Grit:lab – ansök nu

Publicerat: 26 januari, 2022 i Personligt

Grit:lab är en 2-årig kodar/IT-utbildning som jag hade sökt till om jag inte hade det jobbet jag har just nu. Fram till den 22 februari är ansökningsrundan öppen och det spelar ingen roll vad du har för bakgrund, utbildning eller varifrån du kommer. Det som krävs är att du är över 18 år, motiverad, engagerad och presterar bra i testerna.

Det första steget är ett online-spel som testar ditt minne, kognitiva förmåga och logiska tänkande. Testet är givetvis gratis, såsom utbildningen (du kan även söka studiemedel) och du hittar all information här>>.

Anmäl dig redan idag och gör testet. Är det inget för dig? Dela gärna inlägget till alla dina vänner som det här skulle passa, speciellt till alla vänner i Sverige, Norge, Island eller Danmark för där finns ingen likande utbildning. En fantastiskt möjlighet. Missa inte detta. Lycka till och hoppas vi ses på Åland i vår.

Här en liten film (gjord under en break i distansarbetet)

Coronastöd till näringslivet

Publicerat: 12 januari, 2022 i Personligt, Politik

Liberalerna skickade igår eftermiddag en skrivelse till ”lantrådet med kollegium” gällande olika stödinsatser de anser att näringslivet på Åland behöver just nu. Skrivelsen ”sparkar in öppna dörrar” och innehåller en del politiska floskler men det är givetvis liberalernas fulla rätt att ta initiativ som dessa. Jag tänkte inte säga så mycket mer om den här skrivelsen utan skriva några rader och berätta vad vi i landskapsregeringen gör samt hur vi ifrån näringsavdelningen arbetar med de här frågorna, tillsammans med näringslivet.  

Först lite bakgrund:
För landskapsregeringen har det från första stund, alltså sedan pandemins effekter drabbade Åland i mars 2020, varit av allra yttersta viktigt att göra allt vi kan och lite till för säkerställa att inget livskraftigt företag i landskapet skall gå i likviditetskonkurs på grund av covid-19.

Vi har arbetat efter devisen ”hellre göra för mycket för tidigt, än för lite för sent” och varit överens om att vi skall använda oss av alla de verktyg vi har i verktygslådan för att säkerställa att konkurser inte sker. Dessutom togs tidigt beslut att göra det i nära samarbete och i dialog med näringslivet och branschorganisationerna.

Som du säkert minns konstaterade regeringen i Finland, tillsammans med rikets president, att undantagsförhållande skulle införas i landet den 16 mars 2020 (senast det skedde var landet i krig) och med det beslutet förstod landskapsregeringen att Åland kunde komma att stå inför aldrig tidigare skådade utmaningar.

Därför vidtog vi åtgärder direkt och arbetade fram den största tilläggsbudgeten någonsin i Ålands historia. Men inte nog med det, parallellt arbetade vi även fram några budgetlagar (bland annat gällande tillfälligt förhöjt arbetsmarknadsstöd för permitterade och arbetslösa) och nya stödprinciper för näringslivet. Resultatet blev att vi redan den 31 mars 2020 beviljade det första ”corona-stödet” till ett åländskt företag. Det förloppet visar hur snabbt, agilt och effektivt vi kan agera när det behövs.

Sedan dess har vi beviljat över €7.5 miljoner i direkta stöd till åländska företag, över €8.8 miljoner i lånegarantier, över €4 miljoner till Visit Åland, över €3 miljoner i arbetsmarknadsstöd till småföretagare via AMS och mängder med andra insatser (sommarpraktikanter, högskolepraktikanter, stöd till Kultur/idrott, Discgolfen, branchorganisationerna etc)

Utöver dessa stöd har landskapsregeringen säkerställt, via kontakterna till arbets- och näringsministeriet samt statskontoret, att företag på Åland även kunnat söka stöd direkt från Finland. Såsom kostnadsstöd nr. 1-5, restaurangstöd omgång 1, gottgörelse för verksamhetsbegränsning samt stöd för bland annat återanställning €1000/anställd, ensamföretagarstöd via kommunerna, evenemangsstöd med mera.

För transparensens skull kan jag nämna att per igår (11 jan 2022) så har beslut om över €6.9 miljoner beviljats åländska bolag i kostnadsstödet 1-5 samt att omgång nr. 6 nu är under beredning. (Jag vill även säga att jag är övertyga om att dessa ovanstående insatser har resulterat i det faktum att färre företag har gått i konkurs år 2020 & 2021 än vad det gjorde innan pandemin år 2019)

Så vad gäller nu och vad händer framöver?
Igår eftermiddag hade landskapsregeringen överläggning med ”Storföretagen inom Bärkraft-arbetet” för att efterhöra deras reflektioner, åsikter, synpunkter samt vilka behov de har och vad vi kan göra för dem.

De största utmaningar de har just nu är personalresurserna p.ga karantänsbestämmelserna och sjukskrivningar i spåren av smittspridningen, den kommande säsongens rekryteringsbehov, permitteringslagstiftningen men även andra saker som står utanför vår kontroll såsom inflationen/kostnadsutvecklingen/energi-byggpriserna. Direkta stödåtgärder var inte något de efterfrågade.

Aktionsgruppen in action

Därtill hade jag i morse kallat ”aktionsgruppen” till möte för att diskutera vad vi kan och bör göra i den situation vi är i just nu. Aktionsgruppen består av representanter från Ålands Näringsliv, Företagarna på Åland, Visit Åland och de tre aktiva bankerna vi har på ön. Det var ett konstruktivt och positivt möte där vi alla var överens om att karantänstiderna behöver ses över och att restriktionerna så snart som det bara är möjligt, bör hävas så vi kommer tillbaka till det ”nya normala”. Det är det absolut viktigaste för att det åländska näringslivet, arbetsplatserna och framtiden. Vi konstaterade även att sommaren/hösten har varit intensiv och julhandeln bra samt att om restriktioner måste till, så är tidpunkten optimal just nu.

Vi diskuterade företagens situation, ur flera perspektiv, alltifrån amorteringsuppskov, betalningssvårigheter och utmaningarna med personalbristen för den kommande sommaren. Jag kunde också berätta och bekräfta för aktionsgruppen att vi på näringsavdelningen och landskapsregeringen tog höjd redan i budgeten för 2022 för nya insatser och har både medel och skrivningar för att hantera olika situationer som kan uppstå p.ga covid-19, såhär skrev vi i budgeten (sid 93):

 ”Förutom ett anslag för kärnverksamheten i de näringslivsutvecklande åtgärderna föreslår landskapsregeringen att budgeterat anslag för tillfälligt likviditetsstöd (landskapets andra tilläggsbudget år 2020), i enlighet med tillämpligt statsstödsregelverk, kan finansiera ett fortsatt behov av likviditetsstöd eller andra omställningsåtgärder som covid-19 fortsättningsvis ger upphov till för det åländska samhället”.

Med stöd av de medel som redan är upptagna och godkända i budgeten samt ovanstående skrivning har landskapsregeringen mandat och kan vidta en mängd olika åtgärder som kan komma att behövas framöver om restriktionerna, mot förmodan, förlängs ytterligare eller situationen blir långvarig.

Med avstamp ifrån diskussionerna i aktionsgruppen har näringsavdelningen redan börjat beredningen av en ny stödordning, som bygger vidare på det system med likviditetsstöd/lån som sattes ikraft för två år sedan, men nu speciellt inriktat på och insatser för små- och microföretagare. (Kriterier/stödnivåer återkommer vi till inom kort.)

Det som vi även kommer att beakta/avvakta/bevaka är utformningen och beredningen av kostnadsstödet nr 6 samt ”stängningsstödet” ifrån statskontoret. Beroende på hur de utformas kan vi därefter ytterligare vidta åtgärder ifall det behövs. Vi håller kontakt med både arbets- och näringsministeriet gällande det arbetet.

Avslutningsvis vill jag återigen påminna om det temporära tilläggsstöd för anställning som finns hos AMS (75% av lönekostnaderna) samt starta eget stödet för permitterade/arbetslösa. Det gäller fram till den sista maj i år samt jag kan även här bekräfta att vi redan arbetar med att ”slopa inkomstgränsen för studiestödet”.

Jag vill även passa på att tacka aktionsgruppen för det arbete som utförts de senaste två åren, alla timmar som lagts ner och påminna er alla andra om den unika styrkan som finns i det åländska samhället. En liknande aktionsgrupp finns inte någonstans. Tillsammans gör vi skillnad, det åländska samhället till fromma.

Det är alltid mörkast före gryningen, men vi går mot ljusare tider.

Foderlagstiftning

Publicerat: 13 december, 2021 i Personligt

Presenterade ett förslag till ny foderlagstiftning idag. Ungefär det här sa jag.
Herr Talman,
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag genom vilken rikets foderlag, med vissa avvikelser, görs tillämplig på Åland. Förslaget innebär att den nuvarande landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av foderlagen upphävs, och att den här blir gällande i stället.

https://lagtinget.ax/arenden/ny-blankettlag-om-foder-50686

Med detta uppdateras lagstiftningen inom området i fråga på ett kort, koncist, klart och ändamålsenligt sätt. Lagförslaget innehåller även reglering av rikslagstiftningsnatur från vilken det inte det finns möjlighet att avvika. Foderlagen handlar dessutom till stor del om hur berörda förvaltningsmyndigheter ska förfara för att lagen ska kunna verkställas.

Allt detta, inklusive det faktum att man på Åland sen tidigare valt att använda sig av blankettlagstiftningstekniken inom det här rättsområdet, som reglerar hanteringen av foder, gör det mest rationellt att även fortsättningsvis använda sig av nämnda lagstiftningsteknik.

Den föreslagna landskapslagen innebär att regelverket blir tydligare och övervakningen smidigare, samtidigt som en hög fodersäkerhet bibehålls. Uppdateringen enligt förslaget innebär att det åländska regelverket tydligare motsvarar den gällande EU-lagstiftningen samtidigt som det bättre korresponderar med utformningen av övrig lagstiftning rörande olika segment inom livsmedelskedjan.

En funktionell foderlagstiftning och tillsyn bidrar även till att foderföretagarna kan konkurrera på jämbördiga villkor, något som i förlängningen främjar utvecklingen och produktionen av kvalitetsfoder

Den numera i riket upphävda men ännu på Åland tillämpade äldre foderlagen trädde i kraft den 1 mars 2008. Den gäller foder, foderföretagare och tillsyn inom alla stadier i produktions-, tillverknings- och distributionskedjan för foder, från primärproduktionen av fodret tills det släpps ut på marknaden och används. Den äldre foderlagen innehåller bestämmelser om bl.a. allmänna krav på kvalitet, märkning och förpackningar samt krav som gäller verksamhetsutövning inom foderbranschen, till exempel i anknytning till registrering och journaler.

Lagen ifråga innehåller också bestämmelser om tillsynsmyndigheter och deras uppgifter, om laboratorier samt om tvångsmedel och påföljder. Eftersom den äldre foderlagen, innan den upphävdes den 1 januari 2021 ändrats nio gånger på grund av nationella behov,

har en ny foderlag i riket trätt i kraft den 1 januari 2021.

Målet med foderlagen är att göra regelverket tydligare och övervakningen smidigare, samtidigt som en hög fodersäkerhet bibehålls. Foderlagens syften är till centrala delar desamma som i äldre foderlagen.

Med denna presentation överlämnar jag sålunda blankettlagen om foder, vördsamt till lagtinget

Cap-strategiplanen

Publicerat: 7 december, 2021 i Personligt

Idag tog vi beslut i regeringen gällande Ålands interventioner (åtgärder) som ingår i Finlands GJP-plan (Cap-strategiplan/LBU-program, kärt barn har många namn) för åren 2023-2027. Beslutet är baserat på ett arbete som pågått sedan våren 2019 tills idag och är framtaget utifrån en behovsanalys, genom en öppen process, i samarbete med alla de som berörs av programmet.

I korthet kan man säga att det nya programmet som börjar år 2023 är en fortsättning och utveckling av det nuvarande LBU-programmet med givetvis några större och fler mindre ändringar. Investeringsstöden kvarhålls på en hög nivå, startstöden till unga lantbrukare likaså och därtill är de största förändringarna i korthet, eller riktningen för programmet, de här:

– Storsatsning på djurens välfärd
– Mindre byråkrati / förenklad administration och fokus på produktivitet
– Satsning på ekologisk djurproduktion och ekologiska produkter

Dryga 40 miljoner euro för en fortsatt möjlighet för hela näringen (livsmedelsindustrin inkluderat) att utveckla konkurrenskraften, för många år framöver. Här nedan finns en länk till det dryga 100 sidor långa dokumentet>>

Grit:lab ambassadör

Publicerat: 1 december, 2021 i Personligt

Under en mandatperiod är det några saker som sticker ut och som man kan titta tillbaka på efter några år och säga -”Här gjorde jag skillnad” Grit:lab är en sådan sak.

Jo, jag är lite stolt över det redan nu och tror ärligt att det kommer göra en stor skillnad för många människor, företag och framförallt samhället Åland. Jag har skrivit om det tidigare men idag är en viktig milstolpe i projektets historia. Idag öppnar det första kognitiva online testet som avgör om sökanden kommer vidare till nästa steg i uttagningen. Jag hoppas och tror att vi fram tills stängningen den 22:a februari kommer ha flera tusen sökanden.

De 150 personer (oavsett utbildning, härkomst, kön, bakgrund) som presterar bäst resultat under det ca två timmar långa testet kommer erbjudas att komma till Åland under april/maj nästa år (i två omgångar/fyra veckor åt gången) för att där fortsätta utmaningen att erhålla en av de 50 platser som erbjuds i augusti.

Gjorde ett spontant inlägg på min knagglig engelska idag för att uppmärksamma ansökningsöppnandet. Orsaken varför det blev på engelska är att det är engelska utbildningen kommer gå på och den är öppen för alla, överallt, att söka. Dela gärna informationen till den du tror skulle vilja vara med om en resa som kommer bli utöver det vanliga. En resa som kommer förändra, mycket.

Budgetdebatt i lagtinget 2021

Publicerat: 17 november, 2021 i Personligt

Idag går vi in i den tredje dagens budgetdebatt i lagtinget. Jag har varit med om ett antal budgetdebatter under mina år i politiken. Både som minister, i opposition och som ledamot som stöder regeringsblocket. Skiljer den här debatten mycket ifrån tidigare debatter?

Det skulle jag inte säga.

Ganska samma sak som tidigare. Regeringen lägger ett förslag, oppositionen skriver ett 30-tal motioner, varav flera slår in öppna dörrar (och ärligt talat inte har så mycket med budgeten att göra) och sen följer ca 25 timmar av debatt, diskussion, konfrontation, frustration, besvikelse, något skratt, någon felsägning och lite trötthet.

I korthet så anser oppositionen att vi både sparar för lite, eventuellt lånar för lite, (eller mycket) och satsar för lite, (eller för mycket). Samtidigt.

Det som dock skiljer lite från tidigare år är att Obunden Samling, Ålands Framtid och en ledamot i vårt eget parti är skeptiska till lagda förslag av regeringen. De tycker det sparas för lite och är fullständigt emot att landskapet skall låna pengar, oavsett om det behövs eller inte. Något jag kan tycka är lite märkligt.

Vi är just på väg ut ur (förhoppningsvis) den värsta tiden i Ålands historia, efter andra världskriget, där vi har använt alla resurser för att få samhället, människorna och företagen att överleva den pandemi som drabbat världen hårdare än något annat.

Det lyckades vi med.

Det är klart det har kostat, men hade det varit bättre att inte vidta alla de åtgärderna, sparat 30 miljoner och inte gjort det, men haft överstor likviditet och en budget i balans just nu? Nej, jag tycker inte det. Vi har gjort rätt. Alternativet hade varit betydligt värre.

Nu tror jag inte att deras utspel kommer påverka innehållet i budgeten särdeles mycket i slutändan men det försvagar regeringens position, ger en svag bild av regeringspartierna och är ett själviskt, egoistiskt utspel som lyfter jaget framom laget. Det ger rubriker i tidningen, men det bygger inget samhälle. Men så är det. Inte mycket att göra något åt. Stöder inte en majoritet förslaget, faller det i lagtinget. Det är så demokratin fungerar.

Nu tror jag inte det kommer gå så långt för precis som jag inledde det här inlägget med så har jag varit med förut. Strax före jul (och ibland just för avslutningen i juni) brukar det uppstå en ”kris” i lagtingsbyggnaden. Någon är upprörd över något som någon har sagt, gjort eller inte gjort och frustrationen stiger. Sen kommer julen, ledamöterna går hem på en månads ledigt och kommer tillbaka några veckor innan sportlovet och så är allt glömt. Och så börjar det om igen. Så har det varit de flesta år i över 20 års tid som jag varit med och så kommer det säkert vara många gånger framöver också.

Hur som. Om jag skall säga något kort om den budgetdebatten såhär långt så är det jag inledde mitt anförande med.

-”När jag lyssnar på oppositionens gruppanföranden och delar av majoritetsblockets inlägg så målas en bild upp av Åland som ett samhälle i kris, ett samhälle på branten till avgrunden, ett samhälle där inget görs av landskapsregeringen och inget händer.
Jag delar inte den bilden.
Det framförs att näringsministern bara jobbar med jordbruksfrågor och inte bedriver någon aktiv näringspolitik förutom det. Det haglar politiska flosklerna om strukturella reformer, grön omställning, skapa förutsättningar, satsa på innovation, utveckla näringslivet, bredda skattebasen och minska på byråkratin samtidigt som rallarsvingar viner. Ibland från höger och ibland ifrån vänster.
Det känns som att uttalanden görs mest för att få rubriker, citat och utrymme i de lokala dagstidningarna. Inte för att bygga ett bra samhälle ännu bättre.”

Vill du höra hela inlägget och efterföljande repliker finns anförandet här:

Fortsättning följer

Ålands Strukturfondsprogram 2021-2027

Publicerat: 27 oktober, 2021 i Personligt

Byråchef Susanne Strand, Finansieringshandläggare Tomas Fellman och Avdelningschef Linnéa Johansson presenterar Ålands strukturfondsprogram samt Interreg Central Baltic Programme för åren 2021 – 2027. Ställ frågor och kom med dina synpunkter.

Pressmeddelande om Skattegränsen

Publicerat: 14 oktober, 2021 i Personligt

Skattegränsstrategigruppen

Varje vecka har den nya skattegränsstrategigruppen under minister Karlströms ledning träffats och diskuterat den uppkomna situationen i vilken de åländska företagen nu befinner sig. Ålands landskapsregering har tillsammans med Ålands näringsliv och företagarna på Åland kartlagt de uppkomna problemen som förmedlats vidare till de berörda riksmyndigheterna.

I skattegränsstrategigruppen väcktes även tanken på att en skattegränslots skulle anställas för att hjälpa företagen att hantera regelverket. Detta eftersom det skulle ha en omedelbar effekt för berörda företag. Ålands näringsliv kontaktades och VD Jan-Erik ”Jenki” Rask utredde direkt frågan vidare. Det hela ledde till att en av tullens anställda nu kommer att vara tillgänglig under hösten vid Ålands Näringsliv med att hjälpa företagen rätt i de nya systemen.

Därtill ser gruppen på vilka möjligheter till förenklingar som är möjliga att genomföra inom ramen för nu gällande EU-rätt.

Landskapsregeringen har även varit i kontakt med Finansministeriet

Landskapsregeringens målsättning är att skapa goda förutsättningar för företagande genom en så smidig handel som möjligt mellan åländska och finländska företag samt med företag i omvärlden. Det system som införts från 1.9.2021 är inte proportionerligt sett till kostnaderna i förhållande till nyttan och hämmar möjligheterna till goda handelsförbindelser både för åländska och finländska företag.

Landskapsregeringen är villig att se över hela systemet tillsammans med finansministeriet genom att en gemensam skattegränsgrupp med representanter från finansministeriet, skatteförvaltningen, tullen, finländska företag, Ålands landskapsregering, Ålands näringsliv och Åland Post upprättas.Uppgiften för gruppen skulle bland annat kunna vara att se till attde förenklingar som kan göras inom ramen för gällande regelverkblir genomförda men även att på längre sikt hitta lösningar som gör att skattegränsen blir så osynlig som möjligt.

Ålands landskapsregering föreslår även bland annat följande åtgärder i detta skede i nuvarande system som infördes 1.9.2021:

• Användningen av det elektroniska tulldeklarationssystemet skjuts upp och används inte före systemet är funktionsdugligt, buggarna är lösta och tydliga anvisningar uppgjorts samt en informationsinsats till företagen genomförts.

• 10-dagars tidsfristen i tvåstegsförfarandet förlängs till 30 eller 45 dagar.

• Tullens och skatteförvaltningens anvisningar förbättras och koordineras så att en enhetlighet uppnås samt en gemensam anvisning eller handbok utges vad gäller handel med Åland (detta behövs även för finländska aktörer för att handeln med Åland inte ska bli lidande).

• Periodförtullning och samlingsdeklaration godkänns som alternativ till en förtullning per leverans.

• Kravet på verifieringskedjan tas bort alternativt bör fakturan, om en periodförtullning om 30 eller 45 dagar är möjligt, fungera som underlag och verifikat vid slutlig tulldeklarering och i bokföringen.

En dialog pågår för närvarande med finansministeriet och parallellt med det undersöker Ministerrådet Anton Nilsson närmare hur andra områden som står utanför EU:s harmonisering av indirekt beskattning hur deras handeln med EU i praktikenfungerar.

Fifax – börsnotering

Publicerat: 12 oktober, 2021 i Personligt

Idag klockan 16:00 stänger teckningsperioden för det offentliga erbjudandet i emissionen av aktier i Fifax på Nasdaq First North Grow Market i Finland. Om planerna lyckas är det första gången på flera decennier som ett nytt börsbolag uppstår på Åland. Det blir ”vårt” tredje noterad bolag efter Viking Line och Ålandsbanken (jo, jag vet att Birka även var listat på börsen men som vi alla vet köptes det ut av Rederiaktiebolaget Eckerö).

Den landbaserade fiskodlingen i Eckerö är något jag jobbat mycket för politisk under en lång tid. Det var faktiskt ett av de första stora projekten som dök upp och påbörjades under min period som minister år 2011. Resan som bolaget har färdats sedan idén till den förhoppningsvis fulltecknade noteringen idag har varit långtifrån enkel och varit kantad av många utmaningar.

Två glada personer. Helmet Capitals Pentti Kulmala och undertecknad

Trots alla motgångar har färden framåt ändå fortsatt. För nästan exakt sju år sedan (den 23 oktober 2014) fick jag vara med om en stor milstolpen i bolagets historia. Nämligen när bygget i Eckerö inleddes. Här>> kan du se några bilder och läsa mer om det.

Det har varit en lång resa för bolaget där många människor har lagt ner oerhört med tid, engagemang och kapital. Jag hoppas verkligen när klockan slår 16:00 i eftermiddag att det är klockslaget som innebär nästa historiska positiva punkt för den landbaserade fiskodlingen på Åland och för alla som bidragit på olika sätt för att förverkliga detta enorma projekt.

För oavsett hur det går så kvarstår faktum. Hittills har många tiotals miljoner euro investerats i projektet, fiskproduktionen har skapat ca 20-talet årsarbetsplatser i tio år, kompetensen och den tekniska kunskapen om landbaserad fiskodling har utvecklats enormt och fabriken är fastgjutna i berggrunden i Eckerö. Den kommer inte flyttas därifrån. Vi vet också att vi människor behöver äta varje dag och vi behöver äta mer fisk.

Väl kämpat Samppa Ruohtula. Jag vet hur hårt du har arbetat de senaste två åren för att komma dit där ni är idag. Jag ser verkligen fram emot fortsättningen och önskar alla er som investerat eller kommer investera stort lycka till i framtiden.

Ålands jaktportal

Publicerat: 11 oktober, 2021 i Personligt

Idag lanserade vi formellt Ålands nya digitala jaktportal. Här börjar resan med det digitala jaktkortet och alla de möjligheter, effektiviseringar och fördelar det innebär. Christoph, Tommy och Roger berättar här ovan hur den nya jaktportalen fungerar, ser ut och hur den kommer fortsätta utvecklas. Vilka tjänster den innehåller just nu men även vad som kommer erbjudas framöver. Följ gärna resan framåt för att se hur de tillsammans med gänget i digitaliseringsenheten utvecklar den nya jaktplattformen.

Lanseringen skedde på näringsavdelningens Facebooksida (men även på mina sociala medier)
Du kommer direkt till jaktportalen om du går hit>>

CAP-strategiplanen 2023-2027

Publicerat: 5 oktober, 2021 i Personligt

Imorgon klockan 08:00 kommer jag hålla i en diskussion med Landskapsagronom Sölve Högman och ÅPF:s ordförande Birgitta Eriksson-Paulsson om utkastet till ”Åtgärder som skall ingå i Finlands CAP-strategiplan som regionala interventioner”

Alltså i korthet LBU-programmet för åren 2023-2027 (även om det inte längre heter LBU-program).

Det är ett utkastet som skall gå på remiss till alla berörda parter som under oktober kan komma in med förslag, tankar, åtgärder och ändringar. Utkastet innehåller bland annat övergripande målsättningar, prioriteringar och behovsanalysen som är gjord, samt givetvis en finansieringsplanen. Utkastet är framtaget av oss på näringsavdelningen i nära samarbete med våra finska kollegor och det vi föreslår att skall ingå i Ålands regionala del i Finlands CAP-strategiplan. Den presenteras imorgon på Jordbruksbyråns Facebooksida men även på min LinkedIn sida, mitt Twitterkonto, min Facebooksida, på min Youtubekanal och även här på frille.com för er som inte har Facebook.

Varför på så många olika plattformar kanske du undrar. Varför inte svarar jag då 🙂

Välkommen med imorgon

Skattegränsen – svar på Nyans ledare

Publicerat: 30 september, 2021 i Personligt

Idag skriver båda tidningarnas ledare om skattegränsen och den uppkomna situationen efter den 1 september. Ålandstidningen och Daniel Dahlén har ett balanserad inlägg och förstår hur komplex situationen är medans Nya Åland och Johan Orre tydligen inte förstått att tull och skattelagstiftning är finsk behörighet. Han verkar tror att jag sitter och gömmer mig någonstans och undrar varför jag inte gör liknande insatser som under Corona-pandemin. Det jag gjorde då, var inom vår behörighet. Skattegränsen är det inte. Däremot inte sagt att jag inget gör.

Men först lite bakgrundsfakta i punktform:

  • Skattegränsen tillkom vid Finlands/Ålands EU-inträde och har orsakat extra administration för åländska företagare i över 25 år, men
  • Skatteundantaget har totalt tjänat det åländska samhället, det finländska samhället och vårt närområde väl. (ca9000 färjeanlöp/år med skatter, löner, exportintäkter, affärsmöjligheter för landbaserade företag och andra positiva kringeffekter som följd)
  • Lagstiftningsbehörigheten är Europeisk och finsk. Det är tjänstemän från tull- och skatteförvaltningarna samt finansministeriet som är och har varit med vid diskussionerna i Bryssel i fråga om EU:s regelverk.
  • Förhållandet mellan de olika delarna i lagstiftningen och vem som beslutar om de olika nivåerna kan beskrivas enligt nedan.
  1. Tullkodexen (EU)
  2. Tillämpningsföreskrifter (delegerade rättsakter) (EU)
  3. Tullagen, mervärdesskattelagen och undantagslagen för Åland (Finlands riksdag)
  4. Tullförordningen (Finlands regering)
  5. Praktiska tillämpningen (Finska Tullverket)
  • Alla åländska finansministrar sedan år 1995 har haft skattefrågorna på sitt bord. De har alla önskat mer förenklingar/osynliggörandet av skattegränsen.
  • EU (inkl. Finland) har antagit en ny tullkodex år 2015, vilken skall vara fullt implementerat år 2025. Den 1 september i år valde tullen att implementera/lansera ett nytt elektroniskt förtullningsförfarande – UTU
  • Ålands landskapsregering / finansavdelningen har en längre tid haft en gemensam operativ grupp med representanter från näringslivet för att samla in information och haft kontakt med tullen och skatteförvaltningen.
  • I juni under ett möte med tullen, skatteförvaltningen och finansministeriet framförde den operativa gruppen att systemet (UTU) inte bör lanseras förrän det testkörts och det finns klara tydliga anvisningar på svenska hur plattformen skall användas så våra företagare förstår hur tullen/skatten skall redovisas/betalas.
  • Tullen valde dock gå vidare med lanseringen.
  • Irritation, frustration och förargelse uppstod givetvis hos företagen på Åland när ett ofullständigt system med mycket buggar togs i bruk.
  • Tullen beklagar buggarna i systemet som gör det svårt/omöjligt att göra rätt. Samt lovade åtgärda problemen snarast.
  • Redan före men både i juni 2021 och nu i september 2021 har landskapsregeringen framfört till finansministeriet att förenklingar är nödvändiga samt tidsfristen i tvåstegsprocessen bör finnas kvar och förlängas från 10 till minst 30-45 dagar för den nationella skattegränsen. Dessutom framfördes att möjligheten till samlingsdeklaration/periodförtullning skulle kunna lösa många problem. 
  • Förändringarna måste dock genomföras i Helsingfors eftersom ansvaret och behörigheten ligger hos tullen/skatteförvaltningen och i sista hand Finansministeriet.

Fortsättningen framåt
Förra veckan tillsattes en skattegränsstrategigrupp för att skapa en funktion att samla in problembeskrivningarna och de praktiska utmaningarna som uppstått efter den 1 september. Gruppen skall även framföra ytterligare förslag på förenklingar som inte utretts eller beaktats av riket.

För att försäkra mig om att arbetet går framåt och prioriteras tackade jag JA till ordföranderollen för strategigruppen (fastän frågan ägs, drivs och alltid har gjorts så av finansministern, finansavdelningen och deras tjänstemän) eftersom handel är grunden i företagandet och oerhört viktig för mig.

Tullkodex och skattegränsfrågor är komplicerade frågor men genom att fortsätta utveckla kontakterna på olika nivåer och genom saklig information kommer hela landskapsregeringen, strategigruppen och jag personligen fortsätta anstränga oss för med att ta fram konkreta förslag på ”skattegränsproblematiken”.

Diagrammet nedan illustrerar konkurserna (och den berörda personalen) på Åland åren 2003­–2020. År 2019 var antalet konkurser endast 15 stycken, men det som kanske förvånar ännu mer är hur få konkurser det var under pandemiåret 2020. Preliminärt var de bara tio (!) stycken, alltså färre än år 2019. Detta trots en historisk tidsepok med 15% BNP tapp på Åland och den högsta arbetslösheten i mannaminne. (Enligt preliminära uppgifter har det inträffat två konkurser under de första tre månaderna år 2021, så trenden att företagen överlever pandemin håller i sig).

Hur kommer det sig?

Det finns säkert flera anledningar till det. Både tur, skicklighet, hårt arbete och envishet. De senaste 18 månaderna har inte liknat något vi tidigare sett med stängda gränser, mängder av restriktioner och en enorm osäkerhet i hur framtiden kommer bli.

En orsak, tror jag, varför vi sett så få konkurser handlar om att de företag/branscher som drabbades hårdast av pandemin drastiskt minskade sina kostnader, permitterade personal och gick i ”dvala” för att överleva. Men jag är också övertygad om att stöden som erbjudit företagen på Åland verkligen gjort skillnad. På Åland har företag haft fler/mer möjlighet till stöd än motsvarande företag i Finland. Här kommer en sammanställning som jag delgav finansutskottet under mitt hörande förra veckan.

Likviditetsstödet
  • Landskapsregeringen (LR) har hittills beviljat €7.300.000 i likviditetsstöd.
  • LR har förordat lånegarantier om €8.800.000.  

Ovanstående stöd har till den största andelen beviljats logi/hotell och restaurangverksamheten samt transportsektorn.

Kostnadsstödet

Under normala tider sköter/finansierar vi på Åland stöden som kanaliseras till våra företag. Men under pandemin när undantagsförhållandet rådigt i landet har vi överenskommit med Finland om att åländska företag även skall kunna söka kostnadsstöden som statskontoret beviljat i fyra omgångar. Det totala beloppet som beviljats i stöd till åländska företag, i en eller flera omgångar, uppgår till ca €6.150.000

Dessa två stödsystem (likviditetslånet/bidraget samt kostnadsstöden) är jag övertygad om att är en av förklaringarna till varför vi idag ser att företagen klarat sig bättre än vi befarade i inledningen av pandemin.

Stängningsstödet

Förutom kostnadsstödet kunde även åländska restauranger som tvingades stänga sina verksamheter även söka ett specialstöd. Det gjorde 15 stycken och de erhöll totalt ca €300.000 för den tiden.

Företagare som lyft arbetsmarknadsstöd

Förutom ovanstående stöd har vi även haft ca 290 företagare som lyft arbetsmarknadsstöd ifrån AMS. Fortfarande idag är det ungefär 135 stycken företagare som lyfter det stödet (vilket de kan göra fram till sista november). Totalt har nästan €3.000.000 utbetalats i arbetsmarknadsstöd till företagare under pandemin.

75 % av lönekostnaden och starta egetstödet

Förra året införde vi även en möjlighet för företag att återta eller nyanställa personer med ett 75 procentigt lönestöd. Totalt har 92 personer anställts med hjälp av det, enligt de bestämmelser som gällde t.o.m. 30.6.2021. Enligt de bestämmelser som gäller nu (1.9.2021-31.5.2022) har hittills ytterligare några personer anställts.

Sedan 1 november 2020 tills idag har ca €500 000  utbetalats i sysselsättningsstöd för anställning inom näringslivet. Därtill kan nämnas att 26 personer beviljats sysselsättningsstöd för start av företagsverksamhet under den tid det temporära tilläggsstödet har gällt. Till en kostnad om ca €190.000.

Ytterligare insatser vi gjort

  • Utbetalat totalt ca €9.500.000 i grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd år 2020 (4,1milj år 2019)
  • Förhöjt det temporärt tilläggsstödet till permitterade/arbetslösa om €30 per dag (1.4-30.6.2020).
  • Möjliggjort sommarpraktikanter i två omgångar (ca 700 ungdomar) ca €700.000
  • Dubblerat antal högskolepraktikanter
  • Stöd till Ålands Näringsliv & Företagarna på Åland
  • ca €4.000.000 under två år till Visit Åland för marknadsföring av Åland i Finland
  • Extra stöd till kulturlivet – ca. €300.000
  • ”Discgolfsatningen” – ca. €100.000

Vi har även haft extra insatser till lantbruket och fiskerisektorn. Samt fortsättningsvis finansierat alla de ”normala” insatser som vi gjort via det nationella finansieringsmomentet och våra EU-fonder.
Jag är övertygad om att jag ”missat”/inte fått med alla de insatser vi gjort under året i den här snabba sammanställningen, för det har varit mer än ett normalt år för näringsavdelningen.

Nu när vi äntligen börjar gå mot en normalare vardag minskar dock inte arbetet på avdelningen utan snarare tvärtom. Det intensifieras. CAP-strategiplanen för lantbruket skall färdigställas, de övriga EU-fonderna likaså och nästa stora insats som jag hoppas min/vår medverkan skall bidra med en förändring, det har med skattegränsen att göra.

Det digitaliserade förtullningsförfarande som de finländska myndigheterna implementerat 1 september i år måste förenklas. Det nya systemet, förutom att det har ett antal buggar, har visat sig innebära en stor ökad administration och därmed kostnad för åländska företag som inte står i proportion till den information som hämtas från systemet eller för att efterleva tull- och skattereglerna.

Ärendet ägs av finansavdelningen men eftersom det rör en så stor del av vårt näringsliv behöver alla krafter samlas kring målsättning att utforma förslag som medför minsta möjliga byråkrati baserade på erfarenheter hos de åländska företagen. Den åländska ekonomin är baserad på handel med omvärlden och fokus måste vara att underlätta gränsöverskridande affärer.

Återkommer lite längre fram hur arbetet fortskrider i skattegränsstrategigruppen.

Corona statistik – Åland

Publicerat: 16 september, 2021 i Personligt

Jag brukar ibland säga när jag pratar med folk utifrån, om Åland och pandemin, att själva viruset inte har påverkat oss särdeles mycket (!) I alla fall när det kommer till allvarlig sjukdom eller död. Däremot så har virusets bieffekter drabbat oss desto mer.

De stängda gränserna och resebegränsningarna som infördes medförde ett BNP tapp på ca 15% förra året och en arbetslöshetsgrad som översteg nivåerna vi hade under lågkonjunkturen i början på 90-talet. Det har gjort att många människor och företag verkligen känt av pandemins bieffekter.

Åland har dock återigen visat sig vara ett starkt samhälle bestående av personer och entreprenörer som hissar segel när det blåser, anstränger sig lite mer när det är kris och hittar sätt att övervintra för att invänta våren. Den här sommaren hade vi mer än full fart på ön och livet kunde åter börja levas igen med en tro på framtiden. Vi går stadigt mot det nya normala och begränsningarna runtomkring oss börjar mer och mer avta. Äntligen.

Här kommer lite aktuella siffror/statistik som har med Åland och Corona-pandemin att göra.

På Åland har det tagits 59.705(!) stycken Coronatester på 18.148 patienter. Av dessa har 479 stycken personer varit positiva. När det kommer till sjukhusvård så har 22 personer varit inlagda på ÅHS varav tre personer inlagda på IVA. Ingen av dessa tre har behövt respirator och ingen har dött. Väldigt få äldre har infekterats, få har haft långvariga besvär och cirka 25 procent av alla smittade hade inget symtom alls.

Jag är övertygad om att Corona-viruset inte kommer att försvinna utan det kommer likt andra virus finnas kvar på jorden, komma och gå i lite olika varianter, mer eller mindre frekvent och under olika tider på året.

Den enskilt viktigaste bekämpningsmetoden mot viruset som vi har idag är vaccineringen.

Fakta är att de allra flesta personer i världen idag som kräver sjukhusvård/intensivvård eller dör av covid-19 är ovaccinerade personer. Därför är jag oerhört glad över nedanstående tabell och att ålänningen har sin förtröstan i vetenskapen. Tack till alla er som vaccinerar er. Det är ni som gör att vi med full fart kan ta oss an det nya normala, fortsätta bygga ett attraktivt samhälle och tillsammans fira att vi fixade det här. #postPandemiskYra

Även den här bilden är härlig att se. Alltså ECDC karta om vilka områden som klassificeras som gröna områden i Europa.
Härligt och välkomna till Åland.

Ålands landskapsregering har gett Paf (Ålands Penningautomatförening) uppdraget att starta upp och driva en Tech utbildning för 50 blivande IT-utvecklare. Namnet på utbildningsprogrammet är grit:lab. Satsningen ska förse de åländska företagen med IT-kunnig personal. Utbildningen ordnas i PAfs lokaler på Åland med start i augusti 2022.

Redan nästa år inleds utbildningen som är en form av kodarskola utgående från franska 01 edu plattformens pedagogik. Utbildningen är helt projektbaserad och saknar lärare och lektioner samt följer en poängbaserad tvåårig inlärningsprocess.

”Det här är ett intressant och spännande utbildningskoncept, där studenterna lär sig att lära sig själva. Det blir ett utmärkt komplement till nuvarande utbildningar och jag tror att en utbildning utan vanliga lektioner kan passa väldigt många”, säger Annika Hambrudd, utbildningsminister i Ålands landskapsregering.

”Behovet av Tech-kunniga personer är stort både på Åland och i hela Norden. • Det här är en viktig investering för våra Tech företag på Åland som har ett stort behov av IT-kunniga. Jag tror start på det här moderna konceptet att utbilda sig inom IT. Där olika människor med olika bakgrund kombineras med den kreativitet som finns i Paf-huset”, säger Fredrik Karlström, näringsminister i Ålands landskapsregering.

För att bli antagen till utbildningen behövs ingen tidigare baskunskap om kodning eller IT. Utbildningen har sin grund i Frankrike och det finns numera liknande utbildningar i 40 olika länder världen över.

”Utbildningen söker efter de som har talang och rätt driv framåt, oavsett ålder, kön eller var de kommer ifrån” säger Francois Maugis, Pafs IT-direktör.

Ansökningen i form av ett online test öppnar kring årsskiftet 2021/2022. Baserat på testet går 150 personer vidare till nästa steg i ansökningsprocessen och slutligen är det 50 personer som får påbörja sin kostnadsfria utbildning på grit:lab i augusti 2022.

”Vi är glada över vårt partnerskap med Paf vilket gör att de blir de första som tar 01Edu utbildningen till Åland. Genom att de göra det, så erbjuder de gratis möjligheter till en tech-utbildning för alla talanger på Åland och i den nordiska regionen vilket kommer att forma framtiden,” säger Nicolas Sadirac, en av grundarna till 01Edu.

”Man ska ha ”grit”, det vill säga energi och engagemang samt vilja att utvecklas. Man ska gilla att samarbeta och skapa lösningar tillsammans med andra” säger Anna-Lena Svenblad, Pafs utvecklingschef.

Läs mera om utbildningen på http://www.gritlab.ax