Bastubygget – slutet

Publicerat: 22 november, 2020 i Personligt

Det senaste nio månaderna har livet bestått mestadels av ”Corona-bekämpning”.
Tankarna, livet och dygnet har mer eller mindre snurrat kring hur landskapsregeringen kan stöda näringslivet, permitterade, arbetslösa, sommarjobbare eller hur framtiden kommer se ut. Detta samtidigt som frustrationen kring de stängda gränserna har gjort att mitt hår blivit grått.

För att orka med allt elände, har jag valt att istället för att gå på gym, sjunga i kör, jaga, fiska eller gå i skogen. Att bygga en bastu. Jag började på långfredagen i april och har under helgerna sedan dess, skruvat, burit, sågat, slitit och fixat. Idag plockade jag bort alla maskiner. Nu är det (nästan) klart.
Här kan du se nio månader på 45 minuter, om du vill.
Trevlig söndagskväll

Budgetanförande nr.1

Publicerat: 10 november, 2020 i Personligt

Att hålla sig till sju minuter är inte min starkaste sida. Måste sluta skriva mina anföranden och köra mer på ”gehör” men det här försökte jag säga.

Talman,
Eftersom tiden är begränsad har jag valt att dela upp mitt anförande i två delar. Det här första är ett allmänt politiskt anförande som tar avstamp i den exceptionella tid vi lever i och det andra, är en presentation över näringsavdelningens budgetförslag.

Trots att jag varit involverad i den åländska politiken, från och till, under två decennier har de senaste nio månaderna inte liknat någon utmaning som Åland stått inför, som nu.

Den senaste tiden har den politiska ledningen, näringslivet, människor och självstyrelsen satts på prov, som aldrig tidigare.

Undantagstillstånd, beredskapslagar, stängda gränser och näringsförbud är åtgärder som vi förknippar med krig och katastrofer, oftast i länder ganska långt bort ifrån oss här i Norden.

Kriser kommer och går och de senaste 30 åren har de kommit med ungefär 10 års mellanrum, de senaste åren har dock tendensen varit att de kommer lite oftare.

Det började med Laman i början av 90-talet, IT-bubblan på 00-talet, finanskrisen -08 och därefter flyktingkrisen 2015, följt av klimatkrisen och nu pandemin covid-19 år 2020.

Det som dock alla kriser hittills i världshistorien har gemensamt, är att de har gått över. Det kommer även den här krisen göra. Garanterat. Däremot kommer vår vardag inte se likadan ut som tidigare.

Och det är det politiska budskap jag vill förmedla. Trots att jag kan räkna upp otaliga siffror och fakta över hur hårt den här pandemin har drabbat Åland, så väljer jag att försöka vara optimist och fokusera på det positiva.

Jag tror nämligen att vi har en strålande framtid framför oss, om vi väljer att ta vara på den tid vi lever i nu, att vi INTE ställer in – utan vi ställer om.  Att vi inte bryter ihop utan kavlar upp ärmarna. Det absolut viktigaste vi kan göra för att få vårt landskap att blomstra igen är att tro på framtiden. Jag har under hela mitt liv levt med övertygelsen om att det man tror på, och det man uttalar, så blir det. Saker och framtiden blir inte bara som det blir, det blir vad vi gör den till.

Jag har i otaliga sammanhang, under de senaste 20 åren, lyft upp de fördelar, framgångsfaktorer och styrkor som Åland har. De har inte förändrats.

VI har fortfarande ett samhälle som är välfungerande, bra skolor, bra vård, bra omsorg om våra äldre, en effektiv polis, ett kultur/sport-utbud som stora städer avundas, otaliga högklassiga restauranger, bra infrastruktur, driftiga entreprenörer, en fantastisk tredje sektor och vi har ett samhälle där tilliten till varandra är stor. Det fortsätter vi också ha under 2021 med den här budgeten.

Detta samtidigt som vi inser att vi måste ställa om, vi kan inte göra som vi alltid gjort och det kommer den här krisen både tvinga oss till, eller som jag väljer att se det, ge oss möjlighet att göra.

En av de största framgångsfaktorerna på Åland är den kontinuerlig inflyttningen och befolkningsökningen vi haft de senaste 45 åren. Trots den nu pågående pandemin, är jag verkligen glad över att den trenden inte på något sätt verkar avtar, utan tvärtom. Allt tyder på att fler och fler får upp ögonen för vårt fantastiska örike och fler och fler vill flytta hit. Jag vill att Åland är och skall förbli väldens bästa plats att leva och bo på. 

I den här budgeten finns mycket bra som siktar mot framtiden på både kort och lång sikt, jag kommer återkomma till det.

Just nu, i den här exceptionella tid vi lever i finns det två sätt att ta sig an framtiden. Det ena är att dra ner på allt till ett minimum, gå i ide och vänta på att tiden skall bli bättre.

Den andra vägen, som landskapsregeringen föreslår är att ta tillvara den här tiden fram till nästa sommar och göra något extra under de kommande mörka vintermånaderna och förbereda, anpassa, tro och satsa för de kommande åren. Ställa om, ladda om, leta nya marknader, nya kunder och använda tiden till vår fördel.

Det finns flera trender i spåren av Coronapandemin som talar till Ålands fördel.
Den ena är närturismen, när gränserna öppnas och människor kan och vill börja resa igen är jag helt övertygad om att det uppdämda behovet av att uppleva saker igen. Det kommer gynna Åland, vi är nära, men långt borta på en och samma gång.

En annan trend för Åland är distansarbete som många nu ser, och sett, att är en möjligt. Jag är övertygad om att vi kommer se fler deltisboenden på Åland. Människor som lever och jobbar på flera ställen, men mycket på distans.

Här ser jag fram emot den parlamentariska arbetsgrupps rapport som just nu ser över närings och jordförvärvsrätten och att de regelverken kommer moderniseras. Världen förändras nu, Åland kommer behöva förändras med den.

En annan fyrbåk som vi har att navigera oss mot är det projekt som vi alla skall vara extra stolta över. Nämligen Åland100. Det är ett stort projekt som har till syfte att fira vårt 100-åriga självstyrelse.

När man kommer ut ur en pandemi, som lamslagit stora delar är världen och slagit hårt mot Åland, då behöver man fira. Och det ordentligt. Och håll med om att det inte finns ett bättre tillfälle att fira det, samtidigt som Ålands självstyrelse fyller 100 år.

Jag vill dock inte att vi bara skall fira de 100 goda år vi haft, eller att vi är på väg ut ur covid-19 krisen, utan jag vill att vi med Åland100 skall titta framåt, anpassa oss efter den nya verklighet vi lever i och använda den snabbrörlighet vi har, inte ställa in utan ställa om.

Åland100 kommer pågå två somrar. Det är något att se fram emot, anpassa sig och sin verksamhet till och för mig är det just nu det starka ljuset i den här mörka tunneln vi befinner oss i. Åland100 är en fyrbåk som vi skall använda oss av och hjälpa lotsa oss fram till vårt nya hem och vår nya framtid.

Det är ett tillfälle där vi kommer kunna ta plats på alla möjliga och omöjliga sätt. Berätta att vi finns och visa att vi är ett dynamiskt samhälle som klarar tuffa utmaningar. Visa att när det stormar och blåser som mest, då hissar vi segel.

Jag vill att Åland skall förknippas med framtidstro, frihet och ett örike där alla kan uppfylla sina drömmar. Vi är alla olika och våra drömmar skiljer sig åt, vissa vill starta företag, andra hitta ett bra jobb, någon vill bygga ett hus, några vill flytta hit för sina barns och våra skolors skull och andra för att de får möjligheten till hemskolning.

Oavsett vad människors drömmar är, vill jag att Åland skall vara det ställe i världen där de drömmarna kan uppfyllas. Närheten till allt och alla, minimal byråkrati, enkla tillståndsprocesser och fortfarande ett välfungerande samhälle där vi tar hand om varandra, där Åland ses som en familj framom ett företag, det är vår styrka och det är det vi skall bygga vidare på.

Det kan vi skapa om vi väljer att göra det. Receptet för att lyckas är att vi måste göra det tillsammans. Fokusera på det positiva och arbeta emot det negativa, jantelag och nånannism.

Talman, jag kommer återkomma med ett anförande som mer i detalj berättar hur ramverket för näringspolitiken kommer se ut år 2021. Jag kallar det ramverk för det viktiga för mig är att vi i landskapsregeringen och näringsavdelningen kan fortsätta anpassa oss efter hur världen och Åland förändras på samma sätt som vi gjort de senaste nio månaderna.

För jag vill hävda att landskapsregeringen har visat att vi har beredskap att handla snabbt utefter hur situationen förändras. För landskapsregeringen har det varit viktigare att visa handlingskraft, ledarskap och ta ansvar i en svår situation än att utreda, avvakta och vänta. Det kommer vi fortsätta med och den här budgeten är ett exempel på det. 

Landskapsregeringen och förvaltningen har visat prov på och att vi har varit oerhört agila under det senaste året. Vi lever trots allt just nu i ett ”undantagstillstånd från det normala” med en gränsstängning som förhindrar och försvårar människor att göra affärer, träffas och utvecklas. Det får inte vara vårt normaltillstånd. Det normala måste vara att gränserna är öppna och att vi bekämpar viruset, inte människorna.

Flera idag har talat om den fantastiska artisten, demokraten Bruce Springsteen om jag skall välja två låttitlar som jag vill förknippa den här budgeten och Åland med så är det :

Land of hope and dreams eller låten The promised Land

Rapport, Aktuellt och Agenda

Publicerat: 30 oktober, 2020 i Personligt

Förra söndagen var jag med i Rapport, Aktuellt och Agenda under en och samma kväll. Lite kortare i de första två och ett lite längre inslag i det senaste. Jag måste säga att det inslaget har inte bara fått väldigt stort genomslag på Åland, utan framförallt i Sverige. Däremot har det varit ganska tyst ifrån den finska sidan…

Det längre reportaget kan du se här>> och det kortare inslaget här>>.

Frivillig karantän och jobba hemifrån

Publicerat: 23 oktober, 2020 i Personligt

En fredag för tre veckor sedan var jag till Sverige och träffade min svenska kollega och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Eftersom det var en arbetsresa gäller inte de rekommenderade karantänsbestämmelserna som THL har utfärdat vid resa utomlands. Alltså kunde jag gå på jobb följande måndag. Det gjorde jag.

Jag hade under min vistelse i Sverige vidtagit alla tänkbara försiktighetsåtgärder, hållit distans, tvättat händerna ofta och inte rört mig mer än nödvändigt bland allmänheten. Jag mådde bra och har så gjort sedan dess. (Jag höll även extra distans till alla på jobbet och var extra noga med att tvätta händer, den följande veckan)

Förra fredagen var jag återigen till Sverige och hjälpte min frus dotter Ebba med att bygga ett kök. Eftersom det var en ”privat resa” finns det då rekommendationer som säger att att jag skall vara i självkarantän i 10 dagar när jag kommit hem. Detta fastän jag bara tillbringat min tid i Sverige i en gammal lägenhet i Stockholm och inte träffat en människa förutom Ebba och Eva.

Är det logiskt?

Samtidigt som om jag hade åkt till Vasa förra helgen, där incidensen var en av de högsta i världen, så skulle inget karantänkrav ha gällt när jag kom tillbaka till Åland.

Är det logiskt? Nej, jag tycker inte det.

Viruset bryr sig inte om eller känner någon skillnad på vart du varit. Jag anser att vi måste, var och en, börja göra en rimlig riskbedömning i vår personliga vardag, följa hygienrekommendationerna och lära oss leva med att ta ansvar för varandra och oss själva. Livet kan inte stanna upp medans vi bekämpar viruset, livet måste fortsätta och vi måste klara av att hantera flera kriser samtidigt. Inte stänga våra gränser, innföra en massa ologiska rekommendationer och tro att isolering hjälper, varken på kort- eller lång sikt.

Håller du fysisk distans, tvättar händer, inte petar dig i näsan och gör allt du kan för att följa de basala grundläggande rekommendationerna, som att stanna hemma om du känner dig krasslig, så är det lika säkert i Stockholm, som i Vasa som i Mariehamn.

Varför har då Finlands regering valt att begränsa människors frihet att röra sig fritt i norden (eller Schengen för den delen), placera ut gränsbevakningsmän vid gränsen som ifrågasätter vad varje person som vill komma in till Finland har för anledning att resa in i landet och med det skickar signaler om ökad nationalism. Är det logiskt? Är det rätt? Nej, jag tycker inte det.

En stängd gräns innebär så otroligt mycket mer än att turister inte får komma över för att golfa/fiska och vänner inte får träffas. Det innebär också att vi skapar en känsla av Vi&Dom. Det skapar oro, rädsla, ångest och minskar på tilliten mellan oss som bor på varsin sida om gränsen. Det är oerhört skadligt och har drabbat Åland enormt mycket.

Murar, stängsel och gränshinder är något jag förknippar med Trump och Orban. Inget jag vill att skall associeras med Finland eller Norden. Jag anser att vi behöver vara bättre än så.

Effekterna av reserestriktionerna har förutom att de gjort många ålännigar arbetslösa även fått den psykiska ohälsan att öka och BNP att falla. Slutnotan eller alla konsekvenser av den här pandemin har vi inte sett ännu och vi kommer få leva med effekterna under många år.

Som tur är, så är vi som bor på Åland gjorda av segt virke, vi fixar det här. Vi hissar segel när det blåser och är redo att kicka igång, anpassa oss till det nya normala så fort vi får lite långsiktigare verksamhetsförutsättningar.

Reserestriktionerna är det enskilt viktigaste hindret för en återhämtning av den åländska ekonomin. Öppna gränsen Finland!

Nu har jag jobbat hemifrån en vecka (första distansjobbet för mig sedan pandemin drog igång i mars, jag har faktiskt inte jobbat hemifrån en dag förrän i måndags) och inte lämnat Ulfsby en endaste gång sedan jag kom tillbaka ifrån Sverige.

Jag har den senaste veckan suttit på 30 talet olika möten, skrivit allmänna motiveringar till budgeten och deltagit på alla föredragningar, överläggningar och budgetbehandlingar, på distans, från tidig morgon till sen kväll. Det har handlat om allt emellan den nya jaktförordningen till växtskydd och digitalisering.

Det har fungerat väldigt bra, jag har tillockmed varit mer effektiv i delar av mitt arbete än vad jag kanske är när jag sitter på kontoret i Självstyrelsegården, där flödet av människor via mitt rum är konstant och det är alltid någon som vill prata om något.

Jobba på distans fungerar, även för mig, en vecka nu och då. Men jag är mer kreativ tillsammans med andra, samtidigt som jag är mer fokuserad när jag jobbar hemifrån. Så en kombination av bägge är det optimala.

Nu är klockan 17:30 och jag tänker stänga fast dator och ta fredag.
Trevlig helg

Samtal om nya lagen

Publicerat: 21 oktober, 2020 i Personligt

Ett samtal om lagen om temporärt tilläggsstöd till arbetsgivare inom näringslivet och till arbetslösa för start av företagsverksamhet, tillsammans med Avdelningschef Linnea Johansson, Myndighetschef Tomas Lundberg, Ålands Näringslivs VD Anders Ekström och undertecknad.

Tisdag 27 oktober kl. 08:00 direkt ifrån mitt kontor. Samtalet kan följas på min Facebook-sida, min Youtube-kanal, min Linkedin sida och här på bloggen. Har du någon fråga är det bara att ställa den i kommentarsfältet i det socialamediet du väljer att följa sändningen.

Välkommen med på tisdag

Sjöfarten och Åland

Publicerat: 8 oktober, 2020 i Personligt

Välkommen med på ett frukostsamtal med Anders Ekström – VD Ålands Näringsliv, Katarina Fellman – Direktör ÅSUB och Björn Blomqvist – VD Rederiaktiebolaget Eckerö om den aktuella situationen för sjöfarten och Åland.
Tisdag 13 oktober klockan 08:00

Åland och Corona

Publicerat: 2 oktober, 2020 i Personligt

Jag blev intervjuad av Mikael Sjövall på nyhetsbyrån SPTnyheter häromdagen. Om du har konto på HBL kan du läsa reportaget här>>

faksimil Hufudstadsbaldet

Nej, jag sa inte att vi kräver att få ta del av Business Finlands stöd utan att det var det enda stöd vi inte fått ta del av. Däremot anser jag att våra företag har rätt att få vår beskärda del av just det stödet. Det var en ganska lång intervju men inte så mycket kom med, man får sällan med allt det man vill ha sagt, så jag tänkte skriva några ord till.

  • Finska regeringens hattande fram och tillbaka skapar oro och ger inte människor och företag de verksamhetsförutsättningar de behöver.
  • Ologiska begränsningar, tvivelaktiga rekommendationer samt presskonferenser på finska skapar mer oro än gott och är inte sättet en pandemi eller land skall skötas på.
  • Verksamhetsförutsättningarna får inte ändras diametralt från en vecka till en annan, utan konsekvensbedömningar.
  • Stängda gränser innebär att det nordiska samarbetet skadas och djupa sår uppstår nationerna emellan. Men ännu värre är att människors förtroende, tillit och respekt mot varandra, beroende på vilken sida om gränsen man kommer, påverkas av detta.
  • Gränsbevakningens resurser borde användas på viktigare saker än att stoppa golfare eller fisketurister.
  • Pandemin känner inga gränser och är ingen landskamp
  • Nationsgränser är ett trubbigt verktyg för att hindra smittspridning. Insatser och fokus borde vara på de regioner eller kluster där det är hög incidens. Testa, spåra och informera mera!
  • Norden borde ha agerat tillsammans istället för var och en för sig.
  • Den aktuella principen om 25/100.000 innebär strikt sett att länder som är duktiga att testa kan bestraffas med hårdare begränsningar än de som testar mindre….

Åland är en gränsregion och ålänningen är ett resande folk.
Förutom att vi gör mycket affärer både öster och västerut, så har ålänningen byggt upp sitt liv de senaste 70 åren på att gränsen i norden är öppen. Våra liv är alla olika och består av barn som har föräldrar på vardera sida om gränsen, ungdomar som studerar på många orter, vänner ifrån grannlandet som vill komma på besök, husdjur som behöver specialistvård, säljare som behöver åka och träffa kunder, evenemang som måste kunna hållas och mycket annat.

På Åland känns det som vi det senaste halvåret hamnat i ett ”ingemansland”. Information levereras ifrån finska regeringen/myndigheter ibland på finska, ibland inte alls, ibland via presskonferenser men generellt kan jag konstatera att knappt någon hänsyn tas till den självstyrelse vi snart har haft i 100 år och som är lika stark som grundlagen i Finland. Återigen, land skall med lag byggas, inte med presskonferenser. Exemplen är otaliga och någon gång skall jag sammanfatta de senaste halvåret.

Jag förstod och accepterade finska regeringens agerande i den inledande fasen av pandemin när ingen visste vad vi stod inför och vilka konsekvenser viruset skulle medföra.

Men när de sedan efter sex månader, efter undantagstillståndet infördes, meddelar att gränsen äntligen skall öppnas, för att därefter några dagar senare ge kontraorder och skickar ut gränsbevakningen igen för att fråga efter resedokumentation och reseanledning. Då började jag tappade tron på att landets ledning förstår vad de gör mot landet i allmänhet och sitt enda självstyrande landskap i synnerhet.

Eftersom flera regioner i Finland har högre incidens än många andra regioner i Sverige är inte gränsstängning med mängder av undantag lösningen. Lösningen är fortfarande att undvika onödiga resor, tvätta händerna, hålla avstånd och inte röra sig i samhället om man är sjuk.

Vi måste, var och en för sig, börja göra en rimlig riskbedömning i vår personliga vardag och lära oss leva med att ta ansvar för varandra och oss själva. Staten klarar uppenbarligen inte av det och de långsiktiga konsekvenserna med att fortsätta på detta sätt kommer få oerhörda konsekvenser.

Pandemin är viktig att bekämpa och göra allt vi kan för att hålla i schack. Däremot kan inte hela samhället stanna upp under tiden vi gör det. De ekonomiska effekterna, psykiska ohälsan och den arbetslöshet vi redan sett kommer påverka majoriteten av befolkningen betydligt mer än viruset framöver. Vi måste få hjulen att börja rulla ordentligt igen. Vi måste bekämpa alla dessa utmaningar samtidigt, inte en i taget. Ett samhälle kan inte sättas på paus eller skötas som en glasskiosk.

Första och viktigaste steget är att öppna gränserna och ge människor och företag verksamhetsförutsättningar och friheten att leva sina liv utefter det nya normala. Sätt in begränsningar där det behövs och är befogat, inte generellt överallt.

Samtal om Åland & EU

Publicerat: 19 september, 2020 i Personligt

På onsdag den 23 september klockan 11:00 kan du hänga på när jag pratar med Nils Torvalds och Jessica Polfjärd, direkt ifrån mitt kontor i Självstyrelsegården. Du kan antingen se det här på bloggen, på YouTube eller på Facebook. Två stycken EU-parlamentariker, den ena ifrån Finland och den andra ifrån Sverige i samtal med en enkel näringsminister på Åland.

Ett samtal om EU, återhämtningsfonden, miljö, framtid, Corona och Åland

Bastubygget

Publicerat: 9 september, 2020 i Personligt

Den här bloggen har handlat mycket om politik på sistone. Så därför tänkte jag slänga upp ett inlägg om något annat.

Jag får en del frågor om hur det går med bastubygget när jag träffar folk på stan. Svaret är att det går långsamt framåt. Någon timme här och där men när man gör allt själv och bygger det med samma standard som ett egnahemshus så tar det alltid mer tid än man tror och är mer jobb än man tror.

Men det är ett bra sätt att tänka på annat. Vissa jagar, spelar tennis, går på gym eller sjunger i kör. Jag bygger.

Vill du följa projektet som började på långfredagen i påskas så hittar du lite filmer här

Amatör-epidemiologer

Publicerat: 8 september, 2020 i Personligt

De senaste månaderna har det pratats otaligt om Covid-19 i alla tänkbara och otänkbara sammanhang. Frågorna är oftast fler än svaren. Här är några.

Vad är rätt strategi, vad borde/borde inte göras, vad är rätt/fel? Har länderna rätt att stänga gränserna samtidigt som Schengenavtalet är i kraft, eller är det i kraft? Hur beaktas Ålands självstyrelse i Helsingfors? Vad betyder frivillig karantän? Varför kan inte Finlands regering och finska myndigheter tala med en tunga? Varför är inresebegränsningarna så ologiska? Varför framförs så mycket otydligheter via de finska presskonferenserna? Varför har inte norden en gemensam strategi? Varför har inte EU agerat kraftfullare?

Sättet på hur olika stater/myndigheterna har valt att bekämpa spridningen av viruset delar befolkningen, inte bara på Åland utan i de flesta länder. Jag tror ärligt talat att ingen av oss kan säga vad som är rätt eller fel. Vilket land gör rätt och vilket land gör fel. Däremot är jag övertygad att om fem år när vi tittar tillbaka kommer vissa personer kunna säga -”Vad var det jag sa”. Men om det är du, jag eller någon annan som kommer säga det, det får historien utvisa.

Just nu svämmar sociala medier över av amatör-epidemiologer (vilket inkluderar mig själv) som alla är övertygade om att just de har rätt. Men de senaste månaderna tycker jag mig också se ett ökat flöde av konspirationsteorier, som har med Covid-19 att göra. Den ena mer surrealistisk än den andra. Det i sig är kanske inte så konstigt när hela världen helt plötsligt börjat agera mer utifrån rädsla och ”reptilhjärna” än vetenskap och ”sunt förnuft”.

Alltså att politiker hellre vill göra för mycket än för lite med resonemanget att man inte kan sätta ett pris på ett liv. (Även om det görs dagligen exempelvis både på sjukhus och i trafiken). Vilket i sin tur inte är så konstigt, särskilt när svaren på de ovanstående frågorna inte finns.

Jag har givetvis massa olika tankar och teorier på vad som varit klokt att göra och vilka begränsningar i våra grundläggande friheter som är acceptabla att acceptera. Jag har även varit mer än frustrerad många gånger och slitit mitt långa, numera, gråa hår över de senaste månaderna.

Särskilt stor frustration har jag haft på de många ologiska och godtyckliga beslut/rekommendationer som framförts via finska statens presskonferenserna. Beslut jag som folkvald på Åland fått följa via Svenska Yle och deras simultantolkning. Om jag skall försöka sammanfatta mitt amatör-epidemiologiska ställningstagande kort, så är det såhär:

  • Finland gjorde rätt när man tog i med all kraft i början av mars när man inte visste vad som skulle hända med pandemin och hur viruset skulle påverka nationen.
  • Efter att de första akuta månaderna uppenbarligen förlöpt på ett tillfredsställande sätt och befolkningen insett allvaret i situationen och lärt sig att tvätta händer och hålla avstånd. Jobba på distans och stanna hemma om man är sjuk så borde anpassningar i begränsningarna göras efter det.

    Faktum är:
  • Inte fler än vanligt har dött i Finland hittills i år
    (totalt dör ca 55.000 personer/år –> 150 pers/dag)
  • över 90% av de (336st) som dött MED Corona hade en bakomliggande kronisk sjukdom och medianåldern för de avlidna personerna är 84 år (!)
  • långt över 90% av de som insjuknat har tillfrisknat
  • just nu (8 september) är en handfull på sjukhus och endast en (1) person på intensivvård i hela Finland
  • de senaste veckorna har antalet fall varit relativt konstant och sjunkande

Jag anser samtidigt att vi borde ha regionala skillnader, eller snarare kraftigare åtgärder där smittspridningen är stor, än generella rekommendationer och ologiska inreseanledningar som skall gälla lika för hela landet. Eller olika beroende på om man är vid den norra eller sydvästra finska gränsen….

Som exempel. På Åland så har vi sedan midsommar (!) haft ett bekräftat fall och ingen samhällssmitta. Detta trots att ca 25.000 personer rest in ifrån Sverige och ännu fler ifrån Estland och Finland under samma tid.

Jag är också övertygad om att Åland/Finland inte skulle svämma över av turister och resenärer även om man öppnade gränserna och tog bort begränsningarna. Många människor är fortsättningsvis rädda och följer de rekommendationer som myndigheterna ger och inte reser men är nödvändigt.

Alltså borde det fokuseras mer på fortsatta informationskampanjer och uppmana människor att resa på ett säkert sätt, hålla huvudet kallt, hjärtat varmt, hålla fysisk distans, tvätta händerna och stanna hemma om man är sjuk.

För även om pandemin är viktig att bekämpa och göra allt vi kan för att hålla i schack så kan inte resten av samhället stanna upp. De ekonomiska effekterna och den arbetslöshet vi redan sett kommer påverka oss alla betydligt mer än viruset framöver om vi inte får hjulen att börja rulla ordentligt igen.

Första och viktigaste steget är att öppna gränserna och låta folk träffas, företag göra affärer och att vi alla försöker återgå till det nya normala.

Sysselsättningspaketet

Publicerat: 7 september, 2020 i Personligt

Idag presenterade vi i landskapsregeringen tilläggsbudget 4 (TB4) som bland annat innehöll ett sysselsättningspaket. Du kan se mitt inslag nedan.

I korthet går det ut på följande:
Bakgrund:

  • 1600 permitterade/arbetslösa
  • Idag 7 september finns 63 lediga jobb på AMS att söka
  • Vi går mot en vinter/mindre ekonomisk aktivitet på Åland
  • Istället för att bara övervintra och gå i ide, vill regeringen ge möjlighet till att utveckla både företag, människor och samhället

Sysselsättningsfrämjande paketet består av tre pelare

  1. Utbildning / kurser / kompetensutveckling
  2. Permitterade/arbetslösa till nya arbetsplatser eller tillbaka till sina gamla
  3. Starta-Eget – boost

Om budgeten går igenom (och tillhörande tre landskapslagar) så kommer det från den 1 november fram till 30 juni 2021 införas ett temporärt tilläggsstöd till arbetsgivare och till arbetslösa för start av företagsverksamhet som i grova drag går ut på följande:

  • Ett företag som återtar en permitterad eller uppsagd person som varit mer än 3 månader inskriven på AMS kan erhålla 75% av de kollektivavtalsenliga lönekostnaderna i uppemot 6 månader
  • Ett företag som inte påverkats så mycket av covid-19 pandemin kan anställa en permitterad/arbetslös person för att komplettera den normala verksamheten (satsa på nya kunder, marknader, områden eller göra det där som aldrig funnits tid för tidigare)
  • Permitterade/arbetslösa personer som har en affärsidé som den funderat på att igångsätta vill regeringen sporra till att verkligen göra slag i saken nu. Därför erbjuder vi ett starta eget stöd under samma tidsperiod på ca €1400/månad

Jag kommer återkomma till detta lite längre fram när allt är klart men jag vill redan nu skicka en stor eloge till Hans Selander (Lagberedningschefen) för ett utomordentligt bra utfört arbete med ett tidspressat schema och även uppmärksamma Linnea Johansson (Avdelningschef på näringsavdelningen) samt Tomas Lundberg (Myndighetschefen på AMS) som trots att alla har mer än tillräckligt att göra, lyckas få ihop de politiska önskemålen på ett exemplariskt sätt. Till gagn för alla permitterade och arbetslösa ålänningar.

Vill även säga att jag uppskattar de samtal jag haft med fackföreningarna och Aktionsgruppen (Ålands Näringsliv, Företagarna, Visit Åland och de tre bankerna på Åland) och att alla stött dessa förslag ifrån första början. Tillsammans gör vi skillnad.

Norden & Corona

Publicerat: 7 september, 2020 i Personligt

Jag har alltid varit en sann nordist och oerhört stolt över att tillhöra en del av världen där nationsgränser finns men gränserna mellan människorna inte funnits.

Jag har varit extra stolt över den nordiska pass- och rörelsefriheten som infördes för snart 70 år sedan den 1 juli år 1954. Stolt över den nordiska familjen och det nordiska samarbete jag värnat, lovprisat och hyllat så mycket i decennier.

Men de senaste månaderna har mitt Norden förändrats. Norden har blivit kallare och den grundläggande fri och rörelsefriheten, jag tagit för given, har satts ur spel. Arbetspendling över gränsregionerna har försvårats och människor som vill träffa sina vänner på andra sidan gränsen nekas inträde och istället för en öppen gräns, möts de av en gränsbevakningsman med skottsäkerväst och pistol (inte med munskydd och handskar) som frågar efter resedokument och reseanledning.

Det är i kriser goda vänner, relationer och samarbeten prövas. Det är i kriser vänskap behövs som mest. Det är i kriser man vill känna tryggheten i och kunna lita på sin familj.

Jag är i själ och hjärta ledsen över hur vi hamnat i den här situationen där vi stängt gränsen för varandra och våra vänner och jag önskar verkligen att den här krisen kommer leda till att vi värnar den nordiska gemenskapen mer framöver. Så här får vi aldrig mer göra mot varandra igen.Att ingå i en familj betyder inte bara att man har rättigheter, det kommer även skyldigheter med det släktskapet.

Släktbanden gäller inte bara under goda tider, när det är enkelt att tycka om varandra utan även under svåra tider när kriser är ett faktum. Det är då vi behöver varandra som mest och det är då vi skall hjälpa varandra som mest.

De senaste månaderna har varit svåra för alla, men corona-pandemin är ingen landskamp. Vi borde kämpa mot viruset tillsammans, inte var och en för sig. Vi borde ha sett norden som en region och arbete för att utforma gemensamma riktlinjer och rekommendationer som gäller lika för oss alla, oavsett på vilken sida av gränsen vi befinner oss.

För 80 år sedan stred ca 10.000 svenskar på Finlands sida mot Sovjetunionen i finska vinterkriget. Många offrade sitt liv för vår frihet. De senaste månaderna har de svenskar som tillåtits kommer över den finska gränsen möts med skepticism och avkrävande en deklaration och reseanledning. Det skäms jag över och vill be om ursäkt för.Såhär beter man sig inte mot sina vänner och varandra.

Nu börjar inte bara arbetet med att bygga upp våra ekonomier och få människor i arbete igen, det fixar vi, det har vi gjort förut. Våra samhällen är i grunden stabila och vår tillit till varandra finns kvar även om den är naggad i kanten.Det viktigaste arbete vi kan göra nu, inom nordiska rådet och ministerrådet är att stärka samarbetet och intensifiera våra kontakter och skapa en känsla av samhörighet igen. Vårda och läka de sår som uppstått.Fortsättningsvis gäller några grundläggande fakta.

Det viktigaste är att håller huvudet kallt, hjärtat varmt, hålla fysisk distans, stanna hemma om vi är sjuka och hålla händerna rena.Men samtidigt som vi gör det ovanstående.

MÅSTE vi öppna upp våra gränser för varandra. Stängda gränser inom Norden kan aldrig vara rätt väg att gå. Det får inte få vara ett alternativ. Stängda gränser är som att stänga dörren för en av våra familjemedlemmar som vill komma hem, när den behöver det som mest.

Förutom att lägga fokus på detta behöver vi lägga mycket av vår kraft och energi framöver på att bygga upp förtroendet länderna emellan i allmänhet, men även förtroendet mellan människorna – länderna emellan i synnerhet.Vi måste på alla sätt motarbeta den rädsla, den ängslan och ångest som tyvärr uppkommit hos många människor, i alla våra länder, som möter en annan person ifrån ett annat nordiskt land.

Viruset ser ingen skillnad på människor eller nationalitet, det bör inte heller vi göra. Vi behöver helt enkelt sätta alla våra gemensamma krafter på att komma varandra närmare igen och inte bara ta bort de fysiska gränshinder som hindrar oss från att träffas, utbyta erfarenheter och göra affärer. Vi måste få bort de osynliga avståndet som uppstått mellan våra medborgare de senaste månaderna.

I Norden skall det inte finnas ett Vi&Dom. I Norden är vi en familj där rörelsefriheten är och skall vara grundbulten i det som håller ihop oss, tillsammans.

Sök kostnadsstödet

Publicerat: 28 augusti, 2020 i Personligt

På måndag den 31 augusti är sista dagen att söka det statliga kostnadsstödet. Det statliga kostnadsstödet söks via www.statskontoret.fi
(Noters bör att det finns ett tak som gör att kostnadsstödet och åländska stöd inte kan överstiga 800.000 euro.)

Det statliga kostnadsstödet
Det statliga kostnadsstödet är riktat till företag som har drabbats av en kraftig omsättningsnedgång i spåren av Corona-pandemin. Detta gäller även åländska företag. De huvudsakliga villkoren är:

  • Branschens försäljning ska ha minskat med minst 10 %. Här jämför man omsättningen i april månad 2020 med den månatliga genomsnittliga omsättningen under mars-juni 2019.
  • Företagets egna försäljning ska ha minskat med minst 30%. Här jämför man omsättningen för april-maj 2020 med den genomsnittliga omsättningen under mars-juni 2019. Om företaget har grundats efter juni 2019 ska omsättningen jämföras med den genomsnittliga försäljningen i januari–februari 2020.
  • Stöd fås på basis av företagets fasta kostnader och lönekostnader. Stödets maximibelopp för två månader är 500.000 euro och stöd som understiger 2.000 euro betalas inte.
  • Även stiftelser och föreningar som bedriver affärsverksamhet omfattas av stödet.

Även företag i andra branscher kan omfattas, under förutsättning att företaget kan påvisa synnerligen vägande skäl för att dess omsättning har sjunkit på grund av coronaläget. 

Kostnadsstöd beviljas inte företag som den 31 december 2019 har varit företag i ekonomiska svårigheter i enlighet med EU:s regler för statligt stöd, som har försummat sina skatteförpliktelser eller som har försatts i konkurs.

Avdrag från kostnadsstödet

Kostnadsstöd kan sökas även om företaget redan har beviljats andra direkta stöd på grund av coronaläget, men dessa stöd dras av från kostnadsstödet. 

Följande ersättningar och stöd från annat håll avdras från kostnadsstödet:

  1. Kommunalt stöd till ensamföretagare beviljat efter den 1 april 2020 och annat stöd i syfte att lindra effekterna av coronapandemin.
  2. Det stöd till 70 procent som NTM-centralen beviljar 7.4–31.12.2020 för lägesanalys och utvecklingsåtgärder vid marknadsförings- och produktionsstörningar pga. coronapandemin.
  3. Det stöd till 70 procent som Business Finland 19.3–31.12.2020 beviljar till förutredningar och utvecklingsåtgärder kring läget av marknadsförings- och produktionsstörningar pga. coronapandemin.
  4. Stöd som beviljats enligt lagen om stöd för återanställning och gottgörelse för verksamhetsbegränsningar till förplägnadsföretag (403/2020) samt
  5. Annat än i punkt 1–4 avsett, i statsbudgeten anvisat stöd, som stadgats till lindring av följderna från coronapandemin och försäkringsersättning pga. coronapandemin.

Åland – En gränsregion

Publicerat: 24 augusti, 2020 i Personligt

Ibland får vissa intervjuer större uppmärksamhet än andra. Förra veckan pratade jag med journalisten Anna Grönberg ifrån TT om hur Corona-pandemin påverkat turismen och sjöfarten på Åland. Den artikeln spred sig som en löpeld över hela Sverige. Här är några exempel :
Svenska Dagbladet, Sydsvenskan, Västerbottens-Kuriren, Norra Skåne, Dagens Näringsliv, Strömstads Tidning, Skånska Dagbladet, och Omni,

Även åländsk och finsk media har tagit fasta på mina uttalanden,

Enligt nordiska ministerrådets statistikdatabas så är Ålands andel av Finlands befolkning ca 0,54 procent men vi står för nästan 15(!) procent av alla i Finland som pendlar till ett annat nordiskt land. Således är gränsfrågan oerhört central för oss.

Inom samarbetet i Nordiska Ministerrådet har Åland sedan 1977, med undantag för några år, ingått i det Nordiska Skärgårdssamarbetet mellan Sverige – Åland – Finland, som en av 12 nordiska gränskommittéer. Således är Åland en gränsregion, som förövrigt även har en fysisk landsgräns med Sverige, Märket!

De delvis stängda gränserna har påverkat oss enormt. Sjöfarten och turismen står för nästan 20 procent av vårt BNP och nästan 25 procent av sysselsättningen. Idag har vi en historiskt hög relativ arbetslöshet på dryga 11 procent.

Därför anser jag att man bör kunna ha regionala skillnader i Finland eller åtminstone måste Åland likställas och ha samma verksamhetsförutsättningar som i Tornedalen. Vi är bägge två gränsregioner och är oerhört beroende av goda relationer till våra grannar.

Ser vi sedan på antalet smittade på Åland kan vi konstatera att vi har klarat bekämpningen av Corona-viruest väldigt bra, såhär långt. Endast 21 stycken bekräftat smittade personer sedan mars, väldigt få svårt sjuka och snart 3700 personer testade. Trots den delvis öppna gränsen denna sommar så har vi endast haft ett (1) bekräftat fall de senaste två (2) månaderna.

Det fortsättningsvis viktigaste vi kan göra tillsammans för att bekämpa viruset är att hålla avstånd, tvätta händer och stanna hemma om man är sjuk. Men samtidigt som vi gör det ovanstående, måste vi komma till det nya normala, börja göra affärer med varandra, tillåta rörelse över gränserna och få igång våra samhällen igen.

Jag har alltid varit stolt över att tillhöra Norden, en region vars grundfundament har varit att vi fritt har kunnat röra oss över nationsgränserna, utan pass i 70-års tid.

Men den här pandemin har tyvärr medfört att det nordiska samarbetet fått sig en ordentlig törn. Vi måste nu arbete hårt på att läka såren mellan våra nationer. För sättet länderna i norden har valt att bekämpa viruset på har tyvärr medfört att sår uppstått nationerna emellan. Jag är övertygad om att vi är starkare tillsammans än var och en för sig själv.

Flytta till Åland

Publicerat: 13 augusti, 2020 i Personligt

Idag skriver Ida Zetterström en fantastiskt bra ledare i dagens Ålandstidning. Har du någon gång funderat på att flytta till Åland, sluta fundera på det, läs den här ledaren och ta ditt pick och pack och flytta hit.?

Jag har i decennier talat mig varm för att det inte finns någon bättre plats på jorden att leva och bo på än dessa vindpinade klippor i Östersjön.

(gjorde en film om det för sex år sedan, https://youtu.be/QT0IHDBdXSs)

Men om du inte tror mig, läs vad Ida Zetterström skriver
www.alandstidningen.ax/ledare/hem-trygga-aland