Igår fick jag en skriftlig fråga av Ledamot INgrid Zetterman som löd som följer:
”Vilken analys gör landskapsregeringen över de nya nationella stödens tillräcklighet och tillgänglighet för de åländska verksamheterna och till vilka delar bör landskapsregeringen och lagtinget vidta ytterligare åtgärder?”
Jag svarade ungefär såhär.
Landskapsregeringen har de senaste två åren arbetat mycket med att säkerställa att livskraftiga företag på Åland skall överleva den här pandemin. Jag vill hävda att vi har lyckats med vårt mål och att siffrorna talar sitt tydliga språk. Faktum är att vi har haft färre konkurser på Åland år 2020 & 2021 än vad vi hade år 2019, trots att utmaningarna för näringslivet har varit de största sedan andra världskriget.
Insatserna har varit många. Både mindre och stora. Men en kombinationen med att landskapsregeringen tidigt säkrade att statens ”Corona-stöd” skulle inkludera åländska företag och att vi haft en mängd egna åländska insatser samt den inneboende styrkan i det åländska näringslivet har gjort att vi idag ser ljuset i tunneln.
Ledamot Zettermans fråga gäller dock en analys om de kommande nationella stöden och om de är tillräckliga. Just nu kan åländska företag söka kostnadsstöd nr 5 (fram till 18 februari) som gäller för månaderna (juni-sep). Därtill kan även företagare återigen ansöka om arbetsmarknadsstöd ifrån AMS. Det gäller retroaktivt för januari i år men även framledes för februari. Det stödet motsvarar det som tidigare varit i kraft under 21 månader och betytt mycket för dryga 200 småföretagare på Åland.
Imorgon förväntar vi att den finska regeringen överlämnar ett lagförslag om ”kostnadsstöd nummer 6” till riksdagen vilket inkluderar stödinsatser som även kommer att gälla på Åland: Alltså
- Generellt kostnadsstöd för de som tappat mer än 20% omsättning
- Stängningsstöd för företag som omfattas av offentliga beslut om stängning
- slopad karenstid för arbetslösa för januari och februari, (arbetslöshetsförmånen kan därmed utbetalas från första anmälda arbetslöshetsdag)
- stöd till kultur och idrott samt
- att motsvarande evenemangsgaranti som var i kraft förra sommaren införs igen.
Analysen är att de statliga stöden riktas till de företag som har drabbats allra hårdast. Dels till de som delvis tvingats vara stängda, alltså restaurangerna under perioden 21 december – 28 februari, dels till de vars kundunderlag kraftigt har minskat men fortfarande bär alla kostnader under de månaderna.
Landskapsregeringen kommer analysera det slutliga lagförslaget och föra en dialog med aktionsgruppen om ytterligare insatser behövs. Näringsavdelningen och landskapsregeringen tog höjd redan i budgeten för 2022 för nya insatser och har både medel och skrivningar för att hantera olika situationer som kan uppstå p.ga covid-19, såhär skrev vi i budgeten (sid 93):
”Förutom ett anslag för kärnverksamheten i de näringslivsutvecklande åtgärderna föreslår landskapsregeringen att budgeterat anslag för tillfälligt likviditetsstöd (landskapets andra tilläggsbudget år 2020), i enlighet med tillämpligt statsstödsregelverk, kan finansiera ett fortsatt behov av likviditetsstöd eller andra omställningsåtgärder som covid-19 fortsättningsvis ger upphov till för det åländska samhället”.
Med stöd av de medel som redan är upptagna och godkända i budgeten samt ovanstående skrivning har landskapsregeringen mandat, beredskap och förmåga att vidta ytterligare åtgärder om restriktionerna eller begränsningarna mot förmodan, återinförs eller förlängs ytterligare.
Men just nu ser framtiden ljus ut, resebegränsningarna har upphävts, restaurangerna börjar öppna och restriktionerna hävas. Det är vägen framåt, enda lösningen på sikt och jag är övertygad om att vi går en fantastiskt högsäsong till mötes. Kanske till och med den bästa i Ålands historia.
Jag ser fram emot den post pandemiska yran, Ålands100års kalas och en sommar utan dess like.
Här är frågan/svaret ifrån Lagtingets youtubesändning
Fredrik Karlström 