Fredrik Karlström

Förra veckan var jag och Sölve Högman på nordiskt jord/skog/fiske-ministerrådsmöte i Selfoss på Island. Vi ankom dit lagom till lunchen på onsdagen under seminariet ”-Nordtic- Innovation in the Nordic and Artic Bioeconomy”, och det är jag väldigt glad över. Vi fick smaka på något helt nytt, nämligen fisk som blivit matad med protein som odlats fram ifrån skogsråvara, se bilden nedan. Vi var den första gruppen någonsin som ätit detta. Visst låter det häftigt att få fram protein ur svampar som växer på stockar för att sedan producera proteiner i fiskfoder. Fisken smakade riktigt bra, efter lunchen fick vi lyssna till flera riktigt intressanta föredrag läs mer om de här>>.

Torsdagen var den officiella mötesdagen. Vi började klockan 09:00 och höll på till klockan 17:00, för att avsluta dagen med gemensam middag klockan 18:00. Temat för hela mötet var förutom de vanliga punkterna Bioekonomi och Klimatförändringar. Om jag kortfattat skall berätta vad jag sa i diskussionerna kan jag sammanfatta det såhär i punktform :

• Bioekonomi får inte bara bli ett modeord och ”politisk korrekthet” – Det handlar om ekonomi och att tjäna pengar
• Stimulera -Teknisk utveckling – Människors kompetens – Innovationer och investeringar snarare än att jobba för mer ”begränsningar och regleringar”
• Nordens olika regioner har värdefulla resurser att bygga vidare på såsom
  -naturresurser iform av vatten, jordbruk och skog
  -hög innovativ kapacitet
  -starka kopplingar mellan länder och vana att samarbeta
  -starka kopplingar mellan universitet, näringsliv och det offentliga
  -bra förutsättningar för entreprenörskap
  -vi har historiskt satsat mycket på forskning och utveckling
• Vi bör förbättra det vi redan är bra på
• Arbeta Förändra konsumenternas konsumtionsmönster
• Change the world by the way you eat

Dessa möten är oerhört betydelsefulla, särskilt för Åland. Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet är vår enda egentliga utrikespolitiska arena och jag uppskattar det väldigt mycket. Kontakterna, kunskapen som inhämtas och sättet att umgås med mina nordiska kollegor under ett dygn är ovärderliga. Kan redan nu berätta att det är fler nordiska ministrar på väg hit i höst, vinter och vår.

Igår var en bra dag i en åländsk näringsministers liv. Jag fick förmånen att vara med om att inviga och öppna en fantastisk nysatsning på Kökar. Casper och Susanna Mickwitz beslöt, i slutet av december förra året, att tillsammans med Ålands Utvecklings Ab och några andra investerare köpa verksamheten Birka Skärgårdsbröd av bröderna Karlsson och flyttat produktionen till Kökar, efter det beslutet började det hända saker.

Norra Ålands Industrihus Ab involverades och den 28 januari i år tog bolagets styrelse beslut om att bygga och hyra ut en bagerilokal till det nya bolaget.

På Åland i allmänhet men Kökar (Skärgården) i synnerhet går det att göra det omöjliga. Var någon annanstans i världen kan man annars ifrån beslut om byggande av ett bageri ordna med bygglov, bygga och öppna verksamheten inom fem månader?

Jag önskar Susanna och Casper lycka, framgång och härliga arbetsdagar framöver. Ni är ett lysande exempel på inflyttade driftiga, företagsamma, entreprenöriella människor som gör skillnad. Åland behöver fler som er. Goda exempel som den här satsningen är jag övertygad om att kommer leda till fler satsningar och ge framtidstro till hela vårt åländska samhälle. Kombinationen av framtidstro och människor som förverkligar det de tror på är den bästa medicinen för ökad tillväxt, mer sysselsättning, fler jobb, inflyttning och med det ökad skattekraft.

Här kommer lite bilder ifrån gårdagen. Mer info om Susanna och Caspers satsning Skärgårdsbröd hittar du här>>

Igår kom jag några minuter sent till plenum. Det är inte bra men jag har som princip att aldrig vara sen till möten oavsett vem jag skall träffa eller vilket möte det är. Tyvärr går det inte alltid som planerat eftersom jag har med mig själv och människor att göra. Jag har dock som mål att vara punktligare än Finnair som är ett av världens mest punktliga flygbolag, de kommer upp till en punktlighetsprocent på ca 93%. Det här var vad jag (ungefär) sa i presentationen av lagen om privatisering av avbytarservicen.

Fru Talman,
Jag är glad att äntligen få presentera ett lagförslag som varit på gång under en väldigt lång tid. Vägen hit har inte varit enkel och spikrak utan en hel del gropar och kurvor har passerats innan vi kommit där vi är idag. Resultatet som nu ligger på lagtingets bord är ett förslag som verkligen transformerats under årens lopp och nu kommer kunna bli ett föredöme för andra länder som värnar om sina djurproducenter på ett modernt, effektivt och flexibelt sätt.

Förslaget i korthet utgår från att avbytarservicen skall privatiseras, dvs. inte utförs med landskapsanställd personal, däremot kommer fortsättningsvis landskapsregeringen till en stor del finansiera kostnaderna som djurproducenterna har för sitt behov av avbytartjänster vid ledighet och vikariehjälp.

Avbytarservicen har debatterats och diskuterats mycket de senaste två decennierna och flera lagändringar av systemet har gjorts sedan EU-inträdet 1995. Senaste ändringarna i lagen gjordes 2010 och nu lägger vi den sista pusselbiten i vad som varit på gång under många år, nämligen att överföra ansvaret gällande ledighet och vikariehjälp till lantbrukaren själv, samtidigt som vi inför ett stödsystem i lag, för att kompensera de utgifter som brukaren har för att ersätta sig själv. Det ligger helt i linje med det beslut som lagtinget tog i omställningsbudgeten i juni 2012 men liggande förslag är ett betydligt bättre för producenterna. Utskottet/lagtinget säger om följer :

Utifrån det här, har näringsavdelningen och jag utarbetat fram flera förslag de senaste åren för att på bästa sätt säkerställa ett väl fungerande avbytarsystem som fyller brukarnas och näringens behov utgående ifrån de resurser avdelningen blivit tilldelade av finansavdelningen. Det har inte varit enkelt och som sagt många turer har det blivit, och vi har omarbetat förslaget flera gånger. Det som nu ligger på lagtingets bord har även det omarbetats väldigt mycket efter den remissrunda lagförslaget var ute på i april.

Många svar inkom ifrån många berörda parter och regeringen har lyssnat på vad näringen, branschen och hela livsmedelsklustret sagt. Det har resulterat i att regeringen och dess stödpartier har enats om att tillföra ytterligare medel än det lagtinget beslutat i kommande budgetbehandling. Allt för att på bästa sätt skapa ett modernt och flexibelt system för brukarna som även ger långsiktiga verksamhetsförutsättningar utan stora variationer i framtiden.  Men för att förklara förändringarna i nuvarande förslag mot det som gick ut på remiss vilket var skapat utifrån den ram vi hade, tänkte jag först kort berätta om det förslaget och sen om ändringarna i nu liggande förslag. Det ”mjuklandningsförslag” som gick ut på remiss i april gick i princip ut på följande:

• Rätt till avbytare för ledighet infördes till skillnad ifrån lagtingets beslut som enbart skulle finansiera olycks/sjukdomfall
• Rätt till 30 dagars ledighet för mjölkgårdar och 15 dagar för övriga gårdar
• Fallande skala av delfinansieringen från 80% – 45% under åtta år
• Normkostnad som vi föreslogs ersätta var 30 euro för avbytarföretag och 15 euro för timanställda
• Vi skulle ersätter 8 respektive 5 timmar/gård/dag
• Vikariehjälp vid sjuk/olycksfall skulle ersättas upp till 30 dagar med 50% (dock högst 90 euro/dag)

Det förslaget har vi som sagt reviderat, väldigt mycket. Och det som nu ligger på ert bord har förändrats väsentligt, i korthet är skillnaderna dessa:

• Den fallande skalan på delfinansieringen alltså från 80-45% tog vi bort och lagens syfte om att upphöra efter 2022 likaså  –> Nu gäller 80% delfinansiering av kostnaderna från 2015 och ingen tidsbegränsning på lagen
• Normkostnad som de 80% baserar sig på är: fortfarande detsamma för företag nämligen €30 men vi har ökar beloppet till €16 för timanställda
• Vi Ersätter 10 timmar (istället för 8 timmar/dag) för mjölkgårdarna vilket är en stor förändring (60 timmar till/år), bibehåller 5 timmar/dag för övriga
• Fler gårdar är aktuella, eftersom vi sänker djurenheten för får (fortsättningsvis fokus på heltidslantbrukare)
• Vi utökar stöd för vikariehjälp vid sjukskrivningar och olika vårdledigheter betydligt. Vi föreslår nu att kostnaderna ersätts till 50% under 300 dagar
  (Vi höjer även beloppet de 30 första dagarna till €120/dag och €64/dag de följande 270)

Med detta förslag förbättrar, moderniserar och effektiviserar vi avbytarsystemet oerhört mycket ifrån det lagtinget fastslagit. Det är även betydligt mer flexibelt för lantbrukaren när han/hon själv kan välja när ledighet önskas utan att behöva ansöka om ledighet. Omställningen inom lantbruket har pågått redan under många år och redan idag är privata avbytarlösningar betydligt vanligare förekommande på mjölkgårdarna än landskapsanställda avbytare, faktum är att över 70% redan använder egna anställda, familjemedlemmar eller avbytarföretag. På näringsavdelningen har vi för närvarande 8 avbytare på tillsvidareavtal men endast fyra personer är i tjänst på grund av olika orsaker.

Gällande ekonomin både för djurproducenten och landskapet kan vi konstatera att det för brukaren inte är en så väldigt stor skillnad eftersom man redan idag betalar en avgift för sin avbytarservice. Beroende lite på situation och gård varierar den avgiften mellan 12-16 procent av kostnaderna och i det system som vi föreslår står landskapet för 80% av kostnaderna. För landskapets del går det inte att säga exakt på förhand vad systemet kommer att kosta, sålunda kommer förslaget i budgeten vara ett förslagsanslag. Orsaken till det är beroende på hur lantbrukaren väljer att arrangera sitt eget avbytarsystem och med det kan kostnaden för landskapet variera.

Väljer lantbrukaren ett avbytarföretag är det lite dyrare och väljer man att anställa någon blir det billigare. Sen är det givetvis omöjligt att på förhand bedöma exakt hur sjuk & vårdledigheter kommer utfalla. Förhoppningsvis håller sig lantbrukarna friskare och blir mindre sjuka  med ett välfungerande avbytarstöd anpassat till just den lantbrukaren och gården.

Orsaken till varför vi väljer att gör på det här viset är för att det skall vara så flexibelt som möjligt ur brukarens perspektiv och alla gårdar har olika behov beroende på hur gårdarna är uppbyggda. Alternativet att bara finansiera timanställda skulle givetvis vara billigare för landskapet men mindre flexibelt för brukaren och regeringen ser även väldigt positivt på att ytterligare avbytarföretag startas upp och med den här lagen kunna stimulera fler företag på landsbygden.

Gällande det arbetsgivaransvar landskapsregeringen har så kommer vi hantera vår avbytarpersonal enligt gällande principer och i första hand erbjuda omplacering till ett arbete som motsvarar arbetet enligt arbetsavtalet, eller ett annat arbete som motsvarar hans/hennes utbildning, yrkesskicklighet eller erfarenhet. Om det inte finns något annat arbete att omplacera arbetstagaren till kan personen sägas upp med iaktagande av uppsägningstid som givetvis är beroende på anställningsförhållandets längd. Eftersom det 2012 beslutades av lagtinget att privatiseringen skulle genomföras 2015 så kommer den här lagen inte som någon överraskning för någon och regeringen kommer att följa den personalförsörjningsplan som fastslogs 2009 och medverka till en så smidig övergång som möjligt.

Personligen är jag övertygad att våra duktiga avbytare kommer kunna fortsätta sitt arbete under andra förutsättningar, som anställda av en eller flera lantbruksföretag eller som privata avbytarföretagare. Med den här lagen skapar vi ett system som ger förutsättningar för en bransch att växa och utvecklas ytterligare.

Landskapsregeringen kommer även under resten av 2014 i samarbete med näringen och branschorganisationen samt hushållningssällskapet lägga resurser på att utarbeta lättillgängliga system för förmedling av avbytartjänster, både för ledighet och för vikariehjälp för att göra övergången till det nya systemet under 2015 så smidigt som möjligt.

Jag har en hel del läsare på bloggen. Ibland mer, ibland mindre. Önskar dock att tiden skulle finnas att skriva mera och oftare eftersom antalet besökare hänger ganska mycket ihop med frekvensen av antalet inlägg. Som jag sagt tidigare så ser jag kraften i bloggar och sociala medier som något oerhört dynamiskt och användbart på många sätt.

Jag skrev ett inlägg om ett åländskt affärsängelnätverk för några dagar sedan, det inlägget fick jag en hel del kommentarer och feedback på. Det resulterade bland annat i att jag bjöd och gick men en kille på lunch som jag därefter har kopplat ihop med en annan person. En annan effekt av det inlägget och som jag tyckte var riktigt roligt var det här mailet som jag fick tillskickat mig, häromdagen så här stod det:

Hej Fredrik,
Hamnade av en slump på din blogg då jag letade på ‘affärsängelnätverk’.
Jag och min familj funderar eventuellt på att flytta från Sverige till
Åland om några år och blev positivt inställda efter att nyligen ha
besökt ön. Det som lockar är lugnet, naturen, entreprenörsandan och
möjligheten till hemundervisning. 
Jag är aktiv delägare idag i tre bolag, inom tre helt olika branscher. 
Hoppas ni lyckas starta ett affärsängelnätverk på Åland. Jag kan då vara
intresserad av att nätverka där och investera i startups jag tror på.
Lycka till med allt och ta väl hand om er fantastiska ö!
Med vänlig hälsning,
XXX

Jag svarade såhär :
Hej,
Tack för att du hörde av dig, riktigt roligt att få höra att du snubblade in på min blogg och är intresserad av Åland och funderar på att flytta hit. Vi behöver ännu fler driftiga entreprenörer på den här ön. Hör av dig nästa gång du har vägarna förbi så bjuder jag på lunch så kan vi sitta ner och prata allmänt om företagsamhet, entreprenörskap samt om Åland och livet i synnerhet.
Mvh
Fredrik Karlström
Ps. Har du något emot att jag använder ditt mail som ett positivt exempel (utan att nämna vem du är) och skriver om det på bloggen någon gång? 

Igår presenterade ÅSUB siffrorna över inflyttade 2013. Riktigt glädjande siffror. Det är oerhört viktigt att vi arbetar vidare på alla plan, både vi inom det offentliga, men även via företag och alla vi privatpersoner som redan bor här. Vi tillsammans kan få fler personer att få upp ögonen för Åland och uppmuntra dem att flytta hit. Jag brukar säga att Åland kanske inte är världens mest exklusiva destination att besöka i världen men Åland är definitivt ett av världens bästa ställen att leva och bo på.

Välkommen att besök oss i sommar och flytta sen hit, vem du än är!

Idag presenterade ÅSUB intressant information igen. Den här gången gällande Ålands befolkningstillväxt och arbetslöshetsgrad.

Ålands befolkning växte med drygt 160 personer år 2013 vilket var något mera än 2012. Inflyttningen var drygt 860 personer och utflyttningen ökade något från 2012 års rekordnivå till drygt 710 personer. Sett i ett längre perspektiv är 2013 års flyttningsöverskott ganska stort.

Men tänk på dessa siffror en gång till. 860 personer valde att flytta till Åland förra året. 860 personer! Av alla ställen i världen valde dom att flytta hit. Tänk om det inte var så. Tänk vad snabbt Åland skulle tappa i värde som ett attraktivt, välmående samhälle om 710 personer varje år flyttade härifrån och dessa 860 inte flyttade hit. Hoppas verkligen ni 860 personer trivs här och berättar det till era bekanta. Vi behöver bli ännu fler! Hör av er om det finns något jag kan göra för er. Ni är guld värda.

Av de inflyttade var 380 stycken ifrån Sverige, en ökning med 30 personer mot året innan. Totalt kom inflyttare till Åland från 37 olika länder år 2013. Alla är lika välkomna. Gällande utflyttade ålänningar fick totalt 23 länder ta emot personer som flyttade från Åland.

Gällande den öppna arbetslöshetsgraden så var den i Maj genomsnitt 3,7 procent. Arbetslöshetsgraden för ungdomar under 25 år var 5,8 procent. Lite sämre siffror än motsvarande period förra året men det positiva är att antalet lediga platser var 209 stycken (inklusive 52 sommarjobb och 40 platser utanför Åland), och det är 9 platser mer än jämfört med situationen ett år tidigare.

Läs mer på http://www.asub.ax

Igår överlämnade landskapsregeringen ett nytt lagförslag till lagtinget om att privatisera avbytarservicen för lantbruk med inriktning på husdjursproduktion. Jag tänkte kort berätta bakgrunden till detta förslag samt innebörden av det. Avbytarservicen har diskuterats, förändrats och anpassats mycket de senaste decennierna. Det nuvarande systemet som förändrades senast 2010-2011 är relativt byråkratiskt och komplicerat uppbyggt samt förutsätter att vi har landskapsanställda avbytare på näringsavdelningen. Det har i korthet sett ut såhär :

• 30 dagar avbytarstöd kan ges till stora gårdar
• 15 dagar för mellangårdar
• 10 dagar för små gårdar
• Rätt till mellan 3-12 timmar/dag beroende på storlek per gård
• Rätt att välja både landskapsanställd eller privatanställd avbytare
• Lantbrukaren har betalat en avgift på €15/dag (12-16% egenfinansiering)
• Rätt till vikariehjälp 365 dagar mot en avgift
• Netto kostnad för landskapet på ca. €485.000

I omställningsbudgeten som godkändes av lagtinget 1 juni 2012 står det såhär :

Utifrån det utformade vi ett lagförslag som vi kallade ett ”mjuklandningsförslag” som vi skickade på remiss i april som var betydligt bättre för lantbrukaren än vad lagtinget beslutat. Det gick i korthet ut på följande :

• Rätt till avbytare för ledighet, 30 dagar för mjölkgårdar och 15 dagar för övriga gårdar
• Princip endast för heltidsgårdar
• Fallande skala av delfinansieringen från 80% – 45% under åtta år
• Normkostnad som vi ersätter, 30 euro för företag och 15 euro för timanställda
• Vi ersätter 8 respektive 5 timmar/dag
• Vikariehjälp 30 dagar ersatt till 50% dock högst 90 euro/dag

Efter remissen har vi förändrat och förbättrat ”mjuklandningsförslaget” ytterligare, det som vi igår skickade till lagtinget ser i korthet ut såhär (viktigaste förändringarna i mörk text):

• Rätt till avbytare för ledighet – 30 dagar för mjölkgårdar och 15 dagar för övriga gårdar
• Fast skala på delfinansieringen – 80% och ingen tidsbegränsning
• Normkostnad på €30 för företag och €16 för timanställd
• Ersätter 10 respektive 5 timmar/dag
• Fler gårdar är aktuella, vi sänker djurenheten för får
• Stöd för vikariehjälp vid sjukskrivningar och olika vårdledigheter på 50% av kostnaderna under 300 dagar (€120/dag de första 30 dagarna och €64/dag de följande 270)

Med detta förslag förbättrar, moderniserar och effektiviserar vi avbytarsystemet oerhört mycket ifrån det ursprungsförslag lagtinget fastslagit. Det blir även betydligt mycket flexiblare för lantbrukaren när han/hon själv kan välja när ledighet önskas utan att på förhand ansöka om avbytare. Redan idag är privata avbytarlösningar betydligt vanligare än landskapsanställda, faktum är att över 70% av mjölkgårdarna använder privata avbytare och att vi idag på avdelningen endast har fyra stycken avbytare av åtta stycken i arbete.

Vi lever i en föränderlig tid och vissa branscher står inför större utmaningar än andra, en bransch som har förändrats och kommer fortsätta förändras oerhört mycket är mediebranschen. Det gamla “monopolet” med att förmedla information och skapa opinion är inte längre enbart tidningarnas och radions ensak. Bloggar, hemsidor och sociala medier har förändrat medielandskapet i grunden.

Politiker, opinionsbildare och andra kan idag få ut sin information ocensurerat och direkt utan någon egentlig kostnad eller mellanhand. Det har medfört att närdemokratin och möjligheten för medborgaren att ta kontakt, ta del av, påverka och följa det politiska arbetet aldrig varit större än den är nu.

Det i sig betyder inte att den lokala medias roll minskat i betydelse, utan snarare tvärtom. Behovet av att någon objektivt sållar all den enorma mängd information som sprids behövs. Medias roll att opartiskt granska den politiska och ekonomiska makten är oerhört viktig i ett demokratiskt samhälle. Det är viktigt att frågor, händelser och beslut granskas ifrån många olika synvinklar och sidor. Det finns alltid två sidor på ett mynt. Här har den lokala journalistiken en enormt viktig roll och uppgift. Vi skall även vara väldigt tacksamma för att vi har en så levande och aktiv mediemarknad på Åland. Det finns inte så många ställen i världen där medieutbudet/capita är så stort som det är här. Det är något att vara glad över.

Till dagens ledare vill jag bara säga (rätta) några saker:

1. ”Taxi-händelsen”.
   Vi har skrivet i regeringsprogrammet att en ”översyn av taxirörelsens verksamhetsförutsättningar görs” det betyder givetvis att det skall göras men även ur ett brukar/taxikund perspektiv. Sen gillar jag generellt inte att man hänvisar till andra medier i opinionsskapande texter. Läs mer om den aktuella händelsen här>>. Förövrigt är ”Taxi-händelsen”  inte något som jag hade som avsikt att göra någon stor sak av, till skillnad då ifrån media i allmänhet och nu Niklas Lampi i synnerhet. Sen vill jag återigen poängtera att jag inte förespråkat en total avreglering, jag har förespråkat förändring, mer samarbete och användandet av ny teknik för allas bästa, taxibranschens, ålänningens och turistens.
2. Enportionsregeln.
   För det första så var jag på Sjödagarna en kväll klockan 19:00 (inte krogen) och skrev om den händelsen här>> . Jag anser fortfarande att enportionsregeln är fel och jag har jobbat mycket med att få till en förändring sedan dess. En turistdestination bedöms bland annat utifrån hur trevligt utelivet är och Taxin fungerar.  Även här vill jag att Åland skall vara bra för både åländska företag, ålänningar och turister, det vinner vi alla på. Förövrigt är en förändring gällande enportionsregeln på gång, både här och i riket.
3. Apoteksbehörigheten.
   Jag har aldrig någonstans hävdat att vi skall ta över apoteksbehörigheten. Bara för att man upprepar en osanning tillräckligt många gånger så blir det inte en sanning…
   Det jag sa var det här, som jag sedan skrev på Facebook 29 januari :
   

Trevlig helg

När jag ligger sömnlös på nätterna brukar jag försöka använda tiden till att tänka på annat än de vardagliga problemen och utmaningarna. Det här är ett exempel på vad jag funderar på 🙂

Ett åländskt affärsängelnätverk.
Det är något jag gärna skulle vilja se förverkligat och som jag tror skulle kunna gynna generationsväxlingar, nyföretagande och innovationslandskapet på ön.

Vad är då en affärsängel kanske du undrar?
En privatperson som investerar eget kapital i och tillför affärsmässig kunskap, kompetens och kontakter till onoterade sådd- och startupp företag.

• oftast en person med egen erfarenhet och kunskap av företagande
• som gör tidsbegränsade investeringar
• som INTE investerar hos familj och vänner
• som ofta investerar mer i personer än affärsidéer
• som har ett aktivt ägarengagemang
• som ofta har pengar att verkligen riskera och investerar mera med ”magen än med hjärnan”

Behövs det på Åland?

• Skulle frigöra ”riskvilligt” riskkapital som ligger i ”madrassen”, finns en hel del kapital på Åland som inte är aktiverat och mycket som är aktiverat på utländska börser
• Skulle kunna vara ett initiativ som återskapar möjligheten till ”folkaktiebolag”
• Det finns ett behov av ett nätverk mellan entreprenörer som söker kapital och privata riskvilliga investerare som kan investera i flera bolag men med kanske en liten mindre peng i varje, detta nätverk skulle kunna bli början på ett åländskt crowdfundingsystem, eller varför inte en åländsk börs.

Vad är då skillnaderna mellan affärsänglar och riskkapitalbolag?

•  Affärsängeln investerar sina egna medel (investment managers är anställda på riskkapitalbolaget)
• Affärsängeln kan välja om och när de ska investera (riskkapitalbolaget har ett kapital som de förväntas investera)
• Affärsänglar kan investera snabbare (kortare due diligence process) mer magkänsla – mer riskbenägen
• Affärsänglar har mindre behov av specialistkunskap inom finansiering och juridik
• Affärsänglar kan fritt flytta kapital mellan olika branscher (riskkapitalbolag är ofta specialiserade)

Den enskilt största skillnaden i investeringsprocessen mellan affärsänglar och formellt riskkapital är att affärsänglar betonar så kallade mjuka värden (entreprenören) mer än formella riskkapitalbolag. Affärsänglar investerar ofta lokalt då det vill ha en kontinuerlig kontakt med entreprenören där de ofta också har en kunskap som få eller inga andra aktörer har för framgångsrik lokala innovationsprocesser

Hur är då kapitalförsörjningen på Åland?

Banker lånar generellt inte till sådd- och start upp-fasen och oftast inte till kunskapsintensiva företag (givetvis finns undantag). Nya kunskapsintensiva företag har ofta ett flertal karakteristika drag som begränsar deras möjligheter att få kapital ifrån externa finansiärer bl.a:

• Svaga eller icke existerande säkerheter
• Ett flertal tillgångar av osäkert marknadsvärde
• En affärsidé som är svår att värdera (tjänsteföretag)
• Entreprenören är ny, okänd eller utlandsfödd

ÅSUB:s utredning om småföretags kapitalförsörjningen på Åland konstaterade att det finns ett finansieringsgap i den åländska kapitalmarknaden. Den fungerar väl när det gäller ”normala” företagskrediter men tillgången på genuint riskkapital är begränsad. Det finns grupper av företagare och branscher som upplever ett hinder att få finansieringen ordnad, främst nya tillväxtföretag med en ny, mer riskfylld affärsidé.

Ur ett tillväxtperspektiv är det viktigt att fler företag kan kommersialisera sina produkter och tjänster utanför Åland. Positiva attityder till entreprenörskap, innovation och risktagande bör därför uppmuntras för att locka fram nya potentiella entreprenörer och få befintliga att växa. Här kan det offentliga riskkapitalet tillsammans med privat kapital locka fram mer riskvilligt riskkapital. Affärsängelnätverket skulle kunna vara ytterligare en aktör tillsammans med det offentliga/privata riskkapitalet för att underlätta för åländska innovatörer och entreprenörer.

Det finns undersökningar som visar att affärsänglar investerar ungefär 13 gånger så stort kapital som formella riskkapitalbolag och i 40 gånger så många företag. Oavsett hur jämförelserna görs visar det sig att det informella riskkapitalet är väsentligt mycket större än det formella riskkapitalet.

Skall diskutera detta vidare med Ålands Utvecklings Ab under sommaren/hösten. Kom gärna med tankar, förslag och idéer. Maila eller ring.

Jag har många gånger under åren suttit otaliga timmar i diskussioner med väldigt många taxichaufförer och diskuterat Taxis utmaningarna på Åland. I går när jag och min fru ville hem efter en trevlig middag hos några bekanta bestämde vi oss för, eftersom klockan bara vara 22:30, att gå till Taxi-stationen för att sedan åka Taxi hem. Sagt och gjort.

Eftersom jag inte uppskattar (och många gånger påtalat för Mariehamns Taxi) att jag skall behöva betala en extra avgift för att ringa och höra om det finns någon taxi ledig valde vi att gå direkt till stationen och efterhöra om vi kunde få köpa en tjänst att bli hemskjutsade till Ulfsby. Tyvärr fick vi informationen att de inte hade någon bil tillgänglig och chauffören visste inte heller när eller om de skulle kunna köra oss, så jag beslutade att börja ringa till andra Taxibolag för att försöka komma hem.

Jag ringde till 19500, 22880, 32000, och 34400. Vissa svarade, andra inte, men ingen hade möjlighet att köra till Ulfsby. Då valde jag att lägga upp det här meddelandet på Facebook, tänkte om någon bekant skulle se det och vara i Mariehamn och erbjuda oss skjuts hem. Insåg efter en stund att jag inte bara kan stå utanför Taxistationen och vänta utan jag beslöt att ringa min bror och höra om han hade möjlighet att hjälpa oss. Tyvärr hade han redan gått och lagt sig men meddelade givetvis att han kunde köra hem oss, men att jag skulle försöka fem minuter till att hitta någon annan och sen ringa igen om det inte löste sig.

Det gjorde jag, försökte komma på fler bolag att ringa men tyvärr ingen Taxi. Efter en stund började min fru surna till, hon ville hem…. Så jag ringde min bror igen, han började ta sig ner till bilen, då kommer det en Mariehamns Taxi som vi får skjuts med till Ulfsby. Inte är väl det här hela världen att man får stå och vänta i en halv timme eller så på att komma hem, men inte heller är det här ett optimalt system i ett modernt samhälle.

Som sagt, jag har diskuterat den här situationen med många taxichaufförer under årens lopp, både landsortstaxi och Mariehamns bolag, många långa timmar. Jag har insett att det är en komplext system och att hitta en lösning som är optimal för alla inblandade parter, är inte helt enkel. Hur får vi en fungerande bransch med stolta chaufförer med världens bästa service, både för turister och ålänningar? Löser en total avreglering och marknaden detta själv eller behöver regleringen fortfarande finnas?

Personligen anser jag att det första som borde göras är att alla med Taxitillstånd borde finnas i samma databas och använda modern teknik och med den erbjuda de som vill köpa en transporttjänst möjligheten att få tillgång till närmaste lediga Taxibil. Det skulle gynna alla. Bara för att ge ett exempel så tycker jag att den här appen ifrån TaxiKurir kunde föregå som gott exempel på hur detta kunde lösas.

Trafikministern tillsatte en arbetsgrupp som kom med en rapport i slutet av förra året, du hittar den här>> SLUTRAPPORT, slutlig version. Jag pratade med henne idag och arbetet med att modernisera vårt ”taxisystem” kommer fortsätta i höst.

I början av året var jag tillsammans med Tillväxtrådet på besök till HandelsHögskolan i Stockholm. Läs mer om det besöket här>>. Vi bekantade oss speciellt med professor Carin Holmquist exemplariska Business Lab. Den framgång och den succé som det labbet medfört både för skolan, eleverna och arbetsplatserna det skapat, insåg alla vi som var med att skulle kunna bli ett ypperligt instrument för att ytterligare uppmuntra nya unga företagare och entreprenörer till att ta steget och starta eget.

Den största skillnaden på vad Carin gjort och en ”traditionell” inkubator är att fokus ligger på försäljning från första dag samt att tiden man får vara i Labbet är relativt kort. Det handlar om åtta månader. Det finns några kriterier du behöver uppfylla för att kunna söka till en plats i labbet, du hittar alla de kriterierna här>> om du sedan lyckas komma igenom vår gallring så öppnar sig en värd, inte av pengar men med betydligt värde. För det första erbjuds du möjligheten att verkligen jobba hårt och sen får tillgång till ett kontor, en it-uppkoppling och telefon men det som är ännu mer värdefullt är att du erhåller minst fyra timmar konsulthjälp ifrån våra fyra partnerföretag. Låter det här intressant, läs mer här>>

Sök till labbet, ansökningstiden löper till den 29 augusti och uttagning av de första företagen sker måndagen den 15 september.

Jag har haft som princip att besöka och träffa så många företag och företagare som möjligt de senaste åren, tyvärr de senaste månaderna har tiden varit lite knapp på grund av förekommen anledning (LBU-programmet) 🙂

Jag har träffat väldigt många företag, företagare och entreprenörer, vissa flera gånger och över hela Åland. Ibland blir jag inbjuden och ibland bjuder jag in mig själv. Nu tänkte jag dock testa ett litet annat sätt och erbjuda mig och mitt ämbete för de företag som jag ännu inte träffat men som önskar träffa mig och diskutera det ni vill diskutera.

Jag bjuder alltså ut mig själv och kommer med en påse bullar (berätta hur många ni blir) eller annat tilltugg och det enda jag förväntar mig är att kaffet är kokat och att ni vill ha dit mig. Önskas även att någon tjänsteman kommer med så försöker jag ordna det, mina tjänstemän jobbar dock väldigt mycket och intensivt så det är inte alltid lätt att hitta tider som passar alla men jag är relativt flexibel. Personligen passar det bäst tidigt på morgonen (ingen tid är för tidig) eller på eftermiddagen, men passar det dig bättre  någon annan tid fungerar försöker vi få till det.

Skicka ett mail eller meddelande på några tider som passar dig/ditt företag så ser vi hur vi får till det.

För ca två år sedan lät regeringen utföra en Socioekonomisk beskrivning över Åland, ett oerhört intressant dokument som berättar allt du behöver veta om Åland. Helt baserat på fakta och statistik. Du hittar den enklast här>>. Därefter tillsatte regeringen i augusti 2012 en strategigrupp och sex fondspecifika arbetsgrupper som utgående ifrån den och kommissionens positionspapper skulle göra SWOT:ar för varje respektive område, de som satt med i dessa grupper och lagt ner tusentalet arbetstimmar hittar du här>>.

Lagtinget fastställde ramarna våren 2012 som arbetsgrupperna hade att arbeta utifrån. Det första förslaget till LBU-program som gick på remiss i maj förra året utgick ifrån de förutsättningarna. Strategigruppen, lantbrukarna, livsmedelsklustret och lagtinget begärde efter den remissen att få en konsekvens analys där vårt LBU-program skulle värderas mot motsvarande i Finland så att de åländska jordbrukarna inte skulle ha sämre förutsättningar än de som de konkurrerar med i riket. På grund av att vi inte fick veta stödnivåerna i Finland kunde den konsekvens analysen inte utföras förrän i april i år. Efter att regeringen behandlat den analysen så konstaterade vi att genom att tillföra 3,5 miljoner euro till hela programperioden så skulle alla våra produktionsgrenar ha ett bättre program än om motsvarande gård skulle finnas i riket.

Vi skickade ut det nya programmet med dessa 3,5 miljonerna inräknade på en ny remiss. Där svaren skulle vara inne den 25 april, med dessa tillförda 3,5 miljonerna gjorde vi alltså ett bra program ännu bättre för producenterna och livsmedelsklustret. Efter debatten i lagtinget, efter behandlingen av alla remissvar, efter strategigruppens möte och efter Miljö/Klimatgruppens arbete så förändrade vi innehållet ytterligare lite till, vi gjorde programmet ännu vassare med i huvudsak dessa förändringar :

1. Vi enades om att ytterligare stödja ca 1200 hektar naturbeten för att hålla det åländska landskapet öppet, för den biologiska mångfalden och gynna husdjursproduktionen
2. Vi lyssnade på önskemålet om att stärka kunskapsöverföringen i Leader och flyttar ca 100.000 euro ifrån icke produktiva investeringar till den åtgärden
3. Vi flyttade ekologisk potatis i till kategorin grönsaker, vilket sålunda ger den produktionsgrenen ett lite högre stöd än i det andra remiss förslaget
4. Sen har vi ytterligare förtydligat några tilläggsåtgärder för den ekologiska odlingen

Det här ökar ytterligare överföringen till lantbrukarna med ca 500.000 fram till 2020. Det här görs genom att omfördela inom ramen på ett sådant sätt att vi minskar beloppet på tekniskt stöd med motsvarande summa och överför en hel del uppgifter från jordbruksbyrån till miljöbyrån för att med  effektivare kontroll, övervakningsprogram och utredningar kontrollera miljö effekterna av LBU-programmet.

Nu är alltså programmet klubbat och skickas till Bryssel på fredag. Det här programmet som ger våra åländska aktiva producenter som fokuserar på att producera råvaror till konsument och livsmedelsindustri goda verksamhetsförutsättningar. Bättre än i riket, mångdubbelt bättre förutsättningar än jämfört med Sverige. Dessutom tack vare vårt läge med fler soltimmar och varmare höstar än andra områden i norden är livsmedelsklustret och lantbruket verkligen en framtidsbransch på Åland.  Det syns bland annat på livsmedelsindustrins resultatrapporter och den stora efterfrågan på rena, åländska produkter och det stora intresset som ungdomar nu visar för naturbruk.

Nu är det dags för alla, ÅPF, regeringen, lantbrukarna och livsmedelsindustrin att börja anpassa sig till det nya programmet och se möjligheterna istället för problemen. Visst finns det utmaningar men det finns ännu mer potential i livsmedelsklustret på Åland.

Igår kväll höll jag i Skraknästet för tredje året i rad. Allt gick väldigt bra och ”skrakarna” valde att dela ut två checkar, en på €4000,- till Den flygande matkassen och vinnaren blev Anna Karlsson och Oktober. Förhoppningsvis kommer dessa ekonomiska bidrag att hjälpa dessa entreprenörer vidare med sina företag och att vi kan få se samma acceleration och utveckling som 2012 års vinnare Anders Hellberg och hans båtguide fick. Ifjol vann Johan Mörn med sin ide om ”Eremitkojor”, kan förövrigt berätta att jag skall träffa Silverskär och Sven-Erik Holmberg idag för att diskutera hur vi kan hjälpas åt att förverkliga den idén.

Annars idag är tanken att vi kommer att fatta beslut i regeringen om vårt LBU-program. Klockan 12:45 är det dags för det och sen en presskonferens klockan 14:00. Förutom det så är det en hel del andra saker som skall ros i hamn, först nu lite överläggningar med avdelningen, två företagsbesök och klockan 16:00 ikväll skall jag försöka göra något åt mina sömnutmaningar… berättar eventuellt mer om det en annan dag 🙂

Igår var en fullspäckad dag.
Förutom att arbetet med vårt LBU-programmet fortsattes förfinas, justeras och ändras till beslutet tas på tisdag, för att göra ett riktigt bra program ännu bättre så fanns det en hel del annat som behövde min uppmärksamhet. Övriga byråer, projekt och initiativ lever vidare och kräver konstant uppmärksamhet, oberoende om LBU-programmet är klart eller inte.

Igår höll jag igång ett antal andra bollar i luften. Förutom att vi snart kommer kunna presentera ett helt nytt Business Lab-koncept med HandelsHögskolan i Stockholm som lysande exempel (läs lite mer om det på http://www.tillvaxt.ax) så går arbetet vidare med att hitta svar på alla möjliga och omöjliga problem och utmaningar gällande den landbaserade fiskodlingen i Eckerö.

Jag hade också ett möte med Jenny/Micke Björklund om deras stora expansionsplaner för Smakbyn, intressant koncept som kan bli hur bra som helst. Dessutom hade jag även en träff med Jan Lundin, generalsekreterare i Rese- och Turismbranschen i Sverige gällande ett stort evenemang i September. Bara alla bitar faller på plats kan det bli ett riktigt bra återkommande evenemang som kan sätta Åland på världskartan. Ber att få återkomma till det i slutet av månaden.

Var även bjuden till konsulatet på lunch samt på eftermiddagen till en träff med en sann Ålandsvän nämligen Pentii Kulmala ifrån Helmer Capital som är en av grundbultarna i Fifax. Vi diskuterade en annan satsning som jag hoppas och tror på. Faller alla de bitar på plats ändras det åländska landskapet ordentligt…

Nu sitter jag på Rosella med en skåpbil fullastad med grejer inköpta på Åland för leverans till Täby och Evas dotter Ebba som skall hjälpas flyttas in i en lägenhet. Givetvis är även skruvdragare, laservattenpasset och betongborrmaskinen med. En dag alltså helt utan politik. Trevlig helg.

Jag måste få berätta om något som betytt/påverkat mig mycket de senaste dygnet.

Som du säkert vet så cirkulerar det en hel del både medvetna och omedvetna missförstånd kring regeringens förslag till LBU-program. Det surras och snackas runt ön och tyvärr är det mesta inte baserat på fakta utan det är ”tyckande och känslor” som styr debatten i en negativ riktning. Det är förståeligt att det blir så eftersom programmet är oerhört komplext, men den tyvärr onyanserade debatten medför att det positiva som finns i programmet inte kommer fram och diskussionen i ”det allmänna rummet”, på sociala medier och i tidningarna inte alltid är riktigt rumsren och i många fall extremt vinklad där aktiva missförstånd blivit sanningar.

Beslutet att skicka programmet till kommissionen tas nästa vecka på tisdag och vi håller som bäst på med justeringar, förändringar och anpassningar för att göra ett bra program ännu bättre. Det finns inte många ställen i världen som det satsas så mycket på lantbruket och livsmedelsindustrin som det görs på Åland. Jag kommer återkomma till det, om några dagar. 

Även om jag blivit van och lärt mig under årens lopp att försöka vara som en gås, som vattnet rinner av när det hälls på, så är det klart att när högtryckssprutorna blåser för fullt ifrån alla håll, så håller inte alltid fjäderdräkten tät och de senaste dagarna har ärligt talat varit lite tuffa. Men det är inte det jag ville berätta om, utan jag vill berätta om fem personer oberoende av varandra som förmodligen känt på sig att det varit lite tuffare än vanligt och gjort något som verkligen betyder mycket för mig.

Vissa av dessa personer vet jag vem är, andra är helt obekanta och någon helt anonym men här är två exempel på vad jag fick idag.

Till alla er som tagit initiativet och givit av era tankar, tid, meddelanden och lappar de senaste dagarna vill jag säga:

Tusen, tusen tack. Ni anar inte hur mycket era tankar och handlingar betyder. Tack igen.