Arkiv för kategori ‘Personligt’

Positiva nyheter – Orkla

Publicerat: 8 november, 2022 i Personligt

Idag kom det fantastiskt efterlängtade och glädjande beskedet ifrån Orkla. Nämligen att bolaget planerar genomföra en fusionera mellan Orkla Foods Finland Oy och Orkla Confectionery & Snacks Finland Ab samt placera huvudkontoret på Åland.

Orkla är ett oerhört viktigt industriföretag för Åland. Förutom inköpare av chipspotatis skapar de många arbetsplatser både direkt och indirekt, tack vare deras stora export ifrån ön blir handelsbalansen gällande transporter mer i balans men dessutom är Orkla en del i Ålands attraktionskraft vad gäller deras varumärke, hållbarhetsarbete, som besöksmål för skolklasser och pådrivare samt utvecklare av industri och innovationsprocesser.

Beslutet att ha huvudkontoret på Åland är en viktig signal som bekräftar att företagsklimatet på Åland är bra för både små-medelstoraföretag men även för stora aktörer. En av Ålands främsta styrkor bygger på det korta avstånd mellan människor, näringsliv och politik.

Tack Christer och Pasi för det goda samarbetet under åren. Känns otroligt inspirerande att nu få vara med och utöka det ytterligare.

Ansvarslöst avhopp

Publicerat: 13 oktober, 2022 i Personligt

Jag tänkte först inte kommentera Hållbart Initiativs (Hi) märkliga avhopp mitt i budgetförhandlingarna desto mera, men känner att jag inte kan låta bli. De hoppar inte av p.ga att förhandlingarna strandat, att de inte fått genomslag för sina äskanden eller att något förslag går rakt emot deras kärnvärden. Utan de avgår för att klimatlagen inte fått en exakt tidpunkt för när den kan ligga på lagtingets bord, nästa år…

Jag kan direkt säga att jag har haft ett väldigt gott samarbete med Alfons under de tre senaste åren. Tack vare Alfons sätt att vara och arbeta har jag många gånger fått återta mina inledande farhågor om att Hi skulle medföra stora problem i regeringssamarbetet, att de är för oerfarna, har för lite politisk erfarenhet, att de är populistiska och är de skulle vara ett ”ensaksparti”.

Visst har vi haft olika åsikter om en hel del frågor och jag har flera gånger varit frustrerad över sättet Alfons valt att driva vissa av sina ansvarsområden på. Jag erkänner att jag är lite otålig och ibland tvingats till att ”sparka upp dörrar” för att utvecklingen avstannat eller projekt inte fortskridit så som jag önskar.

Det är inte heller någon hemlighet att jag ansett att stora frågor, som legat på hans bord, framskridit för långsamt. Som exempel, de havsbaserad vindkraftsprojekten, fiskodlingens möjlighet till utveckling eller att Högskolan inte utvecklats som önskat. Därtill finns flera frågor av mindre karaktär som ”virtuella stängsel” eller ”vindmöllan i Vårdö” som irriterat mig ordentligt.

Trots det ovanstående så har Alfons personlighet gjort att jag sett att det finns en genuin vilja i honom att göra gott, vara med och utveckla Åland samt att han varit en stark, positiv kraft i regeringen. Därför kommer jag sakna honom, men efter att jag fick läsa (!?!) om deras avhopp i tisdag kvällens Nya Åland så kommer jag inte sakna Hi som parti i regeringen.

Det kan inte komma som någon överraskning för Alfons eller Hi att de lagförslag och projekt som legat på hans bord nu kommer drivas på med en annan intensitet, på ett annat sätt och att resultatet av förslagen kommer att se annorlunda ut än om Alfons och Hi hade varit med.

Det är helt självklart och 100 procent säkert att bland annat avfallslagen, vattenlagen, djurskyddslagen, naturvårdslagen, plan&bygglagen och klimatlagen (lagar som är viktiga för Hi) nu lämnas i händerna på oss som är kvar i regeringen. Det fixar vi, det är jag inte det minsta orolig över.

Men det som förvånar mig storligen är att Hi som parti efter tre år i regeringen inte förstår vilka möjligheter de sumpar genom att avgå. De borde förstått att möjligheten att påverka innehållet i dessa ovanstående lagar görs innanför regeringsväggarna.

Men det ju val om ett år på söndag…

Hi kommer dock snart märka i sin nya roll som ett av de minsta partierna i lagtinget att vill man få genomslag av sin politik och kunna påverka, så görs det i regeringen. För verkligheten är den att ett litet parti i opposition sällan får gehör eller kan påverka så mycket, om ens något (tro mig jag har varit där). Särskilt när man lämnat ett halvfärdigt arbete i affekt, mitt under en budgetprocess.

Att Hi nu valt att lämna regeringen är givetvis helt upp till dem men ansvarsfullt är det inte, bevis på regeringsdugligt är det inte och jag kan tycka att det är ett svek inte bara mot kollegorna i regeringen utan även ett svek mot sina väljare.

Hi:s väljare får nu ställa sig frågan om Hi verkligen är ett regeringsdugligt parti? Är Hi ett parti som andra partier kan lita på och vill samarbeta med i framtiden? Styrs Hi av personer med en agenda om vad som är bäst för Åland eller vad som är bäst för partiet?

Är en röst på Hi en röst för förändring? Eller blir en röst på Hi mer som ett stort politiskt plakat, en tom tunna som skramlar mycket eller en röst för att bilda opinion? Jag ansåg fram tills avhoppet det första men inser nu att det är det senare. Förtroende tar år att bygga upp men det går på ett ögonblick att rasera. Det konststycket lyckades Hi göra i tisdags kväll.

Jag anser att beslutet partiet tog inte var något annat än ett ohållbart initiativ och ett praktexempel på att ”skjuta sig själv i foten”. Jag anser att man skall gör det bästa man kan i den situation man befinner sig och ”sätter man sig i en båt, så ror man den i land” man ger inte upp, sviker förtroende och kastar bort det arbetet man skapat.

Politik gör man tillsammans, förändring skapar man gemensamt och resultat sker genom kompromisser. Politik bygger på förtroende och verkstaden där arbetet utförs är i regeringen.
Den läxan kommer förhoppningsvis Hi att lära sig nu.

Nya jaktlagen, statsstöd och en film

Publicerat: 1 september, 2022 i Personligt

Igår presenterade jag den uppdaterade lagstiftningen om jakt på Åland i lagtinget samt svarade på en fråga ifrån Camilla Gunell om statsstöd och skärgårdstrafik. Jag gjorde även en liten film om dagen, den såg ut såhär och nedanför hittar du mina inlägg i lagtingssalen.

Jaktlagen

Äntligen är det dags för en uppdaterad lagstiftning gällande jakten på Åland. Förslaget som legat på lagtingets bord sedan före sommaren är inte en totalrevision av lagen utan ett antal ändringar för att modernisera lagen samt att uppnå en bättre överensstämmelse med rådande förhållanden.

Jag vill dock passa på och skicka iväg ett tort tack och en eloge till jaktenheten och framförallt vår eminenta jaktförvaltare för det arbete som lagts ner på den här ändringen. Jag är oerhört glad för att ha tjänstemän på byrån som är så oerhört kompetenta, engagerade, kunniga och intresserade av dessa frågor. Det är en förmån att få jobba med sådana tjänstemän.

Jag tänkte i korthet beskriva några av de föreslagna ändringarna och sedan lämna över detta lagförslag i sin helhet till lagtinget och utskottet att behandla. I den åländska jaktlagen finns bestämmelser som i detalj reglerar hur och på vilka villkor jakt får utövas på Åland. I den här ändringen har inte alla paragrafer öppnats utan de som berörs är bland annat följande:

Paragraf 5. Här föreskrivs att den som har hemort i Finland har rätt att bedriva bland annat säl- och sjöfågeljakt på allmänna vattenområden, på de så kallade allmänningarna. Dagens ordalydelse samt avsaknaden av reglering om jaktgäster ger sken av att det inte är tillåtet för jägare med hemort i exempelvis Sverige att följa med ut på jakt på dessa områden. Med denna ändring klargör vi nu att det är möjligt

Paragraf 19 handlar om de jaktfria helgdagar som idag gäller. Förslaget i lagen är att paragrafen upphävs i sin helhet på grund av att den bedöms vara otidsenlig. Och det är nu dags att förändra så att det står mer i klang med tiden vi lever i. 

Enligt paragraf 26 kan LR på anhållan av markägare besluta att inrätta fågelskyddsområde för skydd av sjöfåglar. Enligt bestämmelsens nuvarande ordalydelse åtföljs ett sådant beslut automatiskt av ett vitesbelagt landstigningsförbud under tiden 15 mars – 31 juli. Det här var även ett önskemål ifrån det medborgarinitiativ kallat ”skydda sjöfågelstammen” som inlämnades den 24 juni 2020 och som behandlades och godkändes i lagtinget året efter.

Därtill införs några förändringar om fångstredskap, och fångstsätt samt bestämmelser som berör användandet av enhandsskjutvapen, mörkersikte och motordrivna fordon.

Därtill görs en liten teknisk ändring om jaktvårdsavgifterna och utskick av inbetalningskort med beaktande av att vi har och håller på digitaliserar mera på jaktförvaltningen och med det på sikt kommer minska arbetet gällande administrationen.

Den föreslagna lagen avses träda i kraft så snart som möjligt och enligt LR finner vi det sannorligt att de föreslagna ändringarna kommer att bidra till att både minska predationstrycket på sjöfågelstammen och förkorta lidandet för skadat vilt.

Skärgårdstrafik och statsstöd

Ledamot Gunells frågan innehåller två delar.

  1. I hur hög grad bedömer LR att man idag indirekt subventionerar fiskodlingsnäringen genom landskapsfinansierade transporter OCH
  2. Är i så fall detta förenligt med EU:s statsstödsregeler

Som svar på den första delen blir landskapsregeringens upplysning:
Landskapsregeringen bedriver och finansierar många olika verksamheter. En av dessa är att skapa förutsättningar så att varor, fordon och människor skall kunna transporteras till och från olika delar av vårt landskap samt att företag skall ha möjlighet att importera och exportera produkter till och från ön.

På fasta Åland gör vi det genom att vi bygger vägar, broar, bankar och underhåller dessa. LR tar inte betalt av någon entreprenör eller privatperson för att de använder våra gemensamma vägar och framförallt är det inte beroende på hur mycket eller lite någon entreprenör gör det. En lastbilstransport till Geta som avgår dagligen till eller från Mariehamn och sålunda använder (sliter på) vår infrastruktur betalar inte mer än den entreprenör som bara åker motsvarande sträcka någon gång per. Det betyder inte att vi subventionerar den som använder vägen mer.

Det handlar om infrastruktur, skapandet av förutsättningar och en del av att täcka det grundläggande behovet som finns för att möjliggöra näringsverksamhet, företagande och transporter inom/utanför landskapet.

Under decennier har en politisk överenskommelse funnits om att betrakta och likställa farlederna och skärgårdsfärjor som trafikerar dessa vatten med våra landskapsvägar.

Turlistor och turtätheter är en komplicerad helhet där väldigt många olika behov och aspekter vägs in. Ingen enskild aktör bestämmer när/hur/vart våra färjor avgår eller angör. Utan det görs av landskapsregeringen utgående ifrån en helhetsbedömning som är uppbyggd tillsammans med skärgårdsbefolkningen FÖR skärgårdsbefolkningen och FÖR skärgårdsföretagens behov.

Så svaret på den första delen av frågan är :
LR subventionerar inte fiskodlingsnäringen genom landskapsfinansierade transporter mer än annan näringsverksamhet i skärgården. Och sålunda blir svaret på den andra delen av frågan:
att våra offentliga turlistor och avgångar som var och en har rätt/möjlighet att boka/använda inte har något med EUs statsstödsregler att göra.

En intensiv höst på kommande

Publicerat: 15 augusti, 2022 i Personligt

Sommaren 2022 är inte slut ännu. En sommar som varit intensiv på många sätt, där hotellen mestadels varit fullbelagda med turister sedan början på juni. Där evenemang, konserter och happenings har avlöst varandra samt ibland även pågått samtidigt. Jag sade tidigt i våras att sommaren 2022 har potential att bli den bästa sommaren någonsin. I många avseenden blev den det och faktum är att både augusti och september ser väldigt lovande ut ifrån det perspektivet också. Europa touren för damer i golf är nästa stora evenemang och därefter återkommer skördefesten, som vanligt.

När det kommer till det politiska så har sommaren varit lugnare för min del, i alla fall om man jämför med de två senaste somrarna där Covid-19 tog en hel del av dagarna i anspråk. Inte för att jag var sjuk utan för att det kontinuerligt alltid var något som uppstod i den politiska kontexten. Antingen företag som hade utmaningar med likviditeten eller Finlands regering som diskuterade nya restriktioner, begränsningar eller nedstängningar. Det har vi sluppit den här sommaren. Tyvärr har dock världen blivit ännu oroligare och vi har fått känna av inflationen, kostnadsökningar och stor osäkerhet på grund av Rysslands krig mot Ukraina.

Förutom ovanstående utmaningar finns det en hel del politiska frågetecken som behöver rätas ut, osäkerheten vad gäller lönsamheten i jordbruket, energipriserna, kostnadsökningarna på många områden och jag gissar även att vi kommer börja se fler och fler utspel av både enskilda politiker och partier. Det är ju val på Åland om ett år. Jag lär återkomma till det, flera gånger.
Här några privata bilder ifrån den här sommaren.

Igår firade vi Ålands självstyrelsedag från tidig morgon till sen kväll. Personligen för mig så började dagen med att VAKNA i P3 & P4 (samsändning över hela Sverige) ringde upp och gjorde en kort intervju om Åland, firandet och självstyrelsen. Du kan lyssna på intervjun här>>

Därefter fick jag förmånen att tillsammans med en mängd digniteter såsom alla nordens talmän, kungahuset i Sverige och presidentparet ifrån Finland uppleva Smakbyn, Lagtinget, Torget och avslutningsvis en konsert på Andersudde.

En fantastisk dag men som om jag hade fått bestämma hade sett lite annorlunda ut. Då hade konserten med alla fantastiska åländska artister hållits i Miramarparken. Tänk vilken möjlighet vi hade att skapa en ny tradition där alla som samlas runt torget för att fira Självstyrelsen efter några timmars minglande, strövande, handlande och ätande skulle tagit sig till Miramarparken för att där få uppleva allt vad de åländska artisterna levererar. En tradition som jag är övertygad om att skulle sätta 9 juni på kartan i likhet med 17 maj i Norge. Ett tillfälle att samla alla ålänningar kring en musikalisk, kulturell och stämningsfull kväll som skulle ha möjlighet att växa, år efter år.

Men, nu blev det inte så. Det blev en fantastisk kväll ändå men jag tycker Lagtinget missade att ta tillvara en möjlighet som skulle kunnat bli en början på en ny tradition som vi skulle kunnat bygga vidare på, utveckla och fira tillsammans. Här några bilder ifrån dagen. Idag är det lite jobb, men sen fortsätter firandet idag, imorgon och på söndag.

Hoppas vi ses i vimlet.

Förändring är alltid bra

Publicerat: 30 maj, 2022 i Personligt

Jag har alltid gillat förändringar. När jag var liten och vardagen rullade på och inget speciellt var på gång så möblerade jag ofta om i pojkrummet bara för att det skulle hända något. ”Status quo” är inte riktigt min grej. Jag är helt övertygad om att varje förändring är en möjlighet till förbättring men definitivt vet jag att en förbättring alltid inleds med en förändring.

I helgen nådde jag två mål. Det ena var att på 100 dagar gå minst 1 miljon steg (alltså 10.000 steg per dag eller åtminstone 70.000 steg per vecka). Det skedde i söndags på dag 92 av 100. Det här projektet började den 28 februari direkt efter sportlovet.

Det andra som jag funderat på ett tag var att klippa mig efter cirka 20 år med långt hår. Två enkla men ändå stora förändringar. Det tredje målet jag har just nu är att gå ner minst 10 kg (100gram/dag) under samma 100 dagar. Det går också hyfsat även om de senaste veckorna och speciellt senaste helg bestått av lite för mycket middagar och godsaker. Men målet är inom räckhåll, bara 600 gram kvar och jag har 8 dagar på mig 🙂

Min far Tore – Entreprenören

Publicerat: 23 maj, 2022 i Personligt

Min far Tore Karlström är och har alltid varit företagsam, driftig, uppfinningsrik och en riktig entreprenör. Han har gjort/varit delaktig i många otaliga stora och mindre projekt under mer än ett halvt sekel. Flera har varit banbrytande och många gånger före sin tid. Bara för att nämna några saker så har han startat upp en plåtverkstad, en fabrik som tillverkat gipsskivor, uppfunnit smarta träreglar, limfogskivor, tillverkat komposter (10 år före det var modernt) och han började sälja och trodde på el-cyklar redan för över 30 år sedan.

Han har idag passerat 80-års sträcket men för den delen så har han inte slutat produktutveckla, komma på nya idéer och förverkliga det han tror på.

Det går att skriva en roman om allt han gjort i sitt liv, men det tänker jag inte göra nu. Jag vet att han håller på skriver sina egna memoarer, så vi får se fram emot dem en annan gång. Det jag däremot tänkte skriva några rader om och som jag tycker är lite charmigt är hans senaste projekt.
Nämligen www.alandskistan.ax

Eftersom han alltid varit en man som gillat bygga i trä, snickra och tillbringa tid i snickerifabriken i Mörby så är det kanske inte så konstigt att han återigen såg en möjligheten i något som inte fanns på Åland. Nämligen handgjorda kistor av åländsk gran utan konstgjorda syntetiska material. Varför importera något som kan tillverkas här, är äkta och hållbart?

Han började fundera på designen och hur den skulle tillverkas i lite större skala men som den företagare han är, även på försäljningen. Sagt och gjort. Nu är tillverkningen igång och kistan som finns i flera olika ytbehandlingar och kulörer går redan att köpa på begravningsbyrån Nocturne.

Jag tycker det är häftigt och det visar att man aldrig blir för gammal för att börja med något nytt, starta en ny tillverkning eller förverkliga en idé som man tror på. Det ger hopp åt oss som ibland börjar känna oss gamla. Det visar också att pensionärer idag är med och utvecklar samhället, skapar nya arbetstillfällen och att ålder bara är en siffra.

Farsan har haft många järn i elden och jobbat långa dagar under hela sitt liv, han har dock aldrig klagat över det utan sett fram emot nästa arbetsdag. Däremot så sa han för några år sedan när han började spela golf att: -”Nu tänker jag gå ner till heltid” Det tycker jag han gjorde helt rätt i men det skall bli intressant att följa utvecklingen och vad han hittar på här näst. För jag är övertygad om att det här inte är den sista idén som farsan hittar på, utvecklar och förverkligar.

Här nedan några bilder ifrån Mörby när tillverkningen just hade börjat.

Åland100 bilaga till Di och HBL

Publicerat: 12 maj, 2022 i Personligt

Här>> hittar du länken till Åland100 bilagan som givits ut i dagarna med Dagens industri och HBL.
Jag fick förmånen att skriva några ord som ”InLedare”

Dag 63/100 – uppdatering

Publicerat: 2 maj, 2022 i Personligt

För 63 dagar sedan bestämde jag mig för att försöka gå ner 100 gram/dag och gå 10.000 steg/dag under 100 dagar. Det har gått hyfsat bra. Jag har inte överdrivit något utan bara försökt minska kaloriintagen i veckorna men fortfarande leva som vanligt under helgerna. Däremot har jag varit stenhård på att röra mig mer. Om jag inte gått 10.000 steg en dag, har jag gått mer de följande dagarna. Hittills har jag klarat av att få till de 70.000 stegen/vecka som projektet eftersträvar.

Ärligt så har vikten också följt planen. I morse vägde jag 97,9kg, vilket betyder -6.9kilo sedan start eller i medeltal 109 gram/dag. Konditionen börjar bli bättre, skjortorna/byxorna större och nu kan jag ju inget annat göra än fortsätta. Däremot vet jag att maj månad kommer bli svår, en hel del resor, middagar och mycket möten på kvällar. Men skam den som ger sig, fem veckor till.

Mycket på gång nu

Publicerat: 29 april, 2022 i Personligt

Maj blir (likt de flesta andra månader) en intensiv månad. Bland annat kommer en tilläggsbudget med en hel del förslag ifrån mina ansvarsområden (återkommer till det om en vecka), två nordiska ministerrådsmöten i Norge (efter två års digitala möten skall det bli härligt att träffa kollegorna IRL), Sjöfartsdag, invigning av Långnabba vindkraftpark och ett stort event i Stockholm för att locka människor att flytta till Åland. Är du intresserad av det goda livet och en spännande karriär och går i tankarna att göra en förändring i livet så tycker jag (om du befinner dig i Stockholmsområdet) att det här>>> är ett ypperligt tillfälle att bekanta dig med flera framgångsrika framtidsföretag som vill rekrytera och ta del av åländsk kultur, mat, dryck och mingel. Samt träffa mig 🙂

https://finlandsinstitutet.se/alandsjobb/

Ett annat projekt som är högaktuellt är Sommarpraktikant 2022.

Projektet som körs för tredje året i rad tillsammans med Ålands Näringsliv leder till att 160 åländska ungdomar födda år 2004, 2005 eller 2006 har sysselsättning under sommaren om minst fyra veckor. Syftet är att ge företag incitament att anställa ungdomar som annars under rådande osäkra ekonomiska läge inte skulle få viktig arbetserfarenhet. Läs mer om hur du ansöker om en ”sommarjobbssedel” och hur du som företagare skall agera här>>>. Företagare, ge ungdomen en chans

https://www.naringsliv.ax/verksamhet/sommarpraktikant-2022

Måste även skriva lite om den avslutningsfest som hölls igår kväll på Slöfaretsmuseet och Restaurang Nautical för de 70 första deltagarna i uttagningen ett av två till Grit:lab Åland. Jag är så stolt, glad och imponerad över dessa personer som har jobbat stenhårt, långa dagar/nätter och gått igenom 12 quests, 3 raids, 1 hackathon och 4 exam under 4 veckor. Vilket engagemang, vilken glädje, vilket driv och vilken Grit! Tack alla deltagare, partners men framförallt gänget på Paf, utan er hade det inte gått. Det här initiativet har skapat vänner för livet och jag är helt övertygad om att vi kommer se underverk ifrån flera av dessa personer i framtiden. Grit:lab>>> och det här gänget är precis vad Åland behöver. 

Ålandsexemplet i Europaparlamentet

Publicerat: 7 april, 2022 i Personligt

Igår fick jag frågan av Harry Jansson om jag kunde hoppa in istället för honom under ett seminarium som Europaparlamentets Minoritetsintergrupp anordnade idag. Rubriken för seminariet var ”Ålandsexemplet som inspiration i minoriteters sammanhang”. Seminariet anordnades av Minoritetsintergruppen som samlar Europaparlamentariker som intresserar sig för minoritetsfrågor.

Vid seminariet, som anordnades digitalt, höll även Ålands fredsinstituts direktör Sia Spiliopoulou Åkermark en presentation på temat ”Ålandsexemplet i dagens värld”. Sia är en klippa när det kommer till detta område. Hennes anförande/inlägg kommer säkert publiceras på www.peace.ax inom kort

Jag sade ungefär det här:

Honourable members of the European Parliament, ladies and gentlemen. Unfortunately the Deputy chief minister Mr. Jansson had to attend an important meeting today with the Finnish government regarding refugees from Ukraine.

However, I thank you very much for inviting me here today on behalf of the Åland government. It is always a pleasure to address members of this house in general and members with an interest in minority rights in particular. I am of course delighted to see that you have decided to take a closer look at the Åland example. Especially in times like this and in the context of the Russian invasion of Ukraine, it is extra relevant to look at examples of peaceful conflict resolution.

Honourable members, it is actually quite astonishing that we can say that we Ålanders celebrate 100 years of autonomy this year. Because 100 years ago, the sentiment on the Åland islands was quite a different one. The Ålanders were denied their will to reunite with the motherland, Sweden, and this was of course a great sorrow.

But very quickly, the Ålanders decided to look ahead and to really make the best of the situation at hand. And for the last 100 years, the entire society has worked together to develop the autonomy and to create a well-functioning society. It is clear that the autonomy has served us well, but it is equally clear that it is something that constantly requires hard work and diplomacy.

In this context, let me underline two things:

first of all, the autonomy is not a static solution. We have a firm legal basis in the autonomy act but the world around us is changing and hence the autonomy also needs to develop. The EU membership is a good example of that. When EU legislation requires one national authority or one plan per member state, it automatically leads to a problem in a Member State with autonomous regions. Let me therefore underline the need for lawmakers, such as yourselves, to keep this in mind whenever you see that a legislative proposal requires only one national plan or solution. Adding the letter “s” after for example a national plan can mean a world of difference for autonomies and minorities around the EU.

In the context of our EU membership, it is also worth mentioning that Finland is yet to grant Åland the seat in the European Parliament that we have a constitutional right to. In the meantime, we are of course happy and proud to have Members like Nils Torvalds in the house to also make sure that Åland’s voice is heard in the parliament, but it remains a fact that Finland’s refusal to give us an own seat is a real democratic problem.

Second of all, I want to clearly draw your attention to the need of a solid legal basis in order to ensure the protection of minority rights. In the case of Åland, the autonomy act is crucial. It is a law of constitutional character in Finland and it sets out the framework of the autonomy.

There are two things that are crucial when it comes to the autonomy act:

one is that it is actually fully complied with, and the other is that it is developed throughout time.

Overall, the framework for Åland is working fairly well but there are cases when the autonomy act is not complied with and we can’t deny that we see great challenges when it comes to developing the legal framework right now. This is undoubtedly great challenges to the whole principle of the Åland autonomy and there’s a great responsibility for politicians, both in Finland and on Åland, to take these challenges seriously and to be constructive and show a serious will to develop and to safeguard the autonomy.

Honourable members, let me conclude by saying that the Åland solution has many merits when it comes to protecting our minority and linguistic rights, but it is a constant work in progress. I am very much looking forward to hearing the following presentation and your reflections but for now, let me just thank you for your interest and I want to let you know that you are all very welcome to visit Åland islands if you want to look into our autonomy in more detail. It would really be my pleasure to personally welcome you on Åland. Once again, thank you very much.

100 dagar – 2022 edition

Publicerat: 28 mars, 2022 i Personligt

Idag när jag börjar skriva det här inlägget är det söndagen den 27 februari och jag väger återigen alldeles för mycket. Ställde mig på vågen i morse och konstaterar att den visade 104,9kg. Det här är inget nytt fenomen, det har hänt otaliga gånger de senaste 30 åren. Så nu är det återigen dags, 100 dagars skärpning med följande som målsättning:

  • gå ner 100gram/dag i medeltal under 100 dagar -> -10kg
  • gå i medeltal 10.000 steg/dag under 100 dagar -> totalt 1 miljon steg
  • skriva en kort sammanfattning för mig själv varje vecka samt publicera resultatet en gång per månad fram till måndagen den 6:de juni.

Uppdatering 1 – Söndag 6 mars

Det har gått en vecka sedan jag började den här omgångens ”viktkamp”. Allt har gått enligt plan såhär långt. Skärpt mig med intag av kalorier på lunchen/middagen, minskat på det mest onödiga och gått dryga 77.000 steg på en vecka.

Uppdatering 2 – Söndag 13 mars

Vecka två avklarad. Planen håller. Promenerat alla dagar och kaloriintagen har hållits i schack. Tråkigt, lite jobbigt men nödvändigt. 173.676 steg på 15 dagar ger ett medeltal på 11578 steg/dag.

Uppdatering 3 – Söndag 20 mars

Vecka tre avklarad men avslutades inte optimalt. Igår var det kalas, middag och nattsudd. Ett sådant leverne genererar oftast en ”tillfällig” vikthöjning, så även den här gången. Men även det är enligt planen min. Jag tror nämligen att det är bra med en 24 timmars ”paus” ifrån den hälsosamma livsstilen, bara det inte bli för ofta.

Promenaderna har fortlöpt och jag har lyckats hålla över 10.000steg/dag sedan start, utmaningen blir när man har kvällsmöten. Missar man en dag, vilket jag inte gjort ännu, måste man göra nästan 20.000 steg dagen efter, och det är mer eller mindre omöjligt för mig. Den tiden finns inte. Så de dagar jag har möte på kvällen eller andra åtaganden så måste promenaden ske på morgonen. Något som fungerar väldigt bra eftersom jag ändå är vaken och nu på våren är det en fantastisk tid att promenera på morgonen. Testa! Gå en timme mellan 06:00 och 07:00. Du kommer vara pigg hela dagen och känna dig stark och duktig. Nu uppe i 241.626 steg sedan start.

Uppdatering 4 – Måndag 28 mars

Fyra veckor avklarade av ett mer hälsosamt leverne. Nu har jag kommit så långt in i ”projektet” att jag märker en liten skillnad. Kläderna sitter inte riktigt lika trånga runt magen och flåset börjar bli bättre. Även om det är en lång väg kvar och jag vet att det blir svårare och svårare att gå ner i vikt för varje vecka så finns det hopp. Vägde in på 100,8 kg i morse. Fördelen med att ha klarat av de här första fyra veckorna är att jag inte kan sluta nu, för då har jag ju gjort allt det här i ”onödan”. Så nu fortsätter jag.
Resultatet såhär långt är -4,1 kg i vikt och 325.080 steg avklarade.

Nästa uppdatering här på bloggen blir om ca fyra veckor. Förhoppningsvis skall jag då vara i bättre form än vad jag var den här tiden för ett år sedan.

Digitaliseringsmeddelandet

Publicerat: 11 mars, 2022 i Personligt

Igår överlämnade landskapsregeringen ett meddelandet till lagtinget som handlar ”om den åländska förvaltningens fortsatta digitalisering”. Det är något som efterfrågats och som regeringen och jag själv utlovat under en längre tid. Totalt handlar det om ca 100 sidor om vad som gjorts, var vi är och vad som behöver göras framöver för att lyfta och förflytta det offentliga Ålands digitalisering till en ny nivå. Den fortsätta resan mot visionen att ålänningarna skall ha rätt till ”minst jämförbar digital utveckling som medborgarna i våra grannländer” är ett ambitiöst mål eftersom våra grannländer är världsledande på offentlig digital service.

Meddelandet och framförallt bilaga 1 (läs det!) kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Vad skiljer då det här meddelandet ifrån tidigare insatser som gjorts för att digitalisera Åland och den offentliga sektorn? Det är faktiskt ganska mycket. Den här gången är arbetet sett mer ur ett juridiskt perspektiv och att lagstiftning är vägen framåt.

Tidigare insatser/initiativ har legat på en visionär nivå där olika digitaliseringsarbetsgrupper / kommissioner / råd utformat mål/tankar/visioner över vad digitaliseringen kan medföra för positiva effekter för Åland och ålänningarna. Det arbetet har varit bra och det finns mycket gott att hämta därifrån men tyvärr har själva grundarbetet uteblivit eller inte blivit gjort. Olika insatser ”här och där” har tillkommit men det strategiska helhetsarbetet eller grunden har inte prioriterats eller förverkligats.

Digitalisering handlar om så mycket mer än hemsidor/app:ar/program/system/hackatons eller Microsoft 365. Det handlar om lagstiftning, människor, standardisering, säkerhet, pengar, processer och därtill lite teknik.

Digitaliseringsarbetet i förvaltningen har inte prioriterats de senaste två decennierna. Inte för att ambitioner, pengar eller viljan inte har funnits, utan snarare att kompetensen, förståelsen och uthålligheten inte funnits där. Särskilt hos politikerna (som kommit och gått vart fjärde år) som beslutar om resurser och prioriteringar. Det hoppas jag vi skall ändra på nu. Det kommer inte ske över en natt, det kommer ta tid och det kommer kosta en hel del. Men alternativkostnaden om vi inte gör det är betydligt högre.

Skall allt då ”digitaliseras”? Nej, jag tror inte det. Det finns mycket som fungerar utomordentligt bra genom att man ringer ett samtal till en myndighet (utan att hamna i telefonkö) och får prata med en tjänsteman som kan ge ett svar på den fråga man har eller hjälpa en vidare. Den biten finns ingen anledning att ”digitalisera bort” det är en del i den attraktionskraft som gör Åland unikt men däremot finns det fantastiska möjligheter med digitaliseringen och framtiden.

Det finns mycket att göra kring de grundläggande bitarna i det här digitaliseringspuzzlet. Lagstiftning kring informationssäkerhet, e-arkiv och interoperabilitet är bara en liten del. Samordning, standardisering och ökade kontakter mot befintliga system som redan är i drift och tillgängliga är andra delar.

Det finns många vägval framöver och just därför är det viktigt att förankringen blir rätt (genom en parlamentarisk grupp), att arbetsgrupper ges konkreta uppdrag/mål och att digitaliseringsenheten får ett starkare mandat för att staka ut vägen.

När det kommer till det senare är jag oerhört glad över att på måndag får hälsa Francois Maugis välkommen på jobb som ny t.f chef för digitaliseringsenheten. Jag är övertygad om att Francois har erfarenheten, kapaciteten, drivet och viljan att leda det här arbetet. Först inom förvaltningen men sedan även strategiskt för det offentliga Åland. Här är första sidan på Francois CV.


När jag funderar på hur det digitala Åland kunde se ut i framtiden ser jag ungefär en struktur likande det här. Observera att det här är min amatörmässiga ”mind map” det finns säkert många andra sätt att tänka och olika orsaker till att göra på något annat sätt. Det är bland annat det som det kommande arbetet kommer få utvisa. Tanken jag har med dessa fyra pelare är att det inom varje område krävs egen kompetens, utveckling, engagemang och driv. Det finns många gemensamma utmaningar inom de fyra områdena som inte direkt har med de andra områdena att göra, även om allt hänger ihop.

Farleden kallar jag det. Orsaken till det är att jag ser många likheter med hur sjö/flygtrafiken fungerar. Där måste man navigera, färdas och kommunicera enligt givna regler. Regler som absolut måste följas, för gör man inte det, kan det orsaka kollisioner, missförstånd och kaos.
Följ gärna debatten i lagtinget nästa vecka.
Trevlig helg

Skriftlig fråga om Å-fab

Publicerat: 9 mars, 2022 i Personligt

Idag svarade jag på ledamot John Holmbergs fråga om

” Varför har landskapsregeringen inte informerat lagtinget om den nya fastighetsstrategin som allvarligt riskerar rubba konkurrensbalansen på den privata marknaden?”

Jag svarade ungefär såhär:
Det korrekta och formella svaret på ledamot Holmbergs fråga, är att LR inte har antagit någon ny fastighetsstrategi, så det finns ingen ny strategi att förankra eller informera lagtinget om. Därtill anser inte LR att de två fastighetsaffärerna som genomförts av bolaget Ålands Fastighets Ab riskerar rubba den lokala marknaden för fastigheter eftersom de är gjorda på marknadsmässiga grunder och verksamheterna i lokalerna fortsätter med samma inriktning som tidigare. Men det kan jag återkomma till.

Ledamot Holmberg har även skrivit ett antal insändare i frågan och hävdat att det handlar om skattepengar, offentliga medel, subventioner och socialisering av fastighetsbeståndet. Det stämmer inte heller.

  • Fastighetsaffärerna finansieras av bolaget självt tillsammans med en lokal bank.
  • Fastighetsaffärerna görs på marknadsmässiga villkor, utan inblandning av vare sig garantier, subventioner, eller kapitaltillskott ifrån landskapsregeringen, lagtinget eller skattebetalarna.

Landskapets fastighetsbolag, Ålands Fastigheter Ab som genomfört de fastighetsaffärer som är aktuella i den skriftliga frågan är ett bolag som funnits, agerat och varit en aktiv spelare på den åländska fastighetsmarknaden i över ett halvt sekel.

Det grundades år 1971 och hette tidigare Norra Ålands Industrihus Ab och var ett samägt bolag mellan fem norr-åländska kommuner och dåvarande landskapsstyrelse och verkade enbart de första decennierna på Norra Åland. Idag är bolaget helägt av LR och verksamhetsområdet är hela Åland. Många är de åländska företag som börjat, utvecklat och expanderat sina verksamheter i lokaler ägda av just det bolaget och nästan lika många företag är det som köpt loss de fastigheterna under årens gång.

Under de senaste 50 åren har bolaget genererat, förutom industrilokaler, även skattemedel och bidragit till Ålands utveckling på flera positiva sätt. Skulle exempelvis de plastindustrier vi idag har på Åland etablerat sig, vuxit sig starka och utvecklats här utan detta bolag? Jag är övertygad om att svaret på den frågan är -”NEJ”.

Skulle exempelvis den landbaserade fiskodlingen i Eckerö kommit till utan det samhällsägda fastighetsbolaget? Jag är övertygad om att svaret, även på den frågan är -”NEJ”.

En satsning som resulterat i att Fifax nu är börsnoterat samt bidragit till att över 60 miljoner euro investerats i en toppmodern anläggning som sysselsätter dryga 20 personer på västra Åland.

Det offentliga fastighetsbolaget har historiskt spelat en viktig roll för utvecklingen av Åland och jag är övertygad om att det kommer göra det i framtiden också.

Det behöver också noteras att Ålands Fastighets Ab har haft ett positivt kassaflöde under största delen av bolagets historia och står idag på en solid grund. Den solida grunden gör även att bankerna har förtroende för bolaget och med det är delaktiga i och finansierar flera av de satsningar som bolaget gör och gjort.

Är ett offentligt ägt fastighetsbolag som satsar på industrilokaler något socialistiskt eller unikt i världen eller för den del norden? Svaret på den frågan är också NEJ. Både öster och väster om oss och över hela världen skapar länder, regioner och kommuner förutsättningar för industriföretag att etablera sig och utveckla sin verksamhet med just liknande verktyg. De flesta ser, likt LR, ett offentligt ägt industrifastighetsbolag som ett verktyg och en möjlighet i den näringspolitiska verktygslådan.

Om vi sedan ser övergripande utan att gå in i detalj på de två senaste fastighetsaffärerna som har aktualiserat den här frågan så kan jag konstatera att de är genomförda inom och i linje med §2 i bolagets bolagsordning, som lyder:
”Föremålet för bolagets verksamhet är att uppföra och utveckla fastigheter för uthyrning och försäljning för industriella ändamål och övrigt näringslivsbehov, samt all övrig med detta förknippad verksamhet. Bolaget kan bedriva handel med värdepapper samt äga och besitta fast egendom.”

Bara för att aktieägaren av ett bolag, är det offentliga betyder inte att verksamheten som bedrivs inom det bolaget och dess bolagsordning är socialisering. För mig handlar Ålands Fastigheter Ab om att det offentliga tillsammans med det privata kan skapa förutsättningar för tillväxt och ett sätt att bedriva en aktiv näringspolitik.

Kan LR bidra till, på marknadsmässiga grunder, att bibehålla och utveckla arbetsplatser, särskilt inom industrin så är jag övertygade om att det är samhällsmässigt ekonomiskt försvarbart och fördelaktigt.  Att vidta åtgärder för att bevara och medverka till utökande av arbetsplatser är oftast ett mer ekonomiskt fördelaktigt och effektivt sätt att nå tillväxt än skapa helt nya verksamheter.
Särskilt under en tid av pandemi där varje arbetsplats räknas.

Ålands Fastighets Ab

Publicerat: 22 februari, 2022 i Personligt

Ledamot John Holmberg ondgör sig i en insändare i tidningarna att Landskapsregeringens helägda bolag, Ålands Fastighets Ab, fortsätter bedriver den verksamhet, som man enligt mig gjort framgångsrikt sedan år 1971. Alltså att äga, bygga, köpa, sälja och hyra ut industri- och kommersiella fastigheter på Åland. Många är de bolag som börjat och utvecklat sina verksamheter i dessa samhällsägda lokaler och många är de arbetsplatser bolaget varit med och skapat förutsättningar för under åren.

Ålands Fastighets Ab är ett bolag som ägs till 100% av Ålands Landskapsregering men sköts, drivs och utvecklas på marknadsmässiga grunder och villkor. Utan subventioner eller bidrag. Bolaget är samtidigt ett verktyg i den näringspolitiska verktygslådan, likt många andra bolag som ägs av stater eller kommuner både öster och väster om oss.

Bolaget har ett positivt kassaflöde, har gjort positiva resultat de senaste åren och står på en solid grund och sålunda kostar inte bolaget de åländska skattebetalarna något. Tvärtom, bolaget genererar skattemedel och bidrar till Ålands utveckling på flera positiva sätt.

Chipstersfastighetsaffären kan man säkert ha olika åsikter om. Vad är rätt och vad är fel. För bara ett drygt år sedan var verksamheten och arbetsplatserna där hotade av nedläggning. Bland annat genom denna fastighetsaffär som försiggåtts av många långa förhandlingar, värderingar och diskussioner så är jag övertygad om att helheten kommer att bli en bra affär för Åland.

Med den tillväxt, behållande och utökande av arbetsplatser samt investeringar som nu planeras finns det återigen en framtidstro och verksamhetsförutstättning för bolaget. Är det en bra affär? Det kommer framtiden att utvisa eller som Gustaf Salmelin uttryckte det i Ålandstidningen. -”Vi har ett långt hyresavtal på fem plus fem år och jag tror det är en bra affär för Ålands Fastighets AB”

Hade det varit bättre att inget gjort? Jag tror inte det. En aktiv näringspolitik tror jag är bättre än en passiv.

Gällande ”Dinerafastigheten” så kan man säkert även där ha olika åsikter. Den fastighetsaffären bestod i en helhet. Ålands Fastighets Ab ägde en bagerifastighet på Kökar men efter att verksamheten där upphörde stod fastigheten tom och kostade tyvärr bolaget pengar.

Att hitta nya hyresgäster eller köpare, under pandemin, var inte det lättaste och verksamhetsföutsättningarna att äga en fastighet på Kökar, utan hyresgäst är inte optimalt. Det resulterade i att under hösten inleddes förhandlingar mellan Ålands Fastighets Ab och ägarna av Dinerafastigheten om ett köp/byte. Den ena affären var inte aktuell utan den andra och det gällde bägge parter. Värderingar gjordes, förhandlingar genomfördes och den affärsmässiga grunden klargjordes.

Ålands Fastigheter Ab har större möjligheter, förutsättningar att utveckla, bevara och säkerställa bolagets intressen genom att äga en industrifastighet i Mariehamn än på Kökar. Därtill kommer ett lokalt ägande av fastigheten på Kökar ha större/bättre förutsättningar att utvecklas än med ägandet kvar i Mariehamn.


Nu äger Ålands Fastighets Ab några fastigheter i Mariehamn och har med det möjlighet att utveckla bolaget/fastigheten i takt med tiden. Vem vet vad som kan komma att starta/utvecklas om rätt förutsättningar finns. Därtill är den fastigheten nu uthyrd på marknadsmässiga grunder och generera positiva inkomster till bolaget för att kunna vara med i andra och nya projekt i framtiden.

Konstaterar slutligen att det är lätt att sitta på åskådarläktaren och ha åsikter om hur spelet borde spelas och berätta att något borde göras. Det är lite mer krävande att vara ute på spelplanen och kämpa på för Ålands bästa. Jag väljer dock att göra det senaste. Kanske ledamot Holmberg en dag kommer erbjudas samma möjlighet. Om så hoppas jag att han kommer bedriva en aktiv näringspolitik och verkligen göra något också. För fakta kvarstår. Att inte göra något är också ett alternativ, det är oftast enklare, blir mindre kritiserat men det resulterar sällan i att något blir bättre.