Diagrammet nedan illustrerar konkurserna (och den berörda personalen) på Åland åren 2003–2020. År 2019 var antalet konkurser endast 15 stycken, men det som kanske förvånar ännu mer är hur få konkurser det var under pandemiåret 2020. Preliminärt var de bara tio (!) stycken, alltså färre än år 2019. Detta trots en historisk tidsepok med 15% BNP tapp på Åland och den högsta arbetslösheten i mannaminne. (Enligt preliminära uppgifter har det inträffat två konkurser under de första tre månaderna år 2021, så trenden att företagen överlever pandemin håller i sig).
Hur kommer det sig?
Det finns säkert flera anledningar till det. Både tur, skicklighet, hårt arbete och envishet. De senaste 18 månaderna har inte liknat något vi tidigare sett med stängda gränser, mängder av restriktioner och en enorm osäkerhet i hur framtiden kommer bli.
En orsak, tror jag, varför vi sett så få konkurser handlar om att de företag/branscher som drabbades hårdast av pandemin drastiskt minskade sina kostnader, permitterade personal och gick i ”dvala” för att överleva. Men jag är också övertygad om att stöden som erbjudit företagen på Åland verkligen gjort skillnad. På Åland har företag haft fler/mer möjlighet till stöd än motsvarande företag i Finland. Här kommer en sammanställning som jag delgav finansutskottet under mitt hörande förra veckan.
Likviditetsstödet
- Landskapsregeringen (LR) har hittills beviljat €7.300.000 i likviditetsstöd.
- LR har förordat lånegarantier om €8.800.000.
Ovanstående stöd har till den största andelen beviljats logi/hotell och restaurangverksamheten samt transportsektorn.
Kostnadsstödet
Under normala tider sköter/finansierar vi på Åland stöden som kanaliseras till våra företag. Men under pandemin när undantagsförhållandet rådigt i landet har vi överenskommit med Finland om att åländska företag även skall kunna söka kostnadsstöden som statskontoret beviljat i fyra omgångar. Det totala beloppet som beviljats i stöd till åländska företag, i en eller flera omgångar, uppgår till ca €6.150.000
Dessa två stödsystem (likviditetslånet/bidraget samt kostnadsstöden) är jag övertygad om att är en av förklaringarna till varför vi idag ser att företagen klarat sig bättre än vi befarade i inledningen av pandemin.
Stängningsstödet
Förutom kostnadsstödet kunde även åländska restauranger som tvingades stänga sina verksamheter även söka ett specialstöd. Det gjorde 15 stycken och de erhöll totalt ca €300.000 för den tiden.
Företagare som lyft arbetsmarknadsstöd
Förutom ovanstående stöd har vi även haft ca 290 företagare som lyft arbetsmarknadsstöd ifrån AMS. Fortfarande idag är det ungefär 135 stycken företagare som lyfter det stödet (vilket de kan göra fram till sista november). Totalt har nästan €3.000.000 utbetalats i arbetsmarknadsstöd till företagare under pandemin.
75 % av lönekostnaden och starta egetstödet
Förra året införde vi även en möjlighet för företag att återta eller nyanställa personer med ett 75 procentigt lönestöd. Totalt har 92 personer anställts med hjälp av det, enligt de bestämmelser som gällde t.o.m. 30.6.2021. Enligt de bestämmelser som gäller nu (1.9.2021-31.5.2022) har hittills ytterligare några personer anställts.
Sedan 1 november 2020 tills idag har ca €500 000 utbetalats i sysselsättningsstöd för anställning inom näringslivet. Därtill kan nämnas att 26 personer beviljats sysselsättningsstöd för start av företagsverksamhet under den tid det temporära tilläggsstödet har gällt. Till en kostnad om ca €190.000.
Ytterligare insatser vi gjort
- Utbetalat totalt ca €9.500.000 i grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd år 2020 (4,1milj år 2019)
- Förhöjt det temporärt tilläggsstödet till permitterade/arbetslösa om €30 per dag (1.4-30.6.2020).
- Möjliggjort sommarpraktikanter i två omgångar (ca 700 ungdomar) ca €700.000
- Dubblerat antal högskolepraktikanter
- Stöd till Ålands Näringsliv & Företagarna på Åland
- ca €4.000.000 under två år till Visit Åland för marknadsföring av Åland i Finland
- Extra stöd till kulturlivet – ca. €300.000
- ”Discgolfsatningen” – ca. €100.000
Vi har även haft extra insatser till lantbruket och fiskerisektorn. Samt fortsättningsvis finansierat alla de ”normala” insatser som vi gjort via det nationella finansieringsmomentet och våra EU-fonder.
Jag är övertygad om att jag ”missat”/inte fått med alla de insatser vi gjort under året i den här snabba sammanställningen, för det har varit mer än ett normalt år för näringsavdelningen.
Nu när vi äntligen börjar gå mot en normalare vardag minskar dock inte arbetet på avdelningen utan snarare tvärtom. Det intensifieras. CAP-strategiplanen för lantbruket skall färdigställas, de övriga EU-fonderna likaså och nästa stora insats som jag hoppas min/vår medverkan skall bidra med en förändring, det har med skattegränsen att göra.
Det digitaliserade förtullningsförfarande som de finländska myndigheterna implementerat 1 september i år måste förenklas. Det nya systemet, förutom att det har ett antal buggar, har visat sig innebära en stor ökad administration och därmed kostnad för åländska företag som inte står i proportion till den information som hämtas från systemet eller för att efterleva tull- och skattereglerna.
Ärendet ägs av finansavdelningen men eftersom det rör en så stor del av vårt näringsliv behöver alla krafter samlas kring målsättning att utforma förslag som medför minsta möjliga byråkrati baserade på erfarenheter hos de åländska företagen. Den åländska ekonomin är baserad på handel med omvärlden och fokus måste vara att underlätta gränsöverskridande affärer.
Återkommer lite längre fram hur arbetet fortskrider i skattegränsstrategigruppen.
Fredrik Karlström 