Fredrik Karlström

Här kan du läsa anförandet som lagtingsledamot och finansutskottets medlem Annette Holmberg-Jansson höll igår i budgetdebatten om Vårdöbron, det var tillika Moderat Samling för Ålands gruppanförande i debatten om den sista tilläggsbudgeten.
Talman,
I vårt arbete i utskottet har vi i denna tilläggsbudget verkligen gått in på djupet och antalet höranden på listan tangerar antalet höranden vid en vanlig budget behandling. Nå Inget som inte har något gott med sig. Vi har verkligen i utskottet fått möjligheten att  grundligt arbeta med frågeställningarna, speciellt när det gäller Vårdöbron. Vi har vridit och vänt och lyssnat på experter från olika håll och det har under vår behandling blivit än mer klart för oss i Moderat Samling att en reparation av Vårdöbron är det bästa alternativet.

Jag kommer att dela upp mitt anförande när det gäller bron i tredelar. Först de tekniska, sedan byggtiden samt förstås pengarna. Jag vill dock först ta tillfället i akt och säga att vi i Moderat Samling verkligen förstår Vårdöbornas oro då det under den tid som detta behandlats bara lyfts fram den ena sidan som det enda alternativet och att vi nu här föreslår är det som de andra säger inte går, inte konstigt om Ni då känner en oro. Jag hoppas dock att jag skall kunna förklara så att alla förstår varför vi i Moderat Samling resonerar som vi gör.

Vi måste reda ut de missförstånd som figurerat . Är bron utdömd? NEJ.
Stämmer det att som alla säger att  båda experterna sagt att en ny bro är det enda och rätta alternativet – NEJ.
Har experterna alltså sagt att den går att renovera- JA.
Kommer Vårdöborna bli isolerade på sin ö utan kommunikationer? – NEJ.

Jag tycker att det är ett olyckligt val av ord att kalla det ena alternativ för en renovering. Jag tror att vi skulle ha valt ett bättre beskrivande ord för egentligen är det en ny bro som byggs, men på den gamla brons fundament. På samma sätt som man tex gjorde med Färjsundsbron  1979-1980, och på den kör det många flera än på Vårdöbron.

Låt oss börja med den tekniska delen
Varför vill vi då inte bygga nytt? Nytt är väl ändå bättre än en reparation? Så får man så klart tycka men vi har också förbundit oss att jobba mot ett Hållbart Åland 2051 och det skall var hållbart ur flera olika perspektiv.

1. Det skall vara ekonomiskt hållbart, vi skall återinvestera och ta tillvara på resurser vi har
2. Miljöaspekten, där har vi ju det så kallade 4 hållbarhetsprinciperna där den första punkten lyder:” Ämnen som är tagna från berggrunden får inte öka i naturen” ,i samma punkt står också: ”Detta kan ske genom att minska användningen av dessa ämnen och samtidigt öka återanvändningen av de ämnen som redan finns i samhället”. och sedan har vi även den
3. Sociala aspekten, en lösning snabbt och man låser inte upp framtida generationers behov.

Kan man då ur ett miljömässigt tankesätt säga att man inte skall använda sig av något som är bra? Jag tycker inte det. Varken ekonomiskt eller miljömässigt. Genom utskottsarbetet har vi erfarit att en renoverad bro, eller om man så vill, en ny bro på befintliga fundament, blir lika bra som en ny Experterna har till motsatts från vad som sagts inte tagit ställning och jag har under utskottsarbetet erfarit att de sagt att en renovering är möjlig.

Det vi dock vet är att brobanan där bilarna kör är i ett väldigt dåligt skick. Betongen frös när banan byggdes och till följd av detta så inträffade en alkali kisel reaktion i betongen. Det finns inget annat alternativ än att byta ut den. Brobanan måste göras helt ny.

Ok sedan har vi då brobalkarna som går längs bron. Dessa är av Cortenstål och på dessa kan man inte se någon gravrost. Mellan brobalkarna går det sedan en del stål i kors, ett fackverk. Dessa är antagligen också  av Cortenstål , det är inte 100% säkert har jag förstått ,men troligtvis men det är  inte så mycket stål och det går och bör bytas ut .Om det skulle visa sig att brobalkarna är i dåligt skick så kan dessa förstärkas eller bytas ut. Här behöver det dock göras flera provtagningar och även nya beräkningar och dessa i rask takt.

Sedan har vi då pelarna, de under bron. Det är 4 par pelare. De är också påverkade av alkalikisel reaktion men dessa har fått reaktionen på ett annat sätt genom att saltvatten har trängt in i betongen och sedan fryst vilket i sin tur har lett till en alkalikiselreaktion. Nere vid vatten brynet finns ett stålskydd runt betongen men tyvärr har det varit för lågt ner och vatten här trängt in i betongen högre upp.

Vad gör man då med pelarna? Genom att ”döda” den reaktion som pågår i pelarna och kapsalar in den gamla betongen med ett isoleringsskit av plast eller polytylen och gjuter sedan ihop två pelare till en som de tex gjort på Ölands bron.

Jag själv ställde en fråga under budget behandlingen i utskottet om vad som händer med den betong som är inne i pelarna, fortsätter de att vittra sönder? Vad händer då? Det som händer är att reaktionen högst troligt kommer att sluta då den inte längre får någon näring samt att det ändå är den nya manteln som är den som bär upp bron. Det som händer inne i pelarna spelar ingen roll längre för hållfastheten och styrkan på bron.

Då kommer vi längre ner då till de första stora fundamentet, de är för det första enorma 17m x 6,5m x 2,5m. Skulle du gjuta ett nytt så behöver du ca 55 betongbilar eller 270 kubikmeter betong för ett av dessa fyra fundament. Dessa fundament finns under varje par stolpar. Så då kan vi ta betong lass x 4 då.( 650 ton/st, 2600 ton totalt).

Det har tagits prover där men alldeles för få tyvärr. Man kunde ha hoppats att när de väl var där med dykare och hade all utrustning där att de hade tagit en hel massa prov, så är nu inte gjort men det behöver göras.

Fundamenten under vatten ytan är påverkade av klorider, inte att förväxla med alkaliekisel reaktion. Klorider är inte farligt! Kloridhalter som är tillåtna är halter mellan 1-2%. I fundamentet är kloridhalten 4 cm in 1,84%, 10 cm in är den 1%,10 cm in i en koloss på (17×6,5,2,5). Betongen är alltså i stort sett torr och som ny. Betong under vatten reagerar med salthalten, det är inget farligt och dessa värden som proverna visar är alla under den lägsta tillåtna nivån. Enligt experter så är det heller inte sannolikt det ändrar efter 35 år i dränkt tillstånd. Alla prover visar också att tryck och spräckhållfastheten är god. Punkt 6.3 i CBI Rapporten.

Då kommer vi till frågan om var armeringen är i dessa fundament? När man gjuter under vatten så är det praktiskt omöjligt enligt experter jag talat med och det jag kunnat läsa mig till att gjuta och ha armeringen 4 cm ut som vissa låtit säga. Enligt normerna så lägger man armeringen 15 cm in när man gjuter under vatten. Men nu vet vi inte hur armeringen ligger i dessa fundament, utan det är endast spekulationer. Därför behövs mera provtagningar. Dessutom visar det sig att Klorider under vatten är ofarligt, det finns inget under vattenytan som kan nära en rostningsprocess .Det saknas syre!.

När det gäller hållfastheten och hur fundamentet skall klara en tyngre broplatta så bör noggranna beräkningar göras men dagens bro är klassad till EK2=80tons specialfordon. Det betyder ändå att bron som den är idag är dimensionerad till en större viktklass än tidigare gällande regelverk. Dessutom så när det gäller broar så sades det under utskottsförhandlingarna att broar byggs större än vad det behövs för att man skall vara på den säkra sidan. Så ännu en gång, noggrannare beräkningar bör göras så man är på den säkra sidan med marginal.

När vi ändå är nere på 17 meters djup så fortsätter vi lite längre ner då till bottenplattan som finns under två av fundamenten, två av fundamenten står på berg. Dessa plattor är också stora, 8,5m x 4,5m x 3m. Under de två bottenplattorna så är det dessutom pålar, lite över 60 under varje.Det finns ingenting någonstans i någon av rapporterna där det står att de är i dåligt skick, att de har rört på sig eller inte är i bra skick, ingenstans! Dessutom så finns det i renoveringsalternativet en stor summa budgeterat för just förstärkning av bottenplattorna samt pålningen så där behöver man inte känna någon oro.

Låt oss lämna den tekniska delen och övergå till den viktiga frågan om hur vi säkerställer rörligheten till och från Vårdö under byggtiden.

Jag vet att Vårdöborna framförallt känt en mycket stor oro för hur transporten till och från Vårdö skall fungera under renoveringstiden. Argumenten har varit många och farhågorna stora och jag förstår det!

Vid en reparation så börjar man högst antagligen nerifrån när man renoverar. Allt för att bygga upp styrkan på bron. Under den tiden så kan trafiken under bron pågå då man låter något av brohålen vara farbart under tiden för småbåtar och under den tiden påverkas inte heller biltrafiken på bron. Det är ju egentligen bara under tiden när man kommer upp till själva brobanan och brobalkarna som en alternativ bro behövs. Här talar vi om ca 60 dagars arbete och vi har från utskottet betonat vikten av att en bro skall finnas under hela perioden för att det ALDRIG skall bli trafikstopp. Vi ska säkra framkomligheten till och från Vårdö under hela perioden.

Det är oerhört viktigt för oss i Moderat Samling att trafiken till och från Vårdö skall flyta på under hela renoveringstiden.

När man pratar om pontonbroar som ett alternativ till en tillfällig brolösning kan man ibland få känslan av att broarna vi pratar om är som våra flytbryggor hemma. Det finns pontonbroar som 3-6 filiga motorvägar , som har flera tusen bilar som passerar varje dag. Det finns pontonbroar som är flera tusenmeter långa och vissa är permanenta broar. Det har sagts att de broar som finns i Finland bara är för 60 tons fordon, och att nya bron skall hålla för 76 ton. Jo, det skall den nya bron göra men under byggtiden så kommer inte den gamla bron oavsett om du bygger ny eller renoverar att ha den viktklassen. Varför skall då pontonbron behöva ha det? Dessutom så kommer du inte till Vårdö med ett 76 tons fordon idag då varken färjor eller Bomarsundsbron tillåter sådana vikter men det är egentligen irrelevant. Jag blir bara så ledsen över att man skall föra en skrämsel propaganda. Det finns jätte fina pontonbroar om det är en sån brolösning vi skall ha och de är trygga och säkra.

Vi skulle aldrig från Moderat Samlings sida ens tänka tanken att stöda ett alternativ som vore farligt utan givetvis utgår vi att det är samma säkerhetstänk här som i andra frågor som vi behandlar.

Vi vill att Vårdöborna skall ha en snabb och säker renoveringstid. En renovering tar ca 1,5 – 2 år. Hur länge det tar och bygga nytt det vet vi inte? Endel säger 3-4 år endel säger uppåt 7år.

Behövs en MKB, miljökonsekvensbedömning för en ny bro, vissa säger ja, vissa säger nej. Hur är det? Om man bygger nytt hur gör man då med den gamla bron? När Marsundsbron skulle rivas så krävde ÅMHM att all betong under ytan skulle tas bort, varenda smula och även slam. Där fanns det ett fundament, här är det fyra. Den bron står kvar ännu idag, den skulle kosta 1,3 miljoner att ta bort. Jag har svårt att se varför miljökraven från ÅMHM skulle ha minskat med åren. Skulle det verkligen vara miljömässigt ok att lämna bra betong kvar i vattnet för alltid.  Kanske? jag vet inte men jag tror att det som gäller för en bro borde gälla för en annan?

Avslutningsvis några ord om ekonomin
Vi måste ta ansvar för (att) hela Åland (skall leva) och vi måste göra det så smart vi kan och prioritera de lösningar som är bäst och där vi kan spara pengar. Det är ändå 4-5 miljoner det handlar om i skillnad mellan renovering och förslaget att bygga en helt ny bro. Det är så mycket pengar att man inte ens kan greppa hur mycket pengar det är. Landskapets ekonomi är ansträngd som Ni alla vet och jag anser att vi måste ta beslut som är smarta och lika bra som det dyrare alternativet. Det finns otaliga broar på Åland som är i ett enormt behov att renoveras, kortrutten med dess förverkligande är oerhört viktigt för att skärgården skall leva. Här skulle det verkligen behövas 4-5 miljoner. Det är skillnad på investeringar och drift men för att få ett begrepp om hur mycket pengar det är så kan man fundera över vad 4-5 miljoner skulle kunna användas till inom vård och omsorg, Frågor som ligger mig varmt om hjärtat.

Varför skall man spendera 4-5 miljoner på en ny bro när en ”ny” bro på det gamla stället kan bli lika bra? Är det för att de kalkyler man räknat på säger att en ny håller i 120 år medan en renoverad i 60 år? Är det därför? Tänk om man ser på det så här då- du ger framtida Vårdöbor möjligheten att välja, kanske bron skall vara någon annanstans, inte vet vi hur man kan bygga broar om 60 år. Då kanske man för en billig penning kan bygga en bro direkt till Prästö? Vad vet vi? Det vet vi i alla fall att samhället ändras och det kommer till smarta lösningar och nya uppfinningar hela tiden. Det kommer helt säkert finnas nya sätt att bygga på .Vi vet inte vad vi har för trafikbehov, eller hur vi förflyttar oss?

Jag känner mig helt trygg och det vet jag att hela min lagtingsgrupp i Moderat Samling också gör när det gäller vårt val att välja att renovera Vårdö bron, det vill säga;
Att bygga en ny bro på befintliga fundament.

På grund av den samlade oppositionens spörsmål om närings- och arbetsmarknadspolitiken blev jag häromdagen tvungen att avboka det nordiska näringsministerrådsmöte jag skulle åkt på nästa onsdag. Riktigt tråkigt, hade sett fram emot att träffa mina nordiska närings-regional-energiministerkollegor och diskutera för Ålands del viktiga och intressanta frågor. På agendan fanns bland annat punkter som entreprenörskap, regelförenklingar, turism och exportutveckling.

Nu blir jag istället hemma och svarar på det här>> spörsmålet.
Spörsmål är ett verktyg för oppositionen att använda när de verkligen anser att något som regeringen gör, eller inte gör, är av allvarlig karaktär. Det är verktyget innan misstroende.

Eftersom talmanskonferensen beslutade i måndags att debatten skall ske på onsdag den 12 november, respekterar jag givetvis det och stannar hemma. Senare idag kommer regeringen med ett skriftligt svar på spörsmålet där vi berätta vad vi gjort, gör och kommer att göra för det åländska näringslivet. På onsdag kommer jag sen givetvis utveckla det svaret ytterligare och mina kollegor med mig.

Jag hoppas dock verkligen att oppositionen tar tillfället i akt och kommer med många konkreta förslag på förbättringar, förenklingar och stimulansåtgärder. Att de visar på alternativ och vad de tycker jag/vi borde göra istället, eller vad de skulle göra om de satt i regering, de skriver nämligen bland annat: citat ”Vi anser att landskapsregeringens näringspolitik är obefintlig”. Det är ganska hårda ord det.

Även om jag anser att jag skulle gjort större nytta för det åländska näringslivet på ministerrådsmötet så ser jag fram emot debatten, till det åländska näringslivets fromma.

Dagens Ledarskribent Rosenqvist på Ålandstidningen skriver idag en välformulerad ledare där han ger sin syn på saken, det tar mig inte emot att säga att jag håller med honom. Du hittar ledaren här>>

Tanken med TeamÅland är att det skall vara ett verktyg där regeringen tillsammans med det åländska näringslivet/samhället skapar möjligheter för olika projekt som gynnar företagsklimatet, tillväxten och inflyttningen i allmänhet samt modernisering, internationalisering & digitalisering i synnerhet.

TeamÅland är arbetsnamnet på en tvåstegsraket för landskapsregeringen att tillsammans med det åländska näringslivet kunna utföra gemensamma utvecklingsprojekt.

Jag anser att utvecklingen av det åländska näringslivet bör komma ifrån näringen själv, vad som behöver göras/satsas på är inte i första hand för politiker att berätta för företagen. Politiker skall däremot skapa förutsättningar så att det går lätt att förändras och förnyas. Vi skall eliminera hinder och underlätta för nya och befintliga företag att växa. Vi har ett bra företagsklimat på Åland idag, men allt kan bli ännu bättre. De €200.000 som är upptaget i årets budget är första steget i raketen och blir ett konkret verktyg att tillsammans med näringslivet ta initiativ och genomföra olika projekt som leder mot de målen.

TeamÅland är ett komplement till de traditionella nationella företagsstöden och de struktur och investeringsfonder vi handhar ifrån EU för att stödja näringslivet. Det blir ett ytterligare verktyg för att stimulera till exempelvis: mer entreprenörskap, utveckla varumärket Åland, underlätta för fler utländska investeringar, skapa system för kompetensrekrytering, mer digitalisering, skapa en attraktiv ålandsbild för besökare, inflyttare och affärspartner, genomföra gemensamma exportsatsningar, helt enkelt åtgärder som skapar ett ännu bättre företagsklimat anpassat efter det åländska näringslivets önskan och behov.

Det andra steget i raketen är efter att vi tillsammans och i samverkan med det åländska näringslivet överenskommit om vad som behöver och skall göras, då finns ett kraftpaket i ytterligare 1 miljon att användas under 2015 och framåt för att genomföra just de aktiviteterna. Pengar som inte går vi de traditionella EU-fonderna och dess byråkratiska system, utan pengar som vi själva på Åland kan besluta om så länge de inte går in som direkta stöd till företag. Ett nytt verktyg för oss att göra insatser tillsammans.

De ledord som TeamÅland har att förhålla sig till är förutom att ”laget är starkare än jaget” att det som skall göras tillsammans bör gynna Tillväxt / Inflyttning / Modernisering / Digitalisering & Internationalisering. (TIMDI)

Tanken är att inom var och ett område som initieras så startas långsiktiga utvecklingsarbeten som helt eller delvis kan finansieras av landskapsregeringen.

Jag kommer återkomma till det här.

Det är inte alla dagar man får vara med om att klippa bandet för en investering på ca 18 miljoner euro, men idag var en sådan dag. En bra dag för en näringsminister ur många hänseenden. Fifax Ab är ett åländskt aktiebolag bestående av ett 60-tal aktieägare vars affärsidé är odla regnbågslax på land för export först och främst till fasta Finland. Genom att odla fisk på land i renat vatten ifrån skärgårdshavet så skapas arbetstillfällen, tillväxt och hälsosam mat för fler människor.

Fifax kommer i samarbete med F-Fastigheter att bygga en livsmedelsindustri för produktion av 3200 tom regnbåge per år. Industrihallen som innehåller odlingen kommer att bli ca 15.000kvm stor, börjar byggas nu för att vara utbyggd med etapp1 och med produktions under år 2016 för att vara fullt utbyggd med etapp2 under år 2017. Leverantören av teknologin är AKVA Group vilka är världsledande inom RAS-industrin. Totalt räknas anläggningen sysselsätta ca 20 personer plus alla kringeffekter. En bra dag idag alltså.

I juni 2013 så hade jag besök av en delegation som leddes av presidenten i Haikou Municipal Political Consultative Conference Han Mei ifrån den kinesiska provinsen Hainan. Hon och delegationen blev väldigt förtjusta i vår ö och vi skrev en avsiktsförklaring om samarbetsformer som ett resultat av det besöket. Läs beslutet här>>

Vi har sedan dess försökt hitta lämpliga tider och deltagare för ett återbesök, men det har varit lite svårt ifrån vårt håll att få till det. Nu är det dock bestämt och den 24-27 november åker vi. Förutom att vara bjuden av borgmästaren Ni Qiang i Haikou till deras ”First Haikou Sister City Mayors Summit” så är jag inbjuden av Istanbuls borgmästare till att delta i ”The fourth general UCLG (United Cities and Local Government) World Council”. Läs mer om den organisationen här>>

Förutom dessa två stora möten kommer vi få möjligheten att träffa lokala entreprenörer och myndigheter för att se om vi kan knyta ihop åländska företag med företag ifrån Haikou. Har redan några intressanta arbetsprocesser igång. Förutom att försöka hitta vägar för nya affärer för åländska företag kommer jag givetvis att marknadsföra både Viking Lines och posten Ålands kinesiska satsningar. Mer om detta längre fram.

Arbete: Budget, budget och budget. Business Lab. Möten och fler möten.
Nöje: #enskam med Betner och Ismail i torsdagskväll
Lunchmöten att minnas: Första gången fem av sju näringsministrar under 2000-talet träffades för att diskutera nuvarande näringspolitik, historia och framtid.
Podd: Tyvärr inställd denna vecka pga av ”orsak”
Träning: inte en enda minut
Sömn: Dåligt
Trevlig helg

Det var idag tre olika insändare i Nya Åland som hade med mig och mitt ämbete/områden att göra. De första två svarade jag på i morse i tidigare inlägg, här kommer det tredje svaret.

Hej Henrik,
För det första så måste man se på bokslutsuppgifterna för att få en korrekt bild av användningen av anslagen. Tidigare landskapsregeringar har haft en överbudgetering av sysselsättningsåtgärderna vilket vi på senare år korrigerat, så att budgeten mer anpassats till verkligheten, därför har det varit ganska mycket variationer (luft) i budgeten genom åren. I år har vi dessutom €370.000 i Paf-medel till sysselsättningsfrämjande åtgärder, så de facto har de ökat och inte minskat. Sen är det viktigt att komma ihåg att deltagare i sysselsättningsåtgärder även får arbetslöshetsersättning så momenten bör analyseras tillsammans. De aktiva åtgärderna har inte minskat och den arbetsgruppsrapport som imorgon skickas på remiss ger fler möjligheter till ytterligare åtgärder både för den arbetssökande och för myndigheterna.

Vad gäller Tillväxtrådet så stämmer det att vi inte haft fler formella möten efter den 15 januari, även om jag träffat deltagarna flera gånger personligen sedan dess och vi pratas vid ofta. Det viktiga för mig är inte att hålla möten, utan att det kommer ut något konkret av de tankar och idéer som diskuterats i Tillväxtrådet. Bara för att ge två exempel på vad vi jobbat med sedan januari så är Åland Business Lab ett och Ålands Näringslivs kommande Digitaliseringsprojekt ett annat exempel. Tillväxtrådet har även diskuterat vikten av fortsatt fokus på inflyttning till Åland och satsningar på högskolan, något jag lyfter kontinuerligt och aktivt jobbar med dagligen.

Två korta svar på två insändare som skrivits med tanke på Nya Ålands löpsedel och rubriksättning.
Hej Ursula,
Den korta intervjun Annika Orre gjorde med mig handlade om vad Landskapsregeringen gör för de som eventuellt drabbas av samarbetsförhandlingarna och vilka stimulansåtgärder vi vidtagit med beaktande av den förändring som sker på rederiet BORE. På den avslutande frågan vad landskapsregeringen har för hälsning till de som drabbas på BORE så svarade jag  ”Duktiga människor hittar alltid vägar till nya jobb”. Jag sa det i uppmuntrande syfte för jag anser att de som jobbar på Bore är just det. Duktiga människor med mycket erfarenhet, kunskap och kompetenser.

Du har givetvis helt rätt att tolka ordens mening hur du vill men jag menade det enbart på ett positivt uppmuntrande vis, helt enkelt att försöka uppmuntra till att tänka positivt istället för negativt. Att sedan Nya Åland väljer att skapa nyheter och aktiva missförstånd med sin löpsedel och rubriksättning kan jag bara beklaga. Avslutningsvis så vidhåller jag att det inte finns några ”skitjobb” alla arbetsuppgifter behöver utföras och alla människor behövs. Det finns bara bra jobb.

Sen till den andra insändaren
Hej ”En ålänning”
Återigen vill jag säga att Nya Ålands rubriker och löpsedel var vinklad och fel. Se svaret ovan, jag svarade på en fråga om samarbetsförhandlingarna på BORE inte arbetslösheten på Åland. Jag är mycket medveten om att det är en tuffare arbetsmarknad därute än tidigare, just därför har vi också sett över våra insatser och vad vi från samhällets sida kan göra för att underlätta. Vi skickar nu i dagarna ut ett lagpaket om arbetsmarknadspolitiken på remiss. Avslutningsvis håller jag helt med dig om det sista du skriver, oerhört viktigt.

Till Henrik Lagerbergs insändare återkommer jag till lite senare, måste på några möten nu.

Återigen så tas uttryck ut ur sitt sammanhang och skapas stora rubriker av. Idag citerar Annika Orre mig på tre olika sätt i samma artikel i Nya Åland, sen slår hon upp det stort på första sidan och påstår mig ”hälsa” till arbetslösa att ”Duktiga människor hittar alltid nya jobb”.

Jag är mycket medveten om att det är hårdare tider där ute och att den här hösten/vintern kommer att bli tuff för många personer och företag på Åland.

Annica Orre ringde mig igår och frågade vad landskapsregeringen vidtagit för stimulansåtgärder senaste veckan och om AMS fått mer pengar med anledning av att BORE kallat till samarbetsförhandlingar.

Jag förklarade att vi inte tillfört något extra den sista veckan men att vi i den senaste tilläggsbudgeten ökat på momentet för arbetslöshetsersättningar och att vi har medel reserverade för sysselsättningsåtgärder samt att vi sitter som bäst och behandlar budgeten för 2015 där vi givetvis kommer att beakta de senaste veckornas oroligheter. Jag meddelade också att AMS och regeringen kontinuerligt följer utvecklingen och är medvetna om den. Jag sa även att vår primära uppgift är att vara med och stimulera näringslivet samt att hjälpa människor med olika insatser som är mellan olika jobb.

Jag sa sedan att landskapsregeringen och politiker inte skapar många nya jobb utan att de måste ske ute i det privata näringslivet och där skall vi vara med och stimulera till ökade investeringar, företagsamhet och entreprenörskap, vilket vi gör och kommer fortsätta göra.

Sen konkret till frågan om vad vi gör gällande Bores samarbetsförhandlingarna så svarade jag att ”Duktiga människor hittar alltid vägar till nya jobb” för jag anser att de som jobbar på Bore är just det. Duktiga människor med mycket erfarenhet, kunskap och kompetenser, personer som Åland behöver.

Blir lite less på journalister som vinklar det man säger till något annat än man menar, men så har det väl alltid varit och kommer alltid att vara. Gäller att fokusera på det som är viktigt, att vara med och skapa mer tillväxt på Åland. Det kan vi göra tillsammans. Landskapsregering, kommuner, företag, fackförbund och arbetstagare, det är ingen enmansshow och det finns inte en enda enkel åtgärd att vidta för att åstadkomma det, det kräver hårt arbete ifrån alla parter.

Som du kanske vet så har jag funnits på nätet sedan 1999 och bloggat innan ens bloggen som fenomen fanns. Ibland mer och ibland mindre dock konstant sedan 2006. Tittade igenom statistikverktyget som finns i WordPress och konstaterar att det blivit nästa 1300 inlägg sedan 2006. Vissa inlägg har fått många läsare, andra färre.
De fem mest lästa inläggen de senaste halvåret är följande:
Plats 1. Om ”bankskatten”
Plats 2. Om ett bra exempel på modern företagsamhet
Plats 3. Om en åländsk evenmangskalender
Plats 4. Om när centern skickar ett pressmeddelande om LBU-programmet
Plats 5. Om små ord och handlingar som betyder så mycket

Bloggen och de sociala medierna är väldigt kraftfulla verktyg och ger möjligheter för en politiker och andra att komma ut med åsikter, tankar och funderingar men jag använder även dessa medier för min egen skull och för att jag skall kunna gå tillbaka och se vad jag tyckte, tänkte och gjorde om jag får förmånen att bli äldre. Redan nu är det ibland roligt och gå tillbaka till 2006 och se vad jag tyckte och tänkte då. Inser att man förändras med åren.

Idag var jag på ett intressant möte med Finlands Banks chefdirektör Erkki Liikanen och det mötet fick mig att fundera på det ena och det andra. Han berättade förutom om alla hot och möjligheter för Finlands och Europas ekonomi även att han i somras blev inbjuden till ett möte, av finansminister Jutta Urpilainen, för att tillsammans med flera ”gamla” finansministrar diskutera Finlands finans-och penningpolitik.

Egentligen ett ganska bra initiativ tycker jag, så det tänker jag ta efter. Sedan inträdet i det här årtusendet har ingen näringsminister på Åland innehaft posten längre än vad jag har haft. Det har givetvis funnits flera orsaker till det, ibland (eller oftast) har regeringarna fallit, ibland har poster omfördelats och ibland har någon slutat. Såhär här har det sett ut:

Minister över näringsavdelningen
1999-2001 Roger Jansson
2001-2003 Ritva Sarin-Grufberg
2003-2005 Kerstin Alm
2005-2007 Jörgen Strand
2007-2009 Jan-Erik Mattsson
2009-2011 Torbjörn Eliasson
2011->       jag

Så imorgon tänker jag skicka ut ett formellt brev till dess ovannämnda personer (alltså inte Jutta eller Erkki) och höra om jag får bjuda dem till ett möte med efterföljande lunch för att diskutera den dagsaktuella politiken i allmänhet men också näringspolitiken och näringsministerskapet i synnerhet.

Trots olika partier, ideologier och personligheter så har vi alla något gemensamt, förutom att vi vill Åland det bästa, vi vet alla vad den här posten kräver. Något jag inte visste förrän nu efter några år på posten. Så kära tidigare ministrar som innehaft posten under 2000-talet, hoppas ni vill och kan komma på en lång arbetslunch, jag föreslår fredagen den 17 oktober klockan 11:00-13:00, (bara så ni vet är det sista fredagen innan vi klubbar 2015 års budget). Inbjudan kommer.

God eftermiddag. Det är fredag eftermiddag och jag skall snart smita ifrån jobbet men ville ändå berätta om den här dagen. Tänkte berätta om den med att vandra baklänges. Så här har den sett ut.
Klockan 18:10 skriver jag det här inlägget.
Klockan 17:00 Svarade på fem mail
Klockan 16:15 träffade jag Johan och Wille och pratade om veckan i vår podcast>>
Klockan 14:30 fick jag besök av ett femtontal personer ifrån ett försäkringsbolag i Stockholm. Lite humor hur det mötet kom till. Jag fick nämligen det här sms:et igår kväll runt 22:30, visste inte riktigt vad jag skulle rekommendera så du ser mitt svar…
Det resulterade i att de valde alternativ tre 🙂 Givetvis tog jag emot dem och körde en lite introduktion om Åland och självstyrelsen i allmänhet och en stenhård dryg timmes marknadsföringskampanj om varför Åland är världens bästa ställe att leva och bo på.

Klockan 13:00 var jag med på en anställningsintervju, säger inte mer än det just nu.
Klockan 11:30 hade jag ett inbokat möte med Ålands Teknik kluster, de ville bjuda mig på lunch för de pengar jag skickade åt dom tidigare i veckan, läs om det här>> Jag blev alltså bjuden på lunch för mina egna pengar, lite roligt är också roligt.
Klockan 09:00 var jag inbjuden på ett företagsbesök till Amalias Limonadfabrik i Lemland av Tony Asumaa. Han har fått ett stöd på 20% av investeringskostnaderna av landskapet och jag ville se hur hans tillverkningen går till och hur det går för honom. En imponerande anläggning, många maskiner och många moment i tillverkningsprocessen. Jag kan efter besöket konstatera att det ligger väldigt mycket handarbete och kärlek bakom varje flaska läsk och saft som tillverkas av alla bär och frukter. Bra jobbat Tony. Lycka till i framtiden. Besökte även Amalias Bed & Breakfast. Gemytligt, fräscht och hemtrevligt på ett charmigt sätt, bra service och fina omdömen på nätet, fortsätt så. Roligt att höra att det varit över 1600 övernattningar första säsongen.
Klockan 07:30 började jag med ett frukostmöte tillsammans med infrastrukturminister Veronica Thörnroos där allt mellan himmel och jord diskuterades och behandlades.
Godmorgon

Nu en liten kort lunchpaus ifrån budgetförhandlingarna som pågår som bäst i borgen men jag tänkte ändå posta ett inlägg jag skrev i natt.

Som minister får man vara beredd på att svara på en mängd frågor som kan handla om allt mellan himmel och jord. Bara senaste veckan har det varit ifrån en lagtingsledamot som undrade om skärgårdsnämnden, några skolelever som hade frågor om ungdomsarbetslösheten, en sjökapten som undrade vad jag gör för att förhindra ”svartarbete” samt ifrån några företagare som undrade om Åland Business Lab. Dessutom fick jag igår en fråga ifrån en journalist som undrade vad jag tycker om frihandelsavtalet mellan USA och EU samt hur det påverkar Åland. I korthet svarade jag:

”Jag är för frihandel och har alltid förespråkat det. Jag har aldrig gillat tullar eller gränshinder och anser att ökad handel stärker banden mellan nationer, jag anser helt klart att fördelarna överväger eventuella nackdelar”  Sen avslutade jag med att säga att det är Wille Valve som ansvarar för regeringens formella ståndpunkt och att jag har svårt att se att lagtinget skulle motsätta sig ett avtal om eller ska vi säga när det förhoppningsvis kommer träda i kraft.

Om jag skulle utöka mitt resonemang lite så kan jag väl säga att EU är USA:s största handelspartner och USA är EU:s. Tillsammans står de för en tredjedel av världshandeln i världen. Bara det faktum att det är två så stora ekonomier som vill utöka samarbetet gör att det finns en stor ekonomisk potential i ett avtal. Syftet med ett avtal är att företag på båda sidor Atlanten ska kunna konkurrera och enklare kunna göra affärer med varandra – helt enkelt att förbättra och utökad möjligheterna för både handel och investeringar.

Förutom tullar för varor, tjänster och investeringar så är det tekniska regler, immaterialrätt, offentlig upphandling och handelsprocedurer som det skall förhandlas om. Det är alltså i stort sett allt som rör handeln och är således inte någon enkel procedur.

Förutom de direkta vinsterna av sänkta tullar med ett avtal så tror jag även nya handelsströmmar skapas. Jag är övertygad om att mera regelförändringar och ett ökat samarbete, leder till flera nya utbyten. EU och USA är två giganter där var och en för sig har varit van vid att vara tongivande, nu ska de försöka förhandla fram ett avtal och det kommer för båda sidor att bli att både ge och ta.

Företagstjänster utgör idag en relativt stor del av BNP både i USA & EU i allmänhet och på Åland i synnerhet, så avslutningsvis tror jag på sikt att det här avtalet kan ha stor betydelse för Åland som en liten exportberoende ekonomi.

De flesta dagar tar jag en massa beslut, ibland stora, ibland lite mindre. Igår var en sådan dag där jag gjorde både ock. Bland annat beviljade jag ett investeringsstöd på 20% till en Smart Park i Eckerö på dryga €368.000,- en investering som äntligen kommer igång efter ca tio års arbete. En stor investering på över två miljoner euro. Bra för turismen, framtidstron, sysselsättningen och bygg/schakt-branschen på Åland. Kör hårt och lycka till Carin och Mattias.

Jag tog även ett litet beslut som jag inte tycker hör hemma på mitt bord. Med anledning av det beslutet har jag även bett avdelningschef Linnea Johansson att ändra i delegeringsfullmakten så att liknande beslut i framtiden inte skall tas av en minister. Jag har ändrat den fullmakten några gånger sedan jag började på den här posten, tidigare ministrar har tydligen gillat att skriva under en massa beslut/stöd/ansökningar. Jag har inte det behovet och anser principiellt inte att en politiker skall ta en massa småbeslut som är mer av förvaltningskaraktär eller ren och skär myndighetsutövning. Jag kan utveckla det här mer en annan gång.

Beslutet jag tog igår (på ministernivå) handlade om ett återkrav på €32,47,- (jo, du läste rätt…€32,47) eftersom jag inte kunde göra något annat än skriva under beslutet (även om jag anser att kostnaderna/hanteringen/byråkratin kostar mycket mer än det och syftet med stödet var till en förening…) pga att återkravet tydligen måste göras, så gjorde jag en liten knorr på det. Se bilden 🙂 Nu full fart i borgen, väntar första besöket om en liten stund. Nu kör vi.