Arkiv för kategori ‘Personligt’

Principer för SteelFMhjälpen

Publicerat: januari 8, 2018 i Personligt

IMG_3572
Det är nog ingen på Åland som missat att vi körde en insamlingskampanj till förmån för Rädda Barnens Barnfond under december. Crescendot var den 64 timmar långa direktsändning ifrån vår tillfälliga studio på torget som besöktes av ca 30 gäster och lika många artister/musiker. Läs mer om SteelFMhjälpen här>>

Såhär en vecka efter evenemanget så har flera redan hört av sig om vi inte skulle kunna hjälpa dem nästa gång. (Jag har förövrigt redan bokade torget i Mariehamn 27/12/18 till 02/01/19). Givetvis vill vi hjälpa så många som möjligt men det finns några grundprinciper som vi har utarbetat för att vi skall lägga ner ca tre månaders heltidsjobb på detta. Här kommer de principerna:

  1. Alla pengar som samlas in skall gå oavkortat till ändamålet för insamlingen (administrationskostnader måste föreningen kunna finansiera på annat sätt, inte heller vi tar del av insamlade medel)
  2. Pengarna skall i första hand stanna på Åland och hjälpa på hemmaplan (förutsatt att inget exceptionellt har hänt i världen och behöver vår insats)
  3. Det skall finnas ett verkligt behov och att de pengar vi samlar in gör en faktisk skillnad
  4. Att föreningen/organisationen som får ta del av pengarna visar ett äkta/ärligt/riktigt engagemang och hjälper oss hjälpa.

Jag är övertygad om att vi tillsammans kan göra lika stor skillnad i slutet av det här året som vid slutet av förra. Nu vet alla vad SteelFMhjälpen är samt vilken kraft det finns i en lång direktsändning. Dessutom har vi mycket mer tid att förbereda allt den här gången. Vi kan göra allt vi gjorde bra, lite bättre och engagera ännu fler människor, företag, föreningar.

Hör gärna av dig med ris & ros, tankar & funderingar och börja fundera redan nu om du vill vara med och göra skillnad.

Hellre Test-bild än SteelFM

Publicerat: januari 5, 2018 i Personligt

26231977_10154932795452397_1232266178776534767_oIgår var jag tyvärr lite irriterad över vårt public service bolag, igen. Jag har lovat mig själv att sluta bli det men sen så händer det något och så märker jag hur jag går igång, igen.

För det första så störde det mig lite att de valde att inte uppmärksamma eller göra något av den pressinformation jag skicka till dem innan SteelFMhjälpen började. Det trots att deras egen styrelse tagit beslut att låta oss vidaresända programmet via Smedsböle masten och den ”extra kanal” bolaget äger som annars bara visar en testbild. Jag kan tycka det hade varit av allmänintresse att deras lyssnare/tittare skulle fått veta att det var på gång. Men, så blev det inte.

Sen när jag skickade en inbjudan till alla medier på Åland om att vi skulle hålla en presskonferens och redovisa slutresultatet så fick jag ett meddelade ifrån redaktionschefen att de inte kommer närvara. De hade nämligen gjort en ”normal nyhetsvärdering” och tagit det beslutet men ville gärna att jag skulle maila över resultatet. Jag svarade då kanske lite syrligt och uppgivet ”att då kan ni läsa om det i Nya Åland eller följa vår LIVE-streaming på facebook istället”.

När jag sedan också insåg att signalen som skickades ifrån SteelFMhjälpen-buren till ”extra kanalen”, stängts ner innan slutresultatet redovisats och ersatts med en testbild, så blev jag lite less.

Den kanalen har de senaste åren enbart visat en testbild, utan ljud, men under SteelFMhjälpen visade den vår radiosändning ifrån buren på torget. Vilket jag är väldigt tacksam för. Om Ålands Radio & Tv skulle vilja, kunde de givetvis låta vårt ljud och bilden ifrån vår studio gå ut via den kanalen fortsättningsvis. De valde de att inte göra, utan ersätta det med en testbild istället.

Så jag skrev en kort grej om det på facebook igår att jag tycker en bild/ljud ifrån oss är trevligare än en tyst testbild. Då dök före detta Ålands Radio anställd och nuvarande makthavare och lagtingsledamot Tony Wickström upp i mitt följde och ifrågasatte den tanken. Citat –” Du menar att en public service kanal gratis ska upplåta en kanalplats till reklamradio? Njae.”

Jag frågade honom hur han resonerar när samma public service bolag förutom att de upplåter en helt egen kanalplats till en kommersiell TV-kanal även står för det bolagets upphovsrättskostnader, alltså TV4? Det fick jag inget vettigt svar på, trots upprepade frågor. Du hittar den tråden här>>> 

Jag tycker bara att det skulle vara trevligare med bild/ljud ifrån en lokal producerande radiostation än att bara visa en testbild. (Det kostar nämligen inget extra får Ålands Radio & TV att sända vår signal, jämfört med en testbild, vi står för alla kostnader vad gäller överföring och upphovsrätter).

Tyvärr kan jag återigen konstatera att parollen, ”lokalproducerat” inte gäller alla branscher på Åland. Jag har aldrig begärt några pengar ifrån skatte- eller licensbetalaren under de  snart 20 år jag jobbat för att hela Åland skulle kunna få ta del av vårt utbud. Bara förutsättningar för att alla skall kunna göra det.

Under SteelFMhjälpen kunde alla på Åland, inklusive, skärgården ta del av det som fasta Åland annars kunnat göra under två decennier. Nu är vi dock tillbaka på samma ruta igen.

Så vill du se och ta del av vårt utbud av underhållning, tävlingar, sammanhållning och lokala gäster & artister även i fortsättningen så föreslår jag att du tittar på Ålcoms IP-tv kanalplats 36 eller vår Web-tv sändning på www.livestream.com/steel. 

Ett annat sätt vore att du tar kontakt med Ålands Radio & Tv och säger att du tycker att lokalproducerad radio är något bra och något du gärna vill ta del av. Det kostar inte dig, eller Ålands Radio & TV någonting. Bara lite god vilja. Kanske dom lyssnar på dig, för mig lyssnar dom inte på.
Hörs i eftermiddag mellan klockan 15:00-17:00 på SteelFM 95,9 MHz på fasta Åland eller via de ovanstående sätten.

Trevlig helg.

SteelFMhjälpen – dagen efter

Publicerat: januari 1, 2018 i Personligt

SteelFM-hj+ñlpen-storSkall försöka sätta några ord på de senaste tre dygnen. Det är inte enkelt. Har inte riktigt landat ännu. Det är så många människor, företag och föreningar som bidragit med så mycket för att SteelFMhjälpen blev ett fulländat exempel på när godheten, medmänskligheten och kärleken vinner över mörkret. Ett exempel som visar styrkan i det åländska samhället och att allt är möjligt om vi gör saker tillsammans.

Det är så många människor, ifrån alla åldrar, som osjälviskt bidragit med pengar, tid och engagemang för att hjälpa oss hjälpa barn på Åland som lever i en utsatt ekonomisk situation. De barn som nu kommer få hjälp av Rädda Barnens Barnfond är en grupp som sällan hörs eller syns.

I ett samhälle där BNP/capita ligger bland de högsta i världen och där arbetslösheten är den lägsta är det lätt att intala sig själv att alla har det bra. Det är väldigt lätt att blunda och förtränga att så inte är fallet. Våra sociala skyddsnät är fantastiska men trots det faller vissa barn emellan maskorna. År 2018 kommer fler av dessa barn, fler än någonsin, få sin livssituation lite bättre.

Den mäktigaste och mest känslosamma känslan infinner sig när jag tänker på alla er som har bidragit i stort och i smått. Den värme, glädje och godhet som lyst i ert ansikte har varit så genuin. Allt ifrån pojken som tömmer sin lilla spargris i vår insamlingslucka till småföretagaren som ger av sina hårt införtjänade pengar, till de stora bolagen som bryr sig om sina medmänniskor, på riktigt.

Alla har bidragit med vad de kan avvara till förmån för någon som inte kan det.

Tillsammans har vi gjort skillnad, en skillnad som kommer förbättra livssituationen för 100-talet barn på Åland under år 2018.

Gott Nytt År och ett stort innerligt tack till er alla som varit en del av detta. Till er som inte deltagit i insamlingen vill jag säga, -”Det är inte försent. Insamlingen sammanställs på onsdag den 3 januari. Vill du vara med och göra allt möjligt för barn på Åland. Gå till vår kampanjsida>> ge ett bidrag, stort eller litet, varje euro räknas, gör skillnad och du blir en del av att göra Åland lite bättre.”

Ett nytt år kunde inte inledas bättre.

Tack

Halvtidsuppdatering i SteelFMhjälpen

Publicerat: december 18, 2017 i Personligt

SteelFMhjälpen.ax

Tänkte skriva några rader om SteelFM-hjälpen och hur läget ligger just nu. Om två veckor är det över och allt man önskar man hade hunnit göra, får vänta ett år till nästa gång.

Det härliga just nu är dock att allt fortfarande är möjligt, vill du vara med på ett hörn eller en hel sida :) så är det bara att ta kontakt.

Konstaterade idag att det finns fyra-fem enkla sätt för ett företag, att hjälpa oss hjälpa.

  1. Har du någon vara/tjänst/upplevelse du vill skänka? Ta kontakt så lägger vi upp det på vår auktionssida>>  
  2. Har du möjlighet att avvara en viss procent på någon vara/eller en dag, då kan vi berätta om det i SteelFM och med det blir du en av våra insamlingshjältar>>
  3. Utmana oss i buren att göra något. Det har exempelvis Träningsverket gjort här>>
  4. Gör helt enkelt en inbetalning till Rädda Barnens Barnfondskonto>> (på den här sidan kan du även få en faktura skickad per e-post) gör du det lägger vi upp det på den här>> sidan och givetvis pratar vi om det i radion.
  5. Skärmavbild 2017-12-18 kl. 19.15.26Gör som ett av mina favoritföretag gör.
    Optinova  #mågottfabriken uppmanar alla sina medarbetare att bidra till SteelFMhjälpen och lovar att bolaget kommer dubblerar den insatsen personalen samlar in. Dessutom har de bytt ut de traditionella julkorten och skickar detta digitala kort istället till över 50 länder.

För privatpersoner
Vill du bidra som privatperson och med det också ha chans att vinna en resa för två personer tillsammans med Club Paf till Gran Canaria den 10-17 mars. Gå hit>> och gör en inbetalning på minst €10,- (varje €10 berättigar till en ”lott” i dragningen). Läs mer om resan och vad som gäller, här>>

Fler sätt att bidra, hittar du här>> Kom ihåg att du även kan bidra på ett väldigt enkelt sätt om du har ett Ålcom mobilabonnemang. Det är bara att sms:a ordet ´barn´till 16481. Gör du det bidrar du med €2,-

IMG_3379Just nu.
Annars kan jag  väl berätta att det finns en hel del kvar att göra innan vi går in i ”glasburen” den 29 december klockan 08:00 för att sända radio i 64 timmar nonstop. (Skönt dock att ”buren” kom till Åland idag.)

Förutom att bygga om den lite, inreda den, flytta den till torget, bygga upp en radiostudio i den så måste allt annat praktiskt fungera. Sovmöjligheter, ljud ut på torget, belysning, ljuddämpning och banderoller är bara en liten del. Dessutom räcker det inte bara med att radiosändningen skall fungera, det skall även fungera att ha flertalet band/trubadurer och artister där. Videokameror skall placeras, streaming till Webben fixas och även få det att fungera med en signal till Smedsböle.

Japp Ålands Radio & TV:s har beslutat på ett styrelsemöte förra veckan att vi skall få sända ut SteelFMhjälpen via det marksända digitala marknätet, sålunda kan hela Åland ta del av våra sändningar, för första gången på över 20 år :)
(förutom då via SteelFM-appen eller via nätet som funkat i många år)

Vi håller även på bokar in artister och gäster för fullt. För förutom att huvudsyftet är att vi ska samla in så mycket pengar som möjligt till Rädda Barnens Barnfond kommer vi göra allt vi kan för att underhålla dig i 64 timmar.

Tävlingar, Lyckohjul (med fina vinster eller vad sägs om bl.a en ipad om dagen) & Bingo med Paf, Fredagspanelen, Fråga Doktorn och Karaoke-Åm är bara några inslag. Hoppas även på många roliga spontanbesök i buren. Har du något du vill/kan bidra med, tveka inte att höra av dig.

Jag tänkte återkomma med en uppdatering innan jul, hur allt praktiskt gått. Spännande skall det bli att se vad alla våra auktionsobjekt, i den första auktionsrundan, går för på fredag. Har du inte kollat in dom, gör det här>> och lägg sedan ett bud. Alla pengar som kommer in går oavkortat till Rädda Barnens Barnfond som gör skillnad för barn på Åland. Inget går i administrationskostnader eller annat,  varken hos oss eller hos Rädda Barnen.

Ett stort tack till alla företag som är med såhär långt och ett speciellt tack till projektets sponsorer, utan er hade det inte fungerat.  – Tillsammans kan vi göra skillnad – Tillsammans kan vi göra allt möjligt för barn på Åland.

Skärmavbild 2017-12-18 kl. 19.42.41Skärmavbild 2017-12-18 kl. 19.44.55Skärmavbild 2017-12-18 kl. 19.45.13

Imorgon kör SteelFMhjälpen igång

Publicerat: december 2, 2017 i Personligt

SteelFM-hj+ñlpen-stor

Inser nu att ett projekt av den här kalibern kräver en hel del arbete. Hörde att ”musikhjälpen” i Sverige startade planeringen för årets produktion direkt efter att deras förra projekt avslutades förra året…

Vi har väl hållit på en månad nu med sponsorer,  betalningslösningar, ”glasbursbeställning”, logos, hemsidor, auktioner, artistbokningar praktiska grejer och mycket annat. Det finns fortfarande 100-talet öppna påsar som skall knytas ihop, men det fixar vi.

Det är ganska enkelt att komma på en bra idé och även sälja in den till sin omgivning men att genomföra den kräver en hel del mer än man tror. Jag är dock övertygad om att människan funkar så att skulle man vet hur mycket tid, svett och sömnlösa nätter saker man drar igång, egentligen tar, så skulle man tänka en gång till och kanske göra något annat.

Nu är inte affärsplaner, kalkyler och eftertänksamhet riktigt min grej eller något jag lärt mig att uppskatta och förstå.  Så på måndag drar www.SteelFMhjälpen.ax igång och för dig som har missat vad det är, och det som Nya Åland skrev om för en vecka sedan, kan jag berätta att du garantera inte kommer att undgå det i december :)

Från måndag så hittar du all information du behöver veta på SteelFMhjälpens hemsida. Hur du kan vara med och bidra, vilka företag som redan hoppat på tåget, var du hittar bössor, hur du kommer kunna buda på annorlunda auktioner och mycket annat.

Jag skall fortsätta jobba med den hemsidan nu men jag vill skicka iväg ett stort tack till några personer innan jag fortsätter. Först till Eva som står ut med mig men även till alla anda på SteelFM som orkar höra på mig dagarna i ända :)

Det här projektet hade dock inte gått att genomföra utan Terese Flöjt på Marihamns stad och hennes positiva inställning till projektet och vilja att flytta tillbaka nyårsfirandet ifrån Miramarparken till torget. Det hade inte heller blivit något utan Ludvig Winberg på Paf som stöttat projektet, med glädje hela vägen. Vi hade inte heller dragit igång det här utan det stöd vi fått ifrån Lewi Wikbäck på Ålandsbanken, Eva Carlsson på Eckerö Linjen och Margaretha Remmer på Ömsen. Tack att ni hängde på idén från början.

Förutom dessa personer så måste jag nämna Joel Bergman (och hans gäng) på Winter. De ska ha en riktigt stor eloge. Joel blev inslängd i den här stormen för bara några veckor sedan och har sedan dess jobbat med den grafiska profilen (som jag ibland bryter emot, förlåt…) insamlingens logo och framförallt den bakomliggande tekniken för att smidigt kunna betala med bankkort och faktura för de som önskar hjälpa till. Det är ett hästjobb de gjort.

Jag vill också lyfta fram Patrik Ekblom på Nya Åland som även han varit en riktigt klippa och bara sett möjligheter. Jag gillar Nya Åland. Det finns givetvis många fler personer som gjort att vi kommit såhär långt, ni är inte glömda och jag kommer återkomma till er alla lite längre fram.

Det är nu jobbet börjar.

Alla barn på Åland  har rätt till en bra barndom. Rädda Barnens Barnfond stödjer barn och deras föräldrar, vars inkomster inte täcker det nödvändigaste. Om du väljer att stöda SteelFMhjälpen så stöder du Barnfonden som sedan omvandlar din insats till en julklapp, ett par fotbollskor, en födelsedagspresent, träningsavgift, en cykel eller kanske ett sommarminne för barn och barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet.

Din gåva går oavkortat till barn på Åland. Inget går till administration hos Rädda Barnen eller oss här på SteelFM. Läs mer om barnfonden här>>

Sade jag att hela kampanjen avslutas med Ålands längsta direktsändning på torget i Mariehamn? Så är det, klockan 07:50 den 29 december går jag, Peter & Andre in i buren och kommer inte ut förrän efter (64 timmar) att JOHO-pyro dragit igång ett stort musikfyrverkeri som Mariehamns stad bjuder på och avslutar året och firar in år 2018.

Tack för att du hjälper oss hjälpa.
Tillsammans gör vi skillnad.

Steel FM-hjälpen 2017

Publicerat: november 24, 2017 i Personligt

nyan_bild

Som du kan läsa i Nya Åland idag så kommer vi på Steel FM genomföra den största satsningen någonsin i bolagets historia under nyårshelgen. Det görs genom att vi låser in tre av stationens programledare nämligen mig, Peter Grönholm & André Karring i en “glasbur” på torgscenen i Mariehamn. (Alltså buren står fysiskt placerad på torgscenen och enda stället vi får gå till är den lilla toalett som är i en skrubb bakom scenen…)

Fredagen den 29 december klockan 07:50 går vi in i ”glasburen” och släpps inte ut förrän 1 januari klockan 00:10 med uppgift att underhålla, engagera och samla in pengar till Rädda Barnen på Ålands – Barnfond. En 64 (!) timmar lång nonstop direktsändning LIVE på torget.

Lite info om programledarna;
Förutom att alla tre har lätt för att prata besitter vi några annorlunda (kanske konstiga) egenskaper, erfarenheter och ytterligheter vilket troligtvis även kommer medföra att sändningen samtidigt blir ett socialt experiment som ingen riktigt vet hur kommer att sluta.

Fredrik Karlström – Gift, bonusmorfar, fd moderat näringsminister, entreprenör och ansvarig utgivare. Radioaktiv sedan år 1993
Peter Grönholm – Ensamstående fyrabarnsfar, feminist med tendenser till att uppskatta det kommunistiska styrelsesättet. Radioaktiv sedan år 2007
Andre Karring – Sambo med barndrömmar, engagerar, upprör och trampar ofta i klaveret, pratar före han tänker, hyperaktiv och en glädjespridare. Radioaktiv på Åland sedan i somras  (tre generationer åländska radiopratare)

Varför Rädda Barnens Barnfond?
Barnfondens syfte är att hjälpa barn som lever i en ekonomiskt utsatt situation, målgruppen är barn på Åland (0-18 år) och indirekt deras familjer som har det svårt av olika anledningar och där samhällets skyddsnät inte lyckats hjälp i en tid av behov.

Några viktiga grundprinciper för insamlingen :
– Alla medel som privatpersoner/föreningar/företag samlar in går oavkortat till Barnfonden, inget går till administration hos oss eller Rädda Barnen.
– Pengarna går in på Rädda Barnens konto (inte Steel FMs)

Tidtabell :
– Måndag 4 december går startskottet för kampanjen och insamlingen öppnar. Insamlingen pågår under hela december.
– Den 27 december flyttas den 5000kg tunga och 21 kvm ”stora” glasburen till torgscenen
– Den 29 december klockan 07:50 går programledarna in i buren och kommer inte ut förrän 1 januari 2018 klockan 00:0
– Den 31 december klockan 23:59:50 sätts musiken igång som inleder Mariehamns stads nyårsfyrverkeri (JOHO-pyro) vilket också avslutar SteelFM-hjälpe
– Den 2 januari sammanställs det totala insamlade beloppet

Vem, kan bidra i insamlingen?
– Alla som vill vara med och hjälpa barn som har det lite tuffare på Åland, alltså
– Privatpersoner,
– Företag, istället för att ge företagsgåvor kan de göra en inbetalning till Rädda Barnens konto. De kan utmana andra företag eller bidra med en viss procent av försäljningen (på en eller flera eller alla varor under december,  givetvis uppmärksammar vi kontinuerligt alla som engagerar sig)
– Föreningar, skolklasser mfl

Hur:
Genom Rädda Barnens Bössor på stan, lämna bidrag på torget, pantkvitton, betalda nyårshälsningar, Inbetalning via bank, kontokort, faktura och telefon.

Mål
Visa att Åland kan och att vi tillsammans kan göra skillnad
Musikhjälpen drog in 49 miljoner kronor förra året. Det skall vi slå, per capita.
49.000.000kr / 9.900.000 personer / 9,3 = €0,53 x 29500= €15.700. (del mål 1)
Del mål två är 1€/ålänning – ca €30.000

Programinnehåll
Under själva direktsändningen planerar vi in mängder av gäster, uppträdanden, och tävlingar. Programledarna ansvara för sändningen dygnet runt enligt ett fastställt schema, när de inte är ansvariga sitter de “fast” i buren som bisittare och administratörer.

Exempel på aktiviteter som just nu planeras och kommer ske i buren och på torget:
Karaoke-ÅM, åländska artister, gäster, upptåg, utmaningar, musikönskningar, nyårshälsningar, Online Auktioner, och mycket mycket mer (64 timmar radio är mycket att fylla, dygnen runt)

Vinster.
För att skapa ett stort engagemang och hålla intresse i sändningen under så lång tid kommer flera fantastiska vinster lottas ut till de som är delaktiga på ett eller annat sätt.
Bland annat bidrar PAF med en ”Club Paf Sällskapsresan” för två personer till Gran Canaria 10–17 mars 2018, men även flera stora kryssningar med Eckerö Linjen, Ipads och mycket mycket annat. Det här vill du inte missa

I resepaketet för två personer ingår:

  • Charterflyg från Arlanda till Gran Canaria t/r samt transport till hotellet t/r.
  • Bekvämt boende med del i dubbelrum med all inclusive på hotellet Sunprime Atlantic View ****+. https://www.ving.se/kanarieoarna/playa-del-ingles/sunprime-atlantic-view
  • Resan går i Lasse Åbergs Sällskapsresans tecken med många överraskningar
  • Kasinobesök en kväll
  • Bonuspengar som gäller på Paf.com
  • En Paf-påse fylld med överraskningar
    Vinnaren med sällskap kommer att resa tillsammans med två åländska paffare, Krille Mattsson och Linda Jansson som jobbar med Club Paf resor.
    (OBS! Vinnaren och hans/hennes vän måste vara minst 18 år fyllda.)

Huvudsponsorerna för projektet är PAF, Ömsen, Eckerö Linjen & Ålandsbanken. Utan dessa stora åländska samhällsbyggande företag vore detta projekt inte möjligt. Tusen  tack till er.

Övriga bekräftade samarbetspartners som varit lika positiva och tycker det här är en toppen idé och som jag redan nu vill skicka ett stort tack till är är Mariehamns stad (som flyttar nyårsfirandet ifrån Miramar parken tillbaka till torget) samt står för JoHo-Pyros specialtillverkade musikfyrverkeri samt Nya Åland som är vår media partner (vilka också kommer WEB-TV sända projektet LIVE via deras hemsida samt Winter håller på tillverkar vår grafiska profil och ställer upp med hjälp kring sociala medier, web-lösningar och ideér.

Vi hoppas på ett stort engagemang från ålänningarna och uppmanar alla som har ideer och vill göra något för utsatta barn på Åland tar tillfället i akt och använder oss som plattform.  

Vi kommer satsa allt på att göra det här till en härligt, galen, annorlunda insamling. Vill du, din förening eller ditt företag göra en insats eller utmana någon, hör av dig!

Tillsammans gör vi skillnad. Mer info kommer löpande på steelfm.ax och vår facebooksida Häng med, nu kör vi.

Vad gör du nuförtiden?

Publicerat: november 6, 2017 i Personligt

Skärmavbild 2017-11-06 kl. 16.47.43En fråga jag får ofta är. -”Vad gör du nuförtiden?” Här kommer ett inlägg som kanske ger några svar på den frågan.

Mitt förra inlägg om min 40-dagars utmaning, gick käpprätt åt skogen. Det började bra och jag kom iväg åtta gånger på löpning och gjorde 35-40 armhävningar-knäböj/dag. Tyvärr satte dock ryggen stopp för att jag skulle kunna fortsätta. Trodde att jag skulle kunna tygla den och med lite envishet och sisu, tvinga den i schack. Jag intalade mig själv att det är bättre att springa (trots att det tar ont) än att inte göra det, och att det kommer gå över bara jag fortsätter. Tyvärr gjorde det inte det.

För varje runda jag tog, blev ryggen sämre och sämre. Smärtan gick inte att nonchalera och till slut tvingades jag till ett ofrivilligt uppehåll. Efter en vecka på soffan blev det bättre igen. Irriterande, tråkigt och lite ledsamt att det skall vara såhär. Skulle så gärna vilja kunna springa. Men nu är det som det är.

Jag får vara nöjd med att jag sprang (åtta gånger) totalt 36,3km på 3h47min och förbrukade med det 3574 kalorier (åt mer än det på soffan igår…). Men jag kan konstatera att min ”komma i form utmaning”, gick bort. Får ta ett nytt ryck efter jul. Fokusera på att äta mindre och röra mig på ett annat sätt. Till Beach 2018 skall jag vara i form och då vara den snyggaste 45-åringen på stranden :)

Men inget ont som inte har något gott med sig.

Istället för att springa, träna och komma i form började jag bygga lite på huset igen. Efter att jag gjorde klart altanerna/snedtaket i slutet av augusti har bygget stått stilla men de senaste två veckorna har det kommit igång lite igen.

Alla ytterväggarna är isolerade och innertaket på övervåningen är på gång. Det är mycket jobb och mer jobb blir det när man måste göra saker på ett annat sätt än tidigare. Istället för att böja på ryggen för att komma ner till golvet blir det knäböj (pga ländryggen) och istället för att arbeta med armarna ovanför huvudet (pga diskarna som är slut i nacken) får man klättra upp på stegar och använda sig av pallar. Det går, även om det går lite långsammare. Gäller att hitta ett sätt och en väg som fungerar. Om allt går som det skall hoppas jag få på värmen till jul.

Som ordförande för Långnäs Hamn Ab har jag även hållit i några arbetsintervjuer för att vaska fram en ny VD. Mycket jobb, många kompetenta sökanden men bara en kommer att få jobbet. Vem det eventuellt blir och när det blir offentligt, det får ni dock vänta lite på.

Just idag tog jag dock en paus ifrån bygget och sitter just nu på Eckerö Linjen, påväg hem. Har varit och träffat några företagare ifrån Roslagen, Norrort och Täby-trakten. Jag fick nämligen en förfrågan för några veckor sedan om att hålla ett föredrag om mitt entreprenörskap på en företagarträff och det brukar jag inte tacka nej till.

Tack vare det fick jag besöka Sundsta Säteri och Therese Baalack som förutom Sundsta även driver ”En liten smula” konditori och restaurang. En riktig pärla på landet. Helt klart värt ett besök. Kakbuffén och maten är i världsklass. Är du ålänning har du kanske redan varit dit om inte har du garanterat kört förbi infarten till Sundsta många gånger, det är bara några kilometer ifrån kurvan efter Husby-Sjuhundra Kyrkan på väg till Uppsala. Kör inte förbi nästa gång, vik in!

Förutom detta så har jag i oktober varit på dop, jobbar med ett litet speciellt projekt på radion samt varit några gånger till Polen. Nu är det dock dags att besöka Taxfreen men det här inlägget kanske är ett litet svar på vad jag gör nuförtiden.

Uppdatering om de 40-dagarna

Publicerat: oktober 13, 2017 i Personligt

Skrev det här>> blogginlägget förra veckan. Här kommer en kort uppdatering över hur det gått. Du kanske undrar varför jag håller på såhär och gör det offentligt på nätet? Jag har gjort så otaliga gånger tidigare (lär knappast vara sista gången heller) och det har två syften.

Det första är att jag sätter press på mig själv med det. Det är oerhört lätt att hitta orsaker att inte minska matintaget eller inte komma ut på en löprunda/träna om man bara har sagt det högt till sig själv. Pressen att verkligen göra det blir större om det är ”ute på nätet” och dokumenteras.

Det andra syftet är att jag använder den här bloggen som en levande historiebeskrivning av vad jag gjort under åren. Tror det kan bli skoj att gå tillbaka om 40 år (om man får leva så länge) och titta på hur tokigt man var i sina yngre år. Därav både högt och lågt, seriöst och mindre seriöst på den här bloggen, som förövrigt funnits på nätet sedan 2006 och snart har jag publicerat 1500 inlägg.

Så hur går det då?

Ärligt talat tycker jag det går lite trögt vad gäller vikten, (det var lättare förr) däremot har löpningen funkat även om ryggen inte riktig gillar det, (men jag har en teori om att det är bättre att springa, än att låta bli, så även om det tar ont nu, tror jag det blir bättre på sikt).

Jag kan konstatera att jag är oerhört mycket långsammare nu än när jag sprang för några år sedan, det är lite tungt. Men igår var det dock lite roligare, jag sprang första gången den runda som jag sprang flera gånger i veckan när jag var minister för några år sedan (det här året har jag annars bara varit på barkbanan på Vikingavallen). Otroligt vilken skillnad att springa på asfalt och lite mindre backar jämfört med en dyngsur barkbana. Därav den stora tidsskillnaden i min/km

C1210F00-AB56-4CEE-A2D9-1EF59DF56D28Så nu är det bara att fortsätta. 32 dagar kvar. Resultatet såhär långt. Målet är att springa 150km och göra 1500 armhävningar/knäböj fram till den 13 november.

Startvikt dag 1 – 101,6 kg 
Löpning – 24,66 km
Armhävningar – 230 stycken
Knäböj – 230 stycken
Vikt dag 8 – 98,5 kg 

 

Som man ropar i skogen får man svar

Publicerat: oktober 12, 2017 i Personligt

IMG_2864Igår lade jag upp det här inlägget på den anonyma appen Jodel. När jag sedan satt i radion på eftermiddagen och läste de efterföljande kommentarerna så insåg jag hur dumt det var.

Jag insåg att jag bidrog till att sprida dynga istället för glädje. Det skall jag inte göra fler gånger. Nästa gång tänker jag vara en aktiv spelare och lyft fram det positiva och goda på Åland istället för det negativa och sura.

Jag ber ödmjukt om ursäkt för det snedsteget, skall inte ske igen.

Vi som lever och bor på Åland lever förmodligen i ett av de bästa samhällen i världen. Vi har haft en kontinuerlig inflyttning i över 40 års tid (förra året flyttade över 1000 personer hit). Vi har och har haft en arbetslöshetsgrad på under 4 procent i över 20 års tid, vi kan stoltsera med den högsta sysselsättningen i Europa, vi har ett näringsliv som består av över 2500 stycken aktiva företag som gjort stora investeringar de senaste åren och vi har ett rikt kulturliv som bara i dagarna exempelvis kommer leverera flera teaterpremiärer.

Vi äger alla ett spelbolag som fördelat ca 20 miljoner euro per år till allmännyttan och oss själva, vi har världsrekord i närdemokrati, närhet till allt och alla, små klasser & bra skolor, bästa skolmaten i Finland, och vi toppar PISA-mätningarna. Majoriteten av oss har 10 minuter till jobbet, vi lever längre, vi har mest soltimmar i Norden (även om den här hösten har varit lite regnigare än vanligt), vi är friskare och har färre sjukskrivningsdagar än omkringliggande områden.

Vi lever på en attraktiv ö i ett internationellt samhälle där 90 nationaliteter och 50 språk samsas, vi har en relativt låg brottslighet där polisen fungerar förträffligt. Vi har bland annat över 8000 färjeanlöp per år, flygförbindelser till Stockholm, Helsingfors & Åbo, två tidningshus, flera radiostationer, ett Casino, två badhus, 16 bibliotek och vi har IFK Mariehamn som (änsålänge) är Finska mästare i fotboll.

Få ställen i världen kan erbjuda det Åland erbjuder och här bor vi, tänk på det. Vi har det otroligt bra men glömmer det ibland, vi tar mycket för givet och vi gnäller på småsaker.

Vi kan alla ibland bli lite ledsna, trötta och irriterade på olika saker, det får man bli, men det viktiga är att vi ändå att vi inte låter de tankarna vinna och sprida den energin. Då gäller det att vi rycker upp oss när och börjar se glaset halvfullt istället för halvtomt. Inse att vi bör uppskatta det vi har och lyfter upp det positiva och varandra. Livet blir så mycket roligare då.

Allt kan inte lösas av politiker och allt är inte politikernas fel. Vi får de politiker vi förtjänar men glöm inte att vi har alla ett eget ansvar över våra liv och vår omgivning.

Jag kommer fortsätta tänka mer positivt och gör vad jag kan för att ta bort de negativa tankarna och influenserna som annars lätt frodas runt omkring oss. Gör vi alla det, ökar attraktionen runtomkring på Åland och det i sig kommer medför ytterligare förbättringar och framgångar.

Kom ihåg, det blir inte som det blir, det blir som vi gör det.

Allt börjar med din och min inställning och vad vi säger och gör. Det du säger, tänker du, och så blir det. Svårare än så är det inte.

Motverka allt vad du kan både jantelagen och nånannanismen. Sluta gnälla i onödan, var tacksam att vi lever på en av de bästa platser i världen och låt oss börja hjälpa varandra mera. Be om hjälp när du behöver, men erbjud dig också hjälpa när du kan.

Förlåt igen för mitt dumma inlägg på Jodel igår.

Jag och min bastu

Publicerat: oktober 7, 2017 i Personligt

Jag börjar med att varna för att det här kan bli ett ganska långt inlägg och det kommer handlar om något så banalt som min vedeldade bastu.

img_4963Bakgrund
För cirka 14 år sedan renoverade jag huset vi bor i på Lugne. Då, liksom nu när jag bygger nytt, valde jag att inte anlita någon hantverkare för att få det gjort, utan bestämde att jag skulle göra jobbet med mina egna händer. Konstaterade tidigt att man har väldigt bra betalt om man jobbar åt sig själv, även om det tar en hel del tid i anspråk. Den sanningen gäller än.

Ett annat sätt för mig att kunna renovera huset med en begränsad budget, förutom att göra jobbet själv, var att jag köpte så mycket av allt material jag kunde ifrån Emmaus Byggretur. Eva var väl inte direkt överförtjust när jag ringde och berättade att jag köpt kakel, klinker och tapeter till hela huset, ifrån byggreturen…

Men det gjorde jag.

Tydligen hade Ålands Färg & Tapet lämnat dit ett gammalt lager av ytskikt som uppenbarligen ingen längre ville betala något för. Jag tyckte mycket såg riktigt bra ut även om Eva kanske inte delade den uppfattningen.

Till matsalen hittade jag en väldigt fin vit tapet med några små blå fåglar på. Till vardagsrummet en mossgröna variant och till sovrummen flera olika annorlunda modeller. Hur som helst, billigt och relativt bra blev resultatet.

Här kan du se slutresultatet >> https://youtu.be/P5GSc0cdeV0

Eftersom jag köpte det mesta av materialet på byggreturen så köpte jag alltid, allt de hade av de restpartier som kommit in. Det resulterade i att jag hade lite mer material än jag behövde och när huset var klart renoverat så stod jag med en hel del grejer som blev över.

Jag började då renoverade en bastu i bagarstugan som ingen använt på typ 50 år. Jag tog de sista tak-väggpanelen, de taklister, golvlister och kakel/klinker som blivit över och byggde med det jag hade, för hjärtans lust. Det blev golvklinker på väggen bakom bastuspisen, spikade upp de betsade vardagsrumstaklisterna i taket och takpanel på väggarna.

Det enda jag köpte var några meter albräder till bänkarna och ryggstödet, en glasdörr samt en vedeldad bastuspis av Wirenius Agenturer. Total kostnad för allt var under 400 euro. Nu 14 år senare kan jag konstatera att det nog varit en av mina bästa investeringar någonsin särskilt i förhållande, kostnad/utnyttjandegrad.

För under 2 euro/månad (inklusive energi/uppvärmning, eftersom jag alltid eldar upp gammalt byggvirke som jag tagit ifrån mina byggprojekt, eller träd jag tagit ner) har bastun bringat oerhört mycket glädje, värme och trevliga stunder.

Det har tillbringats många timmar i den under årens lopp och det finns en hel del historier att berätta om alla de som besökt den. Alltifrån tjänstemän på näringsavdelningen, IFK Mariehamns ligaspelare, Steel FM familjen till en och annan höjdare inom politiken.

Vad som hänt och sagts i min bastu, följer samma princip som är i Las Vegas, det stannar i min bastu.

Min ”basturitual”:
Vanligast kanske det är att bastun börjar eldas efter att jag kommit hem på fredagseftermiddagen/kvällen. Eftersom den ligger i en gammal, oisolerad bagarstuga, så tar det minst 90 minuter innan man kan börja använda den. Är det väldigt kallt ute kan man behöva elda på i över två timmar för att få upp temperaturen till en acceptabel nivå.

När bastun är badklar brukar jag få med mig Eva en stund. Vi har dock två helt olika behov och sätt att bada bastu på. Hon trivs bäst när den inte är för varm och före det slängs vatten på stenarna. Eva brukar tycka att 15-20 minuter räcker och under den tiden hinner vi prata om det mest aktuella som hänt under dagen, hon skrubbar sig med någon väldoftande kräm, duschar av sig och går. Det är då min basturitual får sin början, på riktigt.

img_2711För det första har jag nästan alltid samma musik på i bastun. Jag har nämligen monterat in några högtalare under bastulaven som ger ett relativt bra ljud (har dock bytt ut högtalarna ett antal gånger genom åren, för bastu är ingen optimal miljö för högtalare)

Musiken som spelas kommer ifrån en USB pinne med drygt 100 bra countrylåtar på (mycket Tim McGRaw), en pinne som jag gjorde för många, många år sedan. Tyvärr fungerar inte random-funktionen på min stereo längre så alla låtar kommer alltid isamma  följd. Med resultatet att jag oftast alltid vet vilken nästa låt är, på gott och ont. Det kan ibland bli lite tjatigt men samtidigt lite avstressande. (Ibland sätter jag på stereon samtidigt som jag börjar elda så att det ska bli lite variation när man sedan badar.)

När det gått cirka 30-45 minuter (efter att Eva lämnat) börjar det bli dags för första nedkylningen. Det finns egentligen fyra sätt att göra det på.

  1. Det vanligaste sättet är att använda sig av min specialbyggda utedusch som levererar varmvatten även på vintern. En egen, enkel, liten uppfinning som dock kräver att man efter varje gång man använt den, tömmer ur vattenledningen (en våning ner i källaren) så att den inte fryser (glöms det bort när det är minusgrader ute, är det slut duschat utomhus den vintern). Uteduschen ökade värdet på bastuupplevelsen med det dubbla.
  2. img_2687-1Det andra sättet att kyla ner kroppen, som även det ökat värdet på upplevelsen, är den enkla lilla pool jag köpte för 10 år sedan. En liten pool i trä, ca 4 meter i diameter, med ett riktigt sandfilter. Den används flitigt ifrån från april till oktober och gör verkligen stor skillnad i upplevelse. Bara det att kunna sänka ner kroppen, sitta tills man börjar frysa och gå tillbaka till bastun gör att ritualens längd ökar med det tredubbla. Vedeldad bastu med en kall pool bredvid, det är något som är svårslaget och som jag rekommenderar alla att skaffa. Det är inte mycket jobb att sköta och det kostar väldigt lite. Min liner och pump/sandfilter har gått klockrent nu i över tio år.
  3. Det tredje sättet är kyla ner sig på är att bara sitta ute, naken på trappan. Lufttorka. Ett enkelt sätt som absolut inte skall förringas eller föraktas. (Underlättar förstås om du bor på landet och inte har grannar som är nyfikna)
  4. Det fjärde sättet är givetvis beroende på väder och årstid, men på vintern är det enklaste och effektivaste sättet helt enkelt att ”Rulla sig i snö”.

Tillbaka till ”ritualen”

Något som jag har märkt att inträffar efter att jag suttit i bastun i lite drygt en timme är att mitt tankemönster förändras. Helt plötsligt börjar nya idéer ploppa upp, lösningar på problem jag har får olika svar, kreativiteten börjar helt enkelt flöda på ett sätt som annars inte brukar uppstå.

Ett dilemma jag hade länge var att jag kom på så många idéer och nya tankar att jag glömde bort hälften innan jag kom in. Det irriterade mig, men jag tänkte att är det en bra idé, kommer den igen.

Ibland gjorde den det, men ibland försvann de också. Så mu har jag införskaffat en ”kreativitets-whiteboard” i rummet bredvid. Där skriver jag upp stort som smått, galet och klokt, förslag på blogginlägg och nya affärsidéer som uppstår i bastun och saker jag kommer på att jag borde göra.

36cfdfcf-42b6-4c7a-bdcd-6eb464f4634eDagen efteråt brukar jag sen gå ut och försöka tyda mina kråkfötter. Ibland går det bra, ibland mindre bra, ibland är tankarna som kommit upp genidrag, ibland sådan som aldrig borde kommit upp till ytan.

Bastun har blivit min kreativitetsverkstad.

Men inte nog med att bastun min ger mig allt ovanstående. Den har även blivit en ”Minneslund
” för personer som inte längre finns i mitt liv.

img_2705Det kanske låter lite konstiga att använda epitetet ”minneslund” i en bastu men det började med en pall som jag hittade ute i ladugården. En pall som min farmor satt på när hon mjölkade korna på gården, för länge sedan.

Den pallen sitter Eva ofta på när hon bastar och när hon inte är där, används den helt enkelt till att sätta fötterna på.

Förutom den pallen finns även en pall som Evas bror Pär tillverkade i högstadiet. Pallen är livsfarlig (den har bara tre ben) för ställer man sig på den, trillar man omkull. En riktigt dålig egenskap i en vedeldad bastu. Dessa två pallar påminner mig dock varje gång jag badar om farmor och om Evas bror.

Två personer jag kanske inte annars skulle tänka på så ofta, om det inte var för dessa två ting.

img_2708Förutom dessa två pallar så har även Kent ”Löken” Lönnqvist tillverkat en konsol som håller upp den ena bänken. Det gjorde han för snart tio år sedan och sedan dess har den fungerat klockrent, trots ibland lite för många människor, lite för tjocka människor och ibland även kanske lite för fulla människor suttit på den.

Den konsolen gör att jag tänker på Löken, nästan varje vecka. Något jag kanske inte skulle gör annars.

Senaste tillskottet i bastun som jag också värderar högt är en rostfri kopp jag fick av Pixi. Hon var inte bara en hund, hon var min kompis. Du kan läsa mer om henne här>>

Jag kan inte skriva ett inlägg om min bastu om jag inte skriver några ord om min bastupinne. Det  är en pryl som ingen seriös vedeldad bastubadare kan vara utan.

img_2706Min prototyp som jag använder, är gjord av åländsk en, men den har förbättringspotential för den har en svaghet. Handtaget blir för varmt efter några timmars badande. Vad är då en bastupinne kanske du undrar. Ja, du kan läsa mer om det här >>

Men funktionen är super. Doften den avger är fantastisk och den förhöjer bastu upplevelsen betydligt.

Det här är min bastu det.

Polare i Polen

Publicerat: oktober 4, 2017 i Personligt

Gdansk-1487951272
Jag har varit till Polen två gånger de senaste två veckorna. Första gången åkte jag till Krakow (kostade 936 kronor tur/retur med Norwegian från Arlanda) och tidigare i veckan besökte jag Gdansk (för bara 198 kronor tur/retur med Ryan Air ifrån Skavsta). Jo du läste rätt, €21(!) euro fram och åter. Helt galet billigt.

Eva och jag har inlett en ny tradition och det är att besöka våra goda vänner Pamela och Kenneth i Norrköping samtidigt som Kulturnatten går av stapeln där. (Kan inte låta bli att länka till en video som jag tog på ett helt fantastiskt band som kallar sig Frontiers, Tribute to Journey som vi såg. Kolla in dom här >> )

På vägen tillbaka hem i söndags, vek vi av i Nyköping till Skavsta och hoppade på Ryan Airs flyg 12:40 till Gdansk. Jag måste väl ärligt säga att jag var lite skeptisk till om det verkligen bara skulle komma att kosta 198 kronor tur/retur. Det måste säkert tillkomma en massa avgifter, tänkte jag. Såhär billigt kan man väl inte komma till Gdansk? Kommer planet ens att avgå?

Det är ingen hemlighet att jag har varit väldigt skeptisk till Ryan Air i många år och egentligen helt övergått till att åka med Norwegian. Jag har inte heller pratat så gott om det irländska bolaget med tanke på de erfarenheter jag tidigare haft med dem.

Kan nu i efterhand konstatera att jag måste omvärdera mina åsikter. Ryan Air levererade verkligen den här gången.

Man kan faktiskt åka så billigt om man kan vara lite flexibel. För det första måste man välja en avgång som är just billig (den här gången råkade de billiga biljetterna finnas precis när vi ville åka) för det andra bör man betala med Paypal (för att slippa dolda kreditkorts avgifter) och man bör inte heller köpa något extra bagageutrymme (handbagage ingår), vara beredd att inte få sitta bredvid den du åker med och man bör definitivt skippa ”priority boarding” (vi steg på två minuter efter de som betalat extra) samt vi valde att printa ut boarding-passen fyra dagar innan avresa. Jo, så är det. Följer du dessa steg så kostar det inget extra.

Planet avgick och landade 10-15 minuter före avgång/ankomst och allt gick oerhört smidigt. Bägge vägar.

Att sedan parkeringsavgiften på Skavsta bara var en bråkdel av vad den var på Arlanda och säkerhetskontrollen gick på två minuter, gjorde inte saken sämre. Dessutom landade planet före sin ankomsttid igår, vilket gjorde att vi hann med Rosella som gick klockan 12:00.

Vad har jag då gjort i Polen två gånger på två veckor? Det kommer jag återkomma till lite längre fram, träffade några personer/företag och har eventuellt lite nya affärer på gång.

Lovar att du får läsa om det här på frille.com först :)

 

Alibaba och de 40 dagarna

Publicerat: oktober 3, 2017 i Personligt

Jag har sedan länge insett att jag har svårt att göra saker normalt. För drygt ett år sedan bestämde jag mig för att gå ner 100 gram i vikt per dag i 100 dagar, det projektet lyckades men samtidigt såhär ett år efteråt att det tog slut inser jag ändå att jag misslyckades. Tyvärr måste jag erkänna att jag gått upp alla dom kilona igen. 

Det grämer mig dock lite med tanke på att jag var väldigt tydlig med mig själv att jag inte skulle släppa kontrollen den här gången. Det skulle vara sista gången jag skulle väga över 100 kilo…. uppenbarligen misslyckades jag. 

Sommaren, livet och lite annat kom emellan. Får ta och göra som Mark Levengoods mormor säger, -”bryta ihop och gå vidare”

Så vad tänker jag göra åt det härdå, den här gången?

Imorgon är det 40 dagar tills jag ska till HongKong med några vänner och att sitta elva timmar på ett plan är inget skoj om man är tjock, så därför tänkte jag skärpa mig vad gäller kaloriintag (speciellt, kolhydrater och socker), jag tänkte även försöka fortsätta springa, mitt mål är nå minst 150km samt göra ca 1500 burpes och 1500 armhävningar de kommande 40 dagarna.

Tänkte dokumentera utmaningen med daglig vikt, tid på löpningen i minuter/kilometer samt tiden det tar för mig att göra burpes/armhävningarna. Allt för att se hur konditionen och vikten förändras på drygt en månad. Förhoppningsvis ger det resultat och nej, ni som säljer kosttillskott eller ”gå ner i vikt pulver” behöver inte höra av er. Jag gillar inte sånt. Jag behöver lida, piska och morot. 

Invigning och start sker imorgon. 

Suck och stön. 

Upphittade nycklar

Publicerat: september 27, 2017 i Personligt, Podcast

I morse stegade jag in i studion under Peter ”Boutros” Grönholms sändning och pratade lite om allt och ingenting. Bland annat pratade vi om att ”allt som inte är stulet kommer tillbaka”.

nycklarIgår fick jag nämligen tillbaka mina Bil/Mc-nycklar som varit försvunna i 8-10 år. Jag vet att jag letade som en galning överallt när de försvann och att de borde vara hemma någonstans eftersom både bilen och MC:n var det. Jag hittade dom aldrig utan fick beställa nya. Duktigt irriterande.

Vi pratade även lite om mina videos som jag lagt upp på Youtube under åren, de hittar du här>>

Samt om lite nya träningsvanor. Vill du höra sändningen ifrån i morse, så finns den här>>

Medieavgift av skattenatur

Publicerat: september 26, 2017 i Personligt

Jag försökte, man jag kan inte låta bli.  Måste bara skriva några rader om det föreslagna väldigt socialistiska förslaget att införa en extra landskapsskatt, eller en ”mediaavgift av skattenatur” som regeringen föreslås.

3692913779_0b4c1db664_oDet är ingen hemlighet att jag ansett att TV-licensen är ett hopplöst gammalmodigt sätt att finansiera en del av det som våra folkvalda politiker anser att vi skall finansiera gemensamt, såsom public service utbudet på Åland.

Att avskaffa TV-licensen är något jag har jobbat för ända sedan jag ställde upp i lagtingsvalet år 1999. Nu snart 20 år senare kommer ett förslag, som jag tycker är nästan ännu värre.

I det gamla systemet fanns det ett mått av valfrihet, man kunde även om det inte vara så många som gjorde det, välja att inte vara med och betala för den mediaproduktion som skapades av Ålands Radio & Tv, genom att helt sonika välja bort TV-apparaten.

Det kan man inte längre, nu skall alla (inklusive företag) betala, bortsett dock ifrån vissa traditionellt socialdemokratiska väljargrupper. Grattis Socialdemokraterna och Camilla Gunell att ni får igenom er politik. 

-”Nej, jag är inte emot public service”, jag anser bara att man borde ha definierat vad public service på Åland är och skall vara, innan man tvingar folk och företag att betala för det eller slår fast ett nytt finansieringssystem som skall gälla i ett decennium. Jag kunde skriva hur mycket som helst om det här men ärligt talat har jag tröttnat och givit upp (skrev lite om min uppgivenhet här>>) men orsaken varför jag är emot den här landskapsskatten är i korthet på grund av dessa orsaker:

  • För det första borde politikerna bestämma vad det är man vill ha ut av Ålands Radio & Tv. Vad skall public service radion göra? Mer sportbevakning, fler grattulationsprogram, mer musikprogram eller borde kanske mer resurser sättas på att granska makten, producera mer nyhets/kulturprogram och mer icke kommersiellt innehåll? Det borde man göra först och slå fast det i ett mediapolitiskt program.
  • För det andra. Genom att införa en ny landskapsskatt (tillägnad public service bolaget Ålands Radio & Tv) visar lagstiftaren tydligt att samhällsfinansierad media är viktigare att prioritera än allt annat som vi demokratiskt har valt att vi bör sköta gemensamt. Vård, skola, omsorg eller infrastruktur, det är inte lika viktigt. Blir det sämre tider framöver tvingas politiker dra ner på just dessa områden för att klara av den gemensamma finansieringen av vårt samhälle. Pengarna till Ålands Radio & Tv rörs dock inte, där skickas räkningen ut via skattesedeln som vanligt, oavsett om det finns lyssnare eller inte.
  • Genom att införa en mediaskatt, före man definierat vad ‘public service på Åland’ är och skall vara i framtiden, så cementerar och bekräftar man att dagens (och de senaste 20 årens liknande innehåll, är vad man vill ha, senast man gjorde en lyssnarundersökning var Nokia störst i världen och iPhone fanns inte…)
  • Systemet med ”avgift av skattenatur” kostar att hantera. Skattebyrån tar betalt för att administrerar denna skilda skatt.
  • Nu skall även företag vara med och betala för något de inte konsumerar.
  • Borde inte alla vara med och bidra enligt sin förmåga, för något som våra demokratiskt valda politiker beslutat att vi skall sköta gemensamt?

Hur skulle man då gjort?

Jag har haft flera förslag på lösning under åren.

Det första och mest logiska är att den mediaproduktion som politikerna bestämt att skall finnas (och ansvarar över), även bör finansieras via landskapets budget. På så sätt blir det demokratiskt förankrat, alla är med och betalar samt politikerna får ta det yttersta ansvaret över att bolaget ges finansiella resurser att bedriva just den verksamheten som de vill ha. (Att tvinga folk och företag betala specifikt för något de inte använder och samtidigt låta vissa grupper slippa vara med och finansiera det, det rimmar illa i mina öron. Eller ett annat ord är socialidemokratiskt)

För att säkerställa det som journalister anser oerhört viktigt, alltså ”armlängds avstånd” kunde man fastslå det årliga beloppet i budgeten att gälla i fem år. Då ges verksamheten relativt långsiktiga förutsättningar (i en föränderlig värld) samtidigt som sittande regering/lagting inte kan ändra finansieringen ifall de skulle bli ”granskade” för hårt (något jag förövrigt anser att inte görs). Varje budget/belopp-ändring skulle sålunda gå över ett demokratiskt val och partierna kunde redogöra inför valet hur de ser på public service uppdraget.

Det andra alternativet som jag också föreslagit och som också hade varit bättre än ”avgift av skattenatur” är att man skulle använt sig av en liten del av de PAF-medlen som varje år delas ut till allmännyttig verksamhet på Åland. Idag är det många ålänningar som inte är aktiva i någon förening eller får del av de pengarna, men skulle man finansiera upphovsrättskostnaderna för SVT/YLE/TV4 och public servicen på Åland, hade alla fått ta del av det någon gång, mer eller mindre under året.

Kontentan av dessa två ovanstående förslag är att public service likställs med allt annat vi bör sköta gemensamt, men den skulle inte få en egen gräddfil i lagstiftningen som prioriterar det högre än exempelvis sjukvården.

Genom mina två förslag skulle alla medborgare vara med och betala, istället för som det föreslås nu, att vissa grupper slipper helt undan, samtidigt som andra grupper/hushåll får betala mer än idag.

Dessutom skulle köpkraften på Åland öka med ca 2 miljoner euro/år om man gått inför något av mina förslag. Valfriheten hade ökat, människor hade fått bestämma själva hur deras surt förvärvade pengar skall användas istället för att politikerna i landskapsborgen gör det.

Men jag förstår att det är enklast ur ett politiskt perspektiv att göra såhär. Med det här förslaget blir det ingen förändring inom landskapsförvaltningen (man tvingas inte prioritera mellan exempelvis media/sjukvård), man blir mer lik Finland och man behöver inte specificera vad public service skall vara.

Ålands Radio & Tv blir nöjda, de kan fortsätta som tidigare och notan för allt skickas till skattebetalarna (behövs sedan mer pengar så är det ju bara att sätta in progressivitet i lagen…).

Att man sedan anställt en ”oberoende utredare” som skall komma med en slutrapport om public service i november, dagarna innan han inleder en fast tjänst på just det bolaget han skall granska, gör ju inte saken bättre men tyvärr förvånar det mig inte längre.

Grattis till alla er som tycker förslaget är bra. Er valfriheten minskade ytterligare och ni har just fått en ny skatt. Åland tog ytterligare ett steg mot vänster.

Kom dock ihåg att ca 90% av pengarna går till produktionen av Ålands Radio på 91,3 MHz och bara ca 10% av beloppet används för att kunna ta del av SVT/SR och YLE:s utbud. Jo just ja. Den kommersiella svenska kanalen TV4 ingår också i dom 10 procenten.

Hade det inte varit bättre att politikerna även skulle ta ansvar över finansieringen istället för att skicka notan till dig?

Det rycker iallafall jag.

Sökes – ”Klint Glove Ambassadörer”

Publicerat: september 17, 2017 i Personligt

IMG_0791Det är väl kanske ingen hemlighet att jag är en riktigt inbiten ”handsk-nörd”. Jag har i många år letat över hela norra hemisfären efter de absolut bästa, mest optimala, starkaste, slittåligaste, mångsidigaste och säkraste arbetshandskarna i världen.

För snart tio år sedan hittade jag en tillverkare i Syd Korea, som enligt mig (och många med mig) tillverkar världens bästa handskar. Tillsammans med tillverkaren har vi tagit fram en modell som jag kallar Klint Glove.

Det senaste decenniet har jag sålt långt över 5000 exemplar och bara det senaste halvåret (sedan nystarten på Ålandsmässan i Alandica) har det sålts mer än 1000 par hos de fem återförsäljare som finns på Åland. Kunderna är oerhört nöjda och jag träffar ofta på personer i olika yrkeskattegorier som lovprisar handskarna.

Det är allt från byggarbetare, hovslagare, glasmästare, plåtslagare till betongarbetare, trädgårdsmästare, fiskare och vanliga hemmafixare.

Klint Glove har några fantastiska egenskaper. Det först är att de är av högsta skärskyddsklass (här>> kan du läsa mer om det) sen är de oerhört slitstarka (det går att knappt att få hål i dem, men om du kämpar, sliter och nöter med grus, betong eller armeringsjärn, ja, då kan du få hål i dem, vanligt normalt arbete sliter dock inte ut dem).

Inte nog med att de har dessa två egenskaper, de är även sömlösa, andas, har bra grepp och går att tvätta. Hur kommer det sig då att de är så fantastiska, kanske du undrar?

Hemligheten är materialet de är tillverkade av. Det formella namnet på fibern som Klint Glove är tillverkad av är Ultra-high-molecular-weight-polyethylene, eller UHMWPE vilket är den korrekta förkortningen. Fibern är 15 gånger starkare än stål och används för att tillverka höftledsinplantat, fallskärmslinor, skottsäkra västar och mycket annat som verkligen måste hålla. UHMWPE är betydligt starkare än kevlar (som är cirka tio gånger starkare än stål), fibern brukar även kallas DYNEMA (även om det är ett registrerat varumärke, inte själva fibern i sig)

Finns det då inga nackdelar med handsken? Kan den verkligen vara så bra?

Jo den har några nackdelar, det första är att den är kall att använda på vintern, särskilt i minusgrader och om de blir våta. Därför håller vi nu på utvecklar en nordisk variant som skall klara våra breddgrader. Jag hoppas kunna ha en version att erbjuda till kommande vinter. Den andra nackdelen är att de inte går så bra att använda med skärmarna på smarttelefonerna. Men det skall även det i framtiden lösas.

Så varför skriver jag det här inlägget?

KlintgloveEn orsak är att jag funderar på att börja exportera dessa fantastiska handskar till Sverige, Finland och övriga norden. Om man tänker på att det sålts över 1000 par handskar det senaste halvåret på Åland med en befolkning beståenda av 29000 hårt arbetande människor, då borde det gå att sälja även på andra ställen. 

Så ett mål den här hösten är att hitta några samarbetspartners och öka försäljningen utanför Åland. Jag vet att det finns väldigt många nöjda kunder på Åland som har många års erfarenhet av användandet och jag tycker att resten av norden borde erbjudas samma sak.

Jag brukar få höra att jag låter som en frikyrkopastor när jag pratar om handskarnas förträfflighet och att det låter för bra för att vara sant. Problemet är givetvis att när jag pratar om handskarna, blir åhöraren generellt lite skeptisk. För det första säljer jag dom och för det andra har jag varit politiker :)

Så det här inlägget är helt enkelt en förfrågan om det finns någon/några villiga personer därute  som är lika passionerade som jag är över Klint Gloves egenskaper och är villiga att dela med sig med några ord, bilder och skriva en recension av handsken som jag kan använda i olika sammanhang. Man kan säga att jag söker lite ”Klint Glove ambassadörer”?

Vad förväntar jag mig då av en ”Klint Glove ambassadör” 

  • Att de har lång erfarenhet av att använda handskarna
  • Att de säger ärligt vad man tycker om handskarna och kan stå för det
  • Att de är både män och kvinnor ifrån olika yrkeskattegorier
  • Att de skriver och står för ett kort citat (gärna med en bild)

Vad kan jag då erbjuda en ”Klint Glove ambassadör”:

  • Förutom att hjälp mig så får man vara med och frälsa fler :) och med det medverka till att färre handskador uppstår
  • Dessutom får varje utvald ”ambassadör” en bunt demo-ex att dela ut till vänner/kollegor/bekanta (samt givetvis använda själva)
  • ”Krossmarknadsföring” – alltså du/din verksamhet kommer kunna medverka i de reklamutskick/sociala medier/ hemsidor/ radio och bloggar som Klint Glove gör.

Är det här något du kunde tänka dig hjälpa mig med?

Om så, skriv några rader, berätta om dig själv, din verksamhet samt din erfarenhet av handskarna. Skicka gärna med en bild på dig själv (gärna där du använder handskarna) och ett kort citat. 

(Om jag använder din recension i officiella sammanhang utfaller mitt erbjudande, kan givetvis inte lova att alla 5000 användare där ute får plats i ”ambassadörs-programmet)

Intresserad, villig? Om så, skicka mig ett mail på fredrik@steelfm.net