Lagen om stöd för ett hållbart skogsbruk

Publicerat: mars 17, 2015 i Politik

15426535751_36a9747a00_oIgår presenterade jag den nya lagen om stöd för ett hållbart skogsbruk i lagtinget. På läktaren satt ett tiotal representanter ifrån skogsnäringen och såg mer eller mindre bekymrade/arga ut. Det tycker jag är lite förvånande med tanke på att den här lagen medför mer pengar till skogsbruket än den gamla och betydligt mycket mer än vad som gått ut till skogsbruket de senaste åren.

Givetvis har jag förståelse för att de kan tycka att vi borde överföra mer av alla Ålands skattebetalares pengar till skogsägarna och att man anser att man borde fått varit med och arbetat fram lagen. Men på grund av tidsbristen så valde vi att göra på ett annat sätt, alltså tillsätta en tjänstemanna arbetsgrupp med tydliga direktiv om vad vi politiskt angivit för ramar att arbeta utifrån.

Sen skickades det förslaget på remiss till de berörda och landskapsregeringen beaktade några av de inkomna synpunkterna, de vi inte beaktade var de som skulle öka på kostnaderna betydligt för landskapets budget. Nu har finansutskottet beslutat höra mig på torsdag och sedan hålla ett öppet hörande på tisdag nästa vecka så vill du komma är du välkommen till Auditoriet klockan 10:00.

Det här sa jag ungefär i lagtinget igår

Fru talman,
Det här förslaget om stöd för ett hållbart skogsbruk är en följd av att lagstiftningen om stöd för skogsbruksåtgärder har setts över och beaktar den Europeiska unionens nya stödordningar under perioden 2014–2020. Syftet med regelverket är att på ett hållbart sätt främja skogarnas virkesproducerande förmåga och anpassning till ett förändrat klimat, samtidigt som den biologiska mångfalden och skogarnas mångsidiga nyttjande ska beaktas.

Förslaget har inriktats på en effektivisering av stöden så att de används för de åtgärder där det är mest motiverat och på ett sätt som medför störst samhällsnytta och fokus på framtiden.

Då stöden till varje enskild stödmottagare är små så föreslås att de hanteras enligt den Europeiska kommissionens regelverk om stöd av mindre betydelse, vilket även möjliggör en smidigare övergång till den nya stödordningen. I förslaget beaktas generella krav på tydlighet och transparens i hanteringen av stödsystemet.

Medlemsstaterna ska senast den 30 juni 2015 ha ändrat sina befintliga stödordningar för att följa den Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn. Då lagen således bör träda i kraft senast den 1 juli 2015 kan den situation som avses i 20 § 3 mom. självstyrelselagen uppkomma, i enlighet med vilken en lag bör sättas i kraft redan innan presidentens beslut om behörighet har fattats. Eftersom det inte är något tvivel om att denna lag tillhör Ålands behörighetsområde samt att vi inte kan använda den gamla lagen efter den 1 juli i år anser jag att vi bör använda oss av den möjligheten.

Landskapets årliga kostnader för skogsbruksstöden har under den senaste tioårsperioden i medeltal uppgått till cirka 250 000 euro per år, men då skall man beakta att ca 80-90000 av de medlen gått till administration av skogsvårdsföreningen, alltså inte ut till skogsbruksåtgärder utan till arbetsledning och administration.

Landskapsregeringen har utgått från att stödet till skogsbruket inte skall minska utan istället använder mer till stöd för det aktiva skogsbruket, som siktar på framtiden. Samtidigt har vi gjort en effektivisering av stödformerna så att de används för de åtgärder där det är mest motiverat och på ett sätt som medför störst samhällsnytta samt stimulerar intresset hos markägarna att investera i skogsvårdsåtgärder.

Vi har prioriterat, markberedning, röjning, bekämpning av rotröta, dikning, grundförbättring av vägar och subventionera skogsbruksplaner. Vad vi har prioriterat bort är dessa relativt små åtgärder som inte haft stor efterfrågan de senaste åren :

Lån – med dagens låga räntor och ett välfungerande banksystem finns inte längre ett behov av att Landskapsregeringen fortsätter administration av dem.

Förhandsfinaniering
Förhandsfinansieringen tillkom för att medge ett smidigt system, vilket det har varit för skogsägaren, men inte landskapet. Systemet fungerar så att idag ersätter landskapet den som utfört ett arbete och sänder därefter en faktura till markägaren över den del av kostnaden som inte är bidragsberättigad. Således betalas inte ett belopp ut som bidrag direkt till markägaren utan en administration utförs som innebär att landskapsregeringen har administrativa kostnader för fakturering av arbeten som inte har utförts av landskapet. Till detta hör att landskapet har ansvaret för eventuella osäkra fordringar.

Att finansiera skogsbruksåtgärder hör i första hand till markägarnas ansvar. Med förhandsfinansieringssystemet har dock landskapet iklätt sig en del av deras ansvar och övertagit förvaltningskostnader som i grunden inte hör till landskapet.

Landskapsregeringen anser att fakturering bör utföras av dem som utför ett arbete och stöd bör betalas direkt till stödmottagarna, vilket är ägnat att tydliggöra och ge transparens till stödsystemet och är nödvändigt för markägarens, landskapets och den Europeiska unionens möjligheter till uppföljning. Med anledning av detta föreslår landskapsregeringen att systemet med förhandsfinansiering slopas.

Planering, arbetsledning och administration
Sättet som landskapsregeringen har finansierat arbetsledningen via skogsvårdsföreningen har inte varit transparent. Markägarna och landskapet måste i de enskilda fallen veta storleken på de stödbelopp som beviljas enligt de minimisreglerna. Kostnaden för erforderlig planering, arbetsledning, kilometerersättningar och administration ska läggas direkt på fakturan till de enskilda markägarna, av den som utför åtgärden och utgöra en del av totalkostnaden vid ansökan om stöd. Att praktiskt tillhandahålla skogsbruksmateriel såsom planteringsrör kan inte vara en uppgift för landskapet alltså föreslår vi att vi upphör med det.

En annan sak vi tar bort i den här lagen är ersättning för kostnader av byggande av nya skogsbilvägar
Utbyggnaden av ett skogsbilvägnät inleddes i slutet av 1950-talet som följd av ett ökat behov att effektivt kunna driva ut massa och timmer. Nu finns ett väl utbyggt skogsbilvägnät som tillgodoser skogsbrukets behov. Däremot har behovet av grundförbättring uppkommit till följd av användningen av allt större och tyngre fordonskombinationer samt då vägarna alltmer nyttjas under hela året för uttag av biobränsle. Däremot föreslås att vi kommer fortsätta stöda grundförbättringen så att vi håller de vägar vi har i gott skick.

Stamkvistning är även det ett ganska litet stöd som vi föreslår försvinner. Det har en väldigt liten betydelse för det åländska skogsbruket och att det därför inte finns tillräckliga skäl att fortsatt administrera åtgärden.

Gällande beskogning av bland annat ur bruk tagen åkermark har inte heller utnyttjats i någon stor omfattning och bedöms dessutom inte vara förenliga med en vision om ett öppet jordbrukslandskap som vi stöder i andra sammanhang.

Kompletteringsplantering
Landskapsregeringen anser att ett stöd i form av plantor fortsättningsvis bör kunna ges till de som trots en insats med aktiv plantering har misslyckats med föryngringen. Däremot slutar vi ge plantor för kompletteringsplantering efter en misslyckad naturförnyelse, man måste aktiv ha gjort en insats för att få ta del av dessa plantor.

Skogsbruksplaner
En skogsbruksplan är ett grundläggande instrument för att se till att skogsbruk bedrivs på ett hållbart sätt. Där beaktas såväl skogarnas virkesproducerande förmåga, den biologiska mångfalden och skogarnas mångsidiga nyttjande. Skogsbruksplaner stimulerar också markägarna att mer aktivt utföra skötselbehovet i sina skogar. Skogsbruksplanerna får en allt viktigare roll för rådgivningen och den uppsökande verksamheten i takt med att själverksamheten och antalet markägare som bor på sina skogsfastigheter minskar. Det är dessutom en av förutsättningarna för att det åländska skogsbruket ska uppfylla certifieringskrav.

Landskapsregeringen anser mot denna bakgrund att det är viktigt att landskapet stöder upprättandet av skogsbruksplaner men det behöver inte vara landskapsregeringen som utför dom.

Jag kan avslutningsvis säga att jag tycker det här är ett väldigt bra lagförslag för ett hållbart skogsbruk på Åland. Arbetsgruppen som arbetat fram förslaget har gjort ett bra jobb och efter remissrundan har landskapsregeringen beaktat några men inte alla av näringen och skogsvårdsföreningens synpunkter. Med den här lagen så går mer pengar ut till ett aktivt skogsbruk och mindre till administration och byråkrati. Ett modernt lagförslag i tiden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s