Fredrik Karlström

Igår fick jag förmånen att hålla ett tal för de ca 50 personer, ifrån hela världen, som tagit examen ifrån Grit:lab. En känslosam tillställning som för min del avslutade ett resa som började med en idé, för dryga två år sedan, ifrån Daniella och Francois ifrån PAF. En idé som sedan drogs igenom, regering, parlament, Ålands Yrkesgymnasie och därefter förankrades hos många olika aktörer. Jag har vetat länge att det är en succé men igår kunde jag konstatera att det bliv fantastiskt lyckat från början till slut. Cirka 25 personer har redan fått jobba på Åland, flera har träffat en partner och många kommer stanna och bygga sitt liv här. Om några veckor börja nästa gäng, dryga 50 personer varav 34 kommer utanför EU. Fantastiskt.

Talet jag höll var ungefär det här:

Dear Grit:Lab family,

Wow, what a journey it has been! And what an incredible achievement you all have accomplished!

Standing here today, watching you reached the finish line, fills me with such pride and joy for each and every one of you.

When we first met over two years ago, so much was uncertain.

We were all filled with more questions than answers. We were all nervous, from our own perspective. I know, many of you were asking yourselves,
”Will this work for me? Will it be worth coming here? Will I secure a spot in the first class? Will the class even start? Where will I live? What kind of people will I be studying with? What kind of place is Åland? Will I find a job after this? Is this really for me?”

On my side, I was optimistic but undeniably nervous. What if this doesen’t work out? Will a school without teachers work? Why isn’t there anything like this in Sweden, Norway or Denmark? Will the students like Åland? Will they move here? If they do, were will they stay? Is PAF the right organization to run this? What about the pandemic? Is it even possible to start this now?

And what if this will be a complete failure? I am the one, responsible for pushing it through the government, parliament, and the political system. If it doesn’t work, I know who will get the blame…
So many questions, and no answers.

But despite all these doubts and fears, we moved forward. You passed the “piscine” and got a seat in the Lab. You took the leap, you trusted in your gut feeling, and today, looking at all of you. Today I know it was worth every moment of uncertainty. And I have to say, Grit:lab is the initiative that I am most proud to have played a role in during my 20-year political career. An initiative that truly has been a game-changer and a success story and I am so glad that it will continue.

I have had the privilege of following your journey from start to finish. I know that the path here hasn’t been easy. I know there have been many late nights, early mornings, and countless cups of coffee and energy drinks…

I know there have been moments of frustration, doubt, and uncertainty. But you know what?
It’s precisely those moments that have shaped you, made you stronger, and prepared you for everything that lies ahead.

You have all come from all corners of the world, from different cultures, backgrounds, and experiences, and now you stand together, on the finish line with many new friends for life, a lifechanging experience behind you, so much more knowledge and wisdom than you had two years ago — that is nothing short of inspiring.

And now, some of you may be wondering what comes next?

I want to say this: Åland Islands need you! Our community needs your skills, your creativity, and your unique talent. Åland needs people like you who dare to take risks, who challenge the established norms and people who are not afraid of making mistakes and learn from them. People how do things, not just talk.

Remember, as you step out into the world, that ”only dead fish follow the stream.” Don’t be afraid to go against the current, to challenge conventional thinking, and to pave your own path. It’s those who dare to swim upstream who truly make a difference.

There will be challenges ahead. There will be setbacks, failures, and moments of doubt. But always remember that every great achievement begins with a single step, a single line of code, and a single idea. And every change, starts with a small step. One step at a time, and continue. Keep the forward motion, don’t stop. keep on going! Just like you have done here at Grit:lab.

And remember that you are not alone—you are now a part of a local community here on Åland that values and needs your contribution.

So when you soon take your next step. I want you to remember a few things:

First, never stop learning. The world and the world of coding is constantly evolving, and you need to stay ahead of the curve. Keep learning, keep growing, and keep challenging yourself to reach new heights.

Second, never stop creating. Coding is not just about solving problems; it’s about creating something new, something innovative, something that can change old structures and norms. Keep creating, keep experimenting, and keep pushing the boundaries of what’s possible. Do a lot of mistakes, learn from them!

Third, never stop believing in yourself. You have come this far, and that is something to be incredibly proud of. Believe in your abilities, believe in your passion, and believe in your potential to make a difference.

And finally, and maybe the most important advice I can give.

Never stop having fun. Never forget to enjoy the ride, to laugh with friends, and to celebrate your successes along the way. Always have a bottle of champagne nearby, celebrate even small successes.

So, dear Grit:Lab digital talents, friends.

Take everything you have learned here, and go out there to change the world and our islands, one line of code at a time. Åland and the world lie before you, full of opportunities and I have every confidence that you will meet them with the same enthusiasm, creativity, and tireless grit that you have shown here.

Congratulations to you all! You’ve done it!

Good luck, and never forget that you will always be part of the Grit:lab family, you were the first, you were the pioneers, you were the brave test pilots,  you are the originals, your are GRIT!

Jag slängde in det här talet i en Ai och bad den göra en countrylåt av innehållet, tycker själv den blev riktigt bra. Jag spelade den inte under examinationen men tänkte att jag lägger upp den här också så du får se vart vi är på väg.

Skrev en countrylåt-text och hade en Ai att skapa musiken och sjunga texten. Imponerad över resultatet.

Det här är bara början, tänk hur det är om fem/tio år. Vilken häftig tid vi får leva i.

Förra veckan åkte Eva och jag iväg för första gången på en husbilssemester. Vi beslöt att åka till Oslo på 17:de maj och därefter ta dagen som den kommer. Det gjorde vi och vi hade det fantastiskt bra. Efter två nätter i Oslo bestämde vi oss för att åka över Haddangervidda vidare till Bergen. Istället för att skriva om vår resa så tänkte jag att du kunde följa den via några av de filmer jag gjorde. Du hittar dom här:

View this post on Instagram

A post shared by Fredrik Karlström (@frille_com)

View this post on Instagram

A post shared by Fredrik Karlström (@frille_com)

View this post on Instagram

A post shared by Fredrik Karlström (@frille_com)

View this post on Instagram

A post shared by Fredrik Karlström (@frille_com)

View this post on Instagram

A post shared by Fredrik Karlström (@frille_com)

View this post on Instagram

A post shared by Fredrik Karlström (@frille_com)

View this post on Instagram

A post shared by Fredrik Karlström (@frille_com)

Jo. Jag har skrivit många inlägg under åren om mitt bastubadande. Men här kommer ett till.

Jag gillar att bada bastu. Jag tror att det är bra på så många olika plan.

• Jag blir ren
• Det är bra för min sargade rygg och stela leder
• Min kreativitet börjar flöda ungefär efter en timme (oerhört många nya idéer har uppkommit i min bastu och mängder av problem har lösts där)
• Jag blir av med gammal byggved
• Sen är jag övertygad om att regelbundet bastubadande leder till Ökad produktion av ”heat shock protein” Alltså när vi utsätter vår kropp för ordentligt varma temperaturskillnader, aktiveras våra så kallade heat shock proteiner. Jag tror att dessa proteiner spelar en avgörande roll för flera cellulära processer, inklusive immunförsvaret samt att bastubadande minskar risken för demens.
• Sen vet vi alla att det är bra för huden och all generell värk gubbar i min ålder har.

Idag är det tisdag och jag kan konstatera att jag badat bastu två gånger den här veckan. Och fler lär det bli.

Mer bastu till folket.

Nedanstående inlägg skrev jag för nästan fyra år sedan. Jag publicerade det inte då men med tanke på dagens beslut i hovrätten, kan jag konstatera att jag fick rätt och tyvärr måste säga
-”Vad var det jag sa”
-*-*-*-*-*-

Vi hade en omröstning i regeringen i går, något som inte hör till vanligheterna i ett regeringssamarbete. När jag tittar tillbaka de senaste åren kan jag konstatera att det brukar röstas ungefär en gång per mandatperiod.

Gårdagens omröstning var dock av en lite större dignitet och handlade om vi skulle avbryta eller fortgående jobba för att fullfölja avtalet om totalentreprenaden av elhybridfärjan som ingicks av förra regeringen. Tyvärr, eftersom resultatet slutade med en omröstning kan jag konstatera att vi inte hittat en samsyn i den här frågan, fastän vi försökt de senaste månaderna.

Det här var även den frågan i regeringsförhandlingarna som gjorde att tillsättandet av regeringen drog ut på tiden och för att komma vidare enades vi om att isolera den här frågan och lösa det genom en ”protokollsanteckning”. Alltså, vi enades om att vi inte är överens i just det här specifika ärendet och får jobba vidare på det som vi är överens om.

Jag hade ärligt hoppats på att kunna övertyga mina kollegor om fördelarna med att fortsätta det ingångna avtalet. Tyvärr kunde vi i slutet av förra veckan konstatera att tiden för den interna diskussionen löpte mot sitt slut och frågan måste avgöras före klockan 16:00 igår.

Jag anser att nuvarande regering delar en borgerlig grundsyn, att vi samarbetar bra i alla frågor vi hittills diskuterat, men att vi ser och såg olika på vad som är bäst att göra i den situation vi befinner oss i. Därav röstningen igår.

Jag har ingen som helst prestige i detta ärende eftersom jag inte var med i förra regeringen. Därför har jag de senaste månaderna bildat mig en egen uppfattning utgående ifrån den information som finns tillgänglig och agera utifrån den verklighet jag hamnat i.

Jag försöker alltid vara pragmatiskt, lösningsfokuserad och arbeta för den optimala utgången, givet de förutsättningar som finns. Därefter gör jag det jag tror är bäst på sikt, både ekonomiskt men även praktiskt. (Brukar även försöka tänka mig framåt ca 10 år i tiden, och när jag står där, titta tillbaka, vad skulle ha varit rätt att göra med facit i hand?)

Jag kan bara spela med de kort jag har på bordet, göra det bästa utifrån den verklighet som gäller nu och väga alla för- och nackdelar emot varandra. Övertygad om att mina kollegor i regeringen resonerar likadant, men de med sin erfarenhet och bakgrund har kommit till en annan slutsats än vad jag och Annette har gjort. Om fem till tio år kommer förmodligen någon av oss säga

–”Vad var det jag sa”. Vi får väl återkomma då.

Det här är en komplicerad fråga och det finns inga enkla lösningar. I korthet har jag argumenterat såhär:

• i den regering jag var med år 2011-2015, tog vi fram ett förslag till kortrutt där den största och snabbaste inbesparingen i systemet och det som skulle ge mest ”bang for the buck” skulle vara att förkorta färjepassen och förverkliga projekten Östra & Västra Föglö.
• den investeringen skulle finansiera sig själv på ca 16 år och därefter skulle inbesparingen vara ca 2,5-3 miljoner euro per år (det är sällan om någonsin, infrastruktursatsningar går att räkna hem så snabbt och medför så stora inbesparingar)
• kortruttsprojektet har hittills kostat ca 4 miljoner euro i konsultavgifter, utredningar och MKB:er (då räknar jag inte med de tusentals timmar som våra egna tjänstemän lagt ner på detta ärende, de senaste 6-8 åren)
• våra färjor är gamla och behöver förnyas
• vägplanen är godkänd, totalentreprenaden är upphandlad, bro som skulle generera arbete åt ca 80 byggnadsarbetare under dryga två år (vilket i sin tur blir en injektion av förvärvsinkomstskatter till våra kommuner samt skulle skapa fler arbetsplatser i restauranger, servicenäringen, i betong- transport och entreprenadbranschen etc )
• den nya färjan skulle kunna köpas loss för 5 miljoner om 15 år för att då kunna driftsprivatiseras på samma eller någon annan sträcka
• landskapsregeringens framtida roll som avtalspart och upphandlare skulle inte ifrågasättas
• tunnel till Föglö skulle fortsättningsvis vara möjlig (givetvis då till Gripö) och skulle bli ca 2500 meter kortare än att dra mynningen till Degerby och det är billigare att bygga bro ovan mark än tunnel under.
• miljömässigt skulle vi inom några år kunna minska mängden fossila bränslen vår skärgårdsflotta årligen förbrukar och kunna köra mer på åländsk vind-el
• vi skulle få något för pengarna och tiden som investerats såhär långt och vi skulle ta ett steg framåt samt vi skulle minska driftkostnaderna på sikt.
• vi slipper dyra långa juridiska processer som inte skapar något värde alls

Frågan som flera ställt mig är:

 –”Hur kan ni moderater sitta kvar i regeringen”.

Mitt svar på den frågan är att oavsett om vi är med eller inte kan vi idag konstatera att utgången skulle blivit den samma, nu försökte vi i alla fall under några månader få till en annan lösning. Tyvärr lyckades vi inte. Majoriteten i regeringen och även i lagtinget har klart uttalat att det är den här lösningen man vill se.

Ålands utmaningar är dock fler och större än bara denna fråga om en tunnel och jag är övertygad om att vi i Moderatsamling kommer få igenom andra saker som annars inte skulle göras samt att vi kan vara med och styra den övriga skutan åt det håll vi tror på.

Det kommer inte att bli lätt och det finns ett hästjobb att göra. Men vi slänger inte in handduken bara för att vi nu genomlidit ett nederlag och förlorat. Rätt eller fel. Nu är det framåt som gäller och göra det bästa vi kan utifrån den nya verklighet vi befinner oss i.

Avslutningsvis kan jag konstatera att det är det här som är politik och demokrati. På gott och på ont. Systemet är inte perfekt men jag vet inget system som fungerar bättre.

Här kan du se presskonferensen när SteelFMhjälpen-checken överlämnades :

Tänkte försöka sammanfatta årets upplaga av SteelFMhjälpen i några ord, med lite siffror och några bilder. Det totala insamlade beloppet presenteras på torsdag den 11 januari klockan 09:00.

För sjunde året i rad genomförde det lilla teamet bakom SteelFM/Proevent återigen något som egentligen inte borde gå att göra med så få antal personer. SteelFMhjälpen har fram till årets insats samlat in dryga €409.000 som har gått till olika organisationer på Åland som hjälper människor som inte har det lika bra som de flesta av oss. Läs om tidigare år här>>

I år var insamlingen till förmån för ålänningar och deras familjer som drabbas av cancer. Sålunda var den naturliga mottagaren Ålands Cancerförening. En förening som gör, har gjort och betyder oerhört mycket för den som drabbas av den hemska sjukdomen.

”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något”. SteelFMhjälpen är ett exempel på att man med små resurser, stort engagemang, äkthet och kärlek kan göra skillnad. SteelFMhjälpen har också blivit en plattform där lokala artister, musiker och konstnärer mixas ihop med kreativa företagare, entreprenörer och tredje sektorn. Där viljan att göra något gott övervinner de mörkare krafter som vill något annat. SteelFMhjälpen är ett skyltfönster över det bästa Åland har att visa upp, på den mest centrala plats vi har eller i en dator/radio/TV nära dig. SteelFMhjälpen har under de senaste åren blivit en ”lägereld” eller naturligt vardagsrum eller samlingspunkt som visar vad Åland kan göra om man gör saker tillsammans.

Här följer ett försök till lite siffror och statistik för årets insamling :
Antal euro ifrån Landskapsregeringen eller skattebetalarna för att genomföra evenemanget : €0

Antalet arbetade timmar före sändningsstart (oktober-dec) :
går inte att räkna, det handlar om att boka artister, skapa sändningsschema, ordna sponsorer, jaga auktioner, bygga hemsida, utvärdera lokaler/insamlingsändamål, marknadsföra och skapa engagemang.

Arbete inför/under/efter sändning av SteelFM/ProEvent :
3 personer a´ 15 timmar för riggning/uppkoppling – 45h
7 personer a´ 30 timmar direktsändning – 210h
4 personer a´ 5 timmar nedmontering – 20h
2 personer a´ 10 timmar för sammanställning – 20h
totalt : 295 timmar

Artister/gäster :
Över 80(!) personer har övat flera timmar, tagit sig till Telegrafen och givit av sin tid för att skapa ett innehåll i sändningen. Utan dessa människor ingen direktsändning.
Se programtablån och artisterna här>>

Antal inbetalningar/transaktioner:
328 stycken via ÅAB och Paytrail
Kontanter i bössor : massor

Antal företag/organisationer/föreningar som engagerat sig:
Över 100 stycken! Se gjorda inbetalningar/initiativ här>>

Auktionsobjekt:
Totalt 30 stycken som inbringade €15.406

Antal tittare/lyssnare under kvällen:
Omöjligt att svara på eftersom sändningen gick ut över Ålandskanalen, Ålcoms IPTV, MCA och SteelFMs alla kanaler (webben, appen, 95,9MHz). Därtill har alla artistuppträdanden även gått LIVE på Facebook.

Alla framträdanden kan du se här>> Totalt har årets framträdandena på Facebook visat dryga 85.000 gånger (!) och i medeltal är det ca 2500 visningar/uppträdande där Erik Sundströms framträdande ”leder” med ca 6.500 visningar på sitt ena uppträdande.

Bägge dagar (totalt 30h) kan ses i efterhand här: 29 dec 2023 & 30 dec 2023.
Här nedan är några bilder ifrån Telegrafen och här>> kommer du direkt till våra Insta-stories ifrån dagarna två.

Återigen, tusen tack till alla som engagerat sig, bidragit och gjort årets sjunde upplaga av SteelFMhjälpen till en succé. Tillsammans har vi gjort skillnad igen.

Det här budgetförslaget är som nämnts tidigare ”mycket business av usuall” och innehåller få kioskvältare. Jag skall dock göra ett försök att i korthet presentera näringsavdelningens olika moment.

Näringsavdelningens budget lägger grunden för en stabil, effektiv och kompetent avdelning med duktiga tjänstemän att jobba vidare för det åländska näringslivets bästa.

• Som ni kan läsa av förslaget så möjliggörs och finansieras mycket via de olika strukturfondsprogram som avdelningen administrerar.
• De kan erbjuda finansieringsmöjligheter för utveckling av innovativa produkter, processer och tjänster inom egentligen alla näringsgrenar. Därtill ligger även fokus och möjliggör de finansiering för ökad delaktighet på arbetsmarknaden för personer med sämre arbetsmarknadsställning.
• Från årsskiftet kommer också stöd kunna beviljas ifrån Europeiska havs fiskeri och vattenbruksfonden till yrkesfiskare, fiskodlings och förädlingsindustrin.

Vårt budgetförslag är dock inte begränsat till EU-programmens finansieringsramar. Låt mig framhäva några andra nyckelprojekt:

• Ett sådant projekt är vårt treåriga samarbete med de åländska rederierna, med en budget på 540 000 euro, som syftar till att skapa ett Skattegränskontor. Detta kontor, som öppnar i januari, blir ett centrum för expertis och rådgivning kring skattegränsfrågor, vilket kommer underlätta handeln för både företagare och privatpersoner.
  
  Skattegränskontoret blir ett naturligt kompetenscentrum som samlar alla frågor och utmaningar på ett ställe och kan rådgiva företagare & privatpersoner konkret med de frågor som uppkommer när förtullningar skall göras. Rådgivarna skall även arbeta strategiskt/långsiktigt och hjälpa till att bygga upp rutiner, best practiceis för att göra skattegränsen så osynlig som möjligt.
  
  Tillsammans med övriga insatser som görs på finansavdelningen bildar det en helhet som gör att det går en röd tråd igenom arbetet , från företagaren på fältet, till tjänstemän och politiker på båda sidor om skattegränsen.
  
• Ett annat spännande projekt som är innovativt är samarbetet med Heart Aerospace
  Där går vi in i nästa fas. LR är med i en ansökan om finansiering ifrån Eus innovationsfond som om det beviljas möjliggör resurser för att utveckla koncept och investeringar i grundinfrastruktur på flygplatsen i Mariehamn för  energilagring, snabbladdning av elflyg och affärsmodeller för att återanvända elflygsbatterier. Bra flygförbindelser både öster och västerut är en grundförutsättning för att bibehålla ålands attraktionskraft och på tal om det så

fortsätter vi även den ökade satsning på Åland Living.
Det här året inleddes ett strategiskt arbete med att samordna alla goda krafter som jobbar med Ålands attraktionskraft, arbetet har börjat bra och fortsätter nästa år. Åland Living är en central aktör med beröringspunkter mot flera olika organisationers arbete med att öka inflyttningen till Åland. Genom att öka insatserna där, förstärks hela arbetet med attraktionskraften för Åland.

Det är viktigare än någonsin att den positiva inflyttnings trend som pågått i 50 år fortsätter och ökar. Inflyttningen skapar ringar på vattnet. Mer människor på Åland, leder till mer och fler investeringar, fler lägenheter/hus och det skapar ett bättre underlag för all näringsverksamhet. Nya människor betyder också nya erfarenheter, tankar, idéer och innovationer. Vi behöver bli fler.

Digitaliseringen
Nästa års budget markerar en betydande satsning på att förstärka och modernisera förvaltningens digitala kapacitet. En av kärninvesteringarna nästa år är framtagande av en ny åländsk datautbytesplattform, eller mer känt som X-road. 

Målet med denna plattform är att göra det enklare och säkrare att dela data mellan olika aktörer, samtidigt som man uppfyller de specifika lagkrav som gäller för offentliga Åland. Detta är särskilt viktigt då förvaltningen på Åland i stor utsträckning är beroende av information från både lokala och nationella datasystem. Dessutom är det avgörande att kunna dela information från Åland med nationella system i riket.

För att ytterligare effektivera förvaltningen har medel avsatts för upphandling av ett nytt e-arkiv och ett nytt intranät. Detta e-arkiv kommer att säkerställa att förvaltningen är väl förberedd för att hantera beslut digitalt. Det nya intranätet, med förhöjd säkerhet kring dokumenthantering och klassifikation, syftar till att modernisera intern kommunikation och informationsutbyte, vilket kommer att bidra till en smidigare och mer säker förvaltningsprocess.

Samtidigt, med större datadelning och digitalisering, kommer också större risker. Med det ökade utbytet av digital information växer sårbarheten för it-attacker. För att möta dessa utmaningar har betydande resurser avsatts för att förbättra IT-säkerheten inom förvaltningen. Denna satsning kommer att fokusera på teknisk vidareutveckling, inköp av nödvändiga programvarulicenser samt vitala insatser inom området för information och utbildning. Dessa steg är avgörande för att säkerställa att förvaltningens digitala infrastruktur är robust, säker och redo för framtidens utmaningar.

Avslutningvis
Näringspolitik drivs inte enbart via näringsavdelnigens olika budgetmoment. Bara för att nämna något så är jag oerhört glad över att satsningen Grit:lab fortsätter, att Flygtrafiken till Stockholm säkerställs och att pengar för upphandling av flyget till Helsingfors finns med. Att ge ÅHS goda verksamhetsförutsättningar och att Åland fortsättningsvis är ett tryggt samhälle att leva och bo i är helt centrala frågor för Ålands framtid.

Eftersom det här är min sista budgetpresentation i den här rollen på ett tag så vill jag säga att även om det finns en hel del orosmoln över världen just nu, så står Åland stadigt.

Rederierna går bra, finanssektorn strålande och senaste dagarna kan vi läsa att det har varit rekordskördar både gällande lök/äpple. Häromdagen kom en rapport om att Åland är den region i Europa som har den högsta sysselsättning av alla regioner 89,7% och arbetslösheten är låg, inflyttningen stor och vi lever i ett samhälle utan många av de problem och utmaningar som finns i våra grannområden.

Åland har alla förutsättningar att fortsätta vara världens bästa plats att arbeta, leva och bo på.  Det gäller bara att se glaset halvfullt istället för halvtomt, tänka positivt och lyfta fram det goda. Låt oss fortsätta att se möjligheter där andra ser hinder och vara ambassadörer för optimism och framsteg.

Var mer glädjespridare än dyngspridare.

På söndag är det val på Åland. Över 200 kandidater söker ditt förtroende för att få en av de 30 platser som finns i vårt parlament. Jag är säker på att de flesta kandidater som ställer upp, gör det med ett gott uppsåt och med en vilja att göra ett bra Åland bättre. Visst finns det personer som jag tvivlar lite på och som kanske har andra drivkrafter än det ovanstående men som Gunnar Jansson sa -”Ålänningarna får de politiker de förtjäna”.

Valet på söndag är dock lite annorlunda än de senaste, på flera sätt. En stor orsak är att det är elva (!) ”gubbar” med stort antal personliga röster (nästan 3000 stycken) som valt att inte ställa upp igen, varav jag är en. Konstaterade när jag räknade ihop vår gemensamma tid i parlamentet att vi tillsammans nästan har 200 år av samlad erfarenhet av lagtingsarbete, så oavsett vem som vinner eller förlorar det här valet så kommer en stor förnyelse och förändring av ledamöter att ske.

Det finns många frågor som kommer få sitt svar på söndag kväll. Frågor som :
Vilka kandidater kommer in istället för dessa gubbar? Vart kommer deras röster att gå? Kommer någon/några av de som är invalda idag inte in igen? Vem blir röstmagnet? Hur kommer nästa regering att se ut? Vilka partier kommer ingå? Vilka partier ökar sina mandat, vilka partier minskar? Vem blir minister? Mycket av det här avgörs på söndag kväll men just nu ligger makten i dina händer. 

Du har en röst, vart fjärde år, använd den.

På söndag kväll kommer några bli glada, överraskade och jubla. Men ännu fler kommer bli besvikna, ledsna och frustrerade. Vissa kommer inse att det är nu allvaret och arbetet börjar och andra att ens tillvaro totalt kommer att ändras. Oavsett hur utfallet blir, kommer Åland ha fler nya ledamöter än tidigare. När sedan den nya landskapsregeringen bildas kommer ytterligare några nya ledamöter in.  

Så rösta på någon person i ett parti du har förtroende för. Någon som har erfarenhet, visat att de är seriösa och tar lagtingsarbetet på allvar, eller på en ny kandidat som du vet kommer vara beredd på att arbeta hårt och långsiktigt med det här uppdraget. 

Rösta på en kandidat som är bra på värdskap, bra på att öppna dörrar, bra på att representera Åland och bra på att samarbeta med andra. Rösta på en glad, trevlig person som ser andra människor, är empatisk och som andra människor gärna vill tillbringa sin tid med. Rösta på någon som kan säga ”hur” saker skall lösas och inte bara ”vad” det är som är fel. Rösta på någon som är kreativ, lösningsfokuserad och lyhörd. I politiken görs inte mycket ensamt, det görs gemensamt.

Jag anser inte längre, som jag gjorde i min ungdom, att Åland skall drivas som ett företag. Utan snarare som en familj. Skrev lite om det för många år sedan, du hittar det inlägget här>>. Det finns bra kandidater i de flesta partierna, men det finns också mindre bra. På söndag är makten i dina händer. Använd den makten och gå och rösta. Tänk igenom ett varv på vem i den åländska familjen du i slutändan vill att ska ta de avgörande besluten för vår gemensamma framtid i tid av stor oro i världen.

Ta inte frisk luft och demokrati för givet. Gör din plikt och ta ditt ansvar. Gå och rösta.

I början av det här året fick jag för mig att jag skulle försöka gå minst 10.000 steg/dag i medeltal varje månad det här året. Skrev lite om det i här>>.

Jag berättade till Lantrådet i Januari om mina planer och hon blev inspirerad och hakade på. Helt plötsligt hade vi en utmaning som började med att vi ”tävlade” om vem som skulle få flest steg den månaden. När Januari var över hade Lantrådet fler steg än mig och då ändrade jag tävlingsreglerna så att utmaningen skulle bli två delad. Den första delen är vem som har flest steg/månad under året och den andra delen är vem av oss som har flest steg totalt när året är slut.

Jag kan konstatera såhär långt i utmaningen att det står 6-3 till Lantrådets fördel och hon leder antalet steg. Loppet är ännu inte helt kört för min del även om jag bara har möjlighet att få oavgjort gällande den första delen. Att däremot totalt under året gå mer än henne lär nog bli svårt.
Så här ligger vi till i ”stegutmaningen” just nu.

Och hittills i oktober har jag inte varit ut alls… så imorgon får det bli skärpning.

De senaste månaderna har några frågor återkommit när jag träffat människor på stan.

1. Varför ställer du inte upp i valet igen?
   Jag har ställt upp i val vart fjärde år sedan år 1999. Det betyder att jag varit en offentlig person och politiker i 24 år med allt vad det innebär. Bland annat innebär det (enligt mig) att man alltid skall vara tillgänglig för alla journalister och medborgare om de har några frågor eller funderingar.
   
   Något jag inte har haft något emot. Jag har tvärtom, valt att vara tillgänglig och uppmanat människor att ta kontakt om de stöter på något problem som de inte kan lösa själva. Det betyder att min skärmtid på telefonen varit dryga 5 timmar varje dag, att jag blir stoppad överallt för att prata politik och att många är de samtal, mess och mail som väntar på att bli besvarade. Att ständigt vara närvarande och tillgänglig är inte något problem för mig, har aldrig riktigt förstått det där med arbetstid/fritid, för mig har det alltid ”flutit ihop” men däremot är det lite tungt att alltid förväntas ha svar på alla frågor. Men det är inte därför jag slutar.
   
   Jag är en person som på riktigt gillar förändringar och ogillar när de senaste årens dagar har en tendens att se likadana ut de kommande åren. Visst händer det hela tiden mycket inom politiken men om jag är ärlig så är det mycket som går i repris. Särskilt när man varit med så länge som jag varit. Jag har även just fyllt 50 år vilket betyder att jag inte har obegränsat med tid på mig att börja någon ny bana eller göra något helt annorlunda. Något jag gärna skulle göra. Vad sedan den banan är spelar inte så stor roll bara jag får vara kreativ, lösningsfokuserad, positiv och jobba med människor som vill utveckla nåt nytt tillsammans.
   
2. Vad skall du göra nu?
   Ärligt talat så vet jag inte riktigt. På kort sikt skall jag hjälpa min fru med lite praktiska sysslor i alla de bolag som hon driver och som jag lämnade för fyra år sedan. Men vad som kommer hända år 2024 och framåt vet jag inte riktigt. Jag har några idéer på företag och projekt jag skulle vilja genomföra. Vissa är relativt enkla emedan andra är storslagna, kanske omöjliga och vissa helt galna. Var det slutar eller om jag hittar på något helt annat får framtiden utvisa. Ovissheten i vad som kommer att hända mig personligen efter att den nya regeringen tillträder är det jag ser mest fram emot. På riktigt känns det som allt är möjligt. Jag är helt övertygad om att jag inte kommer att vara sysslolös. Har du någon bra idé eller skulle du vara intresserad av att ha att göra med en sådan person som jag, hör av dig.
   
3. Vem skall man rösta på nu när du inte ställer upp?
   Det är en fråga jag får lite nu och då. Givetvis skall du rösta på någon av de moderata kandidater. Där finns många bra namn som har erfarenhet, kompetens, vilja och kraft att driva frågorna som är bra för Åland på sikt. Det jag tycker du skall tänka på när du lägger din röst är vilka partier/personer som har tagit ansvar de senaste åren, vem är bra på samarbeta (för inom politiken gör man inget ensamt, man gör det gemensamt), vem kan se vad som är bra på långsikt, se till helheten och driver en linje där Ålands befolkning växer, ön utvecklas och optimismen frodas.

Idag klockan 16:00 lämnas kandidatlistorna in för de kommande fyra åren. Lycka till alla ni kandidater som ställer upp. Avslutningsvis en uppmaning till dig som inte gör det. GÅ OCH RÖSTA. Egentligen anser jag inte att rösträtt är en rättighet, det är en skyldighet. Så gör din röst hörd.

Fyra år går snabbt när jag tittar tillbaka på de senaste åren men samtidigt så inser jag att det hunnits med en hel del. Trots att nästan två år var paralyserade av pandemin och därefter ett krig i vår närhet så har mycket hänt.

Att arbeta i landskapsregeringen innebär att det är 100-tals ärenden (både små och stora) som man måste lägga sin tid på och många är de frågor/ärenden som aldrig får se dagens ljus eller kommer upp i offentligheten. De av mina projekt, initiativ och åtgärder som jag kommer se tillbaka på med stolthet och som gjort eller kommer göra stor varaktig skillnad är de här: (ingen prioritets eller kronologisk ordning)

• Torskforskningsfisket (Torskfiske förbjöds i östersjön, men våra torskfiskare erbjöds en möjlighet)
  – läs om det här>>
• Coronastöden (ca 30 miljoner euro kanaliserade till näringslivet och inget bolag gick i likviditetskonkurs) – läs om de här>> & här>>
• Startat Aktionsgruppen (som träffats regelbundet, väldigt intensivt de första åren för mer ”normalt” nu) läs mer här>>
• Sommarlovspraktikanterna (över 700 ungdomar fick sitt första sommarjobb) – läs mer här>>
• Cap-strategin antagen (40 miljoner till jordbruket med bl.a en reform av den ickeproduktiva åkerarealen, ca 500 ha, till produktiv) – läs mer här>>
• EU-programmen för entreprenörskap & innovation antaget och verkställt
• Skapande av Digitaliseringsenheten (en enhet i förvaltningen med ansvar att driva IT-utvecklingen) – Läs mer här>>
• Ansökan om partnerskap i Niis (X-road) – Läs mer här>>
• Skapat en jaktportal – Läs mer om det här>>
• Discgolfsatningen (i inledningen av pandemin drev jag igenom att €100.000 skulle avsättas för byggandet av en discgolfbana i varje kommun) – Läs mer om det här>>
• Störprojektet (samarbete med Guttorps fiskodling) – Läs mer om det här>>
• Attraktionskraftssatsningen (strategiskt arbete med att öka befolkningen på Åland i ett pågående två års projekt)
• Orklas huvudkontor på Åland – (mycket jobb i kulisserna) läs mer här>>
• Satsning på City Mariehamn – läs mer här>>
• Ax-ganskolmat i kommunala kök – läs mer här>>
• Skattegränsstrategigrupp – (arbetat för att behålla tvåstegsförfarandet och perodiseringen) – läs mer om det här>> (finns mer att göra)
• Skattegränsrådgivaren – (en fysisk person som hjälper företag & privatpersoner med förtullningsfrågor) Läs mer här>>>
• Flera lagändringar – (många är de lagar som jag presenterat men de två som varit roligast att förändra är affärstidslagen & jaktlagen
• Regelrådet – läs om det här>>
• Färdplanen för hållbar turism – levereras strax

De två häftigaste initiativen är dock de här:

• Grit:Lab – det initiativ som jag är mest stolt över att få varit med och dragit igenom. Det kommer förändra Åland på många sätt i många år framöver. Ny ansökningsrunda startar i december för antagning till augusti nästa år. Samtidigt som de ca 60 studerande som gått där två år nu utexamineras. Läs mer om det här>> & här>>
• Heart Aerospace – Samarbetet som förhoppningsvis kommer leda till att världens första kommersiella EL-flyg kommer att börja gå mellan Arlanda och Mariehamn år 2028 – läs mer om det här>> (mer info inom kort…)

Avslutningsvis kan jag konstatera att det enskilt största projekt jag fått vara en liten del av är den havsbaserade vindkraften. Den har potential och kommer att medföra oerhörda möjligheter för Åland. Jag hoppas verkligen att nästa lagting och regering kommer vara lika positivt och lösningsfokuserad som nuvarande när det kommer till denna historiska satsning.

Skrev några rader om hur jag ser på vindkraften i ett svar på en insändare till Toivonen.
Du hittar den här>>

Snart kommer någon annan inta min plats och bära ansvar över de områden jag fått förmånen att arbeta med. Ovanstående är några konkreta exempel på vad jag tillsammans med många fantastiska tjänstemän och kollegor fått vara med att förverkliga.

Svar på Jessy Eckermans fråga>>

Tack för frågan. Jag kan börja med att förvarna att mitt svar kommer bli ganska långt, för jag tänkte ta tillfället i akt och förklara hur den nya CAP-strategiplanen fungerar, är uppbyggd och framtagen samt berätta att den på inget sätt hotar ekoodlingen i framtiden på Åland. Utan tvärtom, den riktar in sig på att ge bättre verksamhetsförutsättningar och stimulerar till en mer marknadsanpassad ekologisk produktion.

Stödet för ekologisk odling ingår som en åtgärd i den gemensamma CAP-strategiplanen som från och med 2023 innehåller i princip alla insatser som är riktade till lantbruket i Finland och på Åland.

Tidigare ingick stödet i landsbygdsutvecklingsprogrammet som genomfördes helt och hållet i landskapets regi. Dessa åtgärder som tidigare ingick i LBU-programmet och nu i CAP-strategiprogrammet har under snart två decennier utarbetas i en speciell ordning i enlighet med EU:s regelverk.

Systemet eller modellen för skapandet av planen kallas för interventionslogik eller som man kanske mer i dagligt tal kan beskriva som att det man gör, skall hänga i hop med mål, och den generella strategin, i en röd tråd.

Som grund för arbetet utarbetas en omvärldsbeskrivning samt en behovsanalys som görs med utgångspunkt i en SWOT-analys. Dessa dokument tas fram i nära samarbete med de som är berörda av programmet, alltså de så kallade ”partnerskapet”. Det görs genom flera omgångar av höranden.

Framtagandet görs också med grund i utvärderingar som genomförts under tidigare programperioder i enlighet med det utvärderingssystem som fastställts för programmen. Utgående från de behov som kartlagts utarbetas sedan åtgärder som skall stöda EU:s gemensamma målsättningar och de lokala målsättningarna som landskapsregeringen satt upp.

Hela systemet granskas sedan av oberoende utvärderare som gör en förhandsutvärdering, samt av kommissionens personal som utgående från regelverket och EU:s målsättningar noga undersöker strategierna och åtgärderna som föreslås i programmet.

Utarbetandet av strategin och åtgärderna står därmed på en mycket stabil grund som ytterligare kompletteras av ett utvärderingssystem som används under programgenomförande för att mäta samt öka effektiviteten i genomförande av CAP-planen.

När det gäller den ekologiska odlingen så har den en lång tradition på Åland. Under tiden för den ekologiska produktionens utveckling har landskapsregeringen aktivt stimulerat odlingen med olika typer av arealstöd, med djurstöd (faktiskt flera år före Finland), gratis certifiering (något som fortsättningsvis är avgiftsfritt på Åland men som kostar i Finland), vi har haft specifika rådgivningsinsatser, förhöjda investeringsstöd och under en period bjöds också landskapets jordbruksegendomar ut till arrende endast för ekologisk produktion.

Utöver det så har olika initiativ tagits i form av flertalet arbetsgrupper med målsättningen att på olika sätt utveckla och förbättra den ekologiska produktionen. Dessa arbetsgrupper har verkat i olika konstellationer men alla kopplade till näringen och de faktiska ekologiska producenterna.

Utvecklingen av den ekologiska produktionen har varit god ur ett arealperspektiv. Som mest har nästan en tredjedel av den odlade arealen varit i ekologisk produktion på Åland vilket är en andel som är väldigt högt om man jämför med hur det ser ut runt omkring i Europa.

Däremot, och det här är viktigt, ur ett produktionsperspektiv har utvecklingen dock inte varit lika framgångsrik. De ekologiska produkternas andel av lantbrukets omsättning har bara varit dryga 3% de senaste åren.

Med ökade kostnader, inflation och en tuffare situation på marknaden samt ÅCA:s beslut att sluta med produktionen av ekologiska produkter så innebär det tyvärr en ytterligare minskning av intäkterna för den ekologiska produktionen.

Det har därför funnits ett starkt behov av att utveckla marknadsinriktningen av den ekologiska produktionen och därmed höja intäkterna från den producerade ekologiska arealen, dvs intäkter från sålda produkter.

Inriktningen på den åländska ekologiska produktionen har traditionellt varit vallbaserad. I certifieringen hos odlarna återkommer diskussionen mellan kontrollanterna och odlarna om behovet av bryta och förnya långliggande vallar. Orsaken till den höga andelen av improduktiva vallar i den åländska ekologiska produktionen är förmodligen beroende på att en del av den åländska ekologiska produktionen inte har ett produktionsmål utan det primära målet är maximerande av stödinkomsten för gården.

Landskapsregeringens målsättning under den här perioden är att höja produktiviteten inom den ekologiska produktionen. Under föregående period gjordes försök med att reglera vallodlingen men systemet skapade onödig byråkrati samt begränsade marknaden för avsättningen av vallen.

De miljöersättningar som betalas i CAP-planen baseras på en kalkyl. I kalkylen beräknas åtgärdernas utgifter i form av kostnader och inkomstbortfall. När det gäller ekologisk produktion så har under tidigare perioder en medelkalkyl använts för odlingsgrödor. Det betyder att kostnader och inkomstbortfall för ekologisk vall är betydligt mindre än vad kostnader och inkomstbortfall för exempelvis ekologisk spannmål.

Kalkylen för spannmål har så att säga subventionerat stödet för den ekologiska vallen. Vid utarbetande av CAP-planen 2023-2027 fattades beslutet att inte längre subventionera vallen utan målsättningen var att stimulera en mer marknadsanpassad ekologisk produktion.

Så istället flyttades medel över till det ekologiska djurstödet och stödnivån för produktion av ekologiskt kött som är den förväntade slutprodukten av huvuddelen av den ekologiska vallen.

Samtidigt togs alla restriktioner bort när det gäller vall-användningen och odlarna har nu i stället möjlighet att avsätta den ekologiska vall som inte används för egen del till den som betalar bäst oavsett om mottagande gård är ekologisk eller konventionell.

Ytterligare togs restriktionen bort om att minst halva gården skall vara ekologisk, för att göra det enklare för gårdar att inleda en övergång till ekologisk produktion. Den generella målsättningen från landskapsregeringens sida med den nya CAP-planen, men också med stödet till ekologisk produktion, har varit att förenkla och minska byråkratin vilket de nya reglerna definitivt bidragit till.

I debatten kring minskningen av vallstödet lämnades förslag om att bibehålla stödnivån men att i stället reglera odlarens växtföljd. Det är viktigt att komma ihåg att alla åtgärder och villkor måste kontrolleras och beredningen bedömde att sådana villkor ökar byråkratin, ökar antalet kontroller på gården samt minskar odlarens egna möjligheter till flexibilitet i odlingen som påverkas av många faktorer som väder, tillgång till utsäde, djurantal och annat som kan förändras på gårdsnivå från år till år.

Mottagandet av den här ändringen har varit generellt positiv hos de producerande ekologiska gårdarna. Mottagandet har varit mer negativt hos de producenter där produktionen av produkter är låg eller t.o.m inte förekommer alls.

Landskapsregeringen vet att vallen är ett viktigt element i växtföljden för en ekologisk gård och den är också viktig i ett miljömässigt perspektiv både gällande klimatet som en kolsänka och för vattenkvaliteten som upptagare av näringsämnen.

Avgörande för båda dessa ändamål är att det behöver vara en vall som är produktiv och av god kvalitet som har en god tillväxt och som förnyas regelbundet. Detta har inte varit fallet för en betydande del av den ekologiska vallen i tidigare system.

Effekterna av ändringen kommer att utvärderas noggrannare längre in i programperioden men med utgångspunkt i de siffror som vi har tillgängliga nu så ser vi inga dramatiska effekter. Antalet ekologiska odlare har minskat från 88 som söker stöd till 77 vilket är procentuellt ungefär i paritet med minskningen av antalet ansökningar om arealstöd i stort.

Vi kan också konstatera att det, än så länge, slutar fler ekologiska lantbrukare i Finland än vad det gör på Åland. Lantbruket har under många år karaktäriserats av en process av strukturutveckling och en stadig minskning av producenter. Vid periodbyte är det alltid en något större minskning eftersom det är ett bra tillfälle att sluta när avtalsperioder upphör.

Gällande arealen så har ekologisk produktionen minskat med ca 500 ha från 3 139 till 2621 vilket inte heller kan anses som dramatiska siffror i jämförelse med hur det ser ut i omvärlden och hur marknaden för ekologiska produkter ser ut just nu.

Avslutningsvis så vill jag säga att den bedömningen LR gjort hittils är att vi med det nya programmet kommer erhåller liknande miljönytta som i det tidigare för en lägre samhällskostnad samtidigt som vi minskat byråkratin och eventuellt bidragit till att frigöra en del odlingsmark för en ökad livsmedelsproduktion vilket är viktigt i en tid då försörjningsberedskapen åter aktualiserats som en av jordbrukets viktigaste uppdrag.

Lekte lite med några Ai verktyg i helgen. Ett där jag klonade rösten på mig själv>> och ett annat>> där jag animerade en Ai-genererad bild och bifogade den ljudfil jag haft programmet att klona. Texten tog jag ifrån ett tal jag höll nere i Bryssel till 9 junifirandet.

Det tog inte mer än några minuter att fixa till det här klippet och skulle man justera, kalibrera och fixa lite till på klippet kunde det bli ännu bättre. Lite lustigt att höra sig själv prata bättre engelska än jag själv gör.

Måste göra en test till. Här med ett vanligt foto på mig och med en lite annan text om några fördelar med att flytta till Åland. Ska bli spännande att följa utvecklingen de kommande månaderna/åren och när den klonade rösten kan prata svenska. Torde inte vara för långt borta.

För två år sedan gjorde jag grunden till garaget på Lugne. Efter det har inte mycket hänt. Jag bestämde mig i våras att den här sommaren skall garaget åtminstone bli regntätt före hösten. För att lyckas med det tog jag inte i bruk båten eller motorcykeln. Idag är det början av augusti och jag har kommit en bit på vägen. Jag har uppskattningsvis cirka 10 dagar kvar innan utsidan är klar men problemet är att semestern är slut om några dagar. Men nog skall allt vara klart innan hösten formellt intar ön. Vilket väl är 1 september.

Vill du se vad som hänt sedan början av och de senaste veckorna hittar du de sex korta filmer jag gjort nedan.