Fredrik Karlström

Här kan du läsa anförandet som lagtingsledamot och finansutskottets medlem Annette Holmberg-Jansson höll igår i budgetdebatten om Vårdöbron, det var tillika Moderat Samling för Ålands gruppanförande i debatten om den sista tilläggsbudgeten.
Talman,
I vårt arbete i utskottet har vi i denna tilläggsbudget verkligen gått in på djupet och antalet höranden på listan tangerar antalet höranden vid en vanlig budget behandling. Nå Inget som inte har något gott med sig. Vi har verkligen i utskottet fått möjligheten att  grundligt arbeta med frågeställningarna, speciellt när det gäller Vårdöbron. Vi har vridit och vänt och lyssnat på experter från olika håll och det har under vår behandling blivit än mer klart för oss i Moderat Samling att en reparation av Vårdöbron är det bästa alternativet.

Jag kommer att dela upp mitt anförande när det gäller bron i tredelar. Först de tekniska, sedan byggtiden samt förstås pengarna. Jag vill dock först ta tillfället i akt och säga att vi i Moderat Samling verkligen förstår Vårdöbornas oro då det under den tid som detta behandlats bara lyfts fram den ena sidan som det enda alternativet och att vi nu här föreslår är det som de andra säger inte går, inte konstigt om Ni då känner en oro. Jag hoppas dock att jag skall kunna förklara så att alla förstår varför vi i Moderat Samling resonerar som vi gör.

Vi måste reda ut de missförstånd som figurerat . Är bron utdömd? NEJ.
Stämmer det att som alla säger att  båda experterna sagt att en ny bro är det enda och rätta alternativet – NEJ.
Har experterna alltså sagt att den går att renovera- JA.
Kommer Vårdöborna bli isolerade på sin ö utan kommunikationer? – NEJ.

Jag tycker att det är ett olyckligt val av ord att kalla det ena alternativ för en renovering. Jag tror att vi skulle ha valt ett bättre beskrivande ord för egentligen är det en ny bro som byggs, men på den gamla brons fundament. På samma sätt som man tex gjorde med Färjsundsbron  1979-1980, och på den kör det många flera än på Vårdöbron.

Låt oss börja med den tekniska delen
Varför vill vi då inte bygga nytt? Nytt är väl ändå bättre än en reparation? Så får man så klart tycka men vi har också förbundit oss att jobba mot ett Hållbart Åland 2051 och det skall var hållbart ur flera olika perspektiv.

1. Det skall vara ekonomiskt hållbart, vi skall återinvestera och ta tillvara på resurser vi har
2. Miljöaspekten, där har vi ju det så kallade 4 hållbarhetsprinciperna där den första punkten lyder:” Ämnen som är tagna från berggrunden får inte öka i naturen” ,i samma punkt står också: ”Detta kan ske genom att minska användningen av dessa ämnen och samtidigt öka återanvändningen av de ämnen som redan finns i samhället”. och sedan har vi även den
3. Sociala aspekten, en lösning snabbt och man låser inte upp framtida generationers behov.

Kan man då ur ett miljömässigt tankesätt säga att man inte skall använda sig av något som är bra? Jag tycker inte det. Varken ekonomiskt eller miljömässigt. Genom utskottsarbetet har vi erfarit att en renoverad bro, eller om man så vill, en ny bro på befintliga fundament, blir lika bra som en ny Experterna har till motsatts från vad som sagts inte tagit ställning och jag har under utskottsarbetet erfarit att de sagt att en renovering är möjlig.

Det vi dock vet är att brobanan där bilarna kör är i ett väldigt dåligt skick. Betongen frös när banan byggdes och till följd av detta så inträffade en alkali kisel reaktion i betongen. Det finns inget annat alternativ än att byta ut den. Brobanan måste göras helt ny.

Ok sedan har vi då brobalkarna som går längs bron. Dessa är av Cortenstål och på dessa kan man inte se någon gravrost. Mellan brobalkarna går det sedan en del stål i kors, ett fackverk. Dessa är antagligen också  av Cortenstål , det är inte 100% säkert har jag förstått ,men troligtvis men det är  inte så mycket stål och det går och bör bytas ut .Om det skulle visa sig att brobalkarna är i dåligt skick så kan dessa förstärkas eller bytas ut. Här behöver det dock göras flera provtagningar och även nya beräkningar och dessa i rask takt.

Sedan har vi då pelarna, de under bron. Det är 4 par pelare. De är också påverkade av alkalikisel reaktion men dessa har fått reaktionen på ett annat sätt genom att saltvatten har trängt in i betongen och sedan fryst vilket i sin tur har lett till en alkalikiselreaktion. Nere vid vatten brynet finns ett stålskydd runt betongen men tyvärr har det varit för lågt ner och vatten här trängt in i betongen högre upp.

Vad gör man då med pelarna? Genom att ”döda” den reaktion som pågår i pelarna och kapsalar in den gamla betongen med ett isoleringsskit av plast eller polytylen och gjuter sedan ihop två pelare till en som de tex gjort på Ölands bron.

Jag själv ställde en fråga under budget behandlingen i utskottet om vad som händer med den betong som är inne i pelarna, fortsätter de att vittra sönder? Vad händer då? Det som händer är att reaktionen högst troligt kommer att sluta då den inte längre får någon näring samt att det ändå är den nya manteln som är den som bär upp bron. Det som händer inne i pelarna spelar ingen roll längre för hållfastheten och styrkan på bron.

Då kommer vi längre ner då till de första stora fundamentet, de är för det första enorma 17m x 6,5m x 2,5m. Skulle du gjuta ett nytt så behöver du ca 55 betongbilar eller 270 kubikmeter betong för ett av dessa fyra fundament. Dessa fundament finns under varje par stolpar. Så då kan vi ta betong lass x 4 då.( 650 ton/st, 2600 ton totalt).

Det har tagits prover där men alldeles för få tyvärr. Man kunde ha hoppats att när de väl var där med dykare och hade all utrustning där att de hade tagit en hel massa prov, så är nu inte gjort men det behöver göras.

Fundamenten under vatten ytan är påverkade av klorider, inte att förväxla med alkaliekisel reaktion. Klorider är inte farligt! Kloridhalter som är tillåtna är halter mellan 1-2%. I fundamentet är kloridhalten 4 cm in 1,84%, 10 cm in är den 1%,10 cm in i en koloss på (17×6,5,2,5). Betongen är alltså i stort sett torr och som ny. Betong under vatten reagerar med salthalten, det är inget farligt och dessa värden som proverna visar är alla under den lägsta tillåtna nivån. Enligt experter så är det heller inte sannolikt det ändrar efter 35 år i dränkt tillstånd. Alla prover visar också att tryck och spräckhållfastheten är god. Punkt 6.3 i CBI Rapporten.

Då kommer vi till frågan om var armeringen är i dessa fundament? När man gjuter under vatten så är det praktiskt omöjligt enligt experter jag talat med och det jag kunnat läsa mig till att gjuta och ha armeringen 4 cm ut som vissa låtit säga. Enligt normerna så lägger man armeringen 15 cm in när man gjuter under vatten. Men nu vet vi inte hur armeringen ligger i dessa fundament, utan det är endast spekulationer. Därför behövs mera provtagningar. Dessutom visar det sig att Klorider under vatten är ofarligt, det finns inget under vattenytan som kan nära en rostningsprocess .Det saknas syre!.

När det gäller hållfastheten och hur fundamentet skall klara en tyngre broplatta så bör noggranna beräkningar göras men dagens bro är klassad till EK2=80tons specialfordon. Det betyder ändå att bron som den är idag är dimensionerad till en större viktklass än tidigare gällande regelverk. Dessutom så när det gäller broar så sades det under utskottsförhandlingarna att broar byggs större än vad det behövs för att man skall vara på den säkra sidan. Så ännu en gång, noggrannare beräkningar bör göras så man är på den säkra sidan med marginal.

När vi ändå är nere på 17 meters djup så fortsätter vi lite längre ner då till bottenplattan som finns under två av fundamenten, två av fundamenten står på berg. Dessa plattor är också stora, 8,5m x 4,5m x 3m. Under de två bottenplattorna så är det dessutom pålar, lite över 60 under varje.Det finns ingenting någonstans i någon av rapporterna där det står att de är i dåligt skick, att de har rört på sig eller inte är i bra skick, ingenstans! Dessutom så finns det i renoveringsalternativet en stor summa budgeterat för just förstärkning av bottenplattorna samt pålningen så där behöver man inte känna någon oro.

Låt oss lämna den tekniska delen och övergå till den viktiga frågan om hur vi säkerställer rörligheten till och från Vårdö under byggtiden.

Jag vet att Vårdöborna framförallt känt en mycket stor oro för hur transporten till och från Vårdö skall fungera under renoveringstiden. Argumenten har varit många och farhågorna stora och jag förstår det!

Vid en reparation så börjar man högst antagligen nerifrån när man renoverar. Allt för att bygga upp styrkan på bron. Under den tiden så kan trafiken under bron pågå då man låter något av brohålen vara farbart under tiden för småbåtar och under den tiden påverkas inte heller biltrafiken på bron. Det är ju egentligen bara under tiden när man kommer upp till själva brobanan och brobalkarna som en alternativ bro behövs. Här talar vi om ca 60 dagars arbete och vi har från utskottet betonat vikten av att en bro skall finnas under hela perioden för att det ALDRIG skall bli trafikstopp. Vi ska säkra framkomligheten till och från Vårdö under hela perioden.

Det är oerhört viktigt för oss i Moderat Samling att trafiken till och från Vårdö skall flyta på under hela renoveringstiden.

När man pratar om pontonbroar som ett alternativ till en tillfällig brolösning kan man ibland få känslan av att broarna vi pratar om är som våra flytbryggor hemma. Det finns pontonbroar som 3-6 filiga motorvägar , som har flera tusen bilar som passerar varje dag. Det finns pontonbroar som är flera tusenmeter långa och vissa är permanenta broar. Det har sagts att de broar som finns i Finland bara är för 60 tons fordon, och att nya bron skall hålla för 76 ton. Jo, det skall den nya bron göra men under byggtiden så kommer inte den gamla bron oavsett om du bygger ny eller renoverar att ha den viktklassen. Varför skall då pontonbron behöva ha det? Dessutom så kommer du inte till Vårdö med ett 76 tons fordon idag då varken färjor eller Bomarsundsbron tillåter sådana vikter men det är egentligen irrelevant. Jag blir bara så ledsen över att man skall föra en skrämsel propaganda. Det finns jätte fina pontonbroar om det är en sån brolösning vi skall ha och de är trygga och säkra.

Vi skulle aldrig från Moderat Samlings sida ens tänka tanken att stöda ett alternativ som vore farligt utan givetvis utgår vi att det är samma säkerhetstänk här som i andra frågor som vi behandlar.

Vi vill att Vårdöborna skall ha en snabb och säker renoveringstid. En renovering tar ca 1,5 – 2 år. Hur länge det tar och bygga nytt det vet vi inte? Endel säger 3-4 år endel säger uppåt 7år.

Behövs en MKB, miljökonsekvensbedömning för en ny bro, vissa säger ja, vissa säger nej. Hur är det? Om man bygger nytt hur gör man då med den gamla bron? När Marsundsbron skulle rivas så krävde ÅMHM att all betong under ytan skulle tas bort, varenda smula och även slam. Där fanns det ett fundament, här är det fyra. Den bron står kvar ännu idag, den skulle kosta 1,3 miljoner att ta bort. Jag har svårt att se varför miljökraven från ÅMHM skulle ha minskat med åren. Skulle det verkligen vara miljömässigt ok att lämna bra betong kvar i vattnet för alltid.  Kanske? jag vet inte men jag tror att det som gäller för en bro borde gälla för en annan?

Avslutningsvis några ord om ekonomin
Vi måste ta ansvar för (att) hela Åland (skall leva) och vi måste göra det så smart vi kan och prioritera de lösningar som är bäst och där vi kan spara pengar. Det är ändå 4-5 miljoner det handlar om i skillnad mellan renovering och förslaget att bygga en helt ny bro. Det är så mycket pengar att man inte ens kan greppa hur mycket pengar det är. Landskapets ekonomi är ansträngd som Ni alla vet och jag anser att vi måste ta beslut som är smarta och lika bra som det dyrare alternativet. Det finns otaliga broar på Åland som är i ett enormt behov att renoveras, kortrutten med dess förverkligande är oerhört viktigt för att skärgården skall leva. Här skulle det verkligen behövas 4-5 miljoner. Det är skillnad på investeringar och drift men för att få ett begrepp om hur mycket pengar det är så kan man fundera över vad 4-5 miljoner skulle kunna användas till inom vård och omsorg, Frågor som ligger mig varmt om hjärtat.

Varför skall man spendera 4-5 miljoner på en ny bro när en ”ny” bro på det gamla stället kan bli lika bra? Är det för att de kalkyler man räknat på säger att en ny håller i 120 år medan en renoverad i 60 år? Är det därför? Tänk om man ser på det så här då- du ger framtida Vårdöbor möjligheten att välja, kanske bron skall vara någon annanstans, inte vet vi hur man kan bygga broar om 60 år. Då kanske man för en billig penning kan bygga en bro direkt till Prästö? Vad vet vi? Det vet vi i alla fall att samhället ändras och det kommer till smarta lösningar och nya uppfinningar hela tiden. Det kommer helt säkert finnas nya sätt att bygga på .Vi vet inte vad vi har för trafikbehov, eller hur vi förflyttar oss?

Jag känner mig helt trygg och det vet jag att hela min lagtingsgrupp i Moderat Samling också gör när det gäller vårt val att välja att renovera Vårdö bron, det vill säga;
Att bygga en ny bro på befintliga fundament.