Igår fick jag förmånen att hälsa ett 70-tal robotforskare och professorer ifrån 40 olika nationer välkomna till Åland. De har i några dagar hållit en sommarskola kring utvecklandet av sociala robotar och tillsammans diskuterat, byggt, utforskat och delat erfarenheter med varandra ifrån hela världen. Robotar och automation är något vi på Åland behöver ta till oss ännu mer och beakta de kommande åren. Jag önskar att nästa lagting och regering skulle sätta på sig ledartröjan och skapa en miljö så att fler forskargrupper får upp ögonen för Åland och potentialen vi har med vår självstyrelse.
Åland är tack vare sin litenhet, speciellt lämpligt som testområde för ny teknik. Med en modern och pragmatisk lagstiftning kan Åland lyftas som ett testområde för forskning och utveckling som på sikt kan intressera internationella investerare och företag. Robotteknik är ett område där det just nu sker en snabb, kraftfull utveckling både i luften UAV (Unmanned Aerial Vehicle), på land (förarlösa bilar) och till sjöss ASV (Autonomous Surface Vehicles).
För bara tio år sedan skrevs forskningsartiklar som påstod att bilkörning aldrig skulle kunna utföras av datorer. Idag är det en självklarhet och bara en tidsfråga innan de kommer att rulla på våra gator. Varför inte använda oss av vår lagstiftningsbehörighet och låta förarlösa fordon bli ett inslag i den åländska landskapsbilden, varför inte vara bland de första att anamma och tillåta ny teknik och innovationer inom dessa områden? Här har nästa generation politiker och lagstiftare en stor roll.
Inom industrin och tillverkningen har robotarna varit ett givet inslag under många decennier och tittar vi på det Åländska livsmedelsklustret och jordbruket har robotarna redan varit här en längre tid. Mark och mjölkrobotar, kamerastyrda radhackningsmaskiner och avancerade simulatorer för att utbilda förare till avancerade grävmaskiner och skördetröskor är bara en liten del av det som är vardag inom jordbruket idag.
Som ett exempel kan nämnas Ålands Trädgårdshall (ÅTH), där det idag arbetar flera robotar men det är speciellt en relativt ny som jag tänker på. Deras senaste tillskott är en italiensk robot som sorterar lök effektivare, snabbare och med ett bättre resultat än någonsin tidigare. Det är en maskin som sorterar ca 70.000 lökar i timmen, den tar 15 talet bilder på varje lök, scannar, väger, kontrollerar kvalitet, färg, och innanmäte. Den gör produktionen helt enkelt mycket mer produktiv och bolagets konkurrenskraften har ökat jämfört med andra inom samma bransch som inte har en likadan.
Men det är många fler branscher som kommer förändras i grunden med robotteknik och den tekniska utvecklingen. Det här teknikskiftet kommer oavsett om vi vill eller inte. Jag ser oerhört mycket fram emot hur det kommer förändra världen i grunden och jag är glad att jag lever i en tid där jag troligtvis kommer kunna använda en robot i mitt hem när jag blir äldre. Det gör att jag förhoppningsvis kommer få mer tid tillsammans med min fru och mycket av de tråkiga uppgifterna vi annars skulle behöva göra själva eller ha hjälp av andra med, kommer vi kunna programmera själva.
Rätt hanterat kan teknikskiftet bli ett stort lyft för levnadsstandarden, inte minst för välfärden. Idag är en stor del av vård- och omsorgspersonalens praktiska arbetsmoment väldigt tunga, monotona och kan automatiseras. Det i sin tur gör att mer tid kan frigöras för det personliga bemötandet.
Den här utvecklingen kommer givetvis kosta och det finns många frågor kring etik, moral och lagstiftning som kommer att behöva lösas. Här kan Åland bli det testområde vi pratat om i decennier.
Bästa instans att rikta resurserna emot och konkret ta ett steg emot den här framtiden är Högskolan på Åland. Så nästa lagting och regering jag hoppas ni tar till er av de här tankarna och att ni tillåter Högskolan bilda en Robotakademi med uppdrag att ta fram förslag på hur Åland kan bli en ort som förknippas med ny teknik, utveckling och tillväxt.
Robotar är framtiden och framtiden börjar nu.
Fredrik Karlström 