Pressmeddelande om Skattegränsen

Publicerat: 14 oktober, 2021 i Personligt

Skattegränsstrategigruppen

Varje vecka har den nya skattegränsstrategigruppen under minister Karlströms ledning träffats och diskuterat den uppkomna situationen i vilken de åländska företagen nu befinner sig. Ålands landskapsregering har tillsammans med Ålands näringsliv och företagarna på Åland kartlagt de uppkomna problemen som förmedlats vidare till de berörda riksmyndigheterna.

I skattegränsstrategigruppen väcktes även tanken på att en skattegränslots skulle anställas för att hjälpa företagen att hantera regelverket. Detta eftersom det skulle ha en omedelbar effekt för berörda företag. Ålands näringsliv kontaktades och VD Jan-Erik ”Jenki” Rask utredde direkt frågan vidare. Det hela ledde till att en av tullens anställda nu kommer att vara tillgänglig under hösten vid Ålands Näringsliv med att hjälpa företagen rätt i de nya systemen.

Därtill ser gruppen på vilka möjligheter till förenklingar som är möjliga att genomföra inom ramen för nu gällande EU-rätt.

Landskapsregeringen har även varit i kontakt med Finansministeriet

Landskapsregeringens målsättning är att skapa goda förutsättningar för företagande genom en så smidig handel som möjligt mellan åländska och finländska företag samt med företag i omvärlden. Det system som införts från 1.9.2021 är inte proportionerligt sett till kostnaderna i förhållande till nyttan och hämmar möjligheterna till goda handelsförbindelser både för åländska och finländska företag.

Landskapsregeringen är villig att se över hela systemet tillsammans med finansministeriet genom att en gemensam skattegränsgrupp med representanter från finansministeriet, skatteförvaltningen, tullen, finländska företag, Ålands landskapsregering, Ålands näringsliv och Åland Post upprättas.Uppgiften för gruppen skulle bland annat kunna vara att se till attde förenklingar som kan göras inom ramen för gällande regelverkblir genomförda men även att på längre sikt hitta lösningar som gör att skattegränsen blir så osynlig som möjligt.

Ålands landskapsregering föreslår även bland annat följande åtgärder i detta skede i nuvarande system som infördes 1.9.2021:

• Användningen av det elektroniska tulldeklarationssystemet skjuts upp och används inte före systemet är funktionsdugligt, buggarna är lösta och tydliga anvisningar uppgjorts samt en informationsinsats till företagen genomförts.

• 10-dagars tidsfristen i tvåstegsförfarandet förlängs till 30 eller 45 dagar.

• Tullens och skatteförvaltningens anvisningar förbättras och koordineras så att en enhetlighet uppnås samt en gemensam anvisning eller handbok utges vad gäller handel med Åland (detta behövs även för finländska aktörer för att handeln med Åland inte ska bli lidande).

• Periodförtullning och samlingsdeklaration godkänns som alternativ till en förtullning per leverans.

• Kravet på verifieringskedjan tas bort alternativt bör fakturan, om en periodförtullning om 30 eller 45 dagar är möjligt, fungera som underlag och verifikat vid slutlig tulldeklarering och i bokföringen.

En dialog pågår för närvarande med finansministeriet och parallellt med det undersöker Ministerrådet Anton Nilsson närmare hur andra områden som står utanför EU:s harmonisering av indirekt beskattning hur deras handeln med EU i praktikenfungerar.

Fifax – börsnotering

Publicerat: 12 oktober, 2021 i Personligt

Idag klockan 16:00 stänger teckningsperioden för det offentliga erbjudandet i emissionen av aktier i Fifax på Nasdaq First North Grow Market i Finland. Om planerna lyckas är det första gången på flera decennier som ett nytt börsbolag uppstår på Åland. Det blir ”vårt” tredje noterad bolag efter Viking Line och Ålandsbanken (jo, jag vet att Birka även var listat på börsen men som vi alla vet köptes det ut av Rederiaktiebolaget Eckerö).

Den landbaserade fiskodlingen i Eckerö är något jag jobbat mycket för politisk under en lång tid. Det var faktiskt ett av de första stora projekten som dök upp och påbörjades under min period som minister år 2011. Resan som bolaget har färdats sedan idén till den förhoppningsvis fulltecknade noteringen idag har varit långtifrån enkel och varit kantad av många utmaningar.

Två glada personer. Helmet Capitals Pentti Kulmala och undertecknad

Trots alla motgångar har färden framåt ändå fortsatt. För nästan exakt sju år sedan (den 23 oktober 2014) fick jag vara med om en stor milstolpen i bolagets historia. Nämligen när bygget i Eckerö inleddes. Här>> kan du se några bilder och läsa mer om det.

Det har varit en lång resa för bolaget där många människor har lagt ner oerhört med tid, engagemang och kapital. Jag hoppas verkligen när klockan slår 16:00 i eftermiddag att det är klockslaget som innebär nästa historiska positiva punkt för den landbaserade fiskodlingen på Åland och för alla som bidragit på olika sätt för att förverkliga detta enorma projekt.

För oavsett hur det går så kvarstår faktum. Hittills har många tiotals miljoner euro investerats i projektet, fiskproduktionen har skapat ca 20-talet årsarbetsplatser i tio år, kompetensen och den tekniska kunskapen om landbaserad fiskodling har utvecklats enormt och fabriken är fastgjutna i berggrunden i Eckerö. Den kommer inte flyttas därifrån. Vi vet också att vi människor behöver äta varje dag och vi behöver äta mer fisk.

Väl kämpat Samppa Ruohtula. Jag vet hur hårt du har arbetat de senaste två åren för att komma dit där ni är idag. Jag ser verkligen fram emot fortsättningen och önskar alla er som investerat eller kommer investera stort lycka till i framtiden.

Ålands jaktportal

Publicerat: 11 oktober, 2021 i Personligt

Idag lanserade vi formellt Ålands nya digitala jaktportal. Här börjar resan med det digitala jaktkortet och alla de möjligheter, effektiviseringar och fördelar det innebär. Christoph, Tommy och Roger berättar här ovan hur den nya jaktportalen fungerar, ser ut och hur den kommer fortsätta utvecklas. Vilka tjänster den innehåller just nu men även vad som kommer erbjudas framöver. Följ gärna resan framåt för att se hur de tillsammans med gänget i digitaliseringsenheten utvecklar den nya jaktplattformen.

Lanseringen skedde på näringsavdelningens Facebooksida (men även på mina sociala medier)
Du kommer direkt till jaktportalen om du går hit>> www.jakt.regeringen.ax

CAP-strategiplanen 2023-2027

Publicerat: 5 oktober, 2021 i Personligt

Imorgon klockan 08:00 kommer jag hålla i en diskussion med Landskapsagronom Sölve Högman och ÅPF:s ordförande Birgitta Eriksson-Paulsson om utkastet till ”Åtgärder som skall ingå i Finlands CAP-strategiplan som regionala interventioner”

Alltså i korthet LBU-programmet för åren 2023-2027 (även om det inte längre heter LBU-program).

Det är ett utkastet som skall gå på remiss till alla berörda parter som under oktober kan komma in med förslag, tankar, åtgärder och ändringar. Utkastet innehåller bland annat övergripande målsättningar, prioriteringar och behovsanalysen som är gjord, samt givetvis en finansieringsplanen. Utkastet är framtaget av oss på näringsavdelningen i nära samarbete med våra finska kollegor och det vi föreslår att skall ingå i Ålands regionala del i Finlands CAP-strategiplan. Den presenteras imorgon på Jordbruksbyråns Facebooksida men även på min LinkedIn sida, mitt Twitterkonto, min Facebooksida, på min Youtubekanal och även här på frille.com för er som inte har Facebook.

Varför på så många olika plattformar kanske du undrar. Varför inte svarar jag då 🙂

Välkommen med imorgon

Skattegränsen – svar på Nyans ledare

Publicerat: 30 september, 2021 i Personligt

Idag skriver båda tidningarnas ledare om skattegränsen och den uppkomna situationen efter den 1 september. Ålandstidningen och Daniel Dahlén har ett balanserad inlägg och förstår hur komplex situationen är medans Nya Åland och Johan Orre tydligen inte förstått att tull och skattelagstiftning är finsk behörighet. Han verkar tror att jag sitter och gömmer mig någonstans och undrar varför jag inte gör liknande insatser som under Corona-pandemin. Det jag gjorde då, var inom vår behörighet. Skattegränsen är det inte. Däremot inte sagt att jag inget gör.

Men först lite bakgrundsfakta i punktform:

  • Skattegränsen tillkom vid Finlands/Ålands EU-inträde och har orsakat extra administration för åländska företagare i över 25 år, men
  • Skatteundantaget har totalt tjänat det åländska samhället, det finländska samhället och vårt närområde väl. (ca9000 färjeanlöp/år med skatter, löner, exportintäkter, affärsmöjligheter för landbaserade företag och andra positiva kringeffekter som följd)
  • Lagstiftningsbehörigheten är Europeisk och finsk. Det är tjänstemän från tull- och skatteförvaltningarna samt finansministeriet som är och har varit med vid diskussionerna i Bryssel i fråga om EU:s regelverk.
  • Förhållandet mellan de olika delarna i lagstiftningen och vem som beslutar om de olika nivåerna kan beskrivas enligt nedan.
  1. Tullkodexen (EU)
  2. Tillämpningsföreskrifter (delegerade rättsakter) (EU)
  3. Tullagen, mervärdesskattelagen och undantagslagen för Åland (Finlands riksdag)
  4. Tullförordningen (Finlands regering)
  5. Praktiska tillämpningen (Finska Tullverket)
  • Alla åländska finansministrar sedan år 1995 har haft skattefrågorna på sitt bord. De har alla önskat mer förenklingar/osynliggörandet av skattegränsen.
  • EU (inkl. Finland) har antagit en ny tullkodex år 2015, vilken skall vara fullt implementerat år 2025. Den 1 september i år valde tullen att implementera/lansera ett nytt elektroniskt förtullningsförfarande – UTU
  • Ålands landskapsregering / finansavdelningen har en längre tid haft en gemensam operativ grupp med representanter från näringslivet för att samla in information och haft kontakt med tullen och skatteförvaltningen.
  • I juni under ett möte med tullen, skatteförvaltningen och finansministeriet framförde den operativa gruppen att systemet (UTU) inte bör lanseras förrän det testkörts och det finns klara tydliga anvisningar på svenska hur plattformen skall användas så våra företagare förstår hur tullen/skatten skall redovisas/betalas.
  • Tullen valde dock gå vidare med lanseringen.
  • Irritation, frustration och förargelse uppstod givetvis hos företagen på Åland när ett ofullständigt system med mycket buggar togs i bruk.
  • Tullen beklagar buggarna i systemet som gör det svårt/omöjligt att göra rätt. Samt lovade åtgärda problemen snarast.
  • Redan före men både i juni 2021 och nu i september 2021 har landskapsregeringen framfört till finansministeriet att förenklingar är nödvändiga samt tidsfristen i tvåstegsprocessen bör finnas kvar och förlängas från 10 till minst 30-45 dagar för den nationella skattegränsen. Dessutom framfördes att möjligheten till samlingsdeklaration/periodförtullning skulle kunna lösa många problem. 
  • Förändringarna måste dock genomföras i Helsingfors eftersom ansvaret och behörigheten ligger hos tullen/skatteförvaltningen och i sista hand Finansministeriet.

Fortsättningen framåt
Förra veckan tillsattes en skattegränsstrategigrupp för att skapa en funktion att samla in problembeskrivningarna och de praktiska utmaningarna som uppstått efter den 1 september. Gruppen skall även framföra ytterligare förslag på förenklingar som inte utretts eller beaktats av riket.

För att försäkra mig om att arbetet går framåt och prioriteras tackade jag JA till ordföranderollen för strategigruppen (fastän frågan ägs, drivs och alltid har gjorts så av finansministern, finansavdelningen och deras tjänstemän) eftersom handel är grunden i företagandet och oerhört viktig för mig.

Tullkodex och skattegränsfrågor är komplicerade frågor men genom att fortsätta utveckla kontakterna på olika nivåer och genom saklig information kommer hela landskapsregeringen, strategigruppen och jag personligen fortsätta anstränga oss för med att ta fram konkreta förslag på ”skattegränsproblematiken”.

Diagrammet nedan illustrerar konkurserna (och den berörda personalen) på Åland åren 2003­–2020. År 2019 var antalet konkurser endast 15 stycken, men det som kanske förvånar ännu mer är hur få konkurser det var under pandemiåret 2020. Preliminärt var de bara tio (!) stycken, alltså färre än år 2019. Detta trots en historisk tidsepok med 15% BNP tapp på Åland och den högsta arbetslösheten i mannaminne. (Enligt preliminära uppgifter har det inträffat två konkurser under de första tre månaderna år 2021, så trenden att företagen överlever pandemin håller i sig).

Hur kommer det sig?

Det finns säkert flera anledningar till det. Både tur, skicklighet, hårt arbete och envishet. De senaste 18 månaderna har inte liknat något vi tidigare sett med stängda gränser, mängder av restriktioner och en enorm osäkerhet i hur framtiden kommer bli.

En orsak, tror jag, varför vi sett så få konkurser handlar om att de företag/branscher som drabbades hårdast av pandemin drastiskt minskade sina kostnader, permitterade personal och gick i ”dvala” för att överleva. Men jag är också övertygad om att stöden som erbjudit företagen på Åland verkligen gjort skillnad. På Åland har företag haft fler/mer möjlighet till stöd än motsvarande företag i Finland. Här kommer en sammanställning som jag delgav finansutskottet under mitt hörande förra veckan.

Likviditetsstödet
  • Landskapsregeringen (LR) har hittills beviljat €7.300.000 i likviditetsstöd.
  • LR har förordat lånegarantier om €8.800.000.  

Ovanstående stöd har till den största andelen beviljats logi/hotell och restaurangverksamheten samt transportsektorn.

Kostnadsstödet

Under normala tider sköter/finansierar vi på Åland stöden som kanaliseras till våra företag. Men under pandemin när undantagsförhållandet rådigt i landet har vi överenskommit med Finland om att åländska företag även skall kunna söka kostnadsstöden som statskontoret beviljat i fyra omgångar. Det totala beloppet som beviljats i stöd till åländska företag, i en eller flera omgångar, uppgår till ca €6.150.000

Dessa två stödsystem (likviditetslånet/bidraget samt kostnadsstöden) är jag övertygad om att är en av förklaringarna till varför vi idag ser att företagen klarat sig bättre än vi befarade i inledningen av pandemin.

Stängningsstödet

Förutom kostnadsstödet kunde även åländska restauranger som tvingades stänga sina verksamheter även söka ett specialstöd. Det gjorde 15 stycken och de erhöll totalt ca €300.000 för den tiden.

Företagare som lyft arbetsmarknadsstöd

Förutom ovanstående stöd har vi även haft ca 290 företagare som lyft arbetsmarknadsstöd ifrån AMS. Fortfarande idag är det ungefär 135 stycken företagare som lyfter det stödet (vilket de kan göra fram till sista november). Totalt har nästan €3.000.000 utbetalats i arbetsmarknadsstöd till företagare under pandemin.

75 % av lönekostnaden och starta egetstödet

Förra året införde vi även en möjlighet för företag att återta eller nyanställa personer med ett 75 procentigt lönestöd. Totalt har 92 personer anställts med hjälp av det, enligt de bestämmelser som gällde t.o.m. 30.6.2021. Enligt de bestämmelser som gäller nu (1.9.2021-31.5.2022) har hittills ytterligare några personer anställts.

Sedan 1 november 2020 tills idag har ca €500 000  utbetalats i sysselsättningsstöd för anställning inom näringslivet. Därtill kan nämnas att 26 personer beviljats sysselsättningsstöd för start av företagsverksamhet under den tid det temporära tilläggsstödet har gällt. Till en kostnad om ca €190.000.

Ytterligare insatser vi gjort

  • Utbetalat totalt ca €9.500.000 i grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd år 2020 (4,1milj år 2019)
  • Förhöjt det temporärt tilläggsstödet till permitterade/arbetslösa om €30 per dag (1.4-30.6.2020).
  • Möjliggjort sommarpraktikanter i två omgångar (ca 700 ungdomar) ca €700.000
  • Dubblerat antal högskolepraktikanter
  • Stöd till Ålands Näringsliv & Företagarna på Åland
  • ca €4.000.000 under två år till Visit Åland för marknadsföring av Åland i Finland
  • Extra stöd till kulturlivet – ca. €300.000
  • ”Discgolfsatningen” – ca. €100.000

Vi har även haft extra insatser till lantbruket och fiskerisektorn. Samt fortsättningsvis finansierat alla de ”normala” insatser som vi gjort via det nationella finansieringsmomentet och våra EU-fonder.
Jag är övertygad om att jag ”missat”/inte fått med alla de insatser vi gjort under året i den här snabba sammanställningen, för det har varit mer än ett normalt år för näringsavdelningen.

Nu när vi äntligen börjar gå mot en normalare vardag minskar dock inte arbetet på avdelningen utan snarare tvärtom. Det intensifieras. CAP-strategiplanen för lantbruket skall färdigställas, de övriga EU-fonderna likaså och nästa stora insats som jag hoppas min/vår medverkan skall bidra med en förändring, det har med skattegränsen att göra.

Det digitaliserade förtullningsförfarande som de finländska myndigheterna implementerat 1 september i år måste förenklas. Det nya systemet, förutom att det har ett antal buggar, har visat sig innebära en stor ökad administration och därmed kostnad för åländska företag som inte står i proportion till den information som hämtas från systemet eller för att efterleva tull- och skattereglerna.

Ärendet ägs av finansavdelningen men eftersom det rör en så stor del av vårt näringsliv behöver alla krafter samlas kring målsättning att utforma förslag som medför minsta möjliga byråkrati baserade på erfarenheter hos de åländska företagen. Den åländska ekonomin är baserad på handel med omvärlden och fokus måste vara att underlätta gränsöverskridande affärer.

Återkommer lite längre fram hur arbetet fortskrider i skattegränsstrategigruppen.

Corona statistik – Åland

Publicerat: 16 september, 2021 i Personligt

Jag brukar ibland säga när jag pratar med folk utifrån, om Åland och pandemin, att själva viruset inte har påverkat oss särdeles mycket (!) I alla fall när det kommer till allvarlig sjukdom eller död. Däremot så har virusets bieffekter drabbat oss desto mer.

De stängda gränserna och resebegränsningarna som infördes medförde ett BNP tapp på ca 15% förra året och en arbetslöshetsgrad som översteg nivåerna vi hade under lågkonjunkturen i början på 90-talet. Det har gjort att många människor och företag verkligen känt av pandemins bieffekter.

Åland har dock återigen visat sig vara ett starkt samhälle bestående av personer och entreprenörer som hissar segel när det blåser, anstränger sig lite mer när det är kris och hittar sätt att övervintra för att invänta våren. Den här sommaren hade vi mer än full fart på ön och livet kunde åter börja levas igen med en tro på framtiden. Vi går stadigt mot det nya normala och begränsningarna runtomkring oss börjar mer och mer avta. Äntligen.

Här kommer lite aktuella siffror/statistik som har med Åland och Corona-pandemin att göra.

På Åland har det tagits 59.705(!) stycken Coronatester på 18.148 patienter. Av dessa har 479 stycken personer varit positiva. När det kommer till sjukhusvård så har 22 personer varit inlagda på ÅHS varav tre personer inlagda på IVA. Ingen av dessa tre har behövt respirator och ingen har dött. Väldigt få äldre har infekterats, få har haft långvariga besvär och cirka 25 procent av alla smittade hade inget symtom alls.

Jag är övertygad om att Corona-viruset inte kommer att försvinna utan det kommer likt andra virus finnas kvar på jorden, komma och gå i lite olika varianter, mer eller mindre frekvent och under olika tider på året.

Den enskilt viktigaste bekämpningsmetoden mot viruset som vi har idag är vaccineringen.

Fakta är att de allra flesta personer i världen idag som kräver sjukhusvård/intensivvård eller dör av covid-19 är ovaccinerade personer. Därför är jag oerhört glad över nedanstående tabell och att ålänningen har sin förtröstan i vetenskapen. Tack till alla er som vaccinerar er. Det är ni som gör att vi med full fart kan ta oss an det nya normala, fortsätta bygga ett attraktivt samhälle och tillsammans fira att vi fixade det här. #postPandemiskYra

Även den här bilden är härlig att se. Alltså ECDC karta om vilka områden som klassificeras som gröna områden i Europa.
Härligt och välkomna till Åland.

Ålands landskapsregering har gett Paf (Ålands Penningautomatförening) uppdraget att starta upp och driva en Tech utbildning för 50 blivande IT-utvecklare. Namnet på utbildningsprogrammet är grit:lab. Satsningen ska förse de åländska företagen med IT-kunnig personal. Utbildningen ordnas i PAfs lokaler på Åland med start i augusti 2022.

Redan nästa år inleds utbildningen som är en form av kodarskola utgående från franska 01 edu plattformens pedagogik. Utbildningen är helt projektbaserad och saknar lärare och lektioner samt följer en poängbaserad tvåårig inlärningsprocess.

”Det här är ett intressant och spännande utbildningskoncept, där studenterna lär sig att lära sig själva. Det blir ett utmärkt komplement till nuvarande utbildningar och jag tror att en utbildning utan vanliga lektioner kan passa väldigt många”, säger Annika Hambrudd, utbildningsminister i Ålands landskapsregering.

”Behovet av Tech-kunniga personer är stort både på Åland och i hela Norden. • Det här är en viktig investering för våra Tech företag på Åland som har ett stort behov av IT-kunniga. Jag tror start på det här moderna konceptet att utbilda sig inom IT. Där olika människor med olika bakgrund kombineras med den kreativitet som finns i Paf-huset”, säger Fredrik Karlström, näringsminister i Ålands landskapsregering.

För att bli antagen till utbildningen behövs ingen tidigare baskunskap om kodning eller IT. Utbildningen har sin grund i Frankrike och det finns numera liknande utbildningar i 40 olika länder världen över.

”Utbildningen söker efter de som har talang och rätt driv framåt, oavsett ålder, kön eller var de kommer ifrån” säger Francois Maugis, Pafs IT-direktör.

Ansökningen i form av ett online test öppnar kring årsskiftet 2021/2022. Baserat på testet går 150 personer vidare till nästa steg i ansökningsprocessen och slutligen är det 50 personer som får påbörja sin kostnadsfria utbildning på grit:lab i augusti 2022.

”Vi är glada över vårt partnerskap med Paf vilket gör att de blir de första som tar 01Edu utbildningen till Åland. Genom att de göra det, så erbjuder de gratis möjligheter till en tech-utbildning för alla talanger på Åland och i den nordiska regionen vilket kommer att forma framtiden,” säger Nicolas Sadirac, en av grundarna till 01Edu.

”Man ska ha ”grit”, det vill säga energi och engagemang samt vilja att utvecklas. Man ska gilla att samarbeta och skapa lösningar tillsammans med andra” säger Anna-Lena Svenblad, Pafs utvecklingschef.

Läs mera om utbildningen på http://www.gritlab.ax

Jag har alltid varit en sann nordist och oerhört stolt över att tillhöra en del av världen där nationsgränser finns men gränserna mellan människorna inte funnits. Jag har varit extra stolt över den nordiska pass- och rörelsefriheten som infördes för snart 70 år sedan (den 1 juli år 1954). Stolt över den nordiska andan och det nordiska samarbete jag värnat, lovprisat och hyllat så mycket i decennier. Stolt över att tillhöra ett sammanhang som är mer likt en familj än en grupp nationer bredvid varandra.

Men de senaste 18 månaderna har mitt Norden förändrats. Norden har blivit kallare och den grundläggande fri och rörelsefriheten, jag tagit för given, har satts ur spel. Arbetspendling över gränsregionerna har försvårats, människor som vill träffa sina vänner på andra sidan gränsen har nekas inträde och turism har varit mer eller mindre förbjudet. Nordbor har istället för en öppen gräns möts av gränsbevakningsmän med skottsäkravästar som frågar efter resedokument och reseanledning. Tack och lov har det mesta av det upphört nu men fortsättningsvis är vi inte tillbaka där vi började och bör vara. Fortsättningsvis finns olika krav om test, vaccinationsdokumentation och begränsningar som är olika, beroende vilken gräns du passerar.

Jag är i själ och hjärta ledsen över att vi i norden inte klarade av att hantera den här krisen bättre än vad vi gjorde. Jag är övertygad om att hade vi, efter den direkta akuta situationen i mars förra året, hållit flera tankar i huvudet samtidigt och agerat utifrån fakta, vetenskap och helhetsbedömningar är jag övertygad om att konsekvenser, inte bara för ekonomi och arbetsmarknad utan även för relationer, psyket, inställning till varandra och mentaliteten hos oss alla hade varit bättre.

Men i kriser blir uppenbarligen vissa länder mer nationalistiska än andra och ser sig själv och sina landsmän som bättre, renare, friskare och mindre smittsamma än sina grannar. Den rädslan som många upplevt över att åka till eller träffa någon utifrån/bortifrån har varit påtaglig.

Jag hoppas innerligt att vi har sett stängda gränsen för sista gången. Jag hoppas också den här krisen kommer leda till att vi värnar den nordiska gemenskapen mer framöver. Så här får vi aldrig mer göra mot varandra igen.

Att ingå i en familj betyder inte bara att man har rättigheter, det kommer även skyldigheter med det släktskapet. Alla vet att varje relation måste arbetas på för att få att hålla, fördjupad och växa i längden.

Släktbanden gäller inte bara under goda tider, när det är enkelt att tycka om varandra utan även under svåra tider när kriser är ett faktum. Det är då vi behöver varandra som mest och det är då vi skall hjälpa varandra som mest.

De senaste 18-månaderna har varit svåra för alla, men Corona-pandemin är ingen landskamp. Vi borde ha kämpat mot viruset tillsammans, inte var och en nation för sig. Vi borde ha sett norden som en region och arbetat för att utforma gemensamma riktlinjer och rekommendationer som gäller oavsett på vilken sida av gränsen vi befinner oss.

För 80 år sedan stred ca 10.000 svenskar på Finlands sida mot Sovjetunionen i finska vinterkriget. Många offrade sitt liv för vår frihet. De senaste 18-månaderna har de svenskar som tillåtits kommer över den finska gränsen möts med skepticism och avkrävande en deklaration och reseanledning.

Det skäms jag över och vill be om ursäkt för. Såhär beter man sig inte mot sina vänner, familj och varandra. Nu är alla med en dubbeldos vaccin välkomna och de som av någon anledning inte vaccinerat sig får komma in även om de avkrävs ett eller flera test. Jag hoppas det kravet snart försvinner.

Personligen anser jag att vi skall sluta testa friska symtomfria personer, det är ett slöseri med resurser och vidmakthåller enbart känslan om falsk trygghet och visar att vår nation fortfarande är driven av rädsla och inte fakta.

Vi i Norden har uppnått en fantastiskt bra vaccinationsgrad. Snart har alla över 12 år fått en dos och nästan 70% av hela befolkningen två doser. Det betyder att risken för att bli allvarligt sjuk eller dö är väldigt, väldigt liten. Det finns betydligt mycket större risker i livet än Corona-viruset om du är vaccinerad. Jag citerar Ingmar Skoog, överläkare och professor i psykiatri ifrån hans sommarprat tidigare i år:

”Vi människor har svårt att bedöma risker och vad som är farligt. Vi är livrädda för att ta ett vaccin, dödas i en flygolycka eller en terroristattack, medan vi glatt sätter oss i bilen och hälsar på släkten eller klättrar upp på en pall för att lägga tallrikar i ett skåp. Risken att dö i en trafikolycka i Sverige under ett år är en på 30 000 och risken att dö i en olycka överhuvudtaget är en på 3000 per år. Det allra farligaste är egentligen att vara hemma, då hälften av olycksfallen är fallolyckor i hemmet.”

De senaste halvåret har vi arbetet med att bygga upp våra ekonomier och få människor i arbete igen. Det fixar vi, det har vi gjort förut. Våra samhällen är i grunden stabila, välfungerande och tilliten till varandra finns kvar även om den har blivit naggad i kanten det sista året. Det viktigaste arbete vi kan göra nu, inom norden är att stärka samarbetet och intensifiera våra kontakter och skapa en känsla av samhörighet igen.

Vårda och läka de sår som uppstått i sviterna av den här pandemin genom att lägga fokus på att bygga upp förtroendet länderna emellan i allmänhet, men även förtroendet människorna emellan i länderna i synnerhet.

Vi måste på alla sätt motarbeta den rädsla, den ängslan och ångest som tyvärr uppkommit hos många människor, i alla våra länder, som möter en annan person ifrån ett annat nordiskt land. Det görs först och främst genom att inse att viruset inte ser någon skillnad på människor eller nationaliteter. Viruset bryr sig inte om du passerar en kommungräns, länsgräns eller nationsgräns. Det bör inte heller vi göra.

Vi behöver sätta våra gemensamma krafter på att komma varandra närmare igen och inte bara ta bort de fysiska gränshinder som hindrar oss från att träffas, utbyta erfarenheter och göra affärer. Vi måste få bort de osynliga avståndet som uppstått mellan våra medborgare de senaste 18-månaderna.

I mitt Norden skall det inte finnas ett ”vi&dom”. I mitt Norden är vi en familj där rörelsefriheten är och skall vara grundbulten i det som håller oss samman. Norden kan bli världens mest integrerade region men det förutsätter att vi börjar agera efter de vackra ord vi håller i våra festtal och börjar träffas igen och först och främst tar bort alla kontroller vid gränserna.

Vaccinationen är lösningen och vi är där nu! Olika politisk påhittade begränsningar av människors frihet är inte det. Det skapar andra större problem.

Låt oss nu börja fira att vi är på väg ut ur 18-månaders mörker och att vi nu har en strålande framtid framför oss – tillsammans som den familj vi är. Här på Åland pågår den post-pandemiska-yran för fullt. Vi fyller 100 år den 9:de juni men kalaset har börjat redan nu.

Välkomna alla nordbor till Åland och fira med oss. (Sen efter att du besökt oss en gång tycker jag du tar samma beslut som nästan 1000 personer tog förra året och flyttar hit)

Välkommen hit och välkommen hem.

Flytta till Åland 2021

Publicerat: 23 augusti, 2021 i Personligt

Läser i tidningen idag att Ålands attraktionskraft bara fortsätter att öka och öka. Fler och fler väljer att flytta hit och många saker talar för vår vackra ö här mitt i Östersjön. Läs mer om det här i dagens Ålandstidning>>.

facsimil ifrån Ålandstidningens 23.08.2021

För ganska exakt sex år sedan fick jag en lunch avbokad, det gjorde att jag fick en timme ”fritid” till nästa inbokade möte. Jag fick en idé och genomförde den direkt. Resultatet blev det här, en tagning, dåligt ljus, förberedelserna obefintliga och en beklämmande produktionen. Filmen blev en drygt sju minuter lång monolog om fördelarna med att flytta till och bo på Åland.

Den här filmen har snart setts 10.000 gånger och under de senaste åren har otaliga personer tagit kontakt med mig och velat ha mer information om Åland. Jag vet också om dryga tio-talet personer som flyttat hit, givetvis inte enbart för den här filmens skull, men de har tagit kontakt och sagt att den påverkat/medverkat dem till att ta beslutet.

Inser nu att det är dags att göra en ny, uppdaterad film. Det skall jag göra under hösten.
Kom gärna med dina bästa personliga argument för varför man skall flytta till Åland. Smått som stort så kanske de kommer med.

Med tanke på att vi kommer fira Ålands Självstyrelse ordentligt fram till den 9:de juni 2022 så finns det ju ingen bättre tid än just nu att flytta hit. Kom med och bygg de kommande 100 åren med oss som redan valt att leva och bo här.

Full fart på Åland

Publicerat: 21 juli, 2021 i Personligt

Den här veckan är jag jourhavande minister i Självstyrelsegården. Det betyder att jag är ställföreträdare för alla de andra ministrarna och när något enskilt beslut måste tas, så är det jag som tar det. Kort sagt, den här veckan är det jag som ”håller i ställningarna”. I ärlighetens namn låter det kanske mer komplicerat än vad det är, för om sanningen skall fram är det ganska lugnt i borgen (ta i trä).

Däremot har det inte riktigt varit särdeles lugnt de senaste 16 månaderna. Jag är en optimistisk person som försöker se det positiva och möjligheter i allt som händer. Framtiden blir inte bara som den blir, den blir vad vi gör av det vi har. Jag lever också efter devisen och är övertygad om att ”som man tänker och säger, så blir det”. Därför försöker jag alltid lyfta upp möjligheterna, styrkorna och det positiva när jag blir intervjuad av medier eller när jag pratar med företagare. (Det finns tillräckligt många pessimister som letar efter fel, problem eller brister.)

Men att hålla humöret uppe kontinuerligt, tar på krafterna. Speciellt under en pandemi som mer eller mindre har lamslagit hela världen. Landet vi bor i har varit försatt, inte bara en gång utan två, i undantagsförhållande (sist det gjordes var landet i krig). Därtill har gränserna hållits mer eller mindre stängda och rädslan för det okända har fått ett starkt fäste i befolkningen. Missförstå mig rätt när jag säger att Corona-pandemin inte har påverkat Åland så mycket medicinskt (fakta är att ingen har dött och väldigt få har varit inlagda på ÅHS/IVA) men däremot har bieffekterna av viruset varit enorma.

För ett drygt år sedan steg den relativa arbetslösheten till aldrig tidigare skådade höjder. I maj förra året var arbetslösheten i Mariehamn 17,5 procent och år 2020 minskade inresandet till ön med nästan 70 procent och övernattningarna nästan lika mycket. Det senaste året har sett väldigt dystert ut i sjöfart, hotell, turism och restaurangbranschen som tillsammans står för drygt 20 procent av Ålands BNP och för cirka 25 procent av sysselsättningen.

Förra våren visste ingen hur den här pandemin skulle påverka Åland eller hur länge den skulle vara. Ett tag trodde vi att den kanske är över till midsommar (förra året…). Just då, när vi visste som minst om hur framtiden skulle bli, tog vi ett ganska drastiskt beslut om att styra om och satsa all marknadsföring gällande turismen på den finska inhemska marknaden. Ett inte helt självklart val.

Klart att gränsen snart skall öppnas! Vi bor ju i Norden där vi har haft öppna gränser för varandra i nästan 70 år!

Gränsen öppnades dock inte men sommaren blev hyfsad ändå. När statsrådet sedan tog beslut att öppna upp landet igen, lagom till Skördefesten i september, började vi se en ljusning. Härligt! Den ljusningen varade dock bara en vecka sen kom kontraorder om att gränsen skulle stängas igen. Faktum är att den har hållits stängd för rena turistresor sedan dess, men på söndag, då öppnas den upp! (förhoppningsvis för att aldrig stängas igen).

Förra sommaren blev dock bättre än vad de flesta hade trott, kanske för att förväntningarna var väldigt låga men följande höst, vinter och vår blev tuffa. Restriktioner, gränskontroller, covid-utbrott, restaurangstängningar och oron var stor. Men efter att vaccineringen kommit igång med bra fart under våren, började jag på riktigt tro att den här sommaren kommer kunna bli riktigt bra. Jag trodde ärligt på det och uttalade det många gånger. Givetvis var det inte självklart men möjligheten till att årets sommar skulle bli riktigt lyckad, började kännas som verklighet.

Vi tog den här våren återigen beslut, tillsammans med Visit Åland, att satsa ännu mer än tidigare på att marknadsföra Åland i Finland och rikta nästan alla medel österut. Vi ville fortsätta rida på den positiva trend som startades förra året. Det har nu visat sig vara en fullkomlig succé.

Hela Åland är idag fullt av turister, mer än en normal sommar. Skillnaden mot tidigare år är att majoriteten av besökarna nu är inhemska landsmän. Finska turister syns överallt och är ett väldigt positivt inslag tillsammans med alla de som stiger av kryssningsfartygen som stannar både hela och halva dagar i Mariehamn.

Det är full fart just nu på turist Åland. Underbart, det här behövde vi.

Jag har pratat med otaliga inom branschen och alla säger samma sak. Den här sommaren har överträffat alla förväntningar och fram till 15 augusti är det mesta fullbokat och affärerna rullar på bra. Det är svårt att hinna med och många jobbar 18-timmars pass. Igår avslutades Sjödagarna, imorgon startar Sail Åland, på fredag drar Rockoff igång och därefter fortsätter evenemangen avlösa varandra. PokerRun, Vikingamarknaden och Alandia Cup är bara några exempel. (Du hittar all information om allt som händer på www.visitaland.com)

Lägger vi sedan till att vi bara för en dryg månad sedan startade firandet av Åland100 (som kommer pågå hela året, fram till nästa sommar), vågar jag redan nu tro att den turistmängd vi sett den här sommaren, är det nya normala och att potential finns att nästa sommar kommer blir ännu bättre.

Jag är helt övertygad om att vi är på väg ut ur den här pandemin även om smittspridningen just nu ökar lite både öster och väster om oss. Men det är otvetydigt. Tack vare att vaccinationsgraden ökar även den (på Åland har över 85% fått första dosen och över 31% bägge doser) så har risken för att bli allvarligt sjuk eller dö av Covid-19 (som förövrigt är och har varit väldigt låg på Åland) blivit ännu lägre.

Covid-19 viruset kommer knappast att försvinna. Människor kommer fortsätta insjukna på samma sätt som vi alltid gjort när det kommer till virusinfektioner, men de allra flesta av oss kommer också att tillfriskna. Vi måste helt enkelt lära oss leva med att det här viruset finns. Bekämpa det genom att tvätta händer, hålla avstånd, testa oss om vi misstänker att vi kanske bär på det och stanna hemma om vi gör det.

Fortsätta hålla huvudet kallt, hjärtat varmt och händerna rena. Detta samtidigt som vi kan tänka på att plocka fram förra finansminister Eliassons uppmaning när det kommer till Åland och turister: Le en smula

Jag hoppas du kommer att få en fantastisk sommar och ser fram emot att vi snart kan börja fira att vi kommit ut på andra sidan och att vi fixade den här pandemin tillsammans.

Åland100 – en postpandemisk-yra 🙂

Sommar 2021 – Åland100

Publicerat: 22 juni, 2021 i Personligt

Det har varit ett långt år. Ska jag vara ärlig så känns det som året började 9:de mars förra året och pågått kontinuerligt fram tills nu. 15 månader av osäkerhet, katastrofer, mediastormar, Coronastöd, oroliga företagare, ovisshet, frustration över ologiska gränsrestriktioner, begränsningar, rekommendationer, konkurshot, inställda evenemang, sömnlösa nätter och oro inför framtiden är bara några uttryck som definierat det här året.

Det har varit ett år inte likt något annat och ingenting man kunde förbereda sig på. ”Agilitet” (om det finns ett sådant ord) har varit sättet landskapsregeringen arbetat på. Alltså att lösa komplexa situationer i farten och anpassa systemet vi lever i till den nya verklighet som uppstått. Jag har många gånger de senaste 15 månaderna känt en frustration och hopplöshet över frågor som påverkat och präglat vår vardag, men som vi inte haft makten att styra över, utan bara har fått lov att acceptera och navigera oss igenom.

Jag har även många gånger känt mig som en samtalsterapeut med jourtelefon (öppet dygnet runt, året runt) dit man vänder sig när man inte får svar på sina frågor eller när man bara behöver få prata med någon och berätta hur det är. De samtalen har varit många och långa. Men de senaste två veckorna har de minskat.

Det tror jag beror på några saker. Framförallt att Åland har öppnat upp och incidensen gått ner både öster och väster om oss. Igår öppnade även gränsen ytterligare så att de med dubbla vaccindoser eller genomgången Covid-19 får komma till Åland & Finland utan någon specifik anledning utan som turist eller en person som vill besöka en vän.

Det är oerhört bra och visar att vi äntligen är på rätt väg.

Visst finns det oro i det lagförslag som riksdagen behandlar just nu men jag är övertygad om att det sunda förnuftet skall vinna och riksdagen ändrar i regeringens förslag. Öppenhet måste vara vårt ledord och det normala. Nedstängningar, begränsningar och restriktioner det onormala.

Faktum är att sedan covid-19 epidemins början har 388 fall bekräftats på Åland, ingen har dött, väldigt få har behövt uppsöka sjukhus och alla som insjuknat har tillfrisknat. Antalet provtagna patienter på Åland är 15.550 och totalt har 29.389 test tagits. Vad gäller vaccineringen har Åland fortsättningsvis den högsta andelen vaccinerade med två doser (6 448 personer eller 26 % av personer över 16 år) och vad gäller vaccinationsandelen med en dos så klättrar Åland snabbt jämfört med övriga Finland (16 634 personer eller 67,1 % av personer över 16 år). Nu i veckan öppnar även bokningen för personer över 16 år.

Veckan före midsommar förra året hade vi ingen aning om hur sommaren år 2020 skulle bli. Osäkerheten var otroligt stor, inget vaccin fanns i sikte och ingen visste vad som skulle komma att hända. Trots det vidtog inte smittspridningen och det visade sig att sommaren trots pandemin blev ”helt okej”. Inte överallt och inte på alla ställen, men hyfsad. Givetvis kompenserade inte förra sommaren den minskningen som skedde både före och efter högsäsongen men det gjorde att vi överlevde.

Förra sommaren var även förväntningarna relativt låga eftersom osäkerheten var så stor. Inför den här sommaren känns det på ett helt annat sätt och när jag pratar med Visit Åland, skärgårdsföretagare, hotellnäringen och stugägare hör jag något helt annat. Försöker du boka ett rum i mitten av juli är det mer eller mindre fullt överallt, vilket i sin tur medför att bokningarna fyller dagarna både i juni och augusti månad. Helt enkelt ser vi nu en snöbollseffekt. Äntligen.

Vi ser redan nu mer turister på Åland än vad vi gjorde den här tiden för några år sedan. Därtill kan vi lägga till att betydligt fler kryssningsfartyg anlöper Mariehamn i år än förra sommaren, att Åland har synts väldigt mycket i finsk media och att rubrikerna har varit positiva.

Marknadsföringsinsatserna regeringen och Visit Åland tillsammans med rederierna har gjort, har burit frukt. Turistföretagarna börjar tro på ett liv efter detta och fortsätter vädret som de senaste veckorna och gränsen hålls öppen finns det inget ställe i världen som är bättre att besöka än Åland just nu.

Ytterligare en positiv injektion i framtidstron är firandet av Åland100 som startades upp för en dryg vecka sedan och kommer pågå tills den 9 juni 2022. Det betyder, förhoppningsvis två riktigt bra somrar med mängder av event, evenemang, konserter, happenings och något att se fram emot under ett helt år.

Vi har befunnit oss i ett mörker de senaste 15 månaderna med ett enormt BNP-tapp och historiskt höga arbetslöshetssiffror men nu börjar vi se ljuset.

För mig är Åland100 en fyrbåk som jag tycker vi skall använda oss av och hjälpa oss lotsa oss fram till vårt nya hem och vår nya framtid, post-Corona. Åland kommer inte se likadant ut när vi kommit ut på andra sidan, men det behöver inte betyda något dåligt. Vi hade en fantastisk ö före coronapandemin och de grundfundamenten finns kvar.

En förbättring inleds alltid av en förändring och om det är något vi levt i sedan mars förra året, så är det förändring.

Åland och ålänningar är egensinniga, kreativa, företagsamma och dynamiska. Historiskt har vi visat att vi klarat tuffa utmaningar. När det stormar och blåser som mest, då hissar vi segel.

Jag vill att Åland skall förknippas med framtidstro, frihet och ett örike där alla kan uppfylla sina drömmar. Vi är alla olika och våra drömmar skiljer sig åt. Vissa vill starta företag, andra hitta ett bra jobb, någon vill bygga ett hus, några vill flytta hit för sina barns och våra skolors skull och andra för att de får möjligheten till hemskolning.

Oavsett vad dina drömmar är, vill jag att Åland skall vara det ställe i världen där dina drömmarna kan uppfyllas. Närheten till allt och alla, minimal byråkrati, enkla tillståndsprocesser, ett välfungerande samhälle där vi tar hand om varandra och där Åland ses mer som en familj, framom ett företag. I en familj har man inte bara rättigheter, man har även skyldigheter. Det är vår styrka och det är det vi skall bygga vidare på.

Receptet för att lyckas är att fokusera på det positiva och arbeta emot de negativa tongångar, inskränkthet, jantelag och ”nånannanism:en” som lätt får fotfäste när osäkerheten är stor.

Jag ser väldigt mycket fram emot den här sommaren och hoppas att samtalen och mailen jag kommer få den här semestern är optimistiska, positiva och att alla företagare där ute som drabbats hårt av den här pandemin nu får göra mer affärer än någonsin, att turisterna känner sig väl emottagna och att Åland visar upp sig ifrån sin allra bästa sida.

Givetvis kommer det ta ett tag innan resultat & balansräkningen för bolagen är återhämtade efter denna pers men jag tror vi går en hoppfull framtid till mötes.

Störar på Åland

Publicerat: 14 juni, 2021 i Personligt

I fredags höll jag tillsammans med Carin Holmqvist och Niclas Karlsson i en pressinformation kring de nyanlända störarna som flyttat till Åland.

Bakgrunden är den att ägarna till Carelian Caviar har beslutat att avveckla fiskodlings- och kaviarverksamheten i dess nuvarande form som bedrivits i Varkaus sedan 2005. Genom ett nytt samarbete mellan Ålands landskapsregering och Ålands Fiskevårds Centrum (ÅFC) har ägarna beslutat att ta tillvara 939 eller ca sex ton störhonor för att möjliggöra en eventuell fortsatt produktion på Åland.

Vid ÅFC bedrivs idag fiskodling med syfte att producera yngel av huvudsakligen sik, gädda och havsöring för utplantering i havet. Det är en betydande del av de fiskevårdsåtgärder som landskapsregeringen bedriver under fiskeribyrån. Med det här samarbete kommer den 100 åriga erfarenheten av produktion av fiskyngel på Åland tillsammans med den snart 20 åriga kunskapen Carelian Caviar har kring störar möjliggöra en eventuell fortsättning av den högkvalitativa kaviaren de producerar.

Med detta samarbete ges Carelian Caviar tid att planera för framtiden och störarna ges ett bra liv genom kontinuerlig tillsyn av personalen på ÅFC. Förutom produktion av störkaviar finns potential till ett upplevelse/turistcentrum kring störarna (som vissa är över 2 meter långa och väger över 100 kg) samt möjlighet till kompetensutveckling, synergieffekter och stärka Ålands varumärke som tillverkare/producent av högkvalitativa matprodukter.

Helt enkelt en satsning för framtiden och en win-win situation för alla inblandade.

Kritisera media?

Publicerat: 6 maj, 2021 i Personligt

I dagens ledare i Ålandstidningen tar Annika Kullman i från tårna för att misskreditera mig i allmänhet och försvara Ålandstidningens heder i synnerhet. Allt baserat på ett litet inlägg på sociala medier.
Här är lite bakgrund.

Efter några veckors skriverier i framförallt Nya Åland (men även Ålandstidningen) och ett 7-avsnitt långt granskande reportage i Ålands Radio om den så kallade ”ÅMHM-härvan”. Skriver Lagtingsledamot Jessy Eckerman så här en kväll efter klockan 22:00 i slutet av april på sin Facebook sida:

När jag skrev mitt inlägg visste jag inte vilken tidning hon läst eller vilket reportage hon hänvisar till som gör henne så berörd. Men jag svarade såhär.

Jag menade givetvis inte att ALLT som står i tidningen är falskt utan bara att allt som står där inte alltid är sant. (mitt inlägg var inte heller generellt riktat mot Ålandstidningen, när min farfar uttalade detta citat, fanns bara en tidning på Åland).

Jag har haft min beskärda del av ”duster” med lokalmedia under åren. Jag anser mig kanske inte alltid ha blivit korrekt behandlad eller citerad alla gånger men det är en av (bak)sidorna med att vara minister och f.d. radioman. I ärlighetens namn får jag även skylla mig själv för vissa av de gångerna. Jag pratar oftast lite för mycket och för snabbt när jag blir intervjuad, måste lära mig hålla mig kort.

Generellt är jag mäkta imponerad över arbetet som utförs i de fyra mediehusen på Åland. Bara att vi har ett sådant stort utbud skall vi vara oerhört stolta, tacksamma och glada över. Det är världsunikt och det utgör även grunden för att demokratin inte är hotat på den här ön. Jag anser även att demokratin eller trovärdigheten hos dessa mediehus, inte heller kan rubbas eller hotas av att en enskild ministers skickar ett kort meddelande på Facebook till en lagtingsledamot. Bägge är starkare än det.

-”Det stod i Ålandstidningen, så det är sant”. Sa min farfar. För att ge ett exempel på att det inte alltid är så, så kommer ett exempel ifrån de senaste veckorna där både innehållet och ”vinklingen” inte är helt överensstämmande med sanningen och verkligheten. Det här reportaget, som blev en löpsedel, första sida och uppslag är ett ganska bra exempel. I det reportaget står det att jag både köpt och beställt en rapport av en partikollega.

Skrev om det här>> . Men i korthet. Jag varken köpte, beställde eller anlitade Krille och han hade lämnat partiet för flera år sedan. Rapporten var nyheten, men ”köpt av partikollega” var det som slogs upp och blev SCOOPET.

Jo, det kom en liten rättelse i en tidning någon dag senare, gällande Krille. Men de stora svarta rubrikerna står kvar. På löpet, första sidan och i minnet hos en del människor som läser det. De tror säkert att Krille fortfarande är moderat och att ministern har makt att köpa vad han vill, av vem han vill.

Så är inte fallet. Jag har ”makt” över mitt representationskonto på ca €1500 per/år, men där tar det slut. Jag varken kan eller får köpa något för skattebetalarnas pengar. Allt som köps till eller av förvaltningen görs av en tjänsteman eller bereds av en tjänsteman. Det här var ett exempel.

Jag står för det jag säger. Även det jag sa till redaktionschef Sandra Widing efter att hon kontaktade mig, via mail, i den här frågan förra veckan. (se bild nedan)

Jag tycker att Ålandstidningen är det mediehus på Åland som är det mest balanserade och tolkar/vinklar innehållet minst och gör minst fel. Mitt förtroende för Ålandstidningen är fortfarande starkt, likt det är för de flesta ålänningar, enligt den utredning som Kullman hänvisar till.

Men det betyder inte att ALLT, alltid är rätt och det förväntar jag mig inte heller. Jag vet hur tufft det är att fylla tidningen med innehåll varje dag.

Jag tål granskning, står för vad jag gör och vad jag säger. Ibland blir det fel och då får man ta konsekvenserna av det eller be om ursäkt. Efter Sandras mail, insåg jag att mitt inlägg kunde missförstås/övertolkas och bad om ursäkt för det, till henne. Eftersom det var hennes artikel Jessy Eckerman hade läst och blivit bedrövad över.

Som synes, så accepterade Sandar den ursäkten. Men tydligen räcker inte det för dagens ledarskribent Kullman och chefredaktören Dahlen. De anser att det här ”klavertrampet” är en så viktig principfråga så det befogar att man tar till det kraftfullaste vapen en tidning har för att bilda opinion. En helsidesledare.

På ledarplats insinueras det att jag vill ”så ett frö av tvivel” och underminera. Det tolkas det ena och det andra med bland annat referenser till Trump och allt avslutas med demokratikortet. Det här utgående ifrån ett meddelande på Facebook. Det är enligt min åsikt att dra lite för stora slutsatser av en händelse taget ur sitt sammanhang. Att sedan även krydda ledarens i slutet med min ”sverigeresa” för att verkligen sätta dit mig. Det tycker jag är lite magstarkt.

Men det är det här som är det fina med yttrandefrihet, tryckfrihet och demokrati. Ibland tycker vi olika. Vi väljer alla vad vi gör, säger och skriver. Och så får det vara. Alternativet är hemskt.

Det är bra att Ålandstidningen gör fel ibland. För gör man aldrig fel, så gör man inte heller mycket.

Kanske ledaren och mitt inlägg kan öka intresset för *källkritik och fakta. Att vi inte bara blint tror på allt vi läser och hör, oavsett om det kommer ifrån public service, privata dagstidningar, alternativa eller sociala medier. Att vi inte dra förhastade slutsatser av uttalanden tagna ur sitt sammanhang utan tänker till vad syftet, motivet och uppsåtet är. Från alla håll. Då har det kommit något bra utav dessa två inlägg, om inte så känns det här som vi håller på skjuter mygg med kanon.

*Källkritik är kritisk granskning av källmaterial och bedömning av trovärdigheten av påståenden som ges i en informationskälla.

Sömnlöshet – sömnsvårigheter

Publicerat: 28 april, 2021 i Personligt

Förra veckan lade jag upp en bild på Facebook om ett av mina försök att lösa mina svårigheter med att sova. Det inlägget gjorde att många har hört av sig om tips, förslag och egna berättelser över sina egna utmaningar med att hitta en bra natts sömn.

Med tanke på att sömn är ett ämne som många har tankar, åsikter och funderingar kring tänkte jag skriva ner några rader och berätta lite ifrån min synvinkel om hur jag kämpar med sömnen, eller brist på den.

Ett blogginlägg kan dock inte närmelsevis beskriva hur det egentligen är att inte kunna sova och jag vet att det lätt kan uppfattas som ett ”det är synd om mig” inlägg. Det är jag inte intresserad av. Det ÄR jobbigt att inte kunna sova och jag önskar att jag inte led av det problemet, men man vänjer sig och det finns många människor som har det mycket värre.

Jag vet också att sömnsvårigheter är ett ganska vanligt förekommande problem för många. Det här inlägget kommer inte bota dina problem, men mina ord kan kanske få dig som lider av samma sak att åtminstone inte känna dig ensam.

Före jag blev näringsminister, förra gången, (år 2011-2015) sov jag i medeltal ca fem timmar per natt. Det kanske kan uppfattas som lite men det var mer än tillräckligt för mig. Att sova lite är inte häftigt, det är inte ett tecken på att du är duktig, stark eller en hårdare arbetande entreprenör, politiker eller småbarnsförälder än någon annat. Det betyder bara att så är fallet.

Alla människor har olika behov av sömn, vissa behöver mer än åtta timmar, andra klarar sig på mindre än fem timmar. Jag hör till den andra gruppen.

Efter att jag tillträdde som minister år 2011 så minskade min sömn med cirka en timme/natt och år till att bara vara 2-3 timmar per dygn under de sista åren. Jo, jag vet. Det är alldeles för lite. Särskilt om det är i medeltal och inte handlar om några dagar eller veckor utan år, efter år.

Ska jag vara ärlig, så var bristen på sömn det som gjorde att jag inte ställde upp för återval år 2015. Att hoppa av den politiska karriären var rätt för mig just då även om jag många gånger har funderat över hur väljarna skulle ha bedömt att jag skötte mitt uppdrag förra gången. Det är ett svar man som politiker bara får vart fjärde år och som bara går att mäta vid valurnorna.

Men tillbaka till sömnen.

Jag har egentligen sovit väldigt lite under hela mitt liv. Det har varit så ända sedan jag var ett litet barn. Vet att min far inte var stormförtjust när jag som fyra-fem åring gärna ville sätta igång dagen runt 05:00 varje morgon. Tyvärr med åren så har det inte blivit bättre, utan snarare sämre.

När jag läser igenom mina tidiga blogginlägg (åren 2006-2013) och de inlägg jag gjort på sociala medier under de åren ser jag att jag ofta nämner den dåliga sömnen. I alla fall fram tills den här>> ledaren som publicerades av Fredrik Rosenqvist för ganska exakt sju åren.

ledare

Jag insåg efter den ledaren och de efterföljande kommentarerna att det irriterar folk mer, än gjorde någon nytta, att jag skrev om hur lite jag sover eller vad jag gjorde när jag inte kunde sova. Sålunda har jag valt att knappt pratat om eller nämnt mina sömnsvårigheterna offentligt de senaste åren.

Min så kallade ”självförhärligande” morgonträning, som Rosenqvist kallade den, var det som gjorde att jag orkade genomföra de fyra tidigare åren som näringsminister. Morgonträning likt det jag gjorde då, är något jag saknar idag när ryggen min hindrar mig från att göra det. Så istället för att springa eller utöva morgonträning är det nu bara promenader som gäller, men det är inte så illa det heller. Glad över att jag kan det.

Men när det kommer till mina svårigheter att sova är det egentligen två fenomen som jag lider av. Det ena är att jag har svårt att somna och det andra att jag vaknar väldigt tidigt. Ganska ofta, eller som oftast, kombineras de två fenomenen. Största orsaken är nog att min hjärna inte varvar ner utan trots trötthet fortsätter ”snurra”.

Har konstaterat att hjärnan aldrig riktigt slappnar av. Tankar om dagen, morgondagen och allt som hänt den senaste tiden och de senaste åren blandas, analyseras och genomgås. Problem, och lösningar på de problemen, analyseras ur alla synvinklar men det som kanske irriterar mest är att när jag äntligen får hjärnan att varva ner/slappna av lite, så hittar den på annat att sysselsätta sig med. Allt som oftast är det då någon låt jag hört under dagen som tar vid och börjar gå på repeat.

Att vakna ”väldigt tidigt” för mig är mellan 01:00-02:00. De gånger jag vaknar efter det, är det en relativt bra natt, för då är det ju ändå ”snart morgon” och man kan antingen stiga upp eller bara ligga och läsa på telefonen om vad som hänt i världen eller skriva ett blogginlägg, det utan att störa frun för mycket…

Som jag nämnde blev det värre för tio år sedan när jag blev politiker och minister på heltid. Från att ha sovit väldigt lite, slutade jag nästan helt. Kunde gå veckor utan någon vettig sömn. Veckor blev till månader och de sista två åren var värst. Jag tvingades till att fokusera alla krafter jag hade till att vara trevlig, glad och positiv. Jag var social på dagarna men när jag kom hem orkade jag inte mycket mer än att ligga på soffan och kolla på TV. Minnet försämrades och humöret likaså, Eva var den som fick dra ett väldigt tungt lass och ta emot alla dåliga sidor av mig själv. Men hon förstod och kämpade på. Somna på soffan hände eller händer aldrig. Jag har aldrig kunnat ”ta en tupplur” eller sova på dagarna, så enda sättet att få livet att fungera var att intensifiera ”sömnpillersätandet” för att få någon sömn alls.

Sömnpillren gjorde att jag fick några timmars dvala men för att vara klar i huvudet måste jag ut på morgonen och röra på mig för att få in syre i blodet och resterna av kemikalierna ut ur kroppen. Konstaterar nu, när jag skriver det här, att jag tagit och testat olika sömnpiller, mer eller mindre kontinuerligt, i 20 år. Nej, det är inte bra, men som läkaren jag litar på och diskuterar det här med säger. Det är bättre att du hittar ett sätt som fungerar för dig än alternativet. Det som står på bipacksedeln gäller inte för alla.

Jag har testat allt. Andningsövningar, melatonin, akupunktur, tränat intensivt, varit ute i friska luften, uppehåll med alkohol, dricka ett glas vin/mjölk, meditation, regelbundna läggtider, mörkt/tyst/svalt i rummet, vikttäcke, flytta till olika rum, jobbat stenhårt med kroppen, MediYoga, Bemer-nattsömnsmaskinen, alla naturmediciner som finns ( USA & ASIEN) och alla andra ”sömn-tips” på nätet, men inget har hjälpt.

Just nu som syntes i bilden ifrån Facebook, håller jag på testar ett speciellt grönt ljus. Det är en lampa som avger en specifik och speciell ljusvåglängd som visat sig ha goda egenskaper och lindra migrän för personer som lider av det. (jag kan berätta om några veckor om det fungerar för mig eller inte)

Förutom sömnmedicinerna som gett mig de där fyra-fem timmars kemiska sömn som jag behöver ha för att fungera som jag gör, har jag inte hittat något sätt som fungerat än. Jag vet att jag ”käkat” lite för mycket sömnpille, lite för länge, de senaste åren. Vilket, enligt den amatördiagnos jag givit mig själv, kanske bidragit till att rubba sömnfunktionen i hjärnan. Därför försöker jag tvinga mig själv till att minska med pillren. Det går sådär och även det i vågor. Likt ljuset i den gröna lampan.

Fortsättningsvis så sover jag väldigt lite, kanske onormalt lite. Eller så är det normalt för min kropp….

Vid varje läkarundersökning jag gjort och vid alla blodprover jag givit så visar resultatet att jag är kärnfrisk, är i min bästa tänkbara form ochatt jag nästan aldrig är sjuk. Inser att jag kanske har varit hemma från jobbet en eller två dagar de senaste 20 åren… Så för min del, så finns det inte kopplingar mellan sömnsvårigheter och dålig hälsa.

Däremot inser jag att det kanske är sömnbristen som är en av orsakerna varför ryggen min är som den är. Jag tror att hela kroppen sitter ihop och jag är övertygad att mina problem med de åtta (större& mindre) diskbrock som jag har och borde åtgärdas i ryggen (jag har opererat två) hänger ihop med åratal av för lite sömn.

Lyssnar man inte på kroppens signaler tar den till andra grepp. Viljan är stark, men i striden mellan kroppen och viljan, vinner kroppen. Det har jag lärt mig den hårda vägen. (brändöluffen…)

Jag vet idag att det kan ta lika länge, eller längre, att bygga upp kroppens krafter, själens glädje och huvudets tankemönster efter att man varit nere på botten (vilket jag var år 2015) som det tog att riva ner det.

Just nu kämpar jag fortfarande med sömnen, men på ett helt annat sätt än förra gången jag var minister. Den här gången är jag åtta år äldre. Jag har betydligt mycket mer erfarenhet, kunskap och också kännedom om min kropp och mentala styrka. Jag vet vad jag kan, vad jag gjort tidigare och jag har insett att jag inte behöver bevisa att det jag gör, det gör jag för att jag tror det är det bästa jag kan göra för Åland på sikt.

Första halvleken av mitt liv är snart spelad och det har gått hyfsat bra. Om några år börjar den andra halvan. (jag har nämligen tänkt leva tills jag blir 100år.)

Alla har vi våra berg att bestiga och våra ryggsäckar att bära, mina problem med sömnlöshet är mitt ”berg”.
Så har de varit de senaste decennierna. Det har varit en kamp som ibland känts oövervinnelig, men jag är fortfarande övertygad om att den går att besegra. Det gäller bara att fortsätta leta efter lösningar och vara glad för de nätter som är lite bättre än de som är sämre.

Viljan, glädjen, tacksamheten och lusten att leva är viktiga ingredienser i kampen att vinna min strid. Jag väljer att fortsätta se positivt på allt, trots att det ibland är tungt.

Gör det du också i din kamp med dina berg som du har att bestiga.