Nu är torskfisket på Åland igång igen. Från och med idag är det möjligt för några av våra torskfiskare, som skrivit ett avtal med landskapsregeringen, att åka ut och fiska torsk på ett lagligt sätt igen. Det förutsätter dock att de tar på sig ansvaret att utföra en hel del mätning, vägning, räkning och leverera ett visst antal inälvor för analys naturresursinstitutet LUKE.
Det har rapporterats stora nedgångar av det östra beståndet av torsk i Östersjön och med det även tagits beslut (oktober 2019) om att det inte kommer bli något riktat fiske på beståndet år 2020, vare sig i Finland eller Sverige. Skrev lite om det här>>
Samtidigt har torsken i de finska vattnen söder om Åland rapporterats vara i relativt god kondition. Orsakerna till detta är inte kända. Vad vi vet är att torsk i östra Östersjön är kraftigt infekterad av levermaskar. Konditonsfaktorn och tillväxten av den östra Östersjötorsken är mycket låg, delvis på grund av levermask och brist på lämplig föda.
Tiaminhalt i levern hos torsk kommer även analyseras. En studie om detta ämne som publicerades tidigare i år (Engelhardt et al., 2020) visade att torsken i södra Östersjön har en allvarlig tiaminbrist. Ytterligare forskning behövs för att förstå mekanismerna bakom denna störning och för att fastställa om detta också inkluderar torsken i Ålands hav.
Det finns en viss indikation på att torsk som lever nära Ålands hav fortplantar sig och att de således kan ha kläckts i den norra delen av Östersjöns huvudbassäng, nära Gotland eller t o m norr om Gotland (Bergström et al. 2015).
Detta skulle betyda att åländsk torsk kan ha en populationsdynamik skilt från den östra torsken i södra Östersjön. Det här vill vi också ha mer kunskap om. ICES-trålundersökning som ligger till grund för ”stop-beslutet” täcker inte vårt område, och därför saknas kunskap om torskbeståndet i Ålands hav.
Det finns ett behov av ett provtagning- och datainsamlingsprogram för att samla in information om dessa frågor. Detta kan förverkligas i det forskningsprojekt som kommer utföras tillsammans med våra lokala fiskare, Ålands landskapsregering och Finlands naturresursinstitut (Luke). Programmets huvudsyfte är att samla in data om bland annat torskens längd, vikt, kondition, föda och förekomsten av levermaskinfektion. Resultatet kommer senare att jämföras med publicerade resultat från andra håll i Östersjön.
Forskningsfisket pågår under alla månader fram till den sista december och sålunda kommer den torsk som fångas även kunna säljas i åländska restauranger och butiker under hela året.
Detta forskningsprojekt har alltså flera uppsidor, förutom att vi kommer lära oss mer om den ”åländska” torsken så. får våra åländska fiskare, fiska. Med det får våra restaurangerna återigen möjligheten att sälja god och servera en god råvara och självstyrelsen kommer till användning på det sätt den var tilltänkt från början.
Att göra gott för oss ålänningar.
Fredrik Karlström 