Den som är satt i skuld, är inte fri.

Publicerat: november 9, 2011 i Uncategorized

Samma rättigheter/förmåner/förutsättningar som i vår närregion.

Det får man ofta höra att vi skall ha på Åland. Jag har sagt det själv otaliga gånger de senaste åren och visst låter inte det som att begära för mycket…
eller är det det?

Kan vi politiker lova att våra företag ska ha likadana förutsättningar som motsvarande företag har i Stockholm eller Helsingfors? Måste våra jordbrukare få lika mycket i stöd/bidrag som gårdar i Norrtälje eller Åbo? Är det helt fel om våra studiestöd/bostadsbidrag/utkomststöd etc inte är lika höga som i Sverige eller Finland?

Om vi skall jämföra oss med vår närregion finns det dock en sak vi inte kan komma ifrån. De har lånat och lånar pengar för att erbjuda de förmånerna. Finland har ca €75 miljarder euro i statsskuld. Det kanske inte låter så mycket med tanke på att Sverige har ca €100 miljarder och eländiga Italien har ca 1900 miljarder euro i skuld… Men det är mycket. Med 75 miljarder euro skulle man kunna finansiera Ålands budget på samma sätt som vi gör i dag i ca 250år framöver. 250år.

Ett lands sätt att sköta sin ekonomi skiljer sig inte mycket ifrån en kommuns, ett företags eller ett hushålls. Lever man över sina tillgångar måste man låna och ett lån kommer att kosta. Det är absolut inte något vi skall eftersträva. Mättar vi inte munnen efter matsäcken så är banken det enda möjligheten och för mig är inte det ett alternativ.

Fortsätter vi att alltid mäta oss med våra närområden och peka på vad andra får kommer vi inte klara av vår ekonomi på sikt. Vi kanske inte kan ha samma förmåner som vi alltid haft, vi kanske inte kan vänja oss vid ökad service ifrån kommun och landskap, vi kanske inte kan fortsätta jobba mindre och få högre lön, iallafall om vi inte även gör som dom och lånar till driften…

Vad tycker du?

Ska vi fortsätta leva över våra tillgångar och skjuta på problemen till kommande generationer som de flesta andra länder i Europa gör eller skall vi fortsätta vara fria, utan lån? För mig finns inget alternativ.

kommentarer
  1. anonymous skriver:

    Anonymous writes: *GILLA* Det är ju som en "kärring" som måste köpa "allt" när det är 30% rea. Det BLIR dyrt.-Så rätt så rätt, som att ta tre betala för två…, men jag behöver ju bara en- expediten men du tjänar på att ta två…? Skulle int tro det. men det är härligt att se hur alla engagerar sig. Skulle behövas fler!

    Gilla

  2. anonymous skriver:

    Anonymous3 writes:såg på hbl igår att man arbetar för att tv-licencen skall tas från skatten. Detta kan ju betyda att vi ålänningar måste börja betala för yle, om yles finansiering tas från statsbudgeten alltså. Samtidigt som vi ju måste betala tv-licens här?

    Gilla

  3. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Nej, lätt blir det säkert inte. Många har åsikter och de flesta har andra lösningar. Mer eller mindre stöd. Men ett grundproblem är ju att LR ju inte måste "ta" alla stöd man kan få. Bara för att man har möjlighet att "få" ett stöd som sen kräver typ 70% egna pengar så måste man inte ta det. Det är ju som en "kärring" som måste köpa "allt" när det är 30% rea. Det BLIR dyrt. Och för LRs del så är det ju pengar som är borta från annat.

    Gilla

  4. steelfm skriver:

    Det är tyvärr ofrånkomligt att Europas fiske, jordbruks och sjöfarts politik inte passar in i en ren marknadsstyrd ekonomi och de näringarna inte kan lever efter de lagarna jag önskade skulle vara rådande. Problem uppstår om vi inte ger våra näringsutövare någorlunda liknande möjligheter som deras konkurrenter i Europa. Det vi dock kan och skall göra är att styra över stödet så att varje euro vi investerar av våra gemensamma pengar skall generera tillbaka mer i form av sysselsättning och ökade importinkomster. Bidragen skall gå till ökad tillväxt.Jag ser nyttan med att vi har ÅCA, Dalmans, Chipsen, ÅTH, skogsbolagen och fiskförädlingen på Åland. Däremot har jag mycket åsikter och tankar om bidrag särskilt de som snedvrider konkurrensen mot andra företag. Vi får väl se om ett tag om jag kan göra någon skillnad. Jag är van att ska man få något gjort skall man göra det själv, har väl dock insett att det inte riktigt fungerar så i den här branschen… :)Jag har också alltid hävdat att det behöver finnas folk från företagssidan i regeringen, folk som stått på verkstadsgolvet och som vet hur svårt det är att tjäna pengar, personer som drivit egna företag, någon som inte bara skapat jobb åt sig själv utan även åt andra, människor som inte bara varit heltids politiker. Får jag nu möjligheten så skall jag göra vad jag kan för att få in en ny anda i förvaltningen och förhoppningsvis kunna lämna ett bättre företagsklimat efter mig än när jag tillträder. En ny kultur för småföretagare, storföretagare, lantbruks företagare och fiskare. Ingen lätt uppgift men vem har sagt att allt skall vara enkelt.

    Gilla

  5. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Skulle du sopa framför våran ladugårdsdörr på föreslaget sätt utan att EU börjar vore det som att skjuta sig i huvudet med en grovkalibrig pistol i ett försök att bota en särdeles svår huvudvärk. Visserligen kommer huvudvärken att försvinna men det blir nog svårt att leva med kuren.Om vi förutsätter att EU inte bryr sig speciellt mycket om vad vi gör eller åtminstone inte omedelbart gör likadant vad menar du att dina fantasier skulle åstadkomma?

    Gilla

  6. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Att det skulle vara EU som styr hela vår jordbrukspolitik är en felaktighet som upprepats så många gånger så många tar det som en sanning. Ja, EU ger ut ett visst jordbruksstöd men utöver det stödet betalar Finland ut ytterligare stöd. Som om inte det vore nog betalar Åland ut ytterligare stöd till jordbrukare.Så visst, vi kan inte ställa allt till rätta utan att få med oss EU men det finns en hel del att sopa upp framför egen dörr!

    Gilla

  7. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Naturligtvis är det bäst om marknaden får sköta allt utan inblandning men så länge det är EU som håller i taktpinnen är det nog inte mycket Frille kan göra som eventuell minister.Tar man ensidigt bort bidragen för åländska bönder idag får de nog svårt att konkurrera med de som får subventioner. Visst kunde vi ta livet av våra bönder av ren princip och i förlängningen även den åländska förädlingsindustrin men vad skulle det vara bra för? Det enda vi bevisar med det är att vi inte tänkt speciellt långt och kommer vi inte underfund med det tidigare så lär det väl gå upp ett ljus när vi inser att vi fortfarande måste betala skatt för att subventionera de övriga EU-bönderna.Frille fick min röst för att jag ville ha in lite fart och fläkt i den åländska politiken men inte vill jag att han ska förstöra i onödan bara för att bevisa något för någon som inte bryr sig.Vill man ändra på EU's jordbrukspolitik är nog regeringen på Åland knappast bästa ställe att placera sina förhoppningar.

    Gilla

  8. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Forts. på förra inlägget:"Men det viktigaste för mig är att våra livsmedelsindustrier har råvaror och kan förädla det som odlas här"Skall inte utbud och efterfrågan råda för företag när de köper in råvaror också? Att bygga en industri som är beroende av subventionerade råvaror är inte sunt och inte hållbart. Dels kostar det skattebetalarna massa pengar och dels sätter det marknadskrafterna ur spel, vilket leder till en mindre effektiv produktion på lång sikt.

    Gilla

  9. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Ojdå, blir riktigt orolig när jag läser Frilles senaste kommentar. Säg inte att du kommer "vika ner dig" nu när du är på väg in i regeringen, det är inte därför du fick röster!Export och arbetsplatser är bra men skall självklart inte skapas av bidrag. Många räknar med att du skall stå upp för det i lagting och regering, Frille!

    Gilla

  10. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Exportföretagen går bra; http://www.radiotv.ax/news.con?iPage=3&iArticle=41262

    Gilla

  11. anonymous skriver:

    Eriksson writes:Jag har medlidande med Jonas men det är ett bra bevis för ett strukturproblem som byggts upp under decenier av bidragssystem. Dessa system är idag så inneffektiva så det behövs massor av administratörer för att hantera det. Därtill så vet ingen vad mat egentligen borde kosta hos konsumenten. TYVÄRR kan vi inte göra så mycket åt de strukturella problemen på det lokala planet, eftersom konkurrensen och strukturerna är internationella. DOCK kan man ifråga sätta varför ytterligare 1,0 MEUR finns i budgeten som investeringsstöd? Varför ges inte andra, liknande stöd till småföretag och företag som står inför generationsskiften?DET VI däremot kan se på är, exempelvis bidragen till turismen som är en bransch som årligen får bidrag i storleksordningen 1,5-2 MEUR. I budgetförslaget ligger just nu ett förslag om ytterligare 0,5 MEUR. Turismen har fått 15-20 MEUR senaste deceniet plus ett Alandica för 17-18 MEUR. Är det de mest effektvt använda resurserna? Vad kunde tillverkningsindustri, fiskodling, eller IT gjort med 30-40 MEUR ? Sjöfarten kunde ha byggt ett NYTT fartyg till, skuldfritt, eller tre NYA med med 70% belåning, eller 6 begagnade. Alltså ett nytt rederi med 50-100 anställda.ALLTSÅ, OM det finns resurser till att dela ut stöd så skall de göras så effektivt som möjligt. Det skall inte vara öronmärkning till branscher (som har POLITIKERNAS egenintresse).I det här sammanhanget så är det också bra att fråga sej vad en levande skärgård får kosta? Är det rimligt att vi sätter 15-17 MEUR årligen på trafiken? Nuvarande trafikstruktur kommer Åland inte att ha råd att upprätthålla. HÄR HAR den framsynta skärgårdskommunen allt att vinna på att pröva och utveckla nya (hållbara) trafiksystem. Frilles frågeställning; Nej vi kan inte räkna med att ha det som omvärlden. Vi kan bara kräva en obefintlig skuldsättning för framtiden och att resurserna används så klokt och effektivt som möjligt.

    Gilla

  12. anonymous skriver:

    jonas writes:Visst om det e som i dagens läge så skulle det ju inte funka, men utan bidrag funkade det förr i tiden. Gillar inte att va bakåtsträvande men "förr" fick du betalt för det du gjorde och om du var duktig och arbetade mycket tjänade du mera. Idag tjänar en vd som har lite mark vid sidan av o låter någon annan skörda hans gräs och han söker o tar stöden, lika mycket som en bonde som kan sin sak o får säkert dubbla skörden gräs från sin mark av samma storlek. Ser du felet? Säljer jag en ekologisk tjur på 450kg tjänar jag 50 euro mer för att den e ekologisk än om den inte vore det, och för det så har jag ett 20 tal mera regler o paragrafer jag måste hålla mig till och ett 15 tal extra blanketter jag måste fylla i på årsbasis. 50 euro mera e inte vad mer priset e på ekokött i butiken, så antingen tjänar dahlmans eller kantarellen en hakka på mitt eko kött, nått e fel!

    Gilla

  13. anonymous skriver:

    Anonymous writes:"Många har åsikter om bönder o deras bidrag, men kom ihåg att nästan ingen av dem vill ha bidrag"intressant. Jag tror nämligen att största delen av jordbruket skulle upphöra utan stöd.

    Gilla

  14. anonymous skriver:

    jonas writes:Många har åsikter om bönder o deras bidrag, men kom ihåg att nästan ingen av dem vill ha bidrag. Och att det är väldigt få som vet hur bidragssystemet fungerar det e inte bara ett kryss så trillar all pengar in, det e en uppsjö av regler och du måste se till att allt e i skick. I vårbrukstider skall ansökningarna in och det e ett antal a4 och missar du ett ända kryss så kan det kosta 10-15 tusen euro om du har otur. Jag tycker man skall minska på byråkraterna som tar emot och behandlar alla papper till att börja med och vist finns det bönder som skall sållas med, men det går snart en pappersvändare i stan för varje bonde och sen skall det brevväxlas däri mellan och båda skall ha lön den enas lön kallad bidrag och den andras lön, vad e egenteligen skillnaden? Och kom i håg att viking line får lika mycket stöd dom med fast dom tjänar mycket pengar till sina aktie ägare. Och med stundande ekonomie ras så kan det vara bra att kunna odla våran egen mat

    Gilla

  15. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Jag tycker INTE att livsmedelsindustrin skall särbehandlas.Jag tycker att alla industrier, (metall, plast, korvskin, fiskrensdiesel, PLÅT) skall behandlas lika. Tydliga, transparenta, regler och vilkor, och det viktigaste – lika för alla. Råvaruinskaffning är en utmaning för ALLA industrier på Åland.

    Gilla

  16. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Akta dej för Center propaganda :-))) ÅSUB Rapport 2011:4 säger att det finns ca 450 personer (under 65år) sysselsatta i primärnäringarna. Det motsvarar 3,2% av arbetskraften. Primärnäringarnas förädlingsvärde uppgick till 27 miljoner euro d.v.s. mindre än 3 % av BNP.

    Gilla

  17. steelfm skriver:

    Det finns flera aspekter på de här frågorna. Ur en annan synvinkel så sysselsätter lantbruket ca 1500 personer på årsbasis och största delen av det som produceras exporteras. Det är två för mig viktiga synpunkter. Men det viktigaste för mig är att våra livsmedelsindustrier har råvaror och kan förädla det som odlas här. Lär nog ha tillfällen att återkomma till detta framöver.

    Gilla

  18. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Intressant när Gamlan hade en artikel om att jordbruket exporterade för typ 18 miljoner, men glömde att nämna att subvetionerna ju är typ 18 miljoner. Och om man dessutom beaktar miljöbevlastningen så är det ingen bra affär. Nog är det märkligt att ett familjjordbruk för mjölkproduktion måste få 300.000€ för att "gå runt", när det finns hur mycket klövermjölk som helst att importerar – utan att slänga med pengar. Och kan det vara etiskt-ekonomikst riktigt att bevilja 1 mille i stöd för att bygga en ladugård för att stänga in kreatur, när det finns hur många länder som helst som vill exportera möra biffar, som gått ute och betat själva året om utan att ha subventionerade traktorer, som samlat ihop gräset. Men man vågar ju inte ens nämna detta i en bloggkommentar med eget namn, för det är ju som att sticka in huvet i en getingbölla!

    Gilla

  19. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Helt rätt, helt sant Frille…. Men det är nu det blir politik, "2. sluta göra vissa saker, alltså upphöra helt med något vi gör som absolut inte måste skötas gemensamt"Kan ett Socialdemokratiskt samhälle (och politiker) anpassa sej till en mindre potion när matsäcken är tom?

    Gilla

  20. steelfm skriver:

    Hejhopp, det finns bara några sätt att lösa ovanstående problem på.1. göra saker smartare än vad vi gör idag, alltså producera mer med samma resurser2. sluta göra vissa saker, alltså upphöra helt med något vi gör som absolut inte måste skötas gemensamt3. skapa mer inkomsterSom företagare vet man att enklast sättet att minska kostnader är att sluta göra det som kostar och inte inbringar, att göra saker smartare och effektivare kräver lite mer tankekraft och det svåraste av allt är att öka inkomsterna. Samma princip gäller i politiken (om man inte bara ökar skatterna men det får man inte göra förrän alternativ 1 & 2 har genomförts tillfullo, Iallafall enligt mig.)Kommer återkomma till hur jag vill göra för att inte förbruka mer av dina pengar än nödvändigt. Det kommer inte att bli lätt men någon måste börja.Trevlig helg

    Gilla

  21. anonymous skriver:

    Anonymous2 writes:Bör vi spara på utgifter. Vilka isf? Annars borde vi kanske öka på skatteintäkter på något sätt, utan att höja skatterna förhoppningsvis. Vad har du här för idéer?

    Gilla

  22. anonymous skriver:

    Amerikanska venture kapitalisten writes:" What makes Finland such a wonderful place to live and raise a family may ultimately be what kills it as a startup hub.There’s a safety net in almost every part of one’s public and private life – health insurance, free college tuition, unions, collective bargaining, fixed work hours, etc. And what’s great for the mass of society – a government safety net verging on the ultimate nanny state – makes it impossible to fail. You find early stage employees expecting to work normal hours, to get paid a regular salary, and not asking or expecting equity. There isn’t much of a killer instinct among the masses. "

    Gilla

  23. anonymous skriver:

    Eriksson writes:Du lovade ju tätare uppdateringar på din blogg. Vad man fick vänta….. :-)Härligt att du håller på slå ner bopålen för de kommande fyra åren och markerar reviret!Vi kan inte leva över våra tillgångar, skulder skall betalas tillbaks så det är bättre att vi INTE skuldsätter oss.Åland är en plats där vi blivit lärda att begära stöd – Men stöden leder bara till ineffektivitet och skadar mer i det långa loppet.Hyckleriet – Varför ska turism och jordbruk få 90% av alla stöd och bidrag?Turism och jordbruk står för max 5% av produktionen och 5% av arbetsplatserna. Dra in hälften av stöden, och fördela minst hälften av resten till andra näringar, exempelvis exportindustin….men se till att förskolor och grundskolar fortsättningsvis har resurser att vara världens bästa. Det är bra för kommande generationers välmående, företagens kompetens och gynnar inflyttning av kompetent, driftig arbetskraft.Sjukvårdkostnaderna har ingen gräns för vad det kommer att kosta, de kommer att fortsätta mot månen. ÅHS kommer att svälla och 50 år av utbyggnad kommer att fortsätta med 50 år till. Där har vi den riktiga nöten att knäcka…..

    Gilla

  24. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Ett land (eller i det här fallet ett landskap) har ofta enorma tillgångar i allt från land till företag till byggnader osv. Att ha en statsskuld är ett sätt för en stat att utnyttja dessa tillgångar så att även de som lever idag kan dra fördel av dem.Sedan skall det självklart inte gå för långt men en viss statsskuld är helt rimligt.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s