Fredrik Karlström

Jag börjar med att varna för att det här kan bli ett ganska långt inlägg och det kommer handlar om något så banalt som min vedeldade bastu.

Bakgrund
För cirka 14 år sedan renoverade jag huset vi bor i på Lugne. Då, liksom nu när jag bygger nytt, valde jag att inte anlita någon hantverkare för att få det gjort, utan bestämde att jag skulle göra jobbet med mina egna händer. Konstaterade tidigt att man har väldigt bra betalt om man jobbar åt sig själv, även om det tar en hel del tid i anspråk. Den sanningen gäller än.

Ett annat sätt för mig att kunna renovera huset med en begränsad budget, förutom att göra jobbet själv, var att jag köpte så mycket av allt material jag kunde ifrån Emmaus Byggretur. Eva var väl inte direkt överförtjust när jag ringde och berättade att jag köpt kakel, klinker och tapeter till hela huset, ifrån byggreturen…

Men det gjorde jag.

Tydligen hade Ålands Färg & Tapet lämnat dit ett gammalt lager av ytskikt som uppenbarligen ingen längre ville betala något för. Jag tyckte mycket såg riktigt bra ut även om Eva kanske inte delade den uppfattningen.

Till matsalen hittade jag en väldigt fin vit tapet med några små blå fåglar på. Till vardagsrummet en mossgröna variant och till sovrummen flera olika annorlunda modeller. Hur som helst, billigt och relativt bra blev resultatet.

Här kan du se slutresultatet >> https://youtu.be/P5GSc0cdeV0

Eftersom jag köpte det mesta av materialet på byggreturen så köpte jag alltid, allt de hade av de restpartier som kommit in. Det resulterade i att jag hade lite mer material än jag behövde och när huset var klart renoverat så stod jag med en hel del grejer som blev över.

Jag började då renoverade en bastu i bagarstugan som ingen använt på typ 50 år. Jag tog de sista tak-väggpanelen, de taklister, golvlister och kakel/klinker som blivit över och byggde med det jag hade, för hjärtans lust. Det blev golvklinker på väggen bakom bastuspisen, spikade upp de betsade vardagsrumstaklisterna i taket och takpanel på väggarna.

Det enda jag köpte var några meter albräder till bänkarna och ryggstödet, en glasdörr samt en vedeldad bastuspis av Wirenius Agenturer. Total kostnad för allt var under 400 euro. Nu 14 år senare kan jag konstatera att det nog varit en av mina bästa investeringar någonsin särskilt i förhållande, kostnad/utnyttjandegrad.

För under 2 euro/månad (inklusive energi/uppvärmning, eftersom jag alltid eldar upp gammalt byggvirke som jag tagit ifrån mina byggprojekt, eller träd jag tagit ner) har bastun bringat oerhört mycket glädje, värme och trevliga stunder.

Det har tillbringats många timmar i den under årens lopp och det finns en hel del historier att berätta om alla de som besökt den. Alltifrån tjänstemän på näringsavdelningen, IFK Mariehamns ligaspelare, Steel FM familjen till en och annan höjdare inom politiken.

Vad som hänt och sagts i min bastu, följer samma princip som är i Las Vegas, det stannar i min bastu.

Min ”basturitual”:
Vanligast kanske det är att bastun börjar eldas efter att jag kommit hem på fredagseftermiddagen/kvällen. Eftersom den ligger i en gammal, oisolerad bagarstuga, så tar det minst 90 minuter innan man kan börja använda den. Är det väldigt kallt ute kan man behöva elda på i över två timmar för att få upp temperaturen till en acceptabel nivå.

När bastun är badklar brukar jag få med mig Eva en stund. Vi har dock två helt olika behov och sätt att bada bastu på. Hon trivs bäst när den inte är för varm och före det slängs vatten på stenarna. Eva brukar tycka att 15-20 minuter räcker och under den tiden hinner vi prata om det mest aktuella som hänt under dagen, hon skrubbar sig med någon väldoftande kräm, duschar av sig och går. Det är då min basturitual får sin början, på riktigt.

För det första har jag nästan alltid samma musik på i bastun. Jag har nämligen monterat in några högtalare under bastulaven som ger ett relativt bra ljud (har dock bytt ut högtalarna ett antal gånger genom åren, för bastu är ingen optimal miljö för högtalare)

Musiken som spelas kommer ifrån en USB pinne med drygt 100 bra countrylåtar på (mycket Tim McGRaw), en pinne som jag gjorde för många, många år sedan. Tyvärr fungerar inte random-funktionen på min stereo längre så alla låtar kommer alltid isamma  följd. Med resultatet att jag oftast alltid vet vilken nästa låt är, på gott och ont. Det kan ibland bli lite tjatigt men samtidigt lite avstressande. (Ibland sätter jag på stereon samtidigt som jag börjar elda så att det ska bli lite variation när man sedan badar.)

När det gått cirka 30-45 minuter (efter att Eva lämnat) börjar det bli dags för första nedkylningen. Det finns egentligen fyra sätt att göra det på.

1. Det vanligaste sättet är att använda sig av min specialbyggda utedusch som levererar varmvatten även på vintern. En egen, enkel, liten uppfinning som dock kräver att man efter varje gång man använt den, tömmer ur vattenledningen (en våning ner i källaren) så att den inte fryser (glöms det bort när det är minusgrader ute, är det slut duschat utomhus den vintern). Uteduschen ökade värdet på bastuupplevelsen med det dubbla.
2. Det andra sättet att kyla ner kroppen, som även det ökat värdet på upplevelsen, är den enkla lilla pool jag köpte för 10 år sedan. En liten pool i trä, ca 4 meter i diameter, med ett riktigt sandfilter. Den används flitigt ifrån från april till oktober och gör verkligen stor skillnad i upplevelse. Bara det att kunna sänka ner kroppen, sitta tills man börjar frysa och gå tillbaka till bastun gör att ritualens längd ökar med det tredubbla. Vedeldad bastu med en kall pool bredvid, det är något som är svårslaget och som jag rekommenderar alla att skaffa. Det är inte mycket jobb att sköta och det kostar väldigt lite. Min liner och pump/sandfilter har gått klockrent nu i över tio år.
3. Det tredje sättet är kyla ner sig på är att bara sitta ute, naken på trappan. Lufttorka. Ett enkelt sätt som absolut inte skall förringas eller föraktas. (Underlättar förstås om du bor på landet och inte har grannar som är nyfikna)
4. Det fjärde sättet är givetvis beroende på väder och årstid, men på vintern är det enklaste och effektivaste sättet helt enkelt att ”Rulla sig i snö”.

Tillbaka till ”ritualen”

Något som jag har märkt att inträffar efter att jag suttit i bastun i lite drygt en timme är att mitt tankemönster förändras. Helt plötsligt börjar nya idéer ploppa upp, lösningar på problem jag har får olika svar, kreativiteten börjar helt enkelt flöda på ett sätt som annars inte brukar uppstå.

Ett dilemma jag hade länge var att jag kom på så många idéer och nya tankar att jag glömde bort hälften innan jag kom in. Det irriterade mig, men jag tänkte att är det en bra idé, kommer den igen.

Ibland gjorde den det, men ibland försvann de också. Så mu har jag införskaffat en ”kreativitets-whiteboard” i rummet bredvid. Där skriver jag upp stort som smått, galet och klokt, förslag på blogginlägg och nya affärsidéer som uppstår i bastun och saker jag kommer på att jag borde göra.

Dagen efteråt brukar jag sen gå ut och försöka tyda mina kråkfötter. Ibland går det bra, ibland mindre bra, ibland är tankarna som kommit upp genidrag, ibland sådan som aldrig borde kommit upp till ytan.

Bastun har blivit min kreativitetsverkstad.

Men inte nog med att bastun min ger mig allt ovanstående. Den har även blivit en ”Minneslund
” för personer som inte längre finns i mitt liv.

Det kanske låter lite konstiga att använda epitetet ”minneslund” i en bastu men det började med en pall som jag hittade ute i ladugården. En pall som min farmor satt på när hon mjölkade korna på gården, för länge sedan.

Den pallen sitter Eva ofta på när hon bastar och när hon inte är där, används den helt enkelt till att sätta fötterna på.

Förutom den pallen finns även en pall som Evas bror Pär tillverkade i högstadiet. Pallen är livsfarlig (den har bara tre ben) för ställer man sig på den, trillar man omkull. En riktigt dålig egenskap i en vedeldad bastu. Dessa två pallar påminner mig dock varje gång jag badar om farmor och om Evas bror.

Två personer jag kanske inte annars skulle tänka på så ofta, om det inte var för dessa två ting.

Förutom dessa två pallar så har även Kent ”Löken” Lönnqvist tillverkat en konsol som håller upp den ena bänken. Det gjorde han för snart tio år sedan och sedan dess har den fungerat klockrent, trots ibland lite för många människor, lite för tjocka människor och ibland även kanske lite för fulla människor suttit på den.

Den konsolen gör att jag tänker på Löken, nästan varje vecka. Något jag kanske inte skulle gör annars.

Senaste tillskottet i bastun som jag också värderar högt är en rostfri kopp jag fick av Pixi. Hon var inte bara en hund, hon var min kompis. Du kan läsa mer om henne här>>

Jag kan inte skriva ett inlägg om min bastu om jag inte skriver några ord om min bastupinne. Det  är en pryl som ingen seriös vedeldad bastubadare kan vara utan.

Min prototyp som jag använder, är gjord av åländsk en, men den har förbättringspotential för den har en svaghet. Handtaget blir för varmt efter några timmars badande. Vad är då en bastupinne kanske du undrar. Ja, du kan läsa mer om det här >>

Men funktionen är super. Doften den avger är fantastisk och den förhöjer bastu upplevelsen betydligt.

Det här är min bastu det.