Fredrik Karlström

Idag träffade jag min finske kollega jord- och skogsbruksminister Petteri Orpo i Helsingfors, med på mötet ifrån Åland var avdelningschef Linnea Johansson och jordbruksbyråns chef Sölve Högman. Här kommer en kort sammanfattning av dagen.

Under mötet överlämnade arbetsgruppen som utrett behörighetsfördelningen i fråga om jordbruksstöd 2014-2020 sin rapport till oss. Arbetsgruppen är inte helt enig även om det finns en samsyn kring många frågor. Jag kan konstatera att det finns anledning att klargöra rättsläget gällande de så kallade LFA-stöden, vilka hör till rikets behörighet enligt de åländska representanterna.

Förutom diskussioner kring rapportens innehåll, diskuterades följande :
– möjligheterna till EU- och nationella stöd till lantbrukssektorn till följd av problemen i handeln med Ryssland. Kan konstatera att det är positivt att 5 miljoner euro i nationella pengar avsätts till mjölkproduktionen i södra Finland, konstaterades även att diskussionerna gällande EU:s stödpaket fortgår och minister Orpo gör allt han kan och lite till för de finska mjölk och grisbönderna. Jag uppmärksammade min finske kollega på att även trädgårdsodlingen har det bekymmersamt och berättade om dess stora betydelse för Åland.
– vi diskuterade även det kommande LBU-programmet och konstaterar att eftersom Finland och Åland har delad lagstiftningsbehörighet inom jordbruksområdet är det viktigt att samarbeta kring information om kalkyler, underlag och förslag till landsbygdsutvecklingsprogram för 2014-2020 och att det samarbetet sker kontinuerligt.
– jag tog även upp bristen på svenskspråkiga bruksanvisningar och användningsföreskrifter gällande växtskyddsmedel och poängterade att det är mycket viktigt att registret finns tillgängligt på svenska på Säkerhets- och kemikalieverkets internetsidor.
– jag tog även upp diskussionen om att möjliggöra export av fisk och fiskprodukter till Kina
– slutligen diskuterades skarvjakten på Åland och jag bjöd in minister Orpo till ett jakttillfälle under våren

Nu gäller det bara för mig att skaffa jaktkort.

Det blir inte alltid som man tänkt. Trodde jag skulle hinna med att presentera näringsavdelningens budget för 2015 på fem minuter (plus moms). Men det gick inte… fanns mycket jag inte ens kom in på och mycket till jag skulle vilja ha sagt. Får fortsätta i spörsmålsdebatten som blir i början av december. Hur som helst, här kommer en del av det jag sa och tänkte säga 🙂 sen hade jag tänkt säga en hel del till som inte var nedskrivet.

Fru talman
Jag brukar hålla ett ganska långt allmänt anförande till budgetdebatten varje år. Men i år är riktlinjerna klara. Fem minuter ifrån varje minister och ansvarsområde. Jag kommer hoppar över hela det långa kapitel som jag tänkt hålla om näringspolitiken och återkommer med det, i den spörsmålsdebatt om närings- och arbetsmarknadspolitiken som oppositionen vill ha och skall hållas i december.

I det här anförandet tänkte jag försöka kortfattat berätta om innehållet under några huvudmoment, och sedan har jag valt att lägga fokus och presentera ett konkret projekt som vi lanserar och kallar TeamÅland.

Men först kort om vad tjänstemännen och jag kommer arbeta mycket med nästa år:
– Mesta tiden kommer nog att gå till de nya europeiska Struktur och investeringsfonderna.  De lanseras nästa år och pengarna som de omfattar kan börja arbeta i det åländska samhället från början av 2015. Arbetet med ramarna har pågått under flera år och skall nu verkställas kring de operativa programmen som tagits fram för varje specifik fond.
Som ni vet pågår programmen fram till 2020 och omsätter tillsammans ca 75 miljoner euro, offentliga medel. Till dessa miljoner kommer en motfinansiering ifrån näringslivet och organisationer på nästan lika mycket.
– Samtidigt som de nya programmen inleds skall det gamla strukturprogrammen slutföras, pengarna i de programmen är tidigare budgeterade men kan användas sista året under 2015. Senast igår gick näringsavdelningen ut med information om detta bland annat på avdelningens facebooksida. citat ”Ännu finns medel kvar att söka inom landsbygdsutvecklingsprogrammet. Stöd kan sökas för etablering av företag eller för utveckling av exporterande företag med färre än 10 anställda. Projekten behöver genomföras under första halvåret 2015 och avslutas senast den 30 juni 2015. Stöd kan beviljas till företag verksamma inom till exempel tillverkningsindustrin, tjänstesektorn eller turism”
– 2015 blir alltså ett år där vi lanserar de nya EU-programmen samtidigt som vi avslutar de gamla. Det innebär några saker, väldigt mycket pengar i omlopp för näringslivet och organisationer men även mycket extra arbete för tjänstemännen på avdelningen.

Till detta, har vi även det nationella företagsstöds momentet, alltså stödet som bland annat går till företag som satsar på export och internationalisering samt investeringar inom turism/tillverkningsindustri. Pengar som vi beslutar över själva utan att behöva gå via strukturfonderna och de operativa programmen. Det momentet är lika stort som i förra årets budget -> alltså 1.2 miljoner euro, vilket var betydligt mycket mer än vad de varit de senaste åren, orsaken till att det ökades så mycket 2014 var strukturprogrammen tidsförskjutning -> Det här året ville vi vara beredda och kunna stimulera satsningar för ökat tillväxt, vilket vi gjort.

Jag har hört oppositionens retorik som säger att det är mindre överföringar till näringslivet år 2015.

Till det vill jag säga att det inte finns någon anledning att budgetera luft. Vi har pengar kvar i den rekordpott vi tillförde 2014 till just det nationella företagsstöds momentet i tilläggsbudgeten, pengar som vi kan och kommer använda nästa år och att bara öka detta moment leder inte automatiskt till mer aktiviteter i näringslivet.

De 1,2 miljoner euro vi budgeterar för nu, räknar vi med att motsvarar den efterfrågan som finns ute i näringslivet. Det nationella företagsstödet tillsammans med de oanvända medel ifrån tidigare år, samt alla de miljoner som sätts igång med de nya EU:s struktur- och investeringsfonderna parallellt med medlen som finns i avslutningen av det gamla programmet medföra att det nog aldrig tidigare funnits så stor beredskap ifrån någon regering att möta upp de investeringar och satsningar som näringslivet vill göra, som år 2015.

De nya programmen är inte heller budgeterade årsvis utan totalt för hela perioden, så finns det vilja ifrån lantbruket och det övriga näringslivet att investera för framtiden så finns en väg för oss och medel tillgängliga för att hjälpa till.

– Vi kommer även arbeta vidare med en aktivare arbetsmarknadspolitik där en ny lagstiftning lämnas till lagtinget i början av året: Den kommer innehålla förslag på förändringar såsom fler möjligheter till utbildningsinsatser för arbetslösa, åtgärder som bättre tillvaratar möjligheter för personer med nedsatt arbetsförmåga, det ger AMS ett större utbud med insatser för en aktiv arbetslöshet samt insatser för att minska administrationen inom myndigheten, Den innehåller förslag på att arbetslösa ska få pröva på en utbildning före reguljär ansökan till skola, att yrkesinriktad sysselsättningsutbildning anordnas för grupper av Ålands gymnasium och för enskilda av Ams och att arbetslösa ska få avsluta eller genomföra en utbildning med bibehållen arbetslöshetsförmån då det bedöms väsentligt underlätta återgången till ett arbete på den öppna arbetsmarknaden.

– vi kommer att förstärka Skärgårdsnämndens status och även tillföra mer pengar till den gentemot tidigare år och

– Ålands Teknologicentrum kommer under året genomgå en förvandling och flyttas till infrastrukturavdelningen. I den transformeringen förändras ÅTC till ÅTEC => Ålands teknologi och energi centrum, helt enkelt för att vi vill sätta mer fokus på och göra en förstärkning inom energiutvecklingsområdet,

– vi kommer även arbeta vidare med privatiseringen av avbytarverksamheten

Det här var ett axplock av vad näringsavdelningen kommer arbeta med nästa år. Men nu tänker jag använda resten av min tid att förklara projektet TeamÅland, som jag förstått att oppositionen förundrat sig lite över.

Team Åland – en kraftsamling för tillväxt och inflyttning.
Det är en tvåstegsraket för landskapsregeringen att tillsammans med åländska näringslivet/samhället skapa möjligheter för olika projekt som gynnar företagsklimatet, tillväxten och inflyttningen i allmänhet samt modernisering, internationalisering & digitalisering i synnerhet- Alltså tillsammans utföra gemensamma utvecklingsprojekt till nytta och gagn för hela Åland.

Utvecklingen av det åländska näringslivet är inte i första hand något för politiker att besluta om. Politiker ska skapa förutsättningar så att det går lätt för näringslivet att förändras, förnyas och förbättras.

TeamÅland blir ett verktyg för att stimulera till mer samarbete, mer ”korspollinering” mellan olika branscher, mer innovation och kreativitet. Det kan exempelvis handla om hur vi sporrar till: mer entreprenörskap, att utveckla varumärket Åland, att underlätta för fler utländska investeringar, att skapa system för kompetensrekrytering, en attraktivare ”ålandsbild” för besökare, inflyttare och affärspartners, gemensamma exportsatsningar, helt enkelt åtgärder som skapar ett ännu bättre företagsklimat anpassat efter det åländska näringslivets önskan och behov för framtiden. Allt med ett övergripande ”digitaliseringstänkande” som genomsyrar allt.

TeamÅland är inte ett nytt sätt att finansiera enskilda företag utan ett komplement till alla de traditionella företagsstöd och de struktur- och investeringsfonder som regeringen handhar och som jag nämnde tidigare. TeamÅland är ett verktyg för att stödja näringslivet ur ett bredare perspektiv.

Första steget i raketen består av att vi tar fram konkreta utvecklingsprojekt, och för det ändamålet finns 200.000 euro upptaget i budgeten för år 2015. Det beloppet blir ett konkret verktyg att tillsammans med näringslivet ta initiativ och genomföra olika projekt som leder mot de gemensamt uppsatta målen.

Arbetet är redan igång, och jag har haft flera möten med både Ålands Näringsliv och Visit Åland kring detta och de ställer sig mycket positiva till detta projekt. Flera andra aktörer har redan visat intresse att vara med om den här resan och vi vill engagera så många som möjligt. Vill ni veta mer om detta så lanserar idag en sida där all information kommer finnas och där TeamÅlands resa kommer skildras. Ni hittar informationen på www.teamaland.com  och jag vill redan nu marknadsföra ett tillfälle i början av året (förutsatt att lagtinget beviljar medel) där alla bjuds in för att tänka kreativt tillsammans för framtiden. 13 januari är datumet. Anmäl er via hemsidan.

Det andra steget i raketen, som jag förstått att varit oklart för oppositionen att förstå, består sedan i ett riktigt stort kraftpaket på ytterligare 1 miljon euro att användas under 2015 och framåt för att genomföra och implementera de aktiviteter som vi gemensamt beslutar att gå vidare med. De projekten kommer vi återkomma till i första tilläggsbudgeten i mars, det gör vi för att sätta press på oss själva och näringslivet att verkligen komma fram med konkreta förslag, som sedan lagtinget får vara med och debattera. TeamÅland är ett sätt att gå ifrån ord till handling, och göra det nu.

De ledord som TeamÅland har att förhålla sig till, är att det som skall göras, skall göras tillsammans och bör gynna:  Tillväxt, Inflyttning, Modernisering, Digitalisering & Internationalisering

Tanken är att inom var och ett område som initieras så startas långsiktiga utvecklingsarbeten som helt eller delvis kan finansieras av landskapsregeringen.

Idag var jag bjuden till SALT på ett företagsbesök. SALT är ett levande hantverkshus med butik, ateljé och verkstad allt i ett. SALT är ett verkligt föredöme på vad kreativa hantverksföretagare kan göra när de gör något tillsammans. Ett hus fullt av färgsprakande konsthantverk, skapande, silver, keramik, glas, trä, smaker, tyger, smide, och konst på riktig åländska. Sa jag att ägarna alla är kvinnor, driftiga sådana och ett verkligt föredöme för många på Åland att ta lärdom av.

Inser att vi ifrån det offentliga uppmärksammar dessa företagare alltför lite och behöver göra betydligt mycket mer för att skapa förutsättningar för företag som SALT att växa. De har trots sviktande konjunktur ökat sin försäljning ordentligt det här året och har nu tagit steget och öppna en webshop. De gör precis det som jag vill att fler åländska företag skall göra, skapa ett skyltfönster på nätet, finnas i den digitala världen och sälja mer, utanför Åland.

Det var ett väldigt givande och konstruktivt möte där jag fick flera konkreta förslag att jobba vidare på ifrån min sida. Vi diskuterade flera olika initiativ som behöver åtgärdas som inte bara är hinder för SALT att växa utan för många småföretagare överlag på Åland. Ett av de viktigaste områden som jag tänker fokusera mycket av min tid på framöver är att försöka hitta ett smidigt system för att få e-handeln (gällande skattegränsen) att fungera smidigare, speciellt hitta system som underlättar för e-handel till Sverige. Tack SALT för veckans bästa möte.

Lovar att ni kommer se resultat och förändringar framöver, återigen tusen tack att ni tog initiativet och bjuda in mig.

Här kan du läsa anförandet som lagtingsledamot och finansutskottets medlem Annette Holmberg-Jansson höll igår i budgetdebatten om Vårdöbron, det var tillika Moderat Samling för Ålands gruppanförande i debatten om den sista tilläggsbudgeten.
Talman,
I vårt arbete i utskottet har vi i denna tilläggsbudget verkligen gått in på djupet och antalet höranden på listan tangerar antalet höranden vid en vanlig budget behandling. Nå Inget som inte har något gott med sig. Vi har verkligen i utskottet fått möjligheten att  grundligt arbeta med frågeställningarna, speciellt när det gäller Vårdöbron. Vi har vridit och vänt och lyssnat på experter från olika håll och det har under vår behandling blivit än mer klart för oss i Moderat Samling att en reparation av Vårdöbron är det bästa alternativet.

Jag kommer att dela upp mitt anförande när det gäller bron i tredelar. Först de tekniska, sedan byggtiden samt förstås pengarna. Jag vill dock först ta tillfället i akt och säga att vi i Moderat Samling verkligen förstår Vårdöbornas oro då det under den tid som detta behandlats bara lyfts fram den ena sidan som det enda alternativet och att vi nu här föreslår är det som de andra säger inte går, inte konstigt om Ni då känner en oro. Jag hoppas dock att jag skall kunna förklara så att alla förstår varför vi i Moderat Samling resonerar som vi gör.

Vi måste reda ut de missförstånd som figurerat . Är bron utdömd? NEJ.
Stämmer det att som alla säger att  båda experterna sagt att en ny bro är det enda och rätta alternativet – NEJ.
Har experterna alltså sagt att den går att renovera- JA.
Kommer Vårdöborna bli isolerade på sin ö utan kommunikationer? – NEJ.

Jag tycker att det är ett olyckligt val av ord att kalla det ena alternativ för en renovering. Jag tror att vi skulle ha valt ett bättre beskrivande ord för egentligen är det en ny bro som byggs, men på den gamla brons fundament. På samma sätt som man tex gjorde med Färjsundsbron  1979-1980, och på den kör det många flera än på Vårdöbron.

Låt oss börja med den tekniska delen
Varför vill vi då inte bygga nytt? Nytt är väl ändå bättre än en reparation? Så får man så klart tycka men vi har också förbundit oss att jobba mot ett Hållbart Åland 2051 och det skall var hållbart ur flera olika perspektiv.

1. Det skall vara ekonomiskt hållbart, vi skall återinvestera och ta tillvara på resurser vi har
2. Miljöaspekten, där har vi ju det så kallade 4 hållbarhetsprinciperna där den första punkten lyder:” Ämnen som är tagna från berggrunden får inte öka i naturen” ,i samma punkt står också: ”Detta kan ske genom att minska användningen av dessa ämnen och samtidigt öka återanvändningen av de ämnen som redan finns i samhället”. och sedan har vi även den
3. Sociala aspekten, en lösning snabbt och man låser inte upp framtida generationers behov.

Kan man då ur ett miljömässigt tankesätt säga att man inte skall använda sig av något som är bra? Jag tycker inte det. Varken ekonomiskt eller miljömässigt. Genom utskottsarbetet har vi erfarit att en renoverad bro, eller om man så vill, en ny bro på befintliga fundament, blir lika bra som en ny Experterna har till motsatts från vad som sagts inte tagit ställning och jag har under utskottsarbetet erfarit att de sagt att en renovering är möjlig.

Det vi dock vet är att brobanan där bilarna kör är i ett väldigt dåligt skick. Betongen frös när banan byggdes och till följd av detta så inträffade en alkali kisel reaktion i betongen. Det finns inget annat alternativ än att byta ut den. Brobanan måste göras helt ny.

Ok sedan har vi då brobalkarna som går längs bron. Dessa är av Cortenstål och på dessa kan man inte se någon gravrost. Mellan brobalkarna går det sedan en del stål i kors, ett fackverk. Dessa är antagligen också  av Cortenstål , det är inte 100% säkert har jag förstått ,men troligtvis men det är  inte så mycket stål och det går och bör bytas ut .Om det skulle visa sig att brobalkarna är i dåligt skick så kan dessa förstärkas eller bytas ut. Här behöver det dock göras flera provtagningar och även nya beräkningar och dessa i rask takt.

Sedan har vi då pelarna, de under bron. Det är 4 par pelare. De är också påverkade av alkalikisel reaktion men dessa har fått reaktionen på ett annat sätt genom att saltvatten har trängt in i betongen och sedan fryst vilket i sin tur har lett till en alkalikiselreaktion. Nere vid vatten brynet finns ett stålskydd runt betongen men tyvärr har det varit för lågt ner och vatten här trängt in i betongen högre upp.

Vad gör man då med pelarna? Genom att ”döda” den reaktion som pågår i pelarna och kapsalar in den gamla betongen med ett isoleringsskit av plast eller polytylen och gjuter sedan ihop två pelare till en som de tex gjort på Ölands bron.

Jag själv ställde en fråga under budget behandlingen i utskottet om vad som händer med den betong som är inne i pelarna, fortsätter de att vittra sönder? Vad händer då? Det som händer är att reaktionen högst troligt kommer att sluta då den inte längre får någon näring samt att det ändå är den nya manteln som är den som bär upp bron. Det som händer inne i pelarna spelar ingen roll längre för hållfastheten och styrkan på bron.

Då kommer vi längre ner då till de första stora fundamentet, de är för det första enorma 17m x 6,5m x 2,5m. Skulle du gjuta ett nytt så behöver du ca 55 betongbilar eller 270 kubikmeter betong för ett av dessa fyra fundament. Dessa fundament finns under varje par stolpar. Så då kan vi ta betong lass x 4 då.( 650 ton/st, 2600 ton totalt).

Det har tagits prover där men alldeles för få tyvärr. Man kunde ha hoppats att när de väl var där med dykare och hade all utrustning där att de hade tagit en hel massa prov, så är nu inte gjort men det behöver göras.

Fundamenten under vatten ytan är påverkade av klorider, inte att förväxla med alkaliekisel reaktion. Klorider är inte farligt! Kloridhalter som är tillåtna är halter mellan 1-2%. I fundamentet är kloridhalten 4 cm in 1,84%, 10 cm in är den 1%,10 cm in i en koloss på (17×6,5,2,5). Betongen är alltså i stort sett torr och som ny. Betong under vatten reagerar med salthalten, det är inget farligt och dessa värden som proverna visar är alla under den lägsta tillåtna nivån. Enligt experter så är det heller inte sannolikt det ändrar efter 35 år i dränkt tillstånd. Alla prover visar också att tryck och spräckhållfastheten är god. Punkt 6.3 i CBI Rapporten.

Då kommer vi till frågan om var armeringen är i dessa fundament? När man gjuter under vatten så är det praktiskt omöjligt enligt experter jag talat med och det jag kunnat läsa mig till att gjuta och ha armeringen 4 cm ut som vissa låtit säga. Enligt normerna så lägger man armeringen 15 cm in när man gjuter under vatten. Men nu vet vi inte hur armeringen ligger i dessa fundament, utan det är endast spekulationer. Därför behövs mera provtagningar. Dessutom visar det sig att Klorider under vatten är ofarligt, det finns inget under vattenytan som kan nära en rostningsprocess .Det saknas syre!.

När det gäller hållfastheten och hur fundamentet skall klara en tyngre broplatta så bör noggranna beräkningar göras men dagens bro är klassad till EK2=80tons specialfordon. Det betyder ändå att bron som den är idag är dimensionerad till en större viktklass än tidigare gällande regelverk. Dessutom så när det gäller broar så sades det under utskottsförhandlingarna att broar byggs större än vad det behövs för att man skall vara på den säkra sidan. Så ännu en gång, noggrannare beräkningar bör göras så man är på den säkra sidan med marginal.

När vi ändå är nere på 17 meters djup så fortsätter vi lite längre ner då till bottenplattan som finns under två av fundamenten, två av fundamenten står på berg. Dessa plattor är också stora, 8,5m x 4,5m x 3m. Under de två bottenplattorna så är det dessutom pålar, lite över 60 under varje.Det finns ingenting någonstans i någon av rapporterna där det står att de är i dåligt skick, att de har rört på sig eller inte är i bra skick, ingenstans! Dessutom så finns det i renoveringsalternativet en stor summa budgeterat för just förstärkning av bottenplattorna samt pålningen så där behöver man inte känna någon oro.

Låt oss lämna den tekniska delen och övergå till den viktiga frågan om hur vi säkerställer rörligheten till och från Vårdö under byggtiden.

Jag vet att Vårdöborna framförallt känt en mycket stor oro för hur transporten till och från Vårdö skall fungera under renoveringstiden. Argumenten har varit många och farhågorna stora och jag förstår det!

Vid en reparation så börjar man högst antagligen nerifrån när man renoverar. Allt för att bygga upp styrkan på bron. Under den tiden så kan trafiken under bron pågå då man låter något av brohålen vara farbart under tiden för småbåtar och under den tiden påverkas inte heller biltrafiken på bron. Det är ju egentligen bara under tiden när man kommer upp till själva brobanan och brobalkarna som en alternativ bro behövs. Här talar vi om ca 60 dagars arbete och vi har från utskottet betonat vikten av att en bro skall finnas under hela perioden för att det ALDRIG skall bli trafikstopp. Vi ska säkra framkomligheten till och från Vårdö under hela perioden.

Det är oerhört viktigt för oss i Moderat Samling att trafiken till och från Vårdö skall flyta på under hela renoveringstiden.

När man pratar om pontonbroar som ett alternativ till en tillfällig brolösning kan man ibland få känslan av att broarna vi pratar om är som våra flytbryggor hemma. Det finns pontonbroar som 3-6 filiga motorvägar , som har flera tusen bilar som passerar varje dag. Det finns pontonbroar som är flera tusenmeter långa och vissa är permanenta broar. Det har sagts att de broar som finns i Finland bara är för 60 tons fordon, och att nya bron skall hålla för 76 ton. Jo, det skall den nya bron göra men under byggtiden så kommer inte den gamla bron oavsett om du bygger ny eller renoverar att ha den viktklassen. Varför skall då pontonbron behöva ha det? Dessutom så kommer du inte till Vårdö med ett 76 tons fordon idag då varken färjor eller Bomarsundsbron tillåter sådana vikter men det är egentligen irrelevant. Jag blir bara så ledsen över att man skall föra en skrämsel propaganda. Det finns jätte fina pontonbroar om det är en sån brolösning vi skall ha och de är trygga och säkra.

Vi skulle aldrig från Moderat Samlings sida ens tänka tanken att stöda ett alternativ som vore farligt utan givetvis utgår vi att det är samma säkerhetstänk här som i andra frågor som vi behandlar.

Vi vill att Vårdöborna skall ha en snabb och säker renoveringstid. En renovering tar ca 1,5 – 2 år. Hur länge det tar och bygga nytt det vet vi inte? Endel säger 3-4 år endel säger uppåt 7år.

Behövs en MKB, miljökonsekvensbedömning för en ny bro, vissa säger ja, vissa säger nej. Hur är det? Om man bygger nytt hur gör man då med den gamla bron? När Marsundsbron skulle rivas så krävde ÅMHM att all betong under ytan skulle tas bort, varenda smula och även slam. Där fanns det ett fundament, här är det fyra. Den bron står kvar ännu idag, den skulle kosta 1,3 miljoner att ta bort. Jag har svårt att se varför miljökraven från ÅMHM skulle ha minskat med åren. Skulle det verkligen vara miljömässigt ok att lämna bra betong kvar i vattnet för alltid.  Kanske? jag vet inte men jag tror att det som gäller för en bro borde gälla för en annan?

Avslutningsvis några ord om ekonomin
Vi måste ta ansvar för (att) hela Åland (skall leva) och vi måste göra det så smart vi kan och prioritera de lösningar som är bäst och där vi kan spara pengar. Det är ändå 4-5 miljoner det handlar om i skillnad mellan renovering och förslaget att bygga en helt ny bro. Det är så mycket pengar att man inte ens kan greppa hur mycket pengar det är. Landskapets ekonomi är ansträngd som Ni alla vet och jag anser att vi måste ta beslut som är smarta och lika bra som det dyrare alternativet. Det finns otaliga broar på Åland som är i ett enormt behov att renoveras, kortrutten med dess förverkligande är oerhört viktigt för att skärgården skall leva. Här skulle det verkligen behövas 4-5 miljoner. Det är skillnad på investeringar och drift men för att få ett begrepp om hur mycket pengar det är så kan man fundera över vad 4-5 miljoner skulle kunna användas till inom vård och omsorg, Frågor som ligger mig varmt om hjärtat.

Varför skall man spendera 4-5 miljoner på en ny bro när en ”ny” bro på det gamla stället kan bli lika bra? Är det för att de kalkyler man räknat på säger att en ny håller i 120 år medan en renoverad i 60 år? Är det därför? Tänk om man ser på det så här då- du ger framtida Vårdöbor möjligheten att välja, kanske bron skall vara någon annanstans, inte vet vi hur man kan bygga broar om 60 år. Då kanske man för en billig penning kan bygga en bro direkt till Prästö? Vad vet vi? Det vet vi i alla fall att samhället ändras och det kommer till smarta lösningar och nya uppfinningar hela tiden. Det kommer helt säkert finnas nya sätt att bygga på .Vi vet inte vad vi har för trafikbehov, eller hur vi förflyttar oss?

Jag känner mig helt trygg och det vet jag att hela min lagtingsgrupp i Moderat Samling också gör när det gäller vårt val att välja att renovera Vårdö bron, det vill säga;
Att bygga en ny bro på befintliga fundament.

På grund av den samlade oppositionens spörsmål om närings- och arbetsmarknadspolitiken blev jag häromdagen tvungen att avboka det nordiska näringsministerrådsmöte jag skulle åkt på nästa onsdag. Riktigt tråkigt, hade sett fram emot att träffa mina nordiska närings-regional-energiministerkollegor och diskutera för Ålands del viktiga och intressanta frågor. På agendan fanns bland annat punkter som entreprenörskap, regelförenklingar, turism och exportutveckling.

Nu blir jag istället hemma och svarar på det här>> spörsmålet.
Spörsmål är ett verktyg för oppositionen att använda när de verkligen anser att något som regeringen gör, eller inte gör, är av allvarlig karaktär. Det är verktyget innan misstroende.

Eftersom talmanskonferensen beslutade i måndags att debatten skall ske på onsdag den 12 november, respekterar jag givetvis det och stannar hemma. Senare idag kommer regeringen med ett skriftligt svar på spörsmålet där vi berätta vad vi gjort, gör och kommer att göra för det åländska näringslivet. På onsdag kommer jag sen givetvis utveckla det svaret ytterligare och mina kollegor med mig.

Jag hoppas dock verkligen att oppositionen tar tillfället i akt och kommer med många konkreta förslag på förbättringar, förenklingar och stimulansåtgärder. Att de visar på alternativ och vad de tycker jag/vi borde göra istället, eller vad de skulle göra om de satt i regering, de skriver nämligen bland annat: citat ”Vi anser att landskapsregeringens näringspolitik är obefintlig”. Det är ganska hårda ord det.

Även om jag anser att jag skulle gjort större nytta för det åländska näringslivet på ministerrådsmötet så ser jag fram emot debatten, till det åländska näringslivets fromma.

Dagens Ledarskribent Rosenqvist på Ålandstidningen skriver idag en välformulerad ledare där han ger sin syn på saken, det tar mig inte emot att säga att jag håller med honom. Du hittar ledaren här>>

Tanken med TeamÅland är att det skall vara ett verktyg där regeringen tillsammans med det åländska näringslivet/samhället skapar möjligheter för olika projekt som gynnar företagsklimatet, tillväxten och inflyttningen i allmänhet samt modernisering, internationalisering & digitalisering i synnerhet.

TeamÅland är arbetsnamnet på en tvåstegsraket för landskapsregeringen att tillsammans med det åländska näringslivet kunna utföra gemensamma utvecklingsprojekt.

Jag anser att utvecklingen av det åländska näringslivet bör komma ifrån näringen själv, vad som behöver göras/satsas på är inte i första hand för politiker att berätta för företagen. Politiker skall däremot skapa förutsättningar så att det går lätt att förändras och förnyas. Vi skall eliminera hinder och underlätta för nya och befintliga företag att växa. Vi har ett bra företagsklimat på Åland idag, men allt kan bli ännu bättre. De €200.000 som är upptaget i årets budget är första steget i raketen och blir ett konkret verktyg att tillsammans med näringslivet ta initiativ och genomföra olika projekt som leder mot de målen.

TeamÅland är ett komplement till de traditionella nationella företagsstöden och de struktur och investeringsfonder vi handhar ifrån EU för att stödja näringslivet. Det blir ett ytterligare verktyg för att stimulera till exempelvis: mer entreprenörskap, utveckla varumärket Åland, underlätta för fler utländska investeringar, skapa system för kompetensrekrytering, mer digitalisering, skapa en attraktiv ålandsbild för besökare, inflyttare och affärspartner, genomföra gemensamma exportsatsningar, helt enkelt åtgärder som skapar ett ännu bättre företagsklimat anpassat efter det åländska näringslivets önskan och behov.

Det andra steget i raketen är efter att vi tillsammans och i samverkan med det åländska näringslivet överenskommit om vad som behöver och skall göras, då finns ett kraftpaket i ytterligare 1 miljon att användas under 2015 och framåt för att genomföra just de aktiviteterna. Pengar som inte går vi de traditionella EU-fonderna och dess byråkratiska system, utan pengar som vi själva på Åland kan besluta om så länge de inte går in som direkta stöd till företag. Ett nytt verktyg för oss att göra insatser tillsammans.

De ledord som TeamÅland har att förhålla sig till är förutom att ”laget är starkare än jaget” att det som skall göras tillsammans bör gynna Tillväxt / Inflyttning / Modernisering / Digitalisering & Internationalisering. (TIMDI)

Tanken är att inom var och ett område som initieras så startas långsiktiga utvecklingsarbeten som helt eller delvis kan finansieras av landskapsregeringen.

Jag kommer återkomma till det här.

Det är inte alla dagar man får vara med om att klippa bandet för en investering på ca 18 miljoner euro, men idag var en sådan dag. En bra dag för en näringsminister ur många hänseenden. Fifax Ab är ett åländskt aktiebolag bestående av ett 60-tal aktieägare vars affärsidé är odla regnbågslax på land för export först och främst till fasta Finland. Genom att odla fisk på land i renat vatten ifrån skärgårdshavet så skapas arbetstillfällen, tillväxt och hälsosam mat för fler människor.

Fifax kommer i samarbete med F-Fastigheter att bygga en livsmedelsindustri för produktion av 3200 tom regnbåge per år. Industrihallen som innehåller odlingen kommer att bli ca 15.000kvm stor, börjar byggas nu för att vara utbyggd med etapp1 och med produktions under år 2016 för att vara fullt utbyggd med etapp2 under år 2017. Leverantören av teknologin är AKVA Group vilka är världsledande inom RAS-industrin. Totalt räknas anläggningen sysselsätta ca 20 personer plus alla kringeffekter. En bra dag idag alltså.

I juni 2013 så hade jag besök av en delegation som leddes av presidenten i Haikou Municipal Political Consultative Conference Han Mei ifrån den kinesiska provinsen Hainan. Hon och delegationen blev väldigt förtjusta i vår ö och vi skrev en avsiktsförklaring om samarbetsformer som ett resultat av det besöket. Läs beslutet här>>

Vi har sedan dess försökt hitta lämpliga tider och deltagare för ett återbesök, men det har varit lite svårt ifrån vårt håll att få till det. Nu är det dock bestämt och den 24-27 november åker vi. Förutom att vara bjuden av borgmästaren Ni Qiang i Haikou till deras ”First Haikou Sister City Mayors Summit” så är jag inbjuden av Istanbuls borgmästare till att delta i ”The fourth general UCLG (United Cities and Local Government) World Council”. Läs mer om den organisationen här>>

Förutom dessa två stora möten kommer vi få möjligheten att träffa lokala entreprenörer och myndigheter för att se om vi kan knyta ihop åländska företag med företag ifrån Haikou. Har redan några intressanta arbetsprocesser igång. Förutom att försöka hitta vägar för nya affärer för åländska företag kommer jag givetvis att marknadsföra både Viking Lines och posten Ålands kinesiska satsningar. Mer om detta längre fram.

Arbete: Budget, budget och budget. Business Lab. Möten och fler möten.
Nöje: #enskam med Betner och Ismail i torsdagskväll
Lunchmöten att minnas: Första gången fem av sju näringsministrar under 2000-talet träffades för att diskutera nuvarande näringspolitik, historia och framtid.
Podd: Tyvärr inställd denna vecka pga av ”orsak”
Träning: inte en enda minut
Sömn: Dåligt
Trevlig helg

Det var idag tre olika insändare i Nya Åland som hade med mig och mitt ämbete/områden att göra. De första två svarade jag på i morse i tidigare inlägg, här kommer det tredje svaret.

Hej Henrik,
För det första så måste man se på bokslutsuppgifterna för att få en korrekt bild av användningen av anslagen. Tidigare landskapsregeringar har haft en överbudgetering av sysselsättningsåtgärderna vilket vi på senare år korrigerat, så att budgeten mer anpassats till verkligheten, därför har det varit ganska mycket variationer (luft) i budgeten genom åren. I år har vi dessutom €370.000 i Paf-medel till sysselsättningsfrämjande åtgärder, så de facto har de ökat och inte minskat. Sen är det viktigt att komma ihåg att deltagare i sysselsättningsåtgärder även får arbetslöshetsersättning så momenten bör analyseras tillsammans. De aktiva åtgärderna har inte minskat och den arbetsgruppsrapport som imorgon skickas på remiss ger fler möjligheter till ytterligare åtgärder både för den arbetssökande och för myndigheterna.

Vad gäller Tillväxtrådet så stämmer det att vi inte haft fler formella möten efter den 15 januari, även om jag träffat deltagarna flera gånger personligen sedan dess och vi pratas vid ofta. Det viktiga för mig är inte att hålla möten, utan att det kommer ut något konkret av de tankar och idéer som diskuterats i Tillväxtrådet. Bara för att ge två exempel på vad vi jobbat med sedan januari så är Åland Business Lab ett och Ålands Näringslivs kommande Digitaliseringsprojekt ett annat exempel. Tillväxtrådet har även diskuterat vikten av fortsatt fokus på inflyttning till Åland och satsningar på högskolan, något jag lyfter kontinuerligt och aktivt jobbar med dagligen.