Foderlagstiftning

Publicerat: 13 december, 2021 i Personligt

Presenterade ett förslag till ny foderlagstiftning idag. Ungefär det här sa jag.
Herr Talman,
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag genom vilken rikets foderlag, med vissa avvikelser, görs tillämplig på Åland. Förslaget innebär att den nuvarande landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av foderlagen upphävs, och att den här blir gällande i stället.

https://lagtinget.ax/arenden/ny-blankettlag-om-foder-50686

Med detta uppdateras lagstiftningen inom området i fråga på ett kort, koncist, klart och ändamålsenligt sätt. Lagförslaget innehåller även reglering av rikslagstiftningsnatur från vilken det inte det finns möjlighet att avvika. Foderlagen handlar dessutom till stor del om hur berörda förvaltningsmyndigheter ska förfara för att lagen ska kunna verkställas.

Allt detta, inklusive det faktum att man på Åland sen tidigare valt att använda sig av blankettlagstiftningstekniken inom det här rättsområdet, som reglerar hanteringen av foder, gör det mest rationellt att även fortsättningsvis använda sig av nämnda lagstiftningsteknik.

Den föreslagna landskapslagen innebär att regelverket blir tydligare och övervakningen smidigare, samtidigt som en hög fodersäkerhet bibehålls. Uppdateringen enligt förslaget innebär att det åländska regelverket tydligare motsvarar den gällande EU-lagstiftningen samtidigt som det bättre korresponderar med utformningen av övrig lagstiftning rörande olika segment inom livsmedelskedjan.

En funktionell foderlagstiftning och tillsyn bidrar även till att foderföretagarna kan konkurrera på jämbördiga villkor, något som i förlängningen främjar utvecklingen och produktionen av kvalitetsfoder

Den numera i riket upphävda men ännu på Åland tillämpade äldre foderlagen trädde i kraft den 1 mars 2008. Den gäller foder, foderföretagare och tillsyn inom alla stadier i produktions-, tillverknings- och distributionskedjan för foder, från primärproduktionen av fodret tills det släpps ut på marknaden och används. Den äldre foderlagen innehåller bestämmelser om bl.a. allmänna krav på kvalitet, märkning och förpackningar samt krav som gäller verksamhetsutövning inom foderbranschen, till exempel i anknytning till registrering och journaler.

Lagen ifråga innehåller också bestämmelser om tillsynsmyndigheter och deras uppgifter, om laboratorier samt om tvångsmedel och påföljder. Eftersom den äldre foderlagen, innan den upphävdes den 1 januari 2021 ändrats nio gånger på grund av nationella behov,

har en ny foderlag i riket trätt i kraft den 1 januari 2021.

Målet med foderlagen är att göra regelverket tydligare och övervakningen smidigare, samtidigt som en hög fodersäkerhet bibehålls. Foderlagens syften är till centrala delar desamma som i äldre foderlagen.

Med denna presentation överlämnar jag sålunda blankettlagen om foder, vördsamt till lagtinget

Cap-strategiplanen

Publicerat: 7 december, 2021 i Personligt

Idag tog vi beslut i regeringen gällande Ålands interventioner (åtgärder) som ingår i Finlands GJP-plan (Cap-strategiplan/LBU-program, kärt barn har många namn) för åren 2023-2027. Beslutet är baserat på ett arbete som pågått sedan våren 2019 tills idag och är framtaget utifrån en behovsanalys, genom en öppen process, i samarbete med alla de som berörs av programmet.

I korthet kan man säga att det nya programmet som börjar år 2023 är en fortsättning och utveckling av det nuvarande LBU-programmet med givetvis några större och fler mindre ändringar. Investeringsstöden kvarhålls på en hög nivå, startstöden till unga lantbrukare likaså och därtill är de största förändringarna i korthet, eller riktningen för programmet, de här:

– Storsatsning på djurens välfärd
– Mindre byråkrati / förenklad administration och fokus på produktivitet
– Satsning på ekologisk djurproduktion och ekologiska produkter

Dryga 40 miljoner euro för en fortsatt möjlighet för hela näringen (livsmedelsindustrin inkluderat) att utveckla konkurrenskraften, för många år framöver. Här nedan finns en länk till det dryga 100 sidor långa dokumentet>>

Grit:lab ambassadör

Publicerat: 1 december, 2021 i Personligt

Under en mandatperiod är det några saker som sticker ut och som man kan titta tillbaka på efter några år och säga -”Här gjorde jag skillnad” Grit:lab är en sådan sak.

Jo, jag är lite stolt över det redan nu och tror ärligt att det kommer göra en stor skillnad för många människor, företag och framförallt samhället Åland. Jag har skrivit om det tidigare men idag är en viktig milstolpe i projektets historia. Idag öppnar det första kognitiva online testet som avgör om sökanden kommer vidare till nästa steg i uttagningen. Jag hoppas och tror att vi fram tills stängningen den 22:a februari kommer ha flera tusen sökanden.

De 150 personer (oavsett utbildning, härkomst, kön, bakgrund) som presterar bäst resultat under det ca två timmar långa testet kommer erbjudas att komma till Åland under april/maj nästa år (i två omgångar/fyra veckor åt gången) för att där fortsätta utmaningen att erhålla en av de 50 platser som erbjuds i augusti.

Gjorde ett spontant inlägg på min knagglig engelska idag för att uppmärksamma ansökningsöppnandet. Orsaken varför det blev på engelska är att det är engelska utbildningen kommer gå på och den är öppen för alla, överallt, att söka. Dela gärna informationen till den du tror skulle vilja vara med om en resa som kommer bli utöver det vanliga. En resa som kommer förändra, mycket.

Budgetdebatt i lagtinget 2021

Publicerat: 17 november, 2021 i Personligt

Idag går vi in i den tredje dagens budgetdebatt i lagtinget. Jag har varit med om ett antal budgetdebatter under mina år i politiken. Både som minister, i opposition och som ledamot som stöder regeringsblocket. Skiljer den här debatten mycket ifrån tidigare debatter?

Det skulle jag inte säga.

Ganska samma sak som tidigare. Regeringen lägger ett förslag, oppositionen skriver ett 30-tal motioner, varav flera slår in öppna dörrar (och ärligt talat inte har så mycket med budgeten att göra) och sen följer ca 25 timmar av debatt, diskussion, konfrontation, frustration, besvikelse, något skratt, någon felsägning och lite trötthet.

I korthet så anser oppositionen att vi både sparar för lite, eventuellt lånar för lite, (eller mycket) och satsar för lite, (eller för mycket). Samtidigt.

Det som dock skiljer lite från tidigare år är att Obunden Samling, Ålands Framtid och en ledamot i vårt eget parti är skeptiska till lagda förslag av regeringen. De tycker det sparas för lite och är fullständigt emot att landskapet skall låna pengar, oavsett om det behövs eller inte. Något jag kan tycka är lite märkligt.

Vi är just på väg ut ur (förhoppningsvis) den värsta tiden i Ålands historia, efter andra världskriget, där vi har använt alla resurser för att få samhället, människorna och företagen att överleva den pandemi som drabbat världen hårdare än något annat.

Det lyckades vi med.

Det är klart det har kostat, men hade det varit bättre att inte vidta alla de åtgärderna, sparat 30 miljoner och inte gjort det, men haft överstor likviditet och en budget i balans just nu? Nej, jag tycker inte det. Vi har gjort rätt. Alternativet hade varit betydligt värre.

Nu tror jag inte att deras utspel kommer påverka innehållet i budgeten särdeles mycket i slutändan men det försvagar regeringens position, ger en svag bild av regeringspartierna och är ett själviskt, egoistiskt utspel som lyfter jaget framom laget. Det ger rubriker i tidningen, men det bygger inget samhälle. Men så är det. Inte mycket att göra något åt. Stöder inte en majoritet förslaget, faller det i lagtinget. Det är så demokratin fungerar.

Nu tror jag inte det kommer gå så långt för precis som jag inledde det här inlägget med så har jag varit med förut. Strax före jul (och ibland just för avslutningen i juni) brukar det uppstå en ”kris” i lagtingsbyggnaden. Någon är upprörd över något som någon har sagt, gjort eller inte gjort och frustrationen stiger. Sen kommer julen, ledamöterna går hem på en månads ledigt och kommer tillbaka några veckor innan sportlovet och så är allt glömt. Och så börjar det om igen. Så har det varit de flesta år i över 20 års tid som jag varit med och så kommer det säkert vara många gånger framöver också.

Hur som. Om jag skall säga något kort om den budgetdebatten såhär långt så är det jag inledde mitt anförande med.

-”När jag lyssnar på oppositionens gruppanföranden och delar av majoritetsblockets inlägg så målas en bild upp av Åland som ett samhälle i kris, ett samhälle på branten till avgrunden, ett samhälle där inget görs av landskapsregeringen och inget händer.
Jag delar inte den bilden.
Det framförs att näringsministern bara jobbar med jordbruksfrågor och inte bedriver någon aktiv näringspolitik förutom det. Det haglar politiska flosklerna om strukturella reformer, grön omställning, skapa förutsättningar, satsa på innovation, utveckla näringslivet, bredda skattebasen och minska på byråkratin samtidigt som rallarsvingar viner. Ibland från höger och ibland ifrån vänster.
Det känns som att uttalanden görs mest för att få rubriker, citat och utrymme i de lokala dagstidningarna. Inte för att bygga ett bra samhälle ännu bättre.”

Vill du höra hela inlägget och efterföljande repliker finns anförandet här:

Fortsättning följer

Ålands Strukturfondsprogram 2021-2027

Publicerat: 27 oktober, 2021 i Personligt

Byråchef Susanne Strand, Finansieringshandläggare Tomas Fellman och Avdelningschef Linnéa Johansson presenterar Ålands strukturfondsprogram samt Interreg Central Baltic Programme för åren 2021 – 2027. Ställ frågor och kom med dina synpunkter.

Pressmeddelande om Skattegränsen

Publicerat: 14 oktober, 2021 i Personligt

Skattegränsstrategigruppen

Varje vecka har den nya skattegränsstrategigruppen under minister Karlströms ledning träffats och diskuterat den uppkomna situationen i vilken de åländska företagen nu befinner sig. Ålands landskapsregering har tillsammans med Ålands näringsliv och företagarna på Åland kartlagt de uppkomna problemen som förmedlats vidare till de berörda riksmyndigheterna.

I skattegränsstrategigruppen väcktes även tanken på att en skattegränslots skulle anställas för att hjälpa företagen att hantera regelverket. Detta eftersom det skulle ha en omedelbar effekt för berörda företag. Ålands näringsliv kontaktades och VD Jan-Erik ”Jenki” Rask utredde direkt frågan vidare. Det hela ledde till att en av tullens anställda nu kommer att vara tillgänglig under hösten vid Ålands Näringsliv med att hjälpa företagen rätt i de nya systemen.

Därtill ser gruppen på vilka möjligheter till förenklingar som är möjliga att genomföra inom ramen för nu gällande EU-rätt.

Landskapsregeringen har även varit i kontakt med Finansministeriet

Landskapsregeringens målsättning är att skapa goda förutsättningar för företagande genom en så smidig handel som möjligt mellan åländska och finländska företag samt med företag i omvärlden. Det system som införts från 1.9.2021 är inte proportionerligt sett till kostnaderna i förhållande till nyttan och hämmar möjligheterna till goda handelsförbindelser både för åländska och finländska företag.

Landskapsregeringen är villig att se över hela systemet tillsammans med finansministeriet genom att en gemensam skattegränsgrupp med representanter från finansministeriet, skatteförvaltningen, tullen, finländska företag, Ålands landskapsregering, Ålands näringsliv och Åland Post upprättas.Uppgiften för gruppen skulle bland annat kunna vara att se till attde förenklingar som kan göras inom ramen för gällande regelverkblir genomförda men även att på längre sikt hitta lösningar som gör att skattegränsen blir så osynlig som möjligt.

Ålands landskapsregering föreslår även bland annat följande åtgärder i detta skede i nuvarande system som infördes 1.9.2021:

• Användningen av det elektroniska tulldeklarationssystemet skjuts upp och används inte före systemet är funktionsdugligt, buggarna är lösta och tydliga anvisningar uppgjorts samt en informationsinsats till företagen genomförts.

• 10-dagars tidsfristen i tvåstegsförfarandet förlängs till 30 eller 45 dagar.

• Tullens och skatteförvaltningens anvisningar förbättras och koordineras så att en enhetlighet uppnås samt en gemensam anvisning eller handbok utges vad gäller handel med Åland (detta behövs även för finländska aktörer för att handeln med Åland inte ska bli lidande).

• Periodförtullning och samlingsdeklaration godkänns som alternativ till en förtullning per leverans.

• Kravet på verifieringskedjan tas bort alternativt bör fakturan, om en periodförtullning om 30 eller 45 dagar är möjligt, fungera som underlag och verifikat vid slutlig tulldeklarering och i bokföringen.

En dialog pågår för närvarande med finansministeriet och parallellt med det undersöker Ministerrådet Anton Nilsson närmare hur andra områden som står utanför EU:s harmonisering av indirekt beskattning hur deras handeln med EU i praktikenfungerar.

Fifax – börsnotering

Publicerat: 12 oktober, 2021 i Personligt

Idag klockan 16:00 stänger teckningsperioden för det offentliga erbjudandet i emissionen av aktier i Fifax på Nasdaq First North Grow Market i Finland. Om planerna lyckas är det första gången på flera decennier som ett nytt börsbolag uppstår på Åland. Det blir ”vårt” tredje noterad bolag efter Viking Line och Ålandsbanken (jo, jag vet att Birka även var listat på börsen men som vi alla vet köptes det ut av Rederiaktiebolaget Eckerö).

Den landbaserade fiskodlingen i Eckerö är något jag jobbat mycket för politisk under en lång tid. Det var faktiskt ett av de första stora projekten som dök upp och påbörjades under min period som minister år 2011. Resan som bolaget har färdats sedan idén till den förhoppningsvis fulltecknade noteringen idag har varit långtifrån enkel och varit kantad av många utmaningar.

Två glada personer. Helmet Capitals Pentti Kulmala och undertecknad

Trots alla motgångar har färden framåt ändå fortsatt. För nästan exakt sju år sedan (den 23 oktober 2014) fick jag vara med om en stor milstolpen i bolagets historia. Nämligen när bygget i Eckerö inleddes. Här>> kan du se några bilder och läsa mer om det.

Det har varit en lång resa för bolaget där många människor har lagt ner oerhört med tid, engagemang och kapital. Jag hoppas verkligen när klockan slår 16:00 i eftermiddag att det är klockslaget som innebär nästa historiska positiva punkt för den landbaserade fiskodlingen på Åland och för alla som bidragit på olika sätt för att förverkliga detta enorma projekt.

För oavsett hur det går så kvarstår faktum. Hittills har många tiotals miljoner euro investerats i projektet, fiskproduktionen har skapat ca 20-talet årsarbetsplatser i tio år, kompetensen och den tekniska kunskapen om landbaserad fiskodling har utvecklats enormt och fabriken är fastgjutna i berggrunden i Eckerö. Den kommer inte flyttas därifrån. Vi vet också att vi människor behöver äta varje dag och vi behöver äta mer fisk.

Väl kämpat Samppa Ruohtula. Jag vet hur hårt du har arbetat de senaste två åren för att komma dit där ni är idag. Jag ser verkligen fram emot fortsättningen och önskar alla er som investerat eller kommer investera stort lycka till i framtiden.

Ålands jaktportal

Publicerat: 11 oktober, 2021 i Personligt

Idag lanserade vi formellt Ålands nya digitala jaktportal. Här börjar resan med det digitala jaktkortet och alla de möjligheter, effektiviseringar och fördelar det innebär. Christoph, Tommy och Roger berättar här ovan hur den nya jaktportalen fungerar, ser ut och hur den kommer fortsätta utvecklas. Vilka tjänster den innehåller just nu men även vad som kommer erbjudas framöver. Följ gärna resan framåt för att se hur de tillsammans med gänget i digitaliseringsenheten utvecklar den nya jaktplattformen.

Lanseringen skedde på näringsavdelningens Facebooksida (men även på mina sociala medier)
Du kommer direkt till jaktportalen om du går hit>>

CAP-strategiplanen 2023-2027

Publicerat: 5 oktober, 2021 i Personligt

Imorgon klockan 08:00 kommer jag hålla i en diskussion med Landskapsagronom Sölve Högman och ÅPF:s ordförande Birgitta Eriksson-Paulsson om utkastet till ”Åtgärder som skall ingå i Finlands CAP-strategiplan som regionala interventioner”

Alltså i korthet LBU-programmet för åren 2023-2027 (även om det inte längre heter LBU-program).

Det är ett utkastet som skall gå på remiss till alla berörda parter som under oktober kan komma in med förslag, tankar, åtgärder och ändringar. Utkastet innehåller bland annat övergripande målsättningar, prioriteringar och behovsanalysen som är gjord, samt givetvis en finansieringsplanen. Utkastet är framtaget av oss på näringsavdelningen i nära samarbete med våra finska kollegor och det vi föreslår att skall ingå i Ålands regionala del i Finlands CAP-strategiplan. Den presenteras imorgon på Jordbruksbyråns Facebooksida men även på min LinkedIn sida, mitt Twitterkonto, min Facebooksida, på min Youtubekanal och även här på frille.com för er som inte har Facebook.

Varför på så många olika plattformar kanske du undrar. Varför inte svarar jag då 🙂

Välkommen med imorgon

Skattegränsen – svar på Nyans ledare

Publicerat: 30 september, 2021 i Personligt

Idag skriver båda tidningarnas ledare om skattegränsen och den uppkomna situationen efter den 1 september. Ålandstidningen och Daniel Dahlén har ett balanserad inlägg och förstår hur komplex situationen är medans Nya Åland och Johan Orre tydligen inte förstått att tull och skattelagstiftning är finsk behörighet. Han verkar tror att jag sitter och gömmer mig någonstans och undrar varför jag inte gör liknande insatser som under Corona-pandemin. Det jag gjorde då, var inom vår behörighet. Skattegränsen är det inte. Däremot inte sagt att jag inget gör.

Men först lite bakgrundsfakta i punktform:

  • Skattegränsen tillkom vid Finlands/Ålands EU-inträde och har orsakat extra administration för åländska företagare i över 25 år, men
  • Skatteundantaget har totalt tjänat det åländska samhället, det finländska samhället och vårt närområde väl. (ca9000 färjeanlöp/år med skatter, löner, exportintäkter, affärsmöjligheter för landbaserade företag och andra positiva kringeffekter som följd)
  • Lagstiftningsbehörigheten är Europeisk och finsk. Det är tjänstemän från tull- och skatteförvaltningarna samt finansministeriet som är och har varit med vid diskussionerna i Bryssel i fråga om EU:s regelverk.
  • Förhållandet mellan de olika delarna i lagstiftningen och vem som beslutar om de olika nivåerna kan beskrivas enligt nedan.
  1. Tullkodexen (EU)
  2. Tillämpningsföreskrifter (delegerade rättsakter) (EU)
  3. Tullagen, mervärdesskattelagen och undantagslagen för Åland (Finlands riksdag)
  4. Tullförordningen (Finlands regering)
  5. Praktiska tillämpningen (Finska Tullverket)
  • Alla åländska finansministrar sedan år 1995 har haft skattefrågorna på sitt bord. De har alla önskat mer förenklingar/osynliggörandet av skattegränsen.
  • EU (inkl. Finland) har antagit en ny tullkodex år 2015, vilken skall vara fullt implementerat år 2025. Den 1 september i år valde tullen att implementera/lansera ett nytt elektroniskt förtullningsförfarande – UTU
  • Ålands landskapsregering / finansavdelningen har en längre tid haft en gemensam operativ grupp med representanter från näringslivet för att samla in information och haft kontakt med tullen och skatteförvaltningen.
  • I juni under ett möte med tullen, skatteförvaltningen och finansministeriet framförde den operativa gruppen att systemet (UTU) inte bör lanseras förrän det testkörts och det finns klara tydliga anvisningar på svenska hur plattformen skall användas så våra företagare förstår hur tullen/skatten skall redovisas/betalas.
  • Tullen valde dock gå vidare med lanseringen.
  • Irritation, frustration och förargelse uppstod givetvis hos företagen på Åland när ett ofullständigt system med mycket buggar togs i bruk.
  • Tullen beklagar buggarna i systemet som gör det svårt/omöjligt att göra rätt. Samt lovade åtgärda problemen snarast.
  • Redan före men både i juni 2021 och nu i september 2021 har landskapsregeringen framfört till finansministeriet att förenklingar är nödvändiga samt tidsfristen i tvåstegsprocessen bör finnas kvar och förlängas från 10 till minst 30-45 dagar för den nationella skattegränsen. Dessutom framfördes att möjligheten till samlingsdeklaration/periodförtullning skulle kunna lösa många problem. 
  • Förändringarna måste dock genomföras i Helsingfors eftersom ansvaret och behörigheten ligger hos tullen/skatteförvaltningen och i sista hand Finansministeriet.

Fortsättningen framåt
Förra veckan tillsattes en skattegränsstrategigrupp för att skapa en funktion att samla in problembeskrivningarna och de praktiska utmaningarna som uppstått efter den 1 september. Gruppen skall även framföra ytterligare förslag på förenklingar som inte utretts eller beaktats av riket.

För att försäkra mig om att arbetet går framåt och prioriteras tackade jag JA till ordföranderollen för strategigruppen (fastän frågan ägs, drivs och alltid har gjorts så av finansministern, finansavdelningen och deras tjänstemän) eftersom handel är grunden i företagandet och oerhört viktig för mig.

Tullkodex och skattegränsfrågor är komplicerade frågor men genom att fortsätta utveckla kontakterna på olika nivåer och genom saklig information kommer hela landskapsregeringen, strategigruppen och jag personligen fortsätta anstränga oss för med att ta fram konkreta förslag på ”skattegränsproblematiken”.

Diagrammet nedan illustrerar konkurserna (och den berörda personalen) på Åland åren 2003­–2020. År 2019 var antalet konkurser endast 15 stycken, men det som kanske förvånar ännu mer är hur få konkurser det var under pandemiåret 2020. Preliminärt var de bara tio (!) stycken, alltså färre än år 2019. Detta trots en historisk tidsepok med 15% BNP tapp på Åland och den högsta arbetslösheten i mannaminne. (Enligt preliminära uppgifter har det inträffat två konkurser under de första tre månaderna år 2021, så trenden att företagen överlever pandemin håller i sig).

Hur kommer det sig?

Det finns säkert flera anledningar till det. Både tur, skicklighet, hårt arbete och envishet. De senaste 18 månaderna har inte liknat något vi tidigare sett med stängda gränser, mängder av restriktioner och en enorm osäkerhet i hur framtiden kommer bli.

En orsak, tror jag, varför vi sett så få konkurser handlar om att de företag/branscher som drabbades hårdast av pandemin drastiskt minskade sina kostnader, permitterade personal och gick i ”dvala” för att överleva. Men jag är också övertygad om att stöden som erbjudit företagen på Åland verkligen gjort skillnad. På Åland har företag haft fler/mer möjlighet till stöd än motsvarande företag i Finland. Här kommer en sammanställning som jag delgav finansutskottet under mitt hörande förra veckan.

Likviditetsstödet
  • Landskapsregeringen (LR) har hittills beviljat €7.300.000 i likviditetsstöd.
  • LR har förordat lånegarantier om €8.800.000.  

Ovanstående stöd har till den största andelen beviljats logi/hotell och restaurangverksamheten samt transportsektorn.

Kostnadsstödet

Under normala tider sköter/finansierar vi på Åland stöden som kanaliseras till våra företag. Men under pandemin när undantagsförhållandet rådigt i landet har vi överenskommit med Finland om att åländska företag även skall kunna söka kostnadsstöden som statskontoret beviljat i fyra omgångar. Det totala beloppet som beviljats i stöd till åländska företag, i en eller flera omgångar, uppgår till ca €6.150.000

Dessa två stödsystem (likviditetslånet/bidraget samt kostnadsstöden) är jag övertygad om att är en av förklaringarna till varför vi idag ser att företagen klarat sig bättre än vi befarade i inledningen av pandemin.

Stängningsstödet

Förutom kostnadsstödet kunde även åländska restauranger som tvingades stänga sina verksamheter även söka ett specialstöd. Det gjorde 15 stycken och de erhöll totalt ca €300.000 för den tiden.

Företagare som lyft arbetsmarknadsstöd

Förutom ovanstående stöd har vi även haft ca 290 företagare som lyft arbetsmarknadsstöd ifrån AMS. Fortfarande idag är det ungefär 135 stycken företagare som lyfter det stödet (vilket de kan göra fram till sista november). Totalt har nästan €3.000.000 utbetalats i arbetsmarknadsstöd till företagare under pandemin.

75 % av lönekostnaden och starta egetstödet

Förra året införde vi även en möjlighet för företag att återta eller nyanställa personer med ett 75 procentigt lönestöd. Totalt har 92 personer anställts med hjälp av det, enligt de bestämmelser som gällde t.o.m. 30.6.2021. Enligt de bestämmelser som gäller nu (1.9.2021-31.5.2022) har hittills ytterligare några personer anställts.

Sedan 1 november 2020 tills idag har ca €500 000  utbetalats i sysselsättningsstöd för anställning inom näringslivet. Därtill kan nämnas att 26 personer beviljats sysselsättningsstöd för start av företagsverksamhet under den tid det temporära tilläggsstödet har gällt. Till en kostnad om ca €190.000.

Ytterligare insatser vi gjort

  • Utbetalat totalt ca €9.500.000 i grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd år 2020 (4,1milj år 2019)
  • Förhöjt det temporärt tilläggsstödet till permitterade/arbetslösa om €30 per dag (1.4-30.6.2020).
  • Möjliggjort sommarpraktikanter i två omgångar (ca 700 ungdomar) ca €700.000
  • Dubblerat antal högskolepraktikanter
  • Stöd till Ålands Näringsliv & Företagarna på Åland
  • ca €4.000.000 under två år till Visit Åland för marknadsföring av Åland i Finland
  • Extra stöd till kulturlivet – ca. €300.000
  • ”Discgolfsatningen” – ca. €100.000

Vi har även haft extra insatser till lantbruket och fiskerisektorn. Samt fortsättningsvis finansierat alla de ”normala” insatser som vi gjort via det nationella finansieringsmomentet och våra EU-fonder.
Jag är övertygad om att jag ”missat”/inte fått med alla de insatser vi gjort under året i den här snabba sammanställningen, för det har varit mer än ett normalt år för näringsavdelningen.

Nu när vi äntligen börjar gå mot en normalare vardag minskar dock inte arbetet på avdelningen utan snarare tvärtom. Det intensifieras. CAP-strategiplanen för lantbruket skall färdigställas, de övriga EU-fonderna likaså och nästa stora insats som jag hoppas min/vår medverkan skall bidra med en förändring, det har med skattegränsen att göra.

Det digitaliserade förtullningsförfarande som de finländska myndigheterna implementerat 1 september i år måste förenklas. Det nya systemet, förutom att det har ett antal buggar, har visat sig innebära en stor ökad administration och därmed kostnad för åländska företag som inte står i proportion till den information som hämtas från systemet eller för att efterleva tull- och skattereglerna.

Ärendet ägs av finansavdelningen men eftersom det rör en så stor del av vårt näringsliv behöver alla krafter samlas kring målsättning att utforma förslag som medför minsta möjliga byråkrati baserade på erfarenheter hos de åländska företagen. Den åländska ekonomin är baserad på handel med omvärlden och fokus måste vara att underlätta gränsöverskridande affärer.

Återkommer lite längre fram hur arbetet fortskrider i skattegränsstrategigruppen.

Corona statistik – Åland

Publicerat: 16 september, 2021 i Personligt

Jag brukar ibland säga när jag pratar med folk utifrån, om Åland och pandemin, att själva viruset inte har påverkat oss särdeles mycket (!) I alla fall när det kommer till allvarlig sjukdom eller död. Däremot så har virusets bieffekter drabbat oss desto mer.

De stängda gränserna och resebegränsningarna som infördes medförde ett BNP tapp på ca 15% förra året och en arbetslöshetsgrad som översteg nivåerna vi hade under lågkonjunkturen i början på 90-talet. Det har gjort att många människor och företag verkligen känt av pandemins bieffekter.

Åland har dock återigen visat sig vara ett starkt samhälle bestående av personer och entreprenörer som hissar segel när det blåser, anstränger sig lite mer när det är kris och hittar sätt att övervintra för att invänta våren. Den här sommaren hade vi mer än full fart på ön och livet kunde åter börja levas igen med en tro på framtiden. Vi går stadigt mot det nya normala och begränsningarna runtomkring oss börjar mer och mer avta. Äntligen.

Här kommer lite aktuella siffror/statistik som har med Åland och Corona-pandemin att göra.

På Åland har det tagits 59.705(!) stycken Coronatester på 18.148 patienter. Av dessa har 479 stycken personer varit positiva. När det kommer till sjukhusvård så har 22 personer varit inlagda på ÅHS varav tre personer inlagda på IVA. Ingen av dessa tre har behövt respirator och ingen har dött. Väldigt få äldre har infekterats, få har haft långvariga besvär och cirka 25 procent av alla smittade hade inget symtom alls.

Jag är övertygad om att Corona-viruset inte kommer att försvinna utan det kommer likt andra virus finnas kvar på jorden, komma och gå i lite olika varianter, mer eller mindre frekvent och under olika tider på året.

Den enskilt viktigaste bekämpningsmetoden mot viruset som vi har idag är vaccineringen.

Fakta är att de allra flesta personer i världen idag som kräver sjukhusvård/intensivvård eller dör av covid-19 är ovaccinerade personer. Därför är jag oerhört glad över nedanstående tabell och att ålänningen har sin förtröstan i vetenskapen. Tack till alla er som vaccinerar er. Det är ni som gör att vi med full fart kan ta oss an det nya normala, fortsätta bygga ett attraktivt samhälle och tillsammans fira att vi fixade det här. #postPandemiskYra

Även den här bilden är härlig att se. Alltså ECDC karta om vilka områden som klassificeras som gröna områden i Europa.
Härligt och välkomna till Åland.

Ålands landskapsregering har gett Paf (Ålands Penningautomatförening) uppdraget att starta upp och driva en Tech utbildning för 50 blivande IT-utvecklare. Namnet på utbildningsprogrammet är grit:lab. Satsningen ska förse de åländska företagen med IT-kunnig personal. Utbildningen ordnas i PAfs lokaler på Åland med start i augusti 2022.

Redan nästa år inleds utbildningen som är en form av kodarskola utgående från franska 01 edu plattformens pedagogik. Utbildningen är helt projektbaserad och saknar lärare och lektioner samt följer en poängbaserad tvåårig inlärningsprocess.

”Det här är ett intressant och spännande utbildningskoncept, där studenterna lär sig att lära sig själva. Det blir ett utmärkt komplement till nuvarande utbildningar och jag tror att en utbildning utan vanliga lektioner kan passa väldigt många”, säger Annika Hambrudd, utbildningsminister i Ålands landskapsregering.

”Behovet av Tech-kunniga personer är stort både på Åland och i hela Norden. • Det här är en viktig investering för våra Tech företag på Åland som har ett stort behov av IT-kunniga. Jag tror start på det här moderna konceptet att utbilda sig inom IT. Där olika människor med olika bakgrund kombineras med den kreativitet som finns i Paf-huset”, säger Fredrik Karlström, näringsminister i Ålands landskapsregering.

För att bli antagen till utbildningen behövs ingen tidigare baskunskap om kodning eller IT. Utbildningen har sin grund i Frankrike och det finns numera liknande utbildningar i 40 olika länder världen över.

”Utbildningen söker efter de som har talang och rätt driv framåt, oavsett ålder, kön eller var de kommer ifrån” säger Francois Maugis, Pafs IT-direktör.

Ansökningen i form av ett online test öppnar kring årsskiftet 2021/2022. Baserat på testet går 150 personer vidare till nästa steg i ansökningsprocessen och slutligen är det 50 personer som får påbörja sin kostnadsfria utbildning på grit:lab i augusti 2022.

”Vi är glada över vårt partnerskap med Paf vilket gör att de blir de första som tar 01Edu utbildningen till Åland. Genom att de göra det, så erbjuder de gratis möjligheter till en tech-utbildning för alla talanger på Åland och i den nordiska regionen vilket kommer att forma framtiden,” säger Nicolas Sadirac, en av grundarna till 01Edu.

”Man ska ha ”grit”, det vill säga energi och engagemang samt vilja att utvecklas. Man ska gilla att samarbeta och skapa lösningar tillsammans med andra” säger Anna-Lena Svenblad, Pafs utvecklingschef.

Läs mera om utbildningen på http://www.gritlab.ax

Jag har alltid varit en sann nordist och oerhört stolt över att tillhöra en del av världen där nationsgränser finns men gränserna mellan människorna inte funnits. Jag har varit extra stolt över den nordiska pass- och rörelsefriheten som infördes för snart 70 år sedan (den 1 juli år 1954). Stolt över den nordiska andan och det nordiska samarbete jag värnat, lovprisat och hyllat så mycket i decennier. Stolt över att tillhöra ett sammanhang som är mer likt en familj än en grupp nationer bredvid varandra.

Men de senaste 18 månaderna har mitt Norden förändrats. Norden har blivit kallare och den grundläggande fri och rörelsefriheten, jag tagit för given, har satts ur spel. Arbetspendling över gränsregionerna har försvårats, människor som vill träffa sina vänner på andra sidan gränsen har nekas inträde och turism har varit mer eller mindre förbjudet. Nordbor har istället för en öppen gräns möts av gränsbevakningsmän med skottsäkravästar som frågar efter resedokument och reseanledning. Tack och lov har det mesta av det upphört nu men fortsättningsvis är vi inte tillbaka där vi började och bör vara. Fortsättningsvis finns olika krav om test, vaccinationsdokumentation och begränsningar som är olika, beroende vilken gräns du passerar.

Jag är i själ och hjärta ledsen över att vi i norden inte klarade av att hantera den här krisen bättre än vad vi gjorde. Jag är övertygad om att hade vi, efter den direkta akuta situationen i mars förra året, hållit flera tankar i huvudet samtidigt och agerat utifrån fakta, vetenskap och helhetsbedömningar är jag övertygad om att konsekvenser, inte bara för ekonomi och arbetsmarknad utan även för relationer, psyket, inställning till varandra och mentaliteten hos oss alla hade varit bättre.

Men i kriser blir uppenbarligen vissa länder mer nationalistiska än andra och ser sig själv och sina landsmän som bättre, renare, friskare och mindre smittsamma än sina grannar. Den rädslan som många upplevt över att åka till eller träffa någon utifrån/bortifrån har varit påtaglig.

Jag hoppas innerligt att vi har sett stängda gränsen för sista gången. Jag hoppas också den här krisen kommer leda till att vi värnar den nordiska gemenskapen mer framöver. Så här får vi aldrig mer göra mot varandra igen.

Att ingå i en familj betyder inte bara att man har rättigheter, det kommer även skyldigheter med det släktskapet. Alla vet att varje relation måste arbetas på för att få att hålla, fördjupad och växa i längden.

Släktbanden gäller inte bara under goda tider, när det är enkelt att tycka om varandra utan även under svåra tider när kriser är ett faktum. Det är då vi behöver varandra som mest och det är då vi skall hjälpa varandra som mest.

De senaste 18-månaderna har varit svåra för alla, men Corona-pandemin är ingen landskamp. Vi borde ha kämpat mot viruset tillsammans, inte var och en nation för sig. Vi borde ha sett norden som en region och arbetat för att utforma gemensamma riktlinjer och rekommendationer som gäller oavsett på vilken sida av gränsen vi befinner oss.

För 80 år sedan stred ca 10.000 svenskar på Finlands sida mot Sovjetunionen i finska vinterkriget. Många offrade sitt liv för vår frihet. De senaste 18-månaderna har de svenskar som tillåtits kommer över den finska gränsen möts med skepticism och avkrävande en deklaration och reseanledning.

Det skäms jag över och vill be om ursäkt för. Såhär beter man sig inte mot sina vänner, familj och varandra. Nu är alla med en dubbeldos vaccin välkomna och de som av någon anledning inte vaccinerat sig får komma in även om de avkrävs ett eller flera test. Jag hoppas det kravet snart försvinner.

Personligen anser jag att vi skall sluta testa friska symtomfria personer, det är ett slöseri med resurser och vidmakthåller enbart känslan om falsk trygghet och visar att vår nation fortfarande är driven av rädsla och inte fakta.

Vi i Norden har uppnått en fantastiskt bra vaccinationsgrad. Snart har alla över 12 år fått en dos och nästan 70% av hela befolkningen två doser. Det betyder att risken för att bli allvarligt sjuk eller dö är väldigt, väldigt liten. Det finns betydligt mycket större risker i livet än Corona-viruset om du är vaccinerad. Jag citerar Ingmar Skoog, överläkare och professor i psykiatri ifrån hans sommarprat tidigare i år:

”Vi människor har svårt att bedöma risker och vad som är farligt. Vi är livrädda för att ta ett vaccin, dödas i en flygolycka eller en terroristattack, medan vi glatt sätter oss i bilen och hälsar på släkten eller klättrar upp på en pall för att lägga tallrikar i ett skåp. Risken att dö i en trafikolycka i Sverige under ett år är en på 30 000 och risken att dö i en olycka överhuvudtaget är en på 3000 per år. Det allra farligaste är egentligen att vara hemma, då hälften av olycksfallen är fallolyckor i hemmet.”

De senaste halvåret har vi arbetet med att bygga upp våra ekonomier och få människor i arbete igen. Det fixar vi, det har vi gjort förut. Våra samhällen är i grunden stabila, välfungerande och tilliten till varandra finns kvar även om den har blivit naggad i kanten det sista året. Det viktigaste arbete vi kan göra nu, inom norden är att stärka samarbetet och intensifiera våra kontakter och skapa en känsla av samhörighet igen.

Vårda och läka de sår som uppstått i sviterna av den här pandemin genom att lägga fokus på att bygga upp förtroendet länderna emellan i allmänhet, men även förtroendet människorna emellan i länderna i synnerhet.

Vi måste på alla sätt motarbeta den rädsla, den ängslan och ångest som tyvärr uppkommit hos många människor, i alla våra länder, som möter en annan person ifrån ett annat nordiskt land. Det görs först och främst genom att inse att viruset inte ser någon skillnad på människor eller nationaliteter. Viruset bryr sig inte om du passerar en kommungräns, länsgräns eller nationsgräns. Det bör inte heller vi göra.

Vi behöver sätta våra gemensamma krafter på att komma varandra närmare igen och inte bara ta bort de fysiska gränshinder som hindrar oss från att träffas, utbyta erfarenheter och göra affärer. Vi måste få bort de osynliga avståndet som uppstått mellan våra medborgare de senaste 18-månaderna.

I mitt Norden skall det inte finnas ett ”vi&dom”. I mitt Norden är vi en familj där rörelsefriheten är och skall vara grundbulten i det som håller oss samman. Norden kan bli världens mest integrerade region men det förutsätter att vi börjar agera efter de vackra ord vi håller i våra festtal och börjar träffas igen och först och främst tar bort alla kontroller vid gränserna.

Vaccinationen är lösningen och vi är där nu! Olika politisk påhittade begränsningar av människors frihet är inte det. Det skapar andra större problem.

Låt oss nu börja fira att vi är på väg ut ur 18-månaders mörker och att vi nu har en strålande framtid framför oss – tillsammans som den familj vi är. Här på Åland pågår den post-pandemiska-yran för fullt. Vi fyller 100 år den 9:de juni men kalaset har börjat redan nu.

Välkomna alla nordbor till Åland och fira med oss. (Sen efter att du besökt oss en gång tycker jag du tar samma beslut som nästan 1000 personer tog förra året och flyttar hit)

Välkommen hit och välkommen hem.

Flytta till Åland 2021

Publicerat: 23 augusti, 2021 i Personligt

Läser i tidningen idag att Ålands attraktionskraft bara fortsätter att öka och öka. Fler och fler väljer att flytta hit och många saker talar för vår vackra ö här mitt i Östersjön. Läs mer om det här i dagens Ålandstidning>>.

facsimil ifrån Ålandstidningens 23.08.2021

För ganska exakt sex år sedan fick jag en lunch avbokad, det gjorde att jag fick en timme ”fritid” till nästa inbokade möte. Jag fick en idé och genomförde den direkt. Resultatet blev det här, en tagning, dåligt ljus, förberedelserna obefintliga och en beklämmande produktionen. Filmen blev en drygt sju minuter lång monolog om fördelarna med att flytta till och bo på Åland.

Den här filmen har snart setts 10.000 gånger och under de senaste åren har otaliga personer tagit kontakt med mig och velat ha mer information om Åland. Jag vet också om dryga tio-talet personer som flyttat hit, givetvis inte enbart för den här filmens skull, men de har tagit kontakt och sagt att den påverkat/medverkat dem till att ta beslutet.

Inser nu att det är dags att göra en ny, uppdaterad film. Det skall jag göra under hösten.
Kom gärna med dina bästa personliga argument för varför man skall flytta till Åland. Smått som stort så kanske de kommer med.

Med tanke på att vi kommer fira Ålands Självstyrelse ordentligt fram till den 9:de juni 2022 så finns det ju ingen bättre tid än just nu att flytta hit. Kom med och bygg de kommande 100 åren med oss som redan valt att leva och bo här.