Dagens långa insändare till svar på Lampis ledare

Publicerat: juli 10, 2012 i Uncategorized

Bäste chefredaktör,
Politiker ska inte leka riskkapitalister där är vi helt överens.  Mitt uppdrag som näringsminister innebär bl.a. att jag ska försöka förvalta en del av våra skattepengar på bästa sätt samtidigt som förutsättningarna för ett fungerande näringsliv så långt det går ska optimeras och då måste man tänka i nya banor.

Hela diskussionen om ”riskkapital” är olycklig då ordvalet inte bara är missledande utan direkt felaktigt om det tas ur det aktuella sammanhanget. Låt mig försöka förklara mina tankegångar kring Norra Ålands Industrihus AB/avbytarreformen och samtidigt förhoppningsvis kommentera de frågor och påståenden som gavs uttryck för i ledaren.

Först lite fakta.

Dagens avbytarsystem kostar de åländska skattebetalarna ca 650.000 €/år. Systemet har använts i över 20 års tid med en kontinuerlig minskning av mjölkbönder och producerande kor som resultat. Dessutom planerar ytterligare ca 10-15 av 45 tillfrågade mjölkbönder att sluta inom ett decennium, systemet fungerar således uppenbart illa. Ifall man istället privatiserar avbytarsystemet och fortsättningsvis öronmärker 200.000 €/år ifrån landskapsbudgeten att användas vid sjukdom och andra akuta omständigheter kommer alltså uppskattningsvis 150 kor att försvinna eller omplaceras hos någon som vill utöka, men även 450.000 €/år vara tillgängligt för alternativ.

Om vi beräknar att en modern ladugård för 120 kor kostar ca 1.200.000 € att bygga och att landskapet enligt mitt förslag skulle sänka investeringsstödet från dagens 45% till säg 30% men istället som komplement använda de 450.000 €/år som ”riskkapital” eller återbetalningsbara lån (resten finansieras externt och av entreprenören) så torde dessa 450.000 € per år räcka till minst en troligtvis flera dylika ladugårdar/år. Sålunda är visionen om 1000 nya kor inte orimlig eftersom det finns en handfull nya jordbrukare som står i beredskap att satsa på att framtidsnäringen mjölk, förutsatt att verksamhetsförutsättningarna ges.

Om inte ovanstående räcker som argument, så följer av stordriftsfördelar och fler kor på Åland:
• Lättare att motivera investeringar i godtagbar gödselhantering.
• Större gödselmängder/bioavfall ger möjlighet till rötning för el/värme/gas produktion.
• Resterna från denna energiproduktion är utmärkt gödsel för chipspotatis med minskad konstgödselanvändning som följd.
• Avbytarservice behövs inte i samma utsträckning då denna typ av ladugårdar sköts till stor del av anställd personal.
• Jordbrukarens hälsa förbättras eftersom möjligheten att investera i arbetsbesparande teknik ökar.
• Nya näringar kan skapas vid större utbud ex ”kosjukhus” och foderleverantörer.
• Behov av fler kvig-hotell och uppfödning av kalvar. 
• Tjänster inom klövvård, seminering och mjölkrådgivare underlättas
• Utbildningar gällande maskiner, avel, sjukdomar och annan utveckling blir kostnadseffektivare att anordna
• Liknande modern utrustning i ett flertal storladugårdar möjliggör naturligare samarbete kring maskiner, reservdelar, personal, samordning av externa servicetekniker som krävs etc.
• Istället för att skattebetalarna betalar för åkrar i träda odlas mer foder
• Bättre utnyttjande av mjölkbilen och ÅCA:s resurser
• Antalet slaktdjur ökar dramatiskt
• Landskapet kan totalt sett hållas öppnare än idag med flera mular i arbete
• Produktion av ekologisk mjölk kanske möjliggörs genom att tillräcklig mängd kan produceras för att rättfärdiga mottagande av ÅCA.
• Uppskattningsvis 100-200 nya jobb i vidareförädlingen som följer, riktiga jobb inom industrin vilka genererar både skatte- och exportintäkter.

Om vi betänker att ÅCA redan idag har allt som krävs på plats i form av maskiner, kunskap och marknad, att vi på Åland har företag som ligger i framkant inom rening och gasanläggningar, en utmärkt chipsindustri, excellent slakteri, en stor sektor som vidareförädlar mat i allmänhet och ett stort kunnande bland driftiga jordbrukare så framstår åtminstone i mitt sinne behovet för förändring som ganska självklart. 18 av 45 tillfrågade mjölkbönder vill dessutom redan idag utvidga sin verksamhet.

Det finns mycket att lära i omvärlden kring detta, varför producerar t.ex. en israelisk ko i snitt 11.000 liter mjölk per år och en åländsk ca 9.000 liter då de yttre förhållandena klart indikerar att det borde vara tvärtom? I förlängningen kan man kanske tänka sig att paketera lärdomarna man tillgodogjort sig i detta projekt tillsammans med den forskning som borde utföras samtidigt för vidare export till de länder och områden som idag beslutar sig för att fortsätta som man alltid gjort och följaktligen inom en snar framtid ändå kommer att stå inför en ännu snabbare av verkligheten påtvingad omställning.

Kan vi i framtiden erbjuda ett paket innehållande allt från ladugårdsritningar via rening, energi, produkt och produktionskunskap, logistik, finansiering, marknadskanaler och utbildning av anställda torde det gagna det åländska samhället ytterligare, gång på gång på gång.

Norra Ålands Industrihus Ab är bara en liten bricka i detta projekt ämnat att initiera det hela eftersom nästa programperiod startar först 2014 och vi sitter fast i dagens system tills dess. Tyvärr har vi inte i min värld tid att vänta på det, ÅCA behöver mer mjölk nu. Dessutom sker ingen förändring i avbytarsystemet förrän 2015 eftersom regeringen tar sitt ansvar och fasar ut övergången till privata avbytare under några års tid.

Mitt resonemang gällnade NÅIH är att pengarna som idag ligger bundet i bolaget kan och bör användas offensivare. Vill kommunerna inte vara med finns det säkert en lösning på detta men logiken i att man som landsbygdskommuner kan tänka sig att investera i hus för plastproduktion men inte i hus för mjölkproduktion undgår ärligt talat mig. Ännu värre blir det när man med enbart en minoritetspost i bolaget som grund aktivt försöker underminera denna framtidssatsning.

Projektet är intressant nog för tillräckligt många på Åland redan idag verkande bolag för att jag ska våga hoppas på att det finns intresse även bland dessa att gå in i projektet med både pengar och kunskap, något som initiala kontakter tyder på. Men eftersom marknaden hittills inte visat sig vara villig ensamt göra dessa investeringar finns ett behov av offentligt engagemang och då behöver styrelsen i NÅHI omfatta majoritetsägarens vilja för att få igång processen och bryta dagens ”så där har vi aldrig gjort förut” mentalitet.

Målsättningen är dock helt klart att det politiska inflytandet snabbast möjligt skall vara minimerat. Min förhoppning är att landskapet om inte initialt så åtminstone efter lite tid inte ska vara involverat överhuvudtaget, att vi skall få tillbaka våra pengar för att investera vidare i kommande satsningar och utmaningar.

”Riskkapital” i ovanstående resonemang innebär alltså jämfört med idag inte en större risk utan istället en möjlighet att kanske få tillbaka satsade samhällsmedel vilket inte är fallet om man som idag pytsar ut bidrag. Här ligger också felslutet i ledarens logik då ingen hänsyn tas till befintligt bidragssystem.

På Åland har vi åtminstone idag väldigt begränsad möjlighet att påverka skattesystemet, däremot kan vi ändra diverse regelverk vilket ovanstående är ett försök till.

Också i min värld är generella skatteavdrag något positivt men jag tror givet dagens situation att landskapet först bör se till att använda resurserna på bästa sätt och sedan införa avdrag i mån av möjlighet. Exempel på hur det kan gå om man inte rättar mun efter matsäck torde finnas tillräckligt av i dagens Europa.

Kanske detta kan leda till en kår stolta jordbrukare som istället för att vara beroende av bidrag gärna betalar en liten del av sitt överskott i skatt och sen kan spela trumpet i ren glädje istället för i sorg? Det är åtminstone min förhoppning.

Mycket talar för att detta scenario i kombination med efterföljande avdrag när finanserna så tillåter har större effekt på ekonomin som helhet än att göra som vi alltid har gjort, speciellt om man betänker att det inte kostar något mer att pröva än vad vi redan idag lägger ut.

kommentarer
  1. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Som alltid går det ju att läsa denna typ av utredningar som fan läser biblen, i den ovan nämnada från naturskyddsföreningen står bl.a."Utifrån dessa perspektiv finns – i avvägningen mellanolika miljömål – goda skäl att inte enbart välja en stark klimatanpassning i köttkonsumtionen. Det är viktigt att ävenvälja kött vars produktion aktivt bidrar till en bättre miljö,inte minst kött från produktionsformer som ekologiskt ochsvenskt naturbeteskött från nöt och lamm."och lite senare;"Betesdjurens klimatpåverkan kan minska om rester från slaktkroppen i högre grad producerar biogas. Det är också viktigt att verka för metoder som gör att mer kol binds i produktionen. Jordbrukspolitiken bör frigöra resurser för att driva på en sådan klimatanpassning."Med andra ord är nötkreatur och mjölkproduktion bra om den görs rätt vilket jag förmodar är Frilles grundtes. Faktum är att en total avskaffning sannolikt vore direkt skadlig enligt samma rapport. Ska vi börja någonstans tycker jag att vi bör titta på de faktum att 30% av miljöpåverkan härrör från vår egen resa till och från butiken samt att vi idag slänger bort upp till hälften av det som produceras. Skulle vi sluta med detta otyg vore koldioxidekvivalenterna nämnda ovan försumbara.

    Gilla

  2. anonymous skriver:

    Anonymous writes:http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/jordbruk/rapport_jordbruk_kottmeranklimat.pdfInte heller jag är en expert, men jag kan googla. Första träffen blev detta. 1 kg nötkött i Sverige ger ca 25 kg koldioxid(ekvivalenter). Grisköttet ger 4-7 kg och kyckling ger 1,7 och anses vara klimatsmartast. Mjölken ger 0,8-1,5 kg per liter dvs mer eller mindre som att bränna bensin :) Förefaller som om även betande kor ligger betydligt värre till än ex grisar.Orkar inte nu googla på vad äppeljuice ger, men det måste ju vara betydligt mindre!

    Gilla

  3. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Visst är det intressant, jag är inte beredd att odelat hålla med dig om att allt är bättre än mjölkproduktion. Du har rätt i att kor tack vare sitt större antal magar producerar mer växthusgaser men problemställningen kan inte begränsas till det. För det första går det att producera mjölk både på bra och dåliga sätt, betande kor t.ex. är sannolikt betydligt bättre än grisar sett till hela cykeln då de inte behöver importerat foder på samma sätt.Sen måste man ju som vi redan var inne på se till annat än bara växthusgaserna plus att man måste slå ut miljöpåverkan över hela kons livscykel och produktspektrum, förutom mjölk under hela livstiden är ju en ko också kött. Jag är ingen expert och konstaterar även att ingen verkar veta säkert heller med tanke på all forskning som utförs men som konsument är jag inte beredd att avstå från alla de produkter som härrör sig från kor och så länge jag inte är ensam om det är det bättre tycker jag att vi försöker producera på bästa sätt här hemma än importera från andra och på så sätt skyffla problemen under mattan.

    Gilla

  4. anonymous skriver:

    Anonymous I writes:Komplicerade, men intressanta, saker. Men jag skrev "bl.a. Frilles kossor". Du har helt rätt i de andra orsakerna. Men notera att jag INTE har talat för att minska matproduktionen. Jag har bara ifrågasatt ÖKNINGEN av mjölkproduktionen (och nivån på produktion av nötkött) när ALL annan produktion är bättre för miljön. Även då grisproduktion, eftersom djuren i sig producerar mycket mindre koldioxid(motsvarande) utsläpp.Men prioriteringarna /styrningarna är just politikernas jobb och konsumenternas val. Vad ska subventioneras / beskattas /konsumeras. Sen får företagarna anpassa sig efter det.

    Gilla

  5. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Regnskogen skövlas och det är naturligtvis illa men att påstå att det bara är för att föda "Frilles kossor" är nog att ta i. Den största orsaken är timret, andra är palmoljeodlingar för att kunna laga bl.a. margarin istället för smör, soja vilket naturligtvis används till kofoder men även till de av dig föreslagna grisarna, en mycket stor del är för att ge plats för Brasilianska nötkreatur samt till odlingar av jätteräkor.När Åland måste minska sina utsläpp tror jag att uppvärmning av hus, onödiga transporter både i form av skärgårdstrafik och suparkryssningar, privatbilism osv. bör minimeras före matproduktion kommer ifråga. En tredjedel av utsläppen för en liter mjölk lär komma från resan till affären när vi hämtar den men det är naturligtvis inget argument för att man ska kunna fortsätta producera den i liten skala. Jag tror att vi måste prioritera och då är argument som att korna släpper ut mer än flyget felaktiga eftersom du inte tar hänsyn till vad som är viktigare, mat eller semesterresor till Thailand.

    Gilla

  6. anonymous skriver:

    Anonymous I writes:Absolut måste man se till helheten. OM miljöpåverkan minskar genom att ÖKA prodution. Great! Men det finns inte så mycket stordift ur miljöhänsyn. EN stor post är nämligen djurens egen prodution av metangaser. Och med större gårdar lär den inte minska och inte heller lär sannolikheten till utedrift öka.Angående tomaterna har du naturligtvis helt rätt. I ett kort inlägg kan man inte skriva om allt. Det FINNS några odlare som gått över till miljövänlig produktion. Såg ett intressant program i TV nyligen. Men utan märkning – som det ju är – så är det statistiskt bättre att köpa flygtomater. Regnskogen skövlas ja. Men det är för att odla soja bla åt "Frilles kossor". De som går och betar på Pampas ÄR de mest miljövänliga, dvs de som går ute och betar. Det finns naturligtvis andra alternativ ex irländska, men jag har inte sett dem i vår affärer. Men tyvärr är våra biffar de mest miljöfarliga, och kött&mjölkproduktionen står för (ur minnet) typ 10% av koldioxidutsläppen. Ex betydligt mer än flyget. Så det är det problem. När så småningom även Åland måste minska utsläppen hamnar vi ju då att välja mellan biltrafik och mjölkproduktion – karikerat. Det finns ju inte så mycket skorsternsindustri.Men åter igen. ALL annan produktion än nötkött & mjölk är bättre. Och det sysselsätter och håller åkrarna öppna det också. Varför då stärka produktionen på mjölk för årtionden framöver?

    Gilla

  7. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Öka bör man om man kan producera mer med mindre miljöpåverkan vilket om jag förstått saken rätt är en del av Frilles förslag, alltså stordriftsfördelarna han talade om. Det finns nog mycket annat onödigt att skära ner på först före man ger sig på matproduktionen i en värld som svälter om det nu är miljön man är bekymrad över.Dina exempel med tomater och biff är ju också i mångt och mycket en fråga om hur mycket och vilka miljöeffekter man vill inkludera. Tomater odlade i växthus uppvärmda med t.ex. biomassa, sol, berg eller annan värme ställer sannolikt till det i din ekvation vilket även skövlad regnskog i sydamerika gör. Summan av det hela blir ju naturligtvis att det man gör bör göras på bästa sätt

    Gilla

  8. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Nej allt är inte svart eller vitt och det finns många aspekter att tänka på. 1300 arbetsplatser. Bra. Det är egentligen bara ETT problem och det är miljön. På annat håll försöker man kvotera ner koldioxidutsläppen. Och på annat håll kanske pälsdjursnäringen upphöra helt. Men här finns ju möjligheter att öka annat, lök, äppel, dill eller varför inte gris eller kyckling eller får. Det som påverkar naturen mest negativt är just mjölk & nötköttsproduktionen. Skära bort ska man naturligtvis inte. Det är kapitalförstöring. Men att öka? Varför? Det är frågan. Använd riskkapitalbolaget för svinuppfödning istället. Men nu ska Ministern och kossorna på sommarbete – inte nödvändigtvis tillsammans ;) Ha en skön sommar!

    Gilla

  9. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Ibland har man otur. Men mitt PS har kanske en liten poäng. Världen ser inte alltid ut så som man tror. Det är nämligen en gammal sanning att en "flygtomat" är mer miljövänlig än en lokalt "olje"-tomat. Det går nämligen åt betydligt mer energi åt att värma ett växthus i Norden än att flyga hit en spansk tomat, som växt under lite plast. En ny sanning är att det är mer miljövänligt att äta en brasiliansk nötfile, som transportetats hit per båt än att äta en lokal file, som odlats med hjälp av många kilo kraftfoder, som transporterats hit per båt och gräs, som "betats" av traktorer. Nu råkar det vara så att två liter mjölk producerar lika mycket koldoxid i produktionen som en liter bensin när det brinner. Du kan förflytta en bil på 1.000 typ 1 mil med en liter bränsle. Alltså kan su förflytta ett ton mjölk minst 500 mil med samma energi som det tar att producera den. Alltså kan du köpa mjölken från södra Frankrike och transportera upp den med mindre energi än det går åt att producera mjölk på Åland. Hoppas du hängde med;) Om du sen tycker det verkar vettigt att betala subventioner i storleksklassen 100.000 € till en familjeföretagare för att producera mjölk, när barnen lika bra kunde dricka äppelsaft, så är det din politiska åsikt. Inte det att jag har otur när jag tänker :)

    Gilla

  10. steelfm skriver:

    Som sagt allt är inte svart eller vitt. Det har jag verkligen lärt mig på det här jobbet. Däremot så vet jag att livsmedelsklustret på Åland sysselsätter ca 1300 personer, det är viktiga arbetsplatser för mig. Det enda vi med säkerhet kan vara överens om är att vi kommer bli ca 9 miljarder människor inom några år och de flesta av oss på den här jorden behöver äta minst en, ibland två och vissa tre gånger/dag. Personligen kändes det lite konstigt när jag insåg att den fantastiskt goda påsen organiskt odlad broccoli jag brukar köpa (1,60€/påse) kommer ifrån Kina. Känns inte riktigt hållbart att vi äter upp deras grönsaker…

    Gilla

  11. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Lösningen att köra mjölk på bil och färja till Åland låter ju som ett genomtänkt förslag ur miljösynpunkt, och då var det i mitt tycke det klokaste du skrev. Har du ingen som helst verklighetsförankring eller har du bara otur när du tänker?

    Gilla

  12. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Mitt alternativ är att vi minskar produktion av mjölk och nötkött. Ökar av annat. Eftersom ALLT ANNAT är bättre ur miljöhänsyn. Man har ju i Sverige framfört tanken på miljöskatt just på dessa produkter. Det man då inte tänkt på är hur subventionerade de är. Man kan helt enkelt minska subventionerna på de produktgrupper som är värst ur miljöhänsyn. Det verkar ju inte vettigt att för att en familj ska "klara" sig på mjölkproduktion så måste de få subventioner i 100.000€-klassen per år. Och det är detta du vill subventionera med nytt riskkapital.Som oppositionspolitiker ansåg du att politiker inte ska lägga sig i vilken sektor som ska växa. Nu vill du satsa mer än nån annan gjort på den kanske mest miljöfarliga verksamhet som finns på Åland. Jag trodde att den yngre generationen hade miljötänket i blodet, men tydligen är det inte så.Använd "riskkapitalupplägget" men för vad-som-helst-annat-än-mjölk&köttproduktion.PS Men absolut. OM det nu är så att ÅCA har för stor kostym, så kan ju ett alternativ vara att importera en del av mjölken. Det ökar ju inte totalproduktionen. Då skulle kanske Galtbyfärjan få en ny kund;)De kan fortfarande marknadsföra den som Skärgårdsmjölk.

    Gilla

  13. steelfm skriver:

    Så din lösning är att vi slutar producera livsmedel och inporterar maten/mjölken från andra ställen/länder. Områden där nyteknik och modernt miljötänkande inte existerar som det gör här och så slår vi oss för bröstet och säger att vi har städat framför egen dörr…?Allt människan gör påfrestar miljön, nu gäller det för oss att minska den påfrestningen men det betyder inte att vi skall ta maten av andra, världen svälter. Vi kan visa med vårt moderna jordbruk att utökad produktion kan gå hand i hand med miljö.

    Gilla

  14. anonymous skriver:

    Anonymous writes:1. Det får Lampi avgöra.2. Klarade vi av de 1.000 kor som fanns för 20 år sedan? Se på vattendragen! Se på statistik över forsfor och koldioxidutsläpp. Se efter hur stor del av utsläppen som nötkötts- och mjölkproduktionen står för. Enkelt att googla. Jag blev väldigt förvånad. Det finns negativa effekter av produktion av foder, konstgödsel, av djurens avgaser etc. LRF har gjort totalanalyser, som visar att en liter mjölk kan ses som en liter bränle, typ. Den nya teknik du talar om minskar väl enbart avfall från produktion och gödsel? Stora delar, men hur stor del?

    Gilla

  15. steelfm skriver:

    Vilken fråga tycker du att du inte fått svar på i Lampis ledare? Jag ser inte negativt på 1000nya kor på Åland, särskilt inte när det finns modern teknik för att ta tillvara avfallet ur miljöhänsyn och efterfrågan på livsmedel kontinuerligt ökar. För 20år sedan fanns det nästan 1000 fler kor på Åland än vad det finns idag, klarade Åland av det då utan modern teknik lär vi nog klara av det idag…Om det är något jag kan ta, så är det kritik, kritisera på du men jag förväntar mig att du lyssnar när jag svarar också.

    Gilla

  16. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Du skriver mycket, men svarar du på Lampis kritik?Jag frågade för ett tag sedan om du funderat på den stora negativa miljöpåverkan av mjölkproduktionen. Har ni gjort / funderat på att göra en miljökonsekvensanalys. Inte har jag sett att du skulle ha svarat på den konkreta frågan heller.En minister måste kunna ta kritik och en minister måste kunna svara på sakliga frågor.

    Gilla

  17. anonymous skriver:

    Stefan M writes:Håller med, det var en lång insändare. Men i sak håller jag med dig, förändringar behövs. Bättre att göra något än att inte göra något alls

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s