Svarade idag på lagtingsledamot John Holmbergs skrftliga fråga nr 2/2019-2020. Som du hittar här nedan, eller här>>
Här var mitt svar.
Regeringsprogrammet ”Tillsammans för Åland” syftar till att förbättra de åländska företagens förutsättningar och konkurrenskraft. Dessutom betonas att det nya ekonomiska systemet mellan Finland och Åland kommer att göra det än mer viktigt för landskapsregeringen att förbättra förutsättningarna för ett konkurrenskraftigt näringsliv som skapar export, nya jobb och skattekraft. Av den anledningen bör många olika näringslivspolitiska instrument finnas till förfogande.
Den nuvarande modellen för landskapets offentliga riskkapitalbolag, vilken har verkat i 32 år, och gjort mycket bra, det bör dock utvecklas i enlighet med senare tillkomna regelverk och anpassas efter nu rådande förhållanden, särskilt med beaktande av hur den aktuella Coronapandemins än sålänge oanade effekter kommer avspegla sig de kommande åren.
Sålunda behöver landskapets riskkapitalsatsningar ges en god grund att stå på, stark för framtiden. För att kunna använda ett offentligt riskkapital på ett mångsidigt sätt krävs en reglering i lag.
Dels för att möjliggör att årliga verksamhetsbidrag kan överföras från den offentliga budgeten samt att målsättning, verksamhetsområde, styrning och uppföljning måste vara transparenta.
Det finns hos näringslivsrepresentanter olika syn på nödvändigheten av ett offentligt riskkapitalbolag på Åland. Detaljutformningen av regleringen bör därför ske i samarbete med finansiella aktörer och näringslivsorganisationer för att motverka att åtgärden leder till oförutsedda effekter, missförstånd och att vi ser till att utforma regelverket så optimalt som möjligt, för de åländska förhållandena.
För att bredda utbudet av näringspolitiska instrument vid sidan av bidrag, lån, garantier, stöd för olika främjande projekt och finansiering av branschorganisationer samt insatser inom utbildning, arbetsmarknad, transporter och kommunikation, byggande, samhällsinfrastruktur, miljö, omsorg, fritid och rekreation avser landskapsregeringen även i fortsättningen använda instrumentet offentligt riskkapital.
Men ett bolag i sig är inte en lösning. Det behöver kombineras med kapital men framförallt krävs personella resurser med affärsmässig kompetens att utvärdera och sammanföra investerare och entreprenörer så att nya företagsidéer blir nya framgångsrika företag.
Riskkapital ska utgöra ett komplement till andra offentliga insatser och ett komplement på kapitalmarknaden som kan ta sig an expanderande företag eller nya företagsidéer som är svåra eller tidsdryga för andra att utvärdera.
Med offentligt riskkapital ska man kunna göra affärsmässiga investeringar, följa upp med kunnande och inom viss tid göra exits och återinvestera vinsterna.
Landskapsregeringen hade i början av det här året satt igång arbetet med att lämna över en lagstiftningspromemoria till lagberedningen gällande offentligt riskkapital men .
Beredningen har tyvärr tillfälligt stannat av till följd av de två senaste månadernas coronakris eftersom det i dagsläget är viktigast att snabbt avhjälpa den likviditetskris som företagen har drabbats av.
Men jag håller helt med frågeställare Holmberg att ett välfungerande offentligt riskkapital är ett viktigt instrument för att kunna bedriva en aktiv, tillväxtvänlig och offensiv näringspolitik.
Så arbetet med riskkapitallagstiftningen kommer återupptas snarast möjligt när vardagen återigen börjar infinna sig.
Fredrik Karlström 