För ca två år sedan lät regeringen utföra en Socioekonomisk beskrivning över Åland, ett oerhört intressant dokument som berättar allt du behöver veta om Åland. Helt baserat på fakta och statistik. Du hittar den enklast här>>. Därefter tillsatte regeringen i augusti 2012 en strategigrupp och sex fondspecifika arbetsgrupper som utgående ifrån den och kommissionens positionspapper skulle göra SWOT:ar för varje respektive område, de som satt med i dessa grupper och lagt ner tusentalet arbetstimmar hittar du här>>.
Lagtinget fastställde ramarna våren 2012 som arbetsgrupperna hade att arbeta utifrån. Det första förslaget till LBU-program som gick på remiss i maj förra året utgick ifrån de förutsättningarna. Strategigruppen, lantbrukarna, livsmedelsklustret och lagtinget begärde efter den remissen att få en konsekvens analys där vårt LBU-program skulle värderas mot motsvarande i Finland så att de åländska jordbrukarna inte skulle ha sämre förutsättningar än de som de konkurrerar med i riket. På grund av att vi inte fick veta stödnivåerna i Finland kunde den konsekvens analysen inte utföras förrän i april i år. Efter att regeringen behandlat den analysen så konstaterade vi att genom att tillföra 3,5 miljoner euro till hela programperioden så skulle alla våra produktionsgrenar ha ett bättre program än om motsvarande gård skulle finnas i riket.
Vi skickade ut det nya programmet med dessa 3,5 miljonerna inräknade på en ny remiss. Där svaren skulle vara inne den 25 april, med dessa tillförda 3,5 miljonerna gjorde vi alltså ett bra program ännu bättre för producenterna och livsmedelsklustret. Efter debatten i lagtinget, efter behandlingen av alla remissvar, efter strategigruppens möte och efter Miljö/Klimatgruppens arbete så förändrade vi innehållet ytterligare lite till, vi gjorde programmet ännu vassare med i huvudsak dessa förändringar :
- Vi enades om att ytterligare stödja ca 1200 hektar naturbeten för att hålla det åländska landskapet öppet, för den biologiska mångfalden och gynna husdjursproduktionen
- Vi lyssnade på önskemålet om att stärka kunskapsöverföringen i Leader och flyttar ca 100.000 euro ifrån icke produktiva investeringar till den åtgärden
- Vi flyttade ekologisk potatis i till kategorin grönsaker, vilket sålunda ger den produktionsgrenen ett lite högre stöd än i det andra remiss förslaget
- Sen har vi ytterligare förtydligat några tilläggsåtgärder för den ekologiska odlingen
Det här ökar ytterligare överföringen till lantbrukarna med ca 500.000 fram till 2020. Det här görs genom att omfördela inom ramen på ett sådant sätt att vi minskar beloppet på tekniskt stöd med motsvarande summa och överför en hel del uppgifter från jordbruksbyrån till miljöbyrån för att med effektivare kontroll, övervakningsprogram och utredningar kontrollera miljö effekterna av LBU-programmet.
Nu är alltså programmet klubbat och skickas till Bryssel på fredag. Det här programmet som ger våra åländska aktiva producenter som fokuserar på att producera råvaror till konsument och livsmedelsindustri goda verksamhetsförutsättningar. Bättre än i riket, mångdubbelt bättre förutsättningar än jämfört med Sverige. Dessutom tack vare vårt läge med fler soltimmar och varmare höstar än andra områden i norden är livsmedelsklustret och lantbruket verkligen en framtidsbransch på Åland. Det syns bland annat på livsmedelsindustrins resultatrapporter och den stora efterfrågan på rena, åländska produkter och det stora intresset som ungdomar nu visar för naturbruk.
Nu är det dags för alla, ÅPF, regeringen, lantbrukarna och livsmedelsindustrin att börja anpassa sig till det nya programmet och se möjligheterna istället för problemen. Visst finns det utmaningar men det finns ännu mer potential i livsmedelsklustret på Åland.
Fredrik Karlström 