Några tankar och tips till ÅHS

Publicerat: september 7, 2017 i Personligt

Får börja med att varna för att det här kanske blir ett ganska långt inlägg och att det absolut inte är kritik riktad mot någon enskild person utan snarare en hyllning till alla inom vården som orkar arbetar i ett lite konstigt system med lite stela processer.

Bakgrund:
I början av juli fick jag lite strul med mitt mitt vänstra öra. Efter några veckor inser jag att örat bara blev sämre och sämre så när jag till slut inte hörde något på det längre och det värkte/tryckte/irriterade ganska mycket beslöt jag mig för att besöka hälsocentralen på ÅHS.

Helgen gick och på måndag morgon den 17:de juli klockan 08:00 begav jag mig till sjukhuset. Jag har inte varit dit så många gånger så ärligt talat visste jag inte riktigt hur det fungerade men tillslut tog jag en kölapp och satte mig ner. Det här var mitt i turistsäsongen så det tog en stund innan jag kom fram till luckan och givetvis några timmar till innan jag fick komma in och träffa någon sköterska. Helt rimligt och förståeligt, säkert många som har massa olika problem.

Den första sjuksköterskan som inspekterade mitt öra sa följande. -”Oj, det här har jag aldrig sett tidigare, jag måste hämta en sköterska med lite mer erfarenhet”

Sagt och gjort, jag väntade en stund och så kom en annan sjuksköterska in. Hon sa. -”Oj, det här har jag aldrig sett tidigare, det här måste nog en läkare titta på”

Klart att jag blev lite fundersam och tyckte att jag kanske borde ha uppsökt hjälp någon vecka tidigare när symptomen började uppenbara sig, istället för att bara avvakta och hoppas att det skall gå över, så som jag gjort.

Hur som, jag fick sitta och vänta en stund innan en läkare kom. Det var en ganska nyutexaminerad läkare som tog fram sina instrument och gjorde sin undersökning. Läkaren sa. -”Oj, det här har jag aldrig sett tidigare, vi måste nog be någon med lite mer erfarenhet än mig titta på det här”

Efter en liten stund kommer en äldre läkare in och gör samma procedur som de tre tidigare personerna gjort. Han sa inte så mycket men efter en stund sög han örat rent och skrev ut ett recept på droppar som skulle lösa problemet inom sju till tio dagar, annars skulle jag komma tillbaka.

Jag betalade mina €30 euro och åkte till apoteket.

Framme på apoteket ber jag efter mina receptbelagda örondroppar och får beskedet att dom tyvärr är slut och finns inte på något annat apotek på Åland heller. Faktum är att de är slut i fabriken också och ingen vet när de kommer produceras mera. Tyvärr fanns det inget motsvarande heller av något annat märke.

Grr, typiskt tänker jag, men det kan väl säkert hända även om det var första gången jag var med om det. Apotekaren var snäll och ringde upp Hälsocentralen och får efter en stund tag på den första läkaren, som i sin tur, letar upp den andra läkaren och efter ett tags väntande får jag ett nytt e-recept och några andra droppar utskrivna.

Droppar som inte riktigt är vad den andra läkaren tror att jag skall ha, men de skall nog funka, får jag till svars. Om inte så har ju läkaren sagt att jag skall komma tillbaka om en vecka, tio dagar.

Jag köper mina droppar, åker på jobb och konstaterar att klockan är närmare 14:00. Halva dagen har gått åt, men det är ju trots allt mitt i turistsäsongen och uppenbarligen var jag inte ensam att ha problem. Kunde vara värre, bara det blir bra nu så är det ju okej. Jag börjar ta mina droppar och inser dock efter några dagar att de inte gör vad de ska, men fortsätter, läkaren sa sju-tio dagar.

Inser till slut att dropparna jag fått inte hjälper, inte mot de problem jag har iallafall. Kanske mot något annat, så jag åker in till hälsocentralen igen. Tar en ny nummerlapp, sitter någon timme i kö. En ny sköterska kontrollerar mig och konstaterar att en läkare borde titta på det här igen.

Ytterligare en ny läkare (inte någon av de andra två) gör sin undersökning, skriver ut nya droppar och säger att nu kommer det nog att bli bra om jag använder dom sju till tio dagar några gånger per dag. Meddelar att det ibland kan bli såhär att det strular lite med att hitta rätt medicin. Jag tackar för mig, betalar ytterligare €30 euro och åker till apoteket och köper nya droppar.

Tio dagar senare är det fortfarande lika illa. Jag åker tillbaka på en tisdag, Börjar väl ärligt talat tröttna lite. Kommer till Hälsocentralen, tar en ny kölapp, får träffa en ny sjuksköterska som spolar ur örat och säger att jag borde prata med den första läkaren igen. ”-Det här ser ju verkligen inte bra ut.” Den läkaren är dock inte på plats och jag får en telefontid till på fredag morgon den veckan, när hon ska ringa upp

Dagarna går och den första läkaren ringer mig på fredagen såsom utlovat och konstaterar att det här inte är så bra och att jag måste få en remiss till öron samt att man borde ta ett prov för att få reda på vad det är.

-”Tyvärr är det ju fredag idag” säger läkaren och på fredagar tar vi inte de proven. Så jag uppmanas komma in på måndag. Däremot så skickas remissen samma dag, meddelade läkaren, dock med tillägget och beskedet att det kan ta ganska länge innan jag får träffa någon, för att de har mycket att göra, på öronavdelningen.

Jag åker in igen på måndagen, sköterskorna känner igen mig den här gången, behöver inte ta en nummerlapp utan de ber mig sitta och vänta, som vanligt super trevliga men nu är jag alltså inne i slutet av augusti, snart två månader med öronstrul.

Jag får träffa en ny sköterska, lika fantastisk som de andra som tar ett prov med en liten tops, tog ca fyra sekunder, sen rengjorde hon örat (som ett riktigt proffs, otroligt skönt att få ut mycket av allt som tryckte på). Hon meddelar att det tyvärr tar minst tio dagar att få provsvaret men att jag borde ringa till öronavdelningen imorgon under deras telefontid och försöka komma in lite fortare med tanke på att jag fått en remiss. Hon tyckte att jag borde berätta att jag har haft det besvärligt under en ganska lång tid och verkligen skulle behöva hjälp. I datorn/journalen ser hon tydligen att ingen läst remissen där än.

Får också rådet att fortsätta med de andra dropparna (inte de första) samt att en läkare kommer ringa när provsvaret kommit om cirka 10-14 dagar.

img_2578I tisdags, alltså i början av september så ringde, den tredje läkaren. Läkaren meddelade att jag genast skall sluta använda de där receptbelagda dropparna och istället använda ett receptfritt läkemedel som finna på apoteket. Droppar som innehåller mycket alkohol och torkar ut örat och är för att ”behandla akuta milda inflammationer i hörselgången”.

Han meddelade också att ingen ännu tittat på remissen och att de har mycket att göra uppe på avdelningen. Han tyckte dock att jag borde komma in till hälsocentralen för att suga ut/rengöra örat, några gånger. Tyvärr var jag på sommarens enda semestervecka i Portugal, när han ringde…

Här är jag alltså nu dryga två månader senare, mängder av arbetstimmar sittande improduktiv i kö, ont i örat och jag uppmanas ringa och tjata mig före i kö till sjukhuset.

Jag tycker väl kanske att det här inte riktigt är ett optimalt sätt att hantera våra gemensamma resurser på varken mina och sjukvårdens. Jag vill inte klaga och gnälla och jag vet att många har det mycket värre. Det här är bara ett ont, strulande öra, jag har ju som tur är två.

Insåg dock i tisdags, efter läkarens samtal att det är lika bra att jag försöker reda upp det här själv istället. Jag köpte några örondroppar på apoteket i Portugal, bad om sådana som innehöll mycket alkohol (de hade bara en receptfri sort, så jag tog den).

Tänker som så, att kan man som läkare testa flertalet receptbelagda preparat på en patient utan att ta något prov och efter att provsvaret kommit, rekommendera att jag skall köpa något receptfritt preparat, kan jag säkert använda det som säljs på hyllan i Portugal.

Örat var verkligen dåligt i mitten av den här veckan så jag (med mycket hjälp av Eva) satt igång å spola, rensa, fixa, dona, greja och trixa samt droppade de Portugisiska alkoholdroppar i örat. Jag tycker dock att det börjar bli lite bättre. Även om jag har lite jobb kvar innan det är bra, tur att jag har en fru som jobbat på öron/näsa/hals och kan assistera mig.

Min lekmanna lärdom/bedömning/upplevelse/slutsats efter att varit till Hälsocentralen med mitt strulande öra är den här:

För det första, sjuksköterskorna är super trevliga, varma, goda och har ett fantastiskt kundbemötande.

Däremot kan jag inte låta bli att ställa mig några frågor:
– Varför tar man inte det enkla öronprovet direkt det första man gör när två sjuksköterskor och en läkare sagt samma sak -”Oj, det här har jag aldrig sett förut” särskilt när man vet att det tar tio dagar att få svaret?
– Varför gjorde man det sen inte vid det andra återbesöket, efter att den första receptbelagda kuren inte fungerade?
– Varför skall man vänta nästan en vecka på en telefontid till en läkare, för att få remiss till öron, efter att man tidigare träffat två (egentligen tre) läkare?
– Varför tog man inte provet den tredje gången jag var in (på tisdagen nästan två månader efter att strulet började) utan då bara fick reda på att jag skulle få en telefontid till en läkare på fredag.
– Varför skall patienten ringa och tjatat under telefontiden på ÅHS/öronavdelningens sköterskor om att man behöver hjälp (komma snabbare till speciallist)? Har inte de annat att göra?
– Hur många timmar har jag använt sjuksköterskor & läkares tid som kunde ha gått till att vårda någon annan eftersom man inte gjorde, enligt mitt tycke, vad man borde gjort från början, ta ett prov, istället för testa sig fram med olika receptbelagda mediciner och flertalet återbesök?
– Men det som kanske stör mig mest är om det verkligen ska vara så att jag eller andra patienter skall ringa och tjata, be, skrika, gnälla på sköterskor på olika avdelningar under deras telefontid så att jag/patienten får komma snabbare till en avdelning?

Borde det inte vara läkaren/sjukskötarna eller skrivningarna i min journal som skall avgör det? De som skall prioritera mig eller någon annan, utefter vem som har störst behov, lider mest?

Nej, jag ringde inte till öronavdelningen för att försöka komma tidigare in i systemet och jag kommer inte göra det heller. Jag tycker inte att jag, bara för att jag kan, har en fin titel i bagaget, kan argumentera för min sak och har en blogg som ganska många läser, skall prioriteras och eventuellt ta någon annans plats i kön, bara för att jag kan.

Så min slutsats är följande.

Även om jag absolut inte har någon medicinsk kunskap eller erfarenhet så tycker jag bara att det borde vara bättre att sätta in rätt resurser ifrån början, kanske ta ett prov extra någon gång, särskilt om det är ett enkelt, relativt billigt prov för att försöka hitta orsaken till problemet, istället för att gissa/testa och dra ut veckor/månader i onödan. Tester med olika mediciner som kanske göra saken värre…

Jag är övertygad om att det i slutändan skulle bli billigare, effektivare och framförallt betydligt mindre plågsamt och besvärligt för patienten. Tid skulle även sparas på flera fronter, inte bara patientens utan även sköterskorna/läkarna/apotekarnas vilket i sin tur skulle leda till att fler personer kunde få hjälp, köerna skulle kortas och det skulle springas mindre på hälsocentralen.

Tyvärr fick jag ju höra en hel del, av andra patienter de timmar jag satt i kön i väntsalen om deras upplevelser. Alla hyllade sköterskorna men flera var lite kritiska till systemet. Tänkte skriva om några exempel men inser att jag inte skall göra det. Jag hoppas bara att jag är ett av få undantag och att alla andra som har problem inte behöver genomgå samma, enligt mig ineffektiva process.

Jag klarar av det och har andra större problem med min kropp att fightas med, men alla kanske inte orkar med samma sak.

Jag vet att vi har en toppen sjukvård på Åland och att personerna som jobbar inom den gör ett fantastiskt jobb (särskilt om patienten har akuta/stora/svåra/allvarliga problem, då sätts alla resurser in och inget krut sparas) men de gånger, problemen inte är så stora (men fortfarande jobbiga att leva med), tycker jag systemet/processerna kunde göras lite annorlunda.

Nu tänker jag fortsätta behandla mig själv, inte ta mer resurser än jag absolut behöver ifrån hälsocentralen, hoppas på att det snart blir bättre och om inte, förhoppningsvis få träffa en specialist inom några veckor/månader. Nu är jag hemma och har köpt det receptfria preparatet, börjat använda det och håller tummarna.

Om sedan ÅHS prioriterar andra patienter och att andra som har större problem än mig kommer före i kön, accepterar jag absolut att jag får vänta. Men jag hoppas bara inte det tar onödigt länge på grund av systemfel och ineffektiva processer.

kommentarer
  1. KÅR skriver:

    Detta är ju ett problem som kan bli ett jätteproblem,.
    Tänk om det är något allvarligt som patienten har och läkaren ”har aldrig sett det förut”… då kan det sluta riktigt illa.
    Själv har jag bojkottat hälsocentralen, jag betalar hellre det dubbla priset bara jag får rätt hjälp, vid rätt tid. Den händelse som gjorde att jag bojkottade hälsocentralen var när jag hade bältros från armhålan till knäet och läkarn ville inte ens titta, utan hon frågade om jag bodde på landsbygden och jag svarade ja. ” Då är det fågelloppor!” Öhh…ok, men du vill inte titta då? ”Jaja” Visade min kropp och hon konstaterade återigen ”Ja, fågelloppor, här får du en receptfri allerimedicin”.
    Dagen efter gick jag till Cityläkarna och de tog blodprov, kollade egentligen allt och konstaterade att det är bältros och att det är farligt. Fick en massa mediciner och sjukskrevs i tre veckor.

    Jag berättade samma sak till båda läkarna ”Det känns som någon har knäckt mina revben och tänt eld på dem”. En googlade ointresserat och en hade sina misstankar från början.. Vilken väljer man? Sköterskorna är LIKA trevliga på alla ställen annars skulle det inte funka! Det är de som är de egentliga hjältarna!!

    Gilla

  2. M skriver:

    Detta är resultatet av otaliga gånger med nedskärningar och för lite personalresurser pga ekonomiska skäl.
    Och det är tyvärr så att det är ni politiker som väljer var det ska sättas in ekonomiska resurser.
    Jag har fler år sagt att den dag våra egna politiker upplever problemet själva lär det bli förändring, bli den förändring vårt samhälle behöver inom sjukvård.

    Gilla

    • fredrikkarlstrom skriver:

      Om du läser mitt inlägg igen så kan du se att det inte i första hand är de ekonomiska resurserna det är fel på här. Det är processer, system och organisation.

      Gilla

      • M skriver:

        Processer, system och organisation skulle kunna bli bra mycket bättre med personal som får det de är värda och en ordentlig bemanning. Per automatik blir ekonomin inblandad, så är de i de flesta frågor. Tyvärr. Pengar styr mer än man vill önska.

        Gilla

  3. Anonym skriver:

    Låter helt osannolikt från början till slut men är tyvärr HC i ett nötskal. Systemfel och kompetensbrist.

    Gilla

  4. Anonym skriver:

    Jänkarnas system med husläkare som följer en hela livet är kanske inte så dumt. Som det är nu tar ingen ansvar för helheten och att man faktiskt blir bra, bara för att kunna remittera vidare…..

    Liked by 1 person

  5. pad skriver:

    ;-) Jag har alltid kallat Hälsocentralen för ´Gissningsbyrån´ … här i Esbo ;-)

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s