Några rader om Toivonens insändare

Publicerat: 12 januari, 2023 i Personligt

Stephan Toivonen inlägg både i lokalmedia och i lagtinget har de senaste åren kretsat mycket kring flyktingar/invandring, klimatskepticism och vaccinmotstånd. Men den senaste tiden har det mesta handlat om hans motstånd mot den havsbaserade vindkraften. Med källor så som ”norrmän på Youtube hävdar” och allmän skrämselpropaganda om allt från döda kor, infraljud, demens och microplaster försöker han göra allt han kan för att återigen få tillräckligt med röster för att få en plats i lagtinget i höst.

Hans parti snubblade, med några få rösters marginal till godo, över mållinjen år 2019 och fick ett mandat i lagtinget. Hur det går i valet i höst vet vi om dryga nio månader men jag kan konstatera att valkampanjen är i gång och Stephan har hittat sin nisch som han kommer gå till val på. Det har han givetvis sin fulla rätt att göra men jag hoppas ålänningarna röstar på partier/personer som har en vision, vilja och driv att utveckla Åland.

Idag slår han rallarsvingar i tidningen bland annat mot Ålandsbanken, Wiklöf, media och mot mig. Jag brukar inte svara på insändare men jag tänkte skriva några korta kommentarer med tanke på rubriken. 1000 kor, Fifax och vindkraften.

1000kor var ett projekt som utgick ifrån ÅCA:s behov och önskan av flera kor och mera mjölk på Åland. https://svenska.yle.fi/a/7-733864 Det var alltså näringens eget önskemål om mera fokus och strategisk satsning på unga mjölkproducenter, större gårdar och mer mjölk som var drivkraften och utgångspunkten. Detta för att täcka det då stora behovet av åländska mejeriprodukter som marknaden utanför Åland efterfrågade.

Det här var för tio år sedan, alltså år 2012/13 strax före Rysslands annektering av Krim år 2014. En annektering som i sin tur sedan resulterade i kraftiga sanktioner ifrån väst som direkt påverkade vårt lantbruk enormt. Jag kan konstatera att mjölknäringen har haft det kämpigt sedan dess men om inte satsningarna som gjordes de följande åren hade gjorts, är jag inte övertygad om att vår mjölkproduktion och ÅCA hade överlevt till idag. Så 1000kor-projektet var en vision, en inriktning och satsning på framtiden, önskad av branschen själv. Jag tog emot stafettpinnen och gjorde vad jag kunde. Här>> skrev jag lite om 1000kor-projektet år 2015.

Fifax är även det ett projekt som jag som näringsminister stöttat på olika sätt under åren och jag hoppas fortfarande att det kommer att bli en lyckad investering för alla de aktieägare som trott på projektet. Det här>> skrev jag i ett inlägg år 2014 om satsningen som det åländska näringslivet och flera entreprenörer låg bakom. När det kommer till ”skattemedel” som Toivonen pekar på i det projektet handlar de pengarna till största delen av finansiering ifrån Europeiska Havs och fiskerifonden (pengar som alltså EU var med och delfinansierade). Faktum är att i förhållande till det privata investerade kapitalet i Fifax är de offentliga medlen i projektet betydligt lägre än i de flesta andra investeringsprojekt landskapet är medfinansierare av.

Det man måste komma ihåg i det här fallet är att utan privata entreprenörer, riskkapitalister och personer med mod, vilja och framtidstro hade inte ca 25 personer haft jobb de senaste åren, då hade inte bygg/el/ventilationsföretag haft full sysselsättning under flera år och alla kringeffekterna kring bolaget hade inte uppstått. Fifax är inget projekt jag hittat på eller drivit på skattebetalarna bekostnad, utan ett projekt LR stöttat, likt så många andra investeringar vi gjort under åren. Fifax är ett modigt projekt som jag hoppas kommer lyckas. Bygget kostade ca 20 miljoner och totalt har det investerats ca 60 miljoner euro av mestadels privata investerares kapital. Bolaget har även börsnoterats (något som inte hör till vardagen på Åland) och även om kursen just nu är låg i förhållande till introduktionspriset är inte inte det något unikt för Fifax, utan precis så en marknad och börs fungerar.

Så till vindkraften. Jo jag är en förespråkare och tror att möjligheterna med den havsbaserade vindkraften kan bli ett nytt ben för Åland att stå på. En satsning som skapar jobb, investeringar, nya industrier och kan skapa förutsättningar för att vi även i framtiden skall kunna ha bra sjukvård, skolor, vägar, offentlig service och kommunikationer. Vi kan inte ta förgivet att vår höga standard på Åland kommer fortsätta av sig självt utan att vi gör något.

Ålands välstånd har byggts på hårt arbete, investeringar och företagsamhet. Allt började med vindkraft och segelfartygen för dryga 100 år sedan. Ur den utvecklades bank och försäkringsbranschen på Åland, därefter tog rederiverksamheten fart på 50/60-talet och på 70-talet föddes den industri vi ser idag. För dryga 20 år sedan lyckades några av våra IT-företag skapa grunden till det IT-kluster vi ser idag, men var är nästa framtidsnäring och utvecklingsfas för Åland? Var är nästa stora potential? För mig är det den havsbaserade vindkraften. Jag har svårt att se något som ens kommer i närheten.

Givetvis finns det många frågor ännu som behöver besvaras och helt självklart skall effekterna av satsningarna komma alla ålänningar till godo. För mig är ”affärsmodellen” alltså hur Åland tjänar pengar på detta helt avgörande. Det är våra gemensamma vattenområden det handlar om men det är även vårt gemensamma välfärdssamhälle som vi måste värna, utveckla, hantera och framförallt finansiera!

Vi ser redan idag effekterna med att två bolag har etablerat sig här med ökade övernattningar, nya arbetsplatser och internationella investeringar som följd. Det sista är något vi annars inte är bortskämda med på Åland. Förhoppningsvis är dessa två bolag bara början. Jag tror att om vi sköter våra kort rätt så lägger vi nu grunden för på de kommande 100 årens välstånd. Men det sker inte av sig självt och välståndet, vår offentliga service och det goda samhälle vi lever i är inget självspelande piano som vi kan ta för givet. Att bibehålla den service, omsorg, vård och skola vi är vana med kräver investeringar, nya innovationer, nya idéer och att nya/fler människor flyttar till vår ö. Och det kräver nya pengar utifrån.

Just nu är det här vår möjlighet i historien att säkerställa både grön omställning men framförallt en ekonomi på Åland som gör att vi kan fortsätta vara ett levande attraktivt samhälle med framtidstro och god service. Verkligheten stannar inte upp, antingen är vi med, eller så står vi på sidan om och ser möjligheterna passera. Men att bara fortsätta och tro att allt, alltid kommer vara som det varit, fungerar inte längre.

Det välstånd vi är vana med, är inte en självklarhet. Idag fick vi i landskapsregeringen en rapport presenterad av professor Edvard Johansson om äldre, behovet av vård och ekonomi. Vi vet att vi alla blir äldre och lever längre, men vi vet också att någon/eller något måste betala för det. Vem skall stå för de ökade kostnaderna för ÅHS, omsorgen i kommunen och våra pensioner? Jag tror vindkraften är ett av svaren på den stora frågan. Hur tänkte du Stephan finansiera demokratin, självstyrelsen, välfärden och det vi behöver finansiera gemensamt i framtiden? Vi kan inte alla få vår lön ifrån skattebetalarna och bosätta oss i Portugal.

kommentarer
  1. Rhoda skriver:

    Bra skrivet Fredrik hälsar Christian från Kökar

    Gillad av 1 person

  2. AndersG skriver:

    Ungerbar slutläm Frille!

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s