Fredrik Karlström

Ofta får man höra av nuvarande och tidigare politiker att det är viktigt att det finns entreprenörer, innovatörer, småföretagare och uppfinnare i ett levande/dynamiskt samhälle. Visst är det så, men hur uppmuntrar man fler att göra/bli/vara det?

Skulle ett sätt vara att Ålands Landskapsregering återinförde produktutvecklingsbidraget som förra näringsministern var med och tog bort?

-Nej, är mitt svar på det.

Jag är fortfarande övertygad om att bidrag ifrån samhället inte är vägen att gå för att skapa livskraftiga företag på Åland som skapar arbetsplatser och tillväxt. Offentliga bidrag leder oftast in företagaren på en byråkratisk väg som tar tid/kraft /resurser ifrån företagandet och det kostar väldigt mycket att administrera.

Att ge bidrag/stöd till företag handlar om hur offentliga medel skall fördelas och då måste det finnas ett regelverk i botten som gäller lika för alla.

Eftersom det är tjänstemän och politiker som skriver regelverket blir det även ofta ganska generella skrivningar och med det även svårtolkat/otympligt för både entreprenörer och tjänstemän. Vad är en innovation, vad är en produktutveckling, när är en uppfinning värd att satsas på, hur mycket skattemedel är den värd, hur länge kommer utvecklingen att ta?

Hur ofta, de senaste decennierna, har bidrag beviljats till någon som är bra på att skriva en affärsplan, till företag/organisationer som vet hur man fyller alla kriterier i regelverket men sedan några år efter att projektet är slutredovisat, inte skapat så mycket av värde? Svaret är tyvärr ganska ofta… Hur skall en/några tjänstemän på Åland kunna bedöma allt ifrån databasprogrammering till kompostprocesser? När skall tjänstemannen säga nej, hur mycket tid/resurser skall läggas på administration och uppföljning?

Jag har erfarenhet av att ha verkat på båda sidor av det beslutande organet. Jag har varit företagare på heltid, blivit minister på heltid och återgått till det första. Eftersom jag vet hur svårt det är att tjäna pengar, tänkte jag ofta på det varje gång jag beviljade ett bidrag (något jag tycker alla politiker har skyldighet att göra, när de spenderar våra gemensamma resurser). Jag brukade tänka på hur länge och mycket jag själv och mina anställda fick jobba för att betala motsvarande summa i skatt. Varje euro jag fördelade hade någon annan arbetat hårt för, och betalat in i skatt.

Så nej, jag är inte irriterad, bitter eller ångrar att jag tog bort produktutvecklingsstödet nu när jag står på kvällarna och bygger/utvecklar/testar Klintkomposten2.0. Det är precis så produkt/affärsutveckling skall göras. Entreprenören/innovatören skall fundera/testa/utveckla kontinuerligt, hela tiden (inte 8 timmar/dag i några månader, finansierat av skattebetalarna).

Min idés succé (eller flopp) handlar inte bara om produktutveckling utan om så mycket annat, bland annat om hur jag marknadsför och sköter försäljningen av den. Produktutveckling är något som skall ske hela tiden, gärna i samarbete med kunderna som skall använda produkterna.

Därför anser jag att det är betydligt bättre att vi använder våra begränsade gemensamma resurser så som det görs idag. Insatser som sprids till så många som möjligt och inte enbart till de som lyckas fylla, eller anpassa sig till kriterierna i stödprinciperna.

Ålands Näringsliv driver några otroligt positiva projekt där väldigt många får del av kunskap, inspiration, nätverk och utveckling. (läs mer om dom här>> ) Bra jobbat Ålands Näringsliv, fortsätt den inslagna vägen.

Nu skall jag fortsätta arbeta och med det förhoppningsvis även göra lite affärer, så att jag även i framtiden kan vara med och skapa arbetsplatser, tillväxt och betala in mera skatt.

Avslutningsvis kan jag bara uppmuntra Landskapsregeringen att fortsätta jobba för att Åland fortsättningsvis skall ha ett av världens bästa företagsklimat. Det handlar inte om bidrag. Det handlar om skola, vård, omsorg, vägar, ordning & reda, ökad inflyttning, förenklingar och kontinuerligt minskad byråkrati.

Hör av er om ni vill ha ett bollplank 🙂