, av någon, fastän jag vet att de sett utmaningarna och inläggen.

Bara så ni vet Niklas, Jonas och Albin ,jag tänker inte sluta nöta om detta förrän jag får ett svar ifrån er. Givetvis förväntar jag mig att NI antar utmaningarna och är med och gör världen lite bättre, men om inte, så vill jag iallafall ha ett svar.

Det tycker jag att är det minsta jag kan begära. Ni har tagit för givet och förväntat er det av mig de senaste åren, att jag skall svara på de frågor ni ställt, vilket jag alltid gjort. Nu ställer jag frågan till er igen. Antar ni utmaningarna?
-”Nej, vi är inte med” är också ett svar även om jag hoppas jag slipper höra det. Vill ni läsa om utmaningarna en gång till i samlad form så kommer de här.
Den första utmaningen handlar om att vi är tre på Steel FM som kommer springa i stafetten på FCAR (Fight Cancer And Run Åland) den 11 juni.

Här är det väldigt enkelt, ställ upp ett lag och var med (eller betala in avgiften om ni inte får till ett lag). Här kan du se den>>

Den andra utmaningen handlade om att vi hade Robert Aschberg, Andreas Arvidsson och åländske Dag Lindholm på besök i studion den 28 april där de berätta om Gula Båtarnas uppdrag i östra Medelhavet, och det oerhört viktiga arbete deras besättningar utför varje dag för att rädda liv.

Frippe som gjorde intervjun, (du kan lyssna på den här>> ) blev så berörd av historien att han kände att han ville göra något. Så han gav en slant och utmanade oss andra på stationen att göra likadant. Alla slöt upp och jag meddelade att Steel FM skulle dubblera den summa som vi samlade in. Det resulterade att vi tillsammans skänkte 500 euro till organisationen.

Kan lilla Steel FM vara med och göra en skillnad, tycker jag de andra mediebolagen skall kunna göra det också. Så med det passade vi också den bollen vidare till de övriga medieföretag på Åland: Så Ålandstidningen, Nya Åland och Ålands Radio & TV– antar ni utmaningarna eller inte?

Det minsta jag begär är ett svar.

Jag har varit tillsammans med min bror till Sarajevo några dagar och firat att han fyllt år. Återigen åker vi med Norwegian och det får mig att tänka på en diskussion jag hade på Facebook med några personer när jag satt i ett av deras flyg ifrån Aten till Stockholm för några veckor sedan.

Det var några personer som kommenterade mitt inlägg och ansåg att man inte skall flyga med Norwegian pga deras personal/lönepolitik.
I korthet kan jag säga att jag inte håller med och anser att Norwegian är ett bra bolag, att piloterna, teknikerna och kabinpersonalen har bra löner och att ingen av de anställda där tvingas till att gå till arbetet samt att flygbolag om några lever i en global värld med global konkurrens.

Nämna vill jag också att tack vare intåget av lågprisflygbolag så har även de ofta statligt ägda bolagen tvingats till effektivsering och det medfört att resandet för oss vanliga konsumenter har kunnat öka.

Jag anser även att ökat resande är bra med tanke på att vi alla nu kan vara med och göra världen lite bättre genom att lära oss av andra kulturer, träffa nya mänskor och fördela en del av våra ekonomiska resurser till ställen som har det sämre ställt än vad vi har (turism är ett av de mest effektiva sätt att fördela medel ifrån rikare till fattigare länder).

Det faktum att jag nästan alltid flyger på det billigaste sättet jag hittar, oftast med lågprisbolag, gör också att jag tenderar att spendera mer pengar på de destinationer jag åker till. Valet av destination utgår även det ifrån lågpriskalendern istället för de mest populära destinationerna just nu. Så även den här resan, det blev alltså Sarajevo av alla ställen.

Just den här resan och resan till Aten kostade ungefär 700 kronor per person tur&retur. Det förutsatte i bägge fallen att vi kunde vara lite flexibla med dagarna. Hade vi åkt några andra dagar hade det kostat tre-fyra gånger mer. Eftersom jag inte längre är offentligt anställd kan jag anpassa mig till det.

Tack vare de låga priset har vi kunnat genomföra dessa resor som givit oss minnen för livet samtidigt som det var till gagn för lunch/middagsrestaurangerna, gästhemmet, taxi, biluthyrarna, butikerna och rederierna i ett Grekland och Bosnien som just nu har det tufft.

Tack vare Norwegian och deras lågpris, fick några företagare som just nu har det väldigt knapert, extra kunder och med det lite bättre förutsättningar att få livet att gå ihop.

Så här kommer ett stort tack till Norwegian för att ni finns och faktiskt gör världen lite bättre och att ni har gratis wi-fi ombord.

Jag skrev ett inlägg, för någon månad sedan, om att jag inte tar ut lagtingspension. Men eftersom jag bara senaste veckan fått förklara för två olika personer att jag inte lyfter den (eftersom folk uppenbarligen tror att alla politiker är likadana) så länkar jag till det inlägget här>> igen, där jag förklarar varför jag inte gör det och att alla politiker inte är likadana.

Annars snurrar dagarna på, jobbar halvtid på Steel FM samtidigt som jag försöka komma i lite bättre form och få ryggen att ta lite mindre ont. Jag har ett kilo kvar till målvikten 95,9 MHz. Det skall nog gå även om det varit en hel del resor, helger och onyttigt leverne sedan #frille100dagar startade den 22 mars. Inte nog med det, imorgon sticker jag med min bror till Sarajevo i några dagar, men jag är hemma tills jag skall infinna mig på Avancia och Johannes Nordström för min veckoträning på onsdag klockan 09:00.

Något som jag också håller på funderar på är att bygga ett hus. Har funderat något år, jag har ritat/skissat lite men den senaste månaden har jag involverat en arkitekt, en ritningsfirma och min far. Om allt går som det skall så lämnas bygglovshandlingarna in på måndag. Här kommer en liten förhandstitt på hur huset kommer att se ut 🙂

Alla onsdagar klockan 09:00 har jag en date inbokat på Avancia med en kille som också blivit Steel FM:s personliga tränare, Johannes Nordström.

Kan säga att dagens pass var det tuffaste hittills.Det behövdes för min viktminskning har stagnerat och ligger på en platå just nu.

Ingenting har hänt på vågen på ca två veckor. Lite irriterande eftersom jag tycker jag ätit rätt och rört mig en hel del men samtidigt vet jag att kroppen fungerar så, samt att muskler väger mer än fett 🙂

Jag kan ändå konstatera att jag förbättrat min fysik och kondition en hel del mot när jag började för snart 70 dagar sedan, men jag har en bra bit kvar. Ryggen bråkar en del men jag tycker att träningen gör den bättre.

Målet att komma ner till minst 95,9 kg står kvar men som Christian Ekström skrev på facebook häromdagen ”Vikten är sekundärt. Det intressanta är vad vikten består av.” Precis så är det. Mitt mål med det här projektet (#frille100dagar)är att jag skall må bra, bli lite snyggare, orka mer och pendla viktmässigt (långsiktigt) mellan 94-96 kg istället för som det varit senaste åren mellan 99-104 kg.

En annan träning jag håller på med är mitt kladdkaksprojektet #10000kladdkakor (läs mer om det här>>).

Jag har kommit på många olika recept och kombinationer sedan start samt jag gör även några saker som fungerar väldigt bra, som jag inte tror någon annan gör, vad säger jag inte än.

Igår gjorde jag även en ny variant, jag gjorde 24 stycken små på en gång. Lite mer ”meck” men jag inser att jag måste ökat antalet om jag skall nå målet innan jag dör :). Gör jag två dussin åt gången så fixar jag det på åtta år (om jag gör en sats i veckan).

Eftersom vi försöker komma lite mer i form på radion så har jag slutat ta med mina skapelser hit och det har medfört att jag måste hitta andra försökskaniner. Det gjorde att gårdagens lite speciella modeller (innehållande, mintpastiller, påskdrageer och gröna kulor med en citronfrosting, sprinklad med nougat) delades ut till psykiatriavdelningen på ÅHS idag, efter ett inlägg på facebook. Här hittar du den tråden>>

Lite gulligt 🙂

Vet inte riktigt var jag skall börja för det finns så mycket att säga om det här projektet. Hur det tillkom, hur det utvecklats och hur det slutade med det offentliga Åland som ägare och nu hur det fortsätter vara en spelare på den privata marknaden i Landskapets pensionsfonds regi.

Jag ifrågasatte det offentliga byggandet av komplexet redan innan beslutet togs år 2000 och jag var sedan med om, som näringsminister, att reda upp och sälja det efter att EU-kommissionen år 2011 konstaterade att det var byggt med olagligt statsstöd. Ja, det finns väldigt mycket att säga om det här.

Men det jag idag tycker är lite tråkigt är det faktum att huset återigen troligtvis kommer bli en aktör som verkar på den privata marknaden och göra det i en tid när det står fler tomma kontorslokal på Åland än någonsin.

Bara idag när jag körde på jobb, körde jag förbi min och min brors lokal på Blomstringevägen ovanför Sparhallen på 1850 kvm (eller snarare Ålandsbankens fastighet, eftersom huset är några decennier från att vara betalt) som från den sista juli står tom.

Jag körde förbi en nybyggda lokal på dryga 200 kvm i Dalbo (bredvid Prosound) som står tom, när jag tog västra utfarten till radion passerade jag Consilia-huset som annonserar om lediga lokaler. Jag såg Tekniska Verken där Mariehamns Elnät vill flytta ut och köpa det tomma Mariepark, dessutom såg jag i dagens tidningar att ”Fastighets Ab Klintens Servicecenter i Mariehamn” bredvid Harrys El gör reklam för att de har 1372 kvm fina kontorslokaler att hyra ut från 1 augusti. Det här var bara på väg till jobbet.

Jag vet att det finns ytterligare några tusen kvadratmeter tomma kontorslokaler i Jomala och Mariehamn. Vad tänker då Landskapets pensionsfond göra? Jo, bygga ytterligare kontorslokaler och flytta befintliga hyresgäster dit för att på så sätt frigöra utrymmen för att hyra ut.

I min tid som näringsminister försökte jag flertalet gånger prata med dåvarande finansminister Roger Nordlund, som högsta politiska ansvarig för Pensionsfonden, om att inte bygga ut mer kontorsutrymmen. Utan istället bygga studentlägenheter om det är så att man skall använda all sin byggnadsrätt. Studentlägenheter som i första hand skulle erbjudas studenter som studerar på högskolan (högskolan som jag anser borde ha minst 1000 studenter). Enligt Carin Holmquist tidigare professor i entreprenörskap på Handelshögskolan i Stockholm är just lägenheter, nära skolan, ett oerhört starkt argument för studenter när de väljer studieort.

Tyvärr fick jag inget gehör för det och nu kan jag inte påverka på annat sätt än såhär. Så Mats Perämaa, vad tycker du? Är det rätt av den offentligt ägda pensionsfonden att investera i ytterligare kontorslokaler för (om jag förstod det rätt) €6000/kvm eller €6.000.000?

Jag kommer lite nu och då blogga på www.steelfm.ax/bloggen också. Det första inlägget är det här du hittar här nedan. Besök gärna den sidan också för, förutom mig så hittar du också inlägg ifrån Frippe och Boutros där.

—-

Som du säkert märkt har det hänt mycket på SteelFM den senaste tiden. Förutom att vi investerat över 60.000 euro förra året på den modernaste tekniken inom radio har vi även beslutat att satsa ännu mer på innehållet. Boutros sänder varje morgon ”Vakna med Steel” med aktuella gäster och finurliga kommentarer, Micke håller dig sällskap under arbetsdagen och 100% Frippe är din ciceron med diskussion, debatt och roliga inslag på eftermiddagarna.

Du kommer också märka av oss betydligt mycket mera ute på fältet än tidigare. Ålandsmässan var det första större evenemanget vi direktsände ifrån och framöver har vi flera olika evenemang vi kommer vara på.

I en tid av förändring där mediahus har olika svårt att hitta lösningen på finansieringsfrågan försöker också vi hitta nya sätt att utvecklas.

Nyheter, lokala inslag som engagerar, innehåll som utmanar och ibland upprör ihopblandat med en stor dos humor och lite ironi är vår melodi. Allt förankrat i det lokalsamhället vi lever i och älskar. Vi är övertygade om att lokal kommersiell radio har framtiden framförsig. Men det innebär också att vi måste hitta nya sätt att komma ut med information och sprida budskap och inte alltid göra som vi alltid gjort.

Eftersom Steel FM enbart finansieras via reklaminkomster och inte via bidrag, stöd, licensmedel eller prenumerationsintäkter gäller det för oss att leverera ett innehåll som du vill lyssna på. För utan dig som lyssnare är vi ingenting och har inget att sälja till våra kunder. För det är ingen hemlighet, det är det vi säljer, att du lyssnar.

Den nya digitala verkligheten vi befinner oss i med otaliga sociala medier som slåss om din uppmärksamhet, ger oss otroliga möjligheter att nå ut med vårt budskap. Men vi kan inte bara vara en gaphals med en stor megafon som skriker ut en massa budskap. Vi vet att vi måste leverera ett innehåll som är viktigt, roligt, uppmuntrande och positivt för att du skall ta del av det, kontinuerligt och framledes.

Blandar vi det med bra musik, förankrat i den åländska verkligheten, utan kostnad för dig, hoppas och tror vi att du kommer att gilla det. Gör du inte det, hör av dig och berätta vad du vill ha mer, mindre eller annat av. Vi lyssnar och anpassar oss för som sagt, utan dig som lyssnare är vi och har vi ingenting.

I morse var jag och körde ett pass med Johannes Nordström på Avancia. Konstaterade återigen hur mycket man egentligen kan göra utan så mycket maskiner och tillbehör. Väger man 98 kilo är kroppen en ganska bra maskin att jobba med.

Jag måste också säga att många av de övningar/repetitioner vi gör, så har jag gjort tidigare i mitt liv, men jag har gjort dom fel. Det är otroligt stor skillnad på om man gör som Johannes säger eller om man ”fuskar” på sitt eget sätt, som man alltid gjort. Rekommenderar varmt att du tar några pass nu och då med en PT som kan visa dig enkla men rätta rörelser (det trodde jag aldrig jag skulle säga).

Måste också berätta att vi avslutade passet med ett femton minuters boxningspass. Tusan vad slut jag blev. Skäms lite som gammal boxare att jag inte hade bättre teknik och uthållning än vad jag hade men jag får trösta mig med att det var över 20 år sedan jag stod i ringen.

Jo, jag har gått en boxningsmatch, men jag slutade efter den första och enda. Insåg att jag inte var lämpad som boxare, för det första så vägde (och väger) jag alltför mycket så jag hamnade i super tungviktsgruppen (där är alla killar dubbelt större än mig och har betydligt längre räckvidd med sina armar) och sen så tyckte jag synd om motståndaren när jag fick in en träff. Ingen bra egenskap som boxare.

Annars så viktmässigt går det åt rätt håll, just nu väger jag 97,9kg och målet att (minst) komma ner till 95,9MHz känns inte omöjligt, även om det är nu som utmaningen börjar på riktigt. Som jag skrivit tidigare så har jag inte vägt under 93 kg de senaste 20 åren så kommer jag dit ner är det en riktig bedrift. Snart är halva tiden av detta projekt avklarat, sen gäller det att hålla den vikten och livsstilen.

En annan som idag börjar sin resa, kamp och väg mot förändring är Frippe på radion. Läs mer om hans projekt och följ hans resa på http://www.steelfm.ax och Steel FM:s facebook. Han skall gå ner 40 kg på ett år, det är en riktig utmaning det!

Tycker den här filmen som vi gjorde är lite rolig. Se den, dela den och stötta Frippe i sin strävan mot en ny kropp och ett nytt liv.

Alla uppskattar inte skämt och jag kan bara konstatera att det som är synd med det, är just de som inte uppskattar skämt. Det är alldeles för mycket allvar, katastrofer, elende samt oroligheter i världen och på tok för lite humor, ironi och glädje.

På morgonen den 1 april fick vi på radion för oss att vi skulle göra ett litet aprilskämt. Vi skrev ihop ett pressmeddelande och gjorde en liten youtube film. Filmen hittar du här>>

Resultatet av skämtet har varit att väldigt många har hört av sig och gratulerat till roligt, påhittigt, annorlunda och galet skämt. Och ärligt talat så var det en hel del som först gick på det och trodde det var sant och gratulerade till en bra affär…:)
Precis som ett aprilskämt skall vara.

Men det finns även de som blivit stötta och arga. Några mail har kommit in och de tänker jag givetvis inte publicera men eftersom Gunilla Jansson kommenterat på SteelFMs officiella Youtube-konto kan jag inte låta bli att posta hennes kommentar, och vårt svar.

Här hittar du pressmeddelandet.
Trevlig söndag på er

Pressmeddelandet

Nej, Bagel Bee Coffee Bar är inte bland de åtta som ansökt om att få driva vidare serveringen på torget i Mariehamn. Varför kanske du undrar, det stod ju i tidningen att ni var intresserade.

Precis det var vi, riktigt mycket till och med. Fram tills vi läste urvalskriterierna ifall det är flera intressenter. Både Eva och jag har svårt med oklara regelverk och upplägg som beror på subjektiva tolkningar av tjänstemän.

Ett kriterium för att bli beaktad som hyresgäst var att man måste presentera vilken affärsidé man har för kiosken. Det är väl inget större problem att beskriva det, även om det inte känns helt rätt att offentliggöra våra affärsidéer ifall vi inte erhåller kontraktet men är det ett kriterium så är det.

Det som störde oss mer var sedan hur urvalet skulle ske. Nämligen att en grupp bestående av tjänstemän ifrån Mariehamn skall bedöma vilken företagare/affärsidé som är bäst för att ”bredda utbudet av matställen vid torget” och rekommendera ett förslag till tekniska chefen som skall ta beslutet om vem det är som skall få hyra lokalen.

I vår värld är det här tillvägagångssättet väldigt konstigt.

Hur skall olika affärsidéer värderas och vägas mot varandra?  Vad är ett befintligt beprövat koncept värt i förhållande till något helt nytt? Är det bättre om vi skulle ha ett maritimt eller ryskt tema på vårt koncept? Vad skulle det vara värt om vi stoppade in en liten radiostudio och direktsände ifrån torget alla dagar? Hur skulle det värderas jämfört med någon annan företagare som har ett annat förslag?

För inte kan det väl vara så att det offentliga Mariehamn har skillnad på folk och folk, företagare och företagare?

Varför inte köra ett öppet och transparent förfarande med klara regler. Om det är flera som accepterat hyran och fyller baskriterierna om café/matservering så borde det företaget som bjuder högst per månad få möjligheten att hyra stället.

Det förfarandet hade varit bra för Mariehamns skattebetalare och spelreglerna hade varit klara för alla intressenter. Inte som nu, bli bedömd som företagare av en grupp tjänstemän, som subjektivt kanske inte tycker om bagels eller kladdkakor men gillar hamburgare.

Nu har det gått exakt en månad sedan jag körde igång #frille100dagar. Tänkte komma med en kort sammanfattning såhär långt.

Jag började alltså måndagen den 22 februari med att ställa mig på vågen och vägde då 103,8 kilo (fredagen innan vägde jag 104,8kg…). I morse vägde jag, som igår, 98,6 kilo vilket betyder 5,2 kilo mindre på 30 dagar.

Den största förändringen jag gjort såhär långt är nog kosten. Jag har slutat äta godis, chips, glass och annat onyttigt på kvällarna samtidigt som Eva har lagat god och hälsosam mat till middag. Visst har jag syndat några gånger och levt onyttigt några dagar men det anser jag att man både får och skall göra för att motivationen skall finnas kvar.

Den näst största förändringen är att jag tack vare PT Johannes Nordström kommit igång med träningen igen. Skulle jag inte ha bokat upp honom på förhand kan jag redan nu säga att jag inte hade kommit iväg till Avancia.

Jag vet också att det kommer att bli svårare att gå ner lika mycket de kommande veckorna men målet är satt och för att fortsätta viktgången är det träningen som måste intensifieras.

Något som kanske inte passar in i #frille100dagar är mitt andra lite mer långsiktigare projekt #10000kladdkakor. Det projektet lever vidare och senaste tiden har jag förfinat både kaksmeten och toppingen och känner att jag börjar bli ganska bra på det här. Har en bit kvar men jag kan säga att jag har hittat några knep som jag inte tror att någon annan använder 🙂 Avslöjar dom i min kommande kladdkaksbok som jag planerar ge ut år 2020

Det är nu utmaningen börjar på riktigt. Att gå ner några kilon på två veckor är inte så svårt men att fortsätta göra det i 86 dagar till är inte lika enkelt. Ärligt talat så tycker jag att det har gått ganska bra så här långt, iallafall fram tills i lördags, då började jag känna hur influensan som härjar på ön kommit fram till mig.

Trött, slut, snorig och hängig inledde jag lördagen med några timmars jobb men sen tog orken slut och jag hamnade i soffan och kom sedan inte därifrån förrän jag gick i säng igår kväll.

Influensan är väl inte hela världen men den medför i sin tur att jag äter för mycket, rör mig för lite och äter lite till… Därför är dagens viktfoto en besvikelse av stora mått men det är bara att säga som Mark Levengoods mormor. -”Det är bara att bryta ihop och gå vidare”  så nu gör jag det. Jag tvingar in influensan in i ett hörn och laddar upp inför nästa pass med Johannes på Avancia som är på onsdag.

Nästa måndag skall jag vara under 100 kg. #frille100dagar

Något som annars var lite roligt i helgen var gårdagens blogginlägg om min parkeringsbot. Den fick över 3000 visningar och blev med det det mest lästa inlägget på bloggen, under ett dygn, sedan starten av bloggen år 2006.

För några veckor sedan hoppade jag ur bilen utanför Music Shop i Mariehamn eftersom jag skulle hämta en grej till radion. Jag var inte inne i butiken i mer än en minut men när jag kom ut så stod världens effektivaste  parkeringsvakt utanför och bötfällde mig och min bil.

Jag har inget att skylla på, eftersom jag stod på fel ställe, men jag kan tycka att det var lite onödigt av parkeringsvakten eftersom det bara handlade om en liten minut. Hur som, jag tog emot min bot och satt mig i bilen, glömde sedan bort att jag fått den men fick en vänlig påminnelse av Mariehamns stad i postlådan i fredags att jag varit i deras stad och handlat.

Idag skulle jag sätta mig ner och betala bort min skuld men döm om min förvåning när  jag inser att Mariehamns Stad anser att det är Barbro Sundback som skall betala den.

Nu är frågan skall jag vänta på att Barbro är solidarisk och betalar den eller skall jag göra det själv 🙂

Idag körde jag mitt första träningspass med min personliga tränare Johannes Nordström på Avancia. Jo, du läste rätt. Jag har skaffat mig en personlig tränare. Jag som alltid ansett att jag kan och vet allt bäst och inte behöver någon hjälp med någon träning, av någon.

Jag har dock kommit till insikt att jag behöver hitta lite nya sätt att träna och stärka musklerna samt öka stabiliteten/rörligheten framförallt kring bålen min. Jag har även insett att om jag skall lyckas med min ”personliga utmaning” om 100gram/dag i 100 dagar så krävs det lite nya tankar, idéer och vägar för att jag inte skall misslyckas och stå där med dumstruten på mig sista maj.

Förutom att komma iform och bli starkare, smidigare och snyggare 🙂  är målet också att jag med träningen skall kunna ta kontrollen över mina dåliga diskar i ländryggen och på så sätt lura kirurgen på en operation.

Men tillbaka till i morse. Jag kan direkt säga att skulle jag inte haft en tid bokad klockan 09:00 med Johannes så skulle inte träningen kommit igång idag… Igårkväll satt jag nämligen på fullmäktige i Jomala till klockan 23:45 och i morse när jag steg upp efter en lite dålig natts sömn hade jag 25 orsaker till varför jag inte skulle börja träna idag utan en annan dag. Men bokar man en tid, håller man dem, så jag infann mig på Avancia tre minuter i nio.

Efter en snabb kontroll för att kolla lite olika värden (vägde 102,3kg idag..) så satte vi igång med ett grundläggande pass i tekniska övningar. Jag kunde ganska snabbt konstatera att jag är stel, osmidig och har dålig kroppskontroll :). Ganska snabbt upptäckte jag också en hel del nya muskler som jag inte visste att jag hade och efter en timme så svettades jag som en gris.

Nu är jag igång och fortsätter jag den här inslagna vägen kommer målet att nås. Nästa onsdag klockan 09:00 är det dejt med Johannes igen men fram tills dess skall jag ha kört några pass själv.