Långt svar på oppositionens spörsmål om näringspolitiken

Publicerat: december 1, 2014 i Politik

valkommen_till_alandMed anledning av den samlade oppositionens spörsmål, som verkligen utmålar en mörk framtidsbild för Åland i allmänhet och det åländska näringslivet och arbetsmarknaden i synnerhet, så lämnade landskapsregeringen ett skriftligt svar till lagtinget  för någon vecka sedan. Idag kommer jag att redogöra för det svaret samt ytterligare exemplifiera vad regeringen gjort, gör och kommer göra framöver för att visa hur vi driver närings- och arbetsmarknadspolitiken på Åland.

Men vad är då näringspolitik? Det finns faktiskt ingen direkt klargörande definition att hämta vare sig ifrån Svenska akademins ordlista eller ens ifrån Wikipedia. Så uppenbarligen finns det behov av att diskutera det, för till synes ger det upphov till olika tolkningar.

På Åland, enligt oppositionens är definitionen, citat ”Vi anser att landskapsregeringens näringspolitik är obefintlig” Alltså allt det inte finns någon näringspolitik alls.

Till skillnad ifrån vad oppositionen tycker så anser jag, hela landskapsregeringen och många med oss att så inte är fallet. För mig handlar inte näringspolitik om bidragspolitik utan det handlar om att kontinuerligt förbättra företagens förutsättningar för innovation, export och tillväxt. Det mesta vi gör i landskapsregeringens korridorer handlar om att skapa de förutsättningarna, det sker inte enbart på näringsavdelningen utan spänner över alla områden som regeringen förfogar över.

Näringspolitik handlar om våra satsningar på infrastruktur, vård, omsorg, utbildning, tryggheten i samhället eller som exempel när vi väljer i det rådande ekonomiska läget inte försämra den åländska befolkningens köpkraft genom att vi kompensera kommunerna fullt ut för det inkomstbortfall som ökade skatteavdrag ger upphov till.

Genom de aktiva valen ökar hushållens disponibla inkomster, samtidigt som kommunernas inkomster inte sjunker.

Jämför vi ålands kommuner med motsvarande i Finland får åländska hushåll behålla mer pengar i plånboken med landskapsregeringens politik. Det bör även påminnas att skattetrycket är några procentenheter lägre här, än i riket.
Det är näringspolitik.

Oppositionens spörsmål utmålar som sagt en dyster bild över Åland. Jag tänkte som vanligt försöka måla upp en annan bild. En av de främsta framgångsfaktorerna som Åland har att vara extra stolta över och som betyder mer än mycket annat är det faktum att de senaste 40 åren så har Ålands befolkning ökat, varje år.

Bara de tre första kvartalen det här året ökade befolkningen med 210 personer. Det om något är ett bevis på att det åländska samhället är attraktivt, välkomnande och fantastiskt. Varför skulle annars människor ifrån hela världen välja att flytta hit av alla ställen? Det är givetvis oerhört positivt, om inte livsviktigt för en liten öppen ekonomi att befolkningsökningen fortsätter. Den påverkar den lokala konsumtionen och utgör en arbetskraftsresurs för de åländska företagen.

Majoriteten av de som flyttar in är under 30 år och störst inflyttning är det av befolkning i arbetsför ålder. Vi har alltså en arbetskraftsinvandring, något andra områden och regioner längtar efter. Landskapsregeringen anser att en fortsatt inflyttning är nödvändig för en positiv framtidsutveckling. Därför har åtgärder som stöder det varit en röd tråd som gått genom hela den politiska landskapsregeringen, alltifrån till att satsa mer och på fler praktikplatser för åländska högskolestuderanden, till att förlänga hembygdsrätten för de samma, till att jobba med integrationsfrågor och göra det möjligt för alla åländska kommuner att ta emot flyktingar. Det är också näringspolitik.

Vi jobbar aktivt med att marknadsföra Ålands som en destination att flytta till på många olika sätt.  Via Arbeta&Bo på AMS (komhem.nu), via Almedals-satsningen, genom olika marknadsföringsinsatser, alltifrån pressbearbetning av journalister ifrån hela världen till nu senast, den fina filmen som kommer visas på British Airways långdistansflygningar i januari.

Vi har även via det uppdrag vi givit till VisitÅland breddat destinationsmarknadsföringen till att inte bara marknadsföra Åland som en destination för besökande utan även marknadsföra Åland som ett ställe att leva och bo på. Otaliga är de positiva artiklar och seminarium som regeringens alla ministrar och lantråd deltagit i, där vi lyft upp Åland som en attraktiv boende ort.

För att vårt samhälle fortsättningsvis ska vara attraktivt behövs givetvis en hel del förutsättningar. Den kanske viktigaste är att näringslivet kan erbjuda arbetsplatser och intressanta karriärmöjligheter. Finns det jobb, flyttar man till en ö, till Åland har människor flyttat i över 40 år. Sen är givetvis tillgången på bostäder och områden för bebyggelse en annan viktig förutsättning, här har vi alla som är aktiva i kommuner en viktig uppgift att underlätta för personer som vill bygga sig ett hus.

Har vi inflyttning, arbetsplatser, bostäder och ett gott företagsvänligt, modernt och öppet samhälle för människor med olika bakgrund, en sund offentlig ekonomi, då har vi fantastiska förutsättningar för framtiden. Jag vill hävda att vi har det.

Givetvis finns det områden som vi kan bli ännu bättre på. Därför ser jag oerhört mycket fram emot alla de konkreta förslag ifrån oppositionen som förbättrar företagsklimatet i allmänhet och näringspolitiken i synnerhet ytterligare.

Det förvånade mig lite i budgetdebatten och när jag läste oppositionens budgetmotioner att förslagen till en aktivare närings och arbetsmarknadspolitik inte syntes till där med anledning av att man ser den nuvarande som obefintlig. Jag har aldrig haft någon prestige i att vara med och genomföra goda initiativ oavsett varifrån de kommer. Ett exempel är sommarlovsentreprenörerna som ledamot Axel Jonsson motionerade om för några år sedan. Det initiativet har jag många gånger lyft fram som ett positivt exempel, även att idéen lades fram av ledamot Axel Johnsson. Sen är det Ålands Näringsliv och JCI som skall ha äran och berömmet för att de driver det, regeringen står bara bakom, vi finansierar, uppmuntrar och applåderar.

Kanske orsaken till varför förslagen i budgetdebatten lyste med sin frånvaro var för att vi skall få ta del av dom idag. Jag hoppas verkligen det. På Åland behöver vi alla medverka och jobba tillsammans för att skapa ett ännu bättre företagsklimat. Alla goda idéer, tankar och förslag uppskattas.

Vi lever i en globaliserad värld, där ekonomierna flätas ihop med varandra och gränserna mer och mer suddas ut. Åland är ingen egen ekonomi som står utanför och är oberoende om hur läget i världen förändras. Trots det så vill jag hävda att Åland och de åländska företagen klarat sig relativt bra, visst ser vi att samfundsskatterna minskat och att det finns orosmoln på himmeln inom vissa sektorer. Vi ser att vissa äldre affärsmodeller behöver uppdateras, moderniseras och digitaliseras men en orsak till att vi fortfarande har en relativt låg arbetslöshet är det diversifierade näringslivet.

De ca 2500 företag vi har, mestadels småföretagare och mångsysslare, klarar ofta en lågkonjunktur genom att jobba lite hårdare, lite längre dagar och anpassa utgifterna efter inkomsterna. Småföretagarna är vår tids hjältar.

Jag läste att en småföretagare jobbar ca 14 månader per år, det stämmer nog väldigt bra in på många företagare på Åland. Småföretag är också generellt bättre än stora på att ställa om och anpassa sig när förutsättningarna förändras. Entreprenörer sätter ofta företaget före sin egen inkomst. När kriser inträffar kan de välja att rädda verksamheten genom att gå ner i lön och själva jobba mer.

En annan bidragande orsak till att lågkonjunkturerna kommer senare och oftast inte blir så djupa på Åland är de solida familjeägda bolagen som inte lever efter kvartalsrapporterna utan kan se långsiktigt på sina investeringar. Jag är dagligen i kontakt med både branschorganisationer och företagare och jag vet att det varit tufft en tid och att just den här vintern kommer kräva ytterligare krafttag. Där kan vi alla hjälpa till lite, hjälpa till att hålla hjulen i rullning, nämligen att vi alla handlar lite mer lokalt och på Åland. Låt dina pengar arbeta här.

Visst har läget på arbetsmarknaden försvagats även om situationen fortfarande är relativt god i jämförelse med omkringliggande regioner. Trenden i den öppna arbetslösheten har pekat sakta uppåt sedan år 2002. Den öppna arbetslösheten har nu nått 4 procent, en siffra som de flesta länder i världen har som riktlinje och drömmer om men som för Ålands del är relativt hög. Även här är de många småföretagen fantastisk resurs, med många olika arbetsgivare finns det en större mångfald av jobb i olika branscher att välja mellan. Forskningen visar att småföretag är mer öppna när de rekryterar personal, de ser mer till individens egenskaper än personens CV. Storföretag är oftast mer strikta i sina kriterier och därför mindre benägna att anställa till exempel personer som kommer direkt från långvarig arbetslöshet. Fler småföretag gör det lättare för personer med olika bakgrund att komma in på arbetsmarknaden.

Här har vi en styrka men även en stor utmaning. Hur gör vi det lättare för företag att anställa? Hur får vi enmansföretaget att ta steget att anställa. Det största och tuffaste beslut en företagare någonsin tar, är att gå från att sysselsätt sig själv till att börja sysselsätta andra. Som ni vet, har vi inte behörigheten över arbetsrätten, vi kan inte ändra karensdagarna när någon är sjuk och vi kan inte påverka övertidsersättningarna. Det här är något jag hoppas blir en av fokusfrågorna under kommande riksdagsvalet. Småföretagarnas förutsättning att anställa och växa.

Trygga arbetsplatser kan aldrig lagstiftas fram, trygga arbetsplatser finns i företag som går bra och genererar vinst.

Konjunkturutsikterna för en av Ålands viktigare handelsområden Finland och den stora utmaningen sjöfarten står inför indikerar att landskapsregeringen måste öka insatserna för att stimulera den åländska arbetsmarknaden mer än tidigare. Antalet personer som har varit arbetslösa mer än 6 månader har ökat successivt sedan lågkonjunkturens början 2008. Under år 2014 har i genomsnitt 35 personer fler (150 personer) varit arbetslösa mer än 6 månader jämfört med år 2013. Det är givetvis inte bra men vi skall dock samtidigt komma ihåg att befolkningsökningen varit ca 300 personer per år de senaste 10 åren.

Landskapsregeringen avser förbättra möjligheterna för den arbetskraftsresurs som nu inte kommer till sin fulla rätt, så att de stå bättre rustade när konjunkturen vänder uppåt. Just nu så är en reformerad arbetsmarknadslagstiftning ute på remiss till alla berörda parter och planen är att lagstiftningspaketet kommer till lagtinget i början av 2015. De förbättringar vi föreslår är i korthet:

– fler möjligheter till utbildningsinsatser för arbetslösa,
– åtgärder som bättre tillvaratar möjligheter för personer med nedsatt arbetsförmåga, det ger AMS ett större utbud med insatser för en aktiv arbetslöshet,
– insatser för att minska administrationen inom myndigheten,
– förslag på att arbetslösa ska få pröva på en utbildning före reguljär ansökan till skola,
– att yrkesinriktad sysselsättningsutbildning anordnas för grupper av Ålands gymnasium och för enskilda av Ams och att arbetslösa ska få avsluta eller genomföra en utbildning med bibehållen arbetslöshetsförmån då det bedöms väsentligt underlätta återgången till ett arbete på den öppna arbetsmarknaden.
– arbetsgivare som anställer personer med nedsatt arbetsförmåga ha möjlighet till ett förlängt högre stöd och det ska räcka med halvtidsarbete i samband med t.ex. en deltidssjukskrivning.
– valideringslagen som träder i kraft  2015 ger Ams bättre möjligheter att få kunders kunnande och kompetens bedömd för att hitta relevant åtgärd som ökar arbetslösas anställningsbarhet.

Arbetsmarknads- och utbildningspolitiken har nära kopplingar. Landskapsregeringens utbildningsdelegation kommer under året med förslag på hur den långsiktiga utbildningspolitiken ska formuleras, både för grundskola, gymnasium och högskola. Arbetet pågår som bäst. Trepartsdialogen mellan landskapsregeringen och arbetsgivar- respektive arbetstagarrepresentanter är viktig och intensifieras nästa år, nästa möte kommer hållas direkt i början av Januari efter att den nya myndighetschefen inleder sitt nya viktiga arbete.

Det arbete som arbetsgruppens representanter från närings- och utbildnings och AMS gjort tar dock inte slut med de lagstiftningsåtgärderna som föreslås i det kommande lagförslaget. Arbetet kommer fortgå och gruppen har till uppgift att följa med utvecklingen på den Åländska arbetsmarknaden, föreslå ytterligare ändringar och åtgärder som ser till varje individs behov och vilket behov företagen har av personal.

Insatserna ifrån samhällets sida måste vara att uppmuntra företag till ökad förädling, ökad produktion och ökade innovationer. En förutsättning för att det skall skapas tillväxtföretag är att företagen genererar vinster, växer och anställer människor.

Det som på sikt skapar tillväxt och välstånd är ökad produktivitet, att man kan producera mer med de resurser som finns. Den sanningen gäller såväl inom offentlig förvaltningen som för näringslivet. Det gäller nu för oss att uppmuntra till ännu mer kreativitet och använda våra begränsade resurser optimalt för att hjälpa företag som behöver se över sina affärsmodeller att fortsätta vara konkurrenskraftiga, särskilt måste vi uppmuntra och hjälpa exportbaserade bolag som säljer varor och tjänster utanför Åland.

Här håller vi som bäst på ser över olika alternativ för att underlätta och minska de trösklar som finns och som uppstår med tanke på skattegränsen. Jag hoppas kunna presentera några konkreta förslag på förenklingar inom kort. Framförallt småföretagare som börjar med e-handeln kommer ganska snabbt in på olika bekymmer som den förorsakar.

Ekonomin är cyklisk och därför är anpassningsbara system inte bara en viktig förutsättning för att möta såväl hög- som lågkonjunkturer utan det kan även vara en konkurrensfördel. På Åland har vi möjligheten att anpassa vårt samhällssystem snabbare än omkringliggande regioner och det kan vi göra tack vare vår självstyrelse samt att avstånden är korta mellan myndigheter, politiker, arbetstagare och näringsliv. Sen att vi inte har varit så flitiga att använda den möjligheten utan kanske motarbetat varandra de senaste åren är en annan sak. Det här är något som bara blir viktigare och viktigare, att vi slutar sätta käppar i hjulen för varandra och ser Åland som en helhet. Vi måste använda våra små komparativa fördelar som andra inte har och vi behöver bli bättre på att ta dom till vara.

Dialogen som förs och har förts mellan landskapsregeringen och näringslivet sker på många nivåer och på många olika arenor. Både officiella och inofficiella möten sker kontinuerligt. Något oppositionen kritiserar i sitt spörsmål är det arbete vi har påbörjat och kommer inleda i början av nästa år, nämligen att använda en del av ERUF medlen till riskkapital via ÅUAB. Det vi gör är att tillföra näringslivet fler finansieringslösningar och införa nya finansieringsinstrument. Något som efterfrågats och även kartlagts som ett behov av ÅSUB, framförallt riskvilligt riskkapital är en bristvara på Åland.

Fördelen med det offentliga riskkapitalet är att det sänker trösklarna för det privata att komma med på olika satsningar, både stora och små. Fiskfabriken Fifax i Eckerö är ett exempel, Birka Skärgårdsbröd på Kökar ett annat. Utan det offentligas insatser hade knappast något av de båda bolagen förverkligats. Här tror jag det finns mycket mer att göra.

Riskkapital och rådgivning är oerhört viktiga i uppstarts och expansionsfasen. Riskkapitalet kommer vi alltså kanalisera via ÅUAB och rådgivningen håller vi som bäst på arbetar fram en långsiktig lösning med näringslivet om. Där är planen den att vi kommer kanalisera de flesta av våra insatser till en huvudman som får möjlighet att utvecklas långsiktigt, bygga upp kompetens efter näringslivets behov. Vi har kallat det ”en dörr in”. Alltså rådgivning, kunskapscentrum, coachning, mentorskap och affärsutveckling på näringens eget språk och villkor, dock inte utfört att landskapsregeringens tjänstemän utan av det privata.

De samlade resurserna på Åland för att främja näringslivets tillväxt och utveckling är goda men har spridits ut på många olika parter och har delvis överlappat varandra. Samordningen har varit svår i praktiken och gett en något splittrad bild för företagen. Det här är ett arbete som landskapsregeringen jobbat med under en längre tid och ser nu en väg genom ett tätt samarbete mellan olika självständiga parter, vi kommer återkomma till detta när alla bitar är på plats.

Vi vill alltså vara med och öka stöd för vad vi kallar ”kollektiva insatser”, alltså insatser som i större utsträckning gynnar branscher & företagskluster generellt istället för riktade bidrag till enskilda företag. Något vi delar och är överens om med Ålands Näringsliv. På Ålands Framtids partiledardebatt om näringspolitiken härom veckan höll VD:n för Ålands Näringsliv en presentation där han klart och tydligt poängterade att bidrag inte är lösningen för näringslivets utmaningar.

Något jag fullt delar, till skillnad då ifrån oppositionen som skriver i sitt spörsmål citat ”stöden till näringslivet är det mest verkningsfulla politiska instrumentet för att stimulera nysatsningar och utveckling”. Bidragspolitik är inte vad näringslivet behöver. Inflyttning, modernisering, digitalisering och internationalisering det är vad som behövs och som vi behöver hjälpa till med ifrån politiskt håll. Jag är övertygad om att ökade bidrag inte automatiskt leder till fler konkurrenskraftiga företag.

Det sättet som jag är övertygad om att näringspolitiken skall föras på är genom samråd, diskussion, dialog och ömsesidigt engagemang. Politiker, tjänstemän och näringsliv behöver träffas oftare, både informellt och formellt. Förvaltningen, tjänstemän och politiker måste inse att de är till för medborgarna och företagen. Välstånd skapas inte genom politiska ingrepp utan genom att människor har möjlighet att bygga upp företag, ackumulera kapital, investera och arbeta, hårt, smart och mycket.

Det finns inte en enstaka åtgärd som kommer att skapa ett företagsklimat i världsklass på Åland. Det gäller för oss alla, regering, opposition, kommunpolitiker och myndigheter att hela tiden tänka på vem det är som skapar resurserna som vi fördelar. Näringspolitik handlar mycket om förtroende, långsiktighet och uppmuntrande till entreprenörskap. Här gör vi mycket, alltifrån Ungt entreprenörskap i grundskolorna, till UF-företagare i gymnasiet till Sommarlovsentreprenörer, företagarskolan, startaeget rådgivningen och nu senast starten av Åland Business Lab i samarbete med både högskolan, branschorganisationen Ålands Näringsliv och flera partner företag.  Det här är aktiv och befintlig näringspolitik.

Det traditionella sättet att stimulera näringslivet och sysselsättningen är via offentliga investeringar. De byggnadsprojekt som planeras av landskapet och kommunerna uppgår tillsammans till drygt 24 miljoner euro år 2015 och ökar något året efter.Till detta kommer ytterligare investeringar som genomförs helt eller delvis av landskapets bolag.

Posten och Paf:en planerar som bäst investeringar i 20-25 miljoners klassen och Ålands fastigheter Ab (tidigare NÅIH) håller som bäst på bygger en industrifastighet i Eckerö tillsammans med näringslivet för ca 6 milj euro. Det här är också näringspolitik. Näringslivets investeringar i ökad konkurrenskraft, produktion och utbildning stimuleras genom de EU-delfinansierade programmen som startas upp och börjar implementeras från år 2015.

Det kompletterat med landskapsfinansierade stöd för internationalisering, export och expansion gör att vi har många möjligheter att stödja olika initiativ och investeringar som näringslivet behöver och vill göra. Landsbygdsutvecklingsprogrammet genomförs från år 2015 där lantbruket främjas genom stöd till produktion, investeringar och miljö. Målsättningen är att bidra till en hållbar ekonomisk utveckling och till att utveckla och diversifiera det till landsbygden kopplade näringslivet. Vi är inte i mål än med programmet och vi har några utmaningar kvar men om allt går som det skall så kan vi skicka in de reviderade programmet till kommissionen nästa vecka och då börja använda det i början av året.

Programmets främsta prioritering är att säkerställa en tillräcklig primärproduktion och på så sätt se till att det finns livsmedel för konsumenterna och råvaror för Ålands livsmedelsindustri. För att ytterligare stärka det åländska matklustret har Ålands landsbygdscentrums styrgrupp fått i uppdrag att utarbeta en livsmedelsstrategi för Åland som tar avstamp i landsbygdsutvecklingsprogrammet samt utvecklar förutsättningarna för den ekologiska livsmedelsproduktionen.

En livsmedelsstrategi för Åland, behöver se till att vi håller bra kvalitet på våra produkter, i hela kedjan, att vi fortsätter investera för ökad produktivitet, bygger bra varumärken och kopplar det till ett arbete med en ren natur. Det arbetet att ta fram den strategin är inget politiker skall göra ensamma, det skall vi göra tillsammans med näringen och branschen.

Jag är helt övertygad om att lantbruket är en framtidsnäring, det är en näring där framtidsutsikterna är goda om vi fokuserar på kvalitetsprodukter och råvara som kunden vill ha. Många branscher har helt försvunnit, flera kommer att göra det men livsmedelsproduktion med hög kvalitet kommer alltid att efterfrågas och bestå. Framtiden kommer inte alltid att vara enkelt, spikrak och utan utmaningar. Det kommer säkerligen uppstå fler störningar på marknaden, som den nuvarande rysslandskrisen.  Men det är när det blåser vi behöver hjälpas åt tillsammans. Politiker, odlare, producentförbumd, livsmedelsklustret och även den vanliga ålänningen. Ingen kan göra allt men tillsammans kan vi göra allt möjligt.

Det Åländska LBU-progammet innehåller mer pengar i förhållande än det finska, vilket i sig är dubbelt större än det svenska. Jag är övertygad om att Åland kan vara ett av de bästa ställen i världen att bruka jorden på. Den åländska myllan, våra varma höstar, den stora mängd soltimmar och ett konkurrenskraftigt LBU-program är en bra grundförutsättning.

Fiskerinäringen
Jag tänkte också ta tillfället i akt och prata lite om det operativa programmet för fiskerinäringen på Åland. Det har varit ute på remiss och vi räknar även med att det skall kunna sättas i kraft under början av nästa år. I det programmets mål betonas både näringens lönsamhet och konkurrensraft samt livskraften i de fiskebestånd och ekosystem som nyttjas av näringen.

Programmets övergripande målsättning är att den åländska fiskerinäringen ska vara livskraftig, ekonomiskt lönsam samt ekologiskt och socialt hållbar. De fiskbestånd och ekosystem som nyttjas av näringen ska skyddas och vårdas för att även i framtiden kunna tillhandahålla närproducerad råvara och livsmedel av hög kvalitet.

Strategin är att stöda insatser som förbättrar förutsättningarna för en hållbar, ökad primärproduktion och ett nytänkande genom hela värdekedjan. Den största möjligheten till ökad tillgång på lokal råvara finns inom vattenbruket & fiskodlingen. Därför sätts ett fokus på nya former av vattenbruk med stor tillväxtpotential men även en fortsatt satsning för hållbar vidareutveckling av kassodlingen av fisk i havet.

Åland har naturliga förutsättningar för denna odlingsform och sektorn tillhandahåller viktiga arbetstillfällen, i synnerhet i skärgården där det är mycket svårt att hitta alternativa arbetstillfällen. Den största utmaningen inom vattenbruket ligger i att möjliggöra en produktivitetsökning samtidigt som miljöpåverkan minskas. För detta stöds insatser för produktiva investeringar, minskad miljöpåverkan, resurs- och energieffektivitet samt innovativ teknik och förvaltning.

För handeln och förädlingssektorn finns ett ständigt behov av råvara och målet är att i större utsträckning kunna täcka behovet med lokal råvara. För förädlingssektorn är stödmöjligheterna lite mer begränsade än tidigare. Vi kan fortfarande bevilja investeringsstöd för t ex produktutveckling, förbättrade arbetsförhållanden, energieffektiviseringsåtgärder.

Strategin är vidare att förbättra förutsättningarna för ett yrkesmässigt fiske i allmänhet och ett småskaligt kustfiske i synnerhet, vilket idag främst bedrivs som en bisyssla och ofta som en del av det mångsyssleri som kännetecknar levernet i skärgården. Fokus sätts på att förbättra lönsamheten genom att öka värdet på fångsten bl a genom utökad vidareförädling, insatser för att förbättra den lokala marknaden, åtgärder för att minska negativa effekter av säl och skarv samt att bredda resursbasen genom utökad användning av underutnyttjade bestånd.

Förutsättningarna för ett småskaligt kustfiske främjas även genom insatser för att upprätthålla en välfungerande infrastruktur. Problem med nyrekrytering och en ökande medelålder kan lösas genom att näringens lönsamhet, konkurrenskraft och image förbättras. Livskraftiga fiskbestånd är en förutsättning för yrkesfisket varför behovet av fortsatta insatser för fiske- och vattenvården tillgodoses genom olika åtgärder för förbättrad förvaltning av bestånden samt beståndsvårdande åtgärder, så som restaurering av lek- och uppväxtområden för att gynna den naturliga reproduktionen.

För att skapa en större efterfrågan på lokala fiskprodukter kan marknadsförings- och informationsinsatser liksom samverkansinsatser stödjas. Med de EU-medel som Åland tilldelas för fiskeriprogrammet och landskapsregeringens medfinansiering blir hela programbudgeten på ca 7,3 miljoner fram till 2020. Det är också näringspolitik

Företagsklimat
Att skapa ett företagklimat i världsklass skapas inte över en natt och det är ingen enmansshow. Det gäller att vi alla kämpar och jobbar tillsammans, att vi rider ut stormar som kommer, att vi ser åland som en helhet och en enhet.

Landskapsregeringen inleder nu ett nytt tillväxtprojekt under namnet  ”Team Åland – En kraftsamling för tillväxt och inflyttning” för effektivare och mer optimal allokering av resurserna tillsammans med näringslivets organisationer. Det sammanfaller väl med uppstarten av näringslivs- och kompetensprogrammen med finansiering från de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Tanken med TeamÅland är att det skall vara ett verktyg där Ålands landskapsregering tillsammans med det åländska näringslivet skapar möjligheter för olika projekt som gynnar företagsklimatet, tillväxten och inflyttningen i allmänhet samt modernisering, internationalisering & digitalisering i synnerhet.

TeamÅland är arbetsnamnet på en tvåstegsraket för det offentliga och privata att tillsammans utföra gemensamma utvecklingsprojekt till nytta och gagn för hela Åland. Utvecklingen av det åländska näringslivet är inte i första hand något för politiker att besluta om utan politiker skall skapa förutsättningar så att det går lätt för företagen att förändras och förnyas. Det är viktigt att arbeta för att eliminera hinder och underlätta för nya och befintliga företag att växa.

TeamÅland blir ett verktyg för att stimulera till mer samarbete, mer ”korspollinering” mellan olika branscher, mer innovation och kreativitet. Det kan exempelvis handla om hur vi sporrar till ännu mer entreprenörskap, att utveckla varumärket åland, att underlätta för fler utländska investeringar, att skapa system för kompetensrekrytering, mer digitalisering, en attraktivare ”ålandsbild” för besökare, inflyttare och affärspartner, gemensamma exportsatsningar, helt enkelt åtgärder som skapar ett ännu bättre företagsklimat anpassat efter det åländska näringslivets önskan och behov för framtiden.

Projektet TeamÅland är inte ett nytt sätt att finansiera enskilda företag utan ett komplement till de traditionella nationella företagsstöd och de struktur- och investeringsfonder som regeringen handhar för att stödja näringslivet. Första steget i raketen består i att ta fram konkreta utvecklingsprojekt  och för det ändamålet finns €200.000,-upptaget i förslaget till landskapets Ålands budget.

Det beloppet blir ett konkret verktyg att tillsammans med näringslivet, högskolan, branschorganisationerna, tredje sektorn ta initiativ och genomföra olika projekt som leder mot de gemensamt uppsatta målen. Jag har redan haft inledande samtal kring detta med både Ålands Näringslilv, VisitÅland och andra aktörer. Vi jobbar nu vidare med att tillsammans komma med förslag, tankar och idéer hur vi kan lyfta Åland till nästa nivå.

Det andra steget i raketen består sedan i ett riktigt stort kraftpaket på ytterligare 1 miljon euro att användas under 2015 och framåt för att genomföra och implementera de aktiviteter som gemensamt arbetats fram. För att projekten verkligen skall bli förankrade i hela samhället så skall lagtinget involveras genom att den miljonen inte aktiveras förrän i första tilläggsbudget nästa år. Förslagen skall vara inlämnade till landskapsregeringen före sista februari och man kan läsa mer om tanken med teamÅland på teamaland.com

Jag vill även passa på att marknadsföra ett evenemang som går av stapeln den 13 januari, en kreativ verkstad där olika tankar, idéer, förslag kommer stötas och blötas. Boka gärna en av de begränsade platserna via hemsidan. De ledord som TeamÅland har att förhålla sig till är att allt som görs skall göras tillsammans och bör gynna Tillväxt / Inflyttning / Modernisering / Digitalisering & Internationalisering.

Tanken är att inom var och ett område som initieras så startas långsiktiga utvecklingsarbeten som helt eller delvis kan finansieras av landskapsregeringen. Flera viktiga aktörer i nätverket involveras, alltifrån Högskolan på Åland, Ålands Utvecklings Ab (ÅUAB), Ålands Fastighets Ab, Ålandskontoren, kommunerna, bransch- och arbetsmarknadsorganisationer och tredje sektorn. Personligen tror jag mer fokus och resurser behöver sättas på digitalisering och att det kommer att genomsyra allt i TeamÅlands arbete. Internet och dess tillgång till det, är infrastruktur och kan likställas med vatten och el. Det måste finnas och det måste fungera.

Olika digitaliseringsprojekt är för övrigt redan något vi tillsammans med det åländska näringslivet redan igångsatt. Senaste projektet som kommit igång är ett e-handels projekt för småföretagare. Digitaliserade företag har en högre produktivitet och är därmed starkare och har bättre framtidsförutsättningar än sina analoga konkurrenter. Digitala företag når även långt bortom det egna landets gränser genom internets gränslöshet. En fortsatt satsning på digitalisering för de åländska företagen är ur ett tillväxtperspektiv nödvändigt. I början av februari planerar vi även ett stor digitaliserings seminarium, boka in torsdagen den 5 februari för det. Det här är aktiv näringspolitik det.

Landskapsregeringen fortsätter att stöda konkreta regionalpolitiska projekt i syfte att öka livskraften i skärgården. De projekt som hittills har genomförts har visat sig vara viktiga för framtidstron i regionen. Satsningen på Kökar är ett tydligt exempel på när offentliga och privata aktörer kan medverka till och möjligöra projekt, förutsatt att det finns en entreprenör som brinner för sin ide och är villig att arbeta stenhårt för att förverkliga den. Skärgårdsstödet som har beviljats till nya företag i skärgården samt stödet i form av befrielse från social-skyddsavgifter för vissa arbetsgivare i skärgården fortsätter och det viktiga stödet till de året om öppna skärgårdsbutikerna fortsätter på den nivån det höjdes till år 2014.

Högskolans utbildnings- och forskningsuppdrag är att i samarbete med det lokala näringslivet och offentliga sektorn generera kunskap som utvecklar samhället och näringarna på Åland och skapar tillväxt. I år har Högskolan på Åland som jag nämnde tidigare startat Business Lab Åland i nära samarbete med Ålands Näringsliv, Ålands Utvecklings Ab, landskapsregeringen och fyra åländska partnerföretag. BLÅ är ett resultat från Tillväxtrådets arbete och har visat sig vara, i likhet med Sommarlovsentreprenörerna och företagarskolan ett intressant koncept för kvinnor som vill starta och utveckla företag.

Kvinnor som företagare är underrepresenterade och landskapsregeringen söker former för att främja deras samt andra olika gruppers företagande. Dessa tre insatser har visat sig vara omtyckta och attraherat fler kvinnliga deltagare än manliga.

Ålands sjöfartsakademi, ÅSA, inledde sin verksamhet under 2014 och erbjuder ett närmast komplett utbildningsutbud inom sjöfartsutbildningen. Nu stärker sjöfartsutbildningen sin internationella prägel genom att planera ett engelskspråkigt utbildningsprogram inom elektroteknik.

Här hoppas jag på många studeranden utanför Åland, jag är nämligen helt övertygad om att Högskolan på Åland kan bli en motor i att få nya unga människor att flytta hit och bli ålänningar. Genom att höja kvaliteten och kvantiteten på arbetskraft och kunskap bidrar Högskolan på Åland till att stärka existerande industri- och tjänstekluster och skapa nya i vilka innovationer i form av nya produkter, tjänster och affärsmodeller uppkommer. Högskolans verksamhet bidrar till att skapa nya jobb och öka inflyttningen till Åland och har under det senaste året genomfört ett större internt affärsutvecklingsprojekt som mynnat ut i ett tydligare varumärkestänk och en idé som hela Åland kan vinna på.

Idag kostar en plats på högskolan ca 10.000 euro/år men en elev spenderar ca 12.000 euro under samma tid, det gör att en ytterligare satsning på högskolan inte bara är nödvändig, den är mer än försvarbara, och ett sätt att verkligen skapa inflyttning, tillväxt, modernisering och internationalisering av Åland. Det här är aktiv näringspolitik det.

Kommunikation är även det näringspolitik
Flygtrafiken är näringslivets livsnerv och under år 2015 kommer befintligt avtal för flygtrafiken till Stockholm att utvärderas och en ny upphandling att utföras. De senaste åren har landskapet subventionerat stockholmstrafiken med ca €1,3 miljoner, mycket pengar men flygtrafiken till Stockholm är absolut en grundförutsättning för att vi skall ha ett näringsliv på Åland i framtiden. De intern åländska kommunikationerna är också viktiga och den omfattande reformen med driftsprivatisering av skärgårdstrafiken är en strukturell omläggning som ger fler affärsmöjligheter för privata företag, och som ökar på produktiviteten och sparar pengar för samhället.

Det samma gäller privatiseringen av avbytarna. Vi är med och skapar ett system som kommer öka produktiviteten överlag, nya arbetsplatser skapas i landsbygden och valfriheten för djurproducenterna ökar. Det här är näringspolitisk och den är inte obefintlig, den är i högsta grad befintlig.

Landskapsregeringens Regelråd får även det kritik ifrån spörsmålsställarna. Regelrådet arbetar för att sänka företagens kostnader till följd av regler och underlätta deras vardag och har funnits i drygt 1,5 år. Regelrådet träffades intensivt i början av verksamhetes starten, däremot så har mötena det här året inte varit prioriterat, utan branschorganisationerna som är representerade har fått i uppgift att uppmuntra sina medlemmar att komma in med förslag på problem och onödiga regler.

Det här året har det kommit in ett förslag…det kom för en vecka sedan. Jag anser att det här visar att vi har det ganska bra här. Jämför jag med byråkratin för företagare i Sverige eller Norge har vi ett himmelrike här. Men återigen allt vi gör kan vi göra bättre och vi behöver inte fler regler och lagar vi behöver förenklingar, speciellt inom området som hanterar anställningar för småföretagare.

Parallet med regelrådet har ett förenklingsarbete pågått inom ÅMHM, där vissa förenklingar redan genomförts och som bäst håller regeringen på se över avgiftsnivåer och tillsynsintervallen. Landskapsregeringen bedriver en näringspolitik som bygger på långsiktighet och en stabil samhällsutveckling och har i budgetförslaget för år 2015, som är ett stimulanspaket för det åländska samhället, presenterat sysselsättnings-, tillväxtfrämjande och näringspolitiska åtgärder samt betydande anslag för att genomföra dem.

Jag skulle kunna prata mycket mer om vad som gjorts och om vad som är på gång. Gällande fler kor, fler högkvalitativa bäddar, flygförbindelser till kontinenten, skulle vilja berätta om Skraknästet, alla projekt som drivs och finansieras av regeringen, om Smart-parken som nu förverkligas i Eckerö, om hur bra tillverkningsindustrin går men jag tar och slutar här och ser fram emot alla ytterligare konkreta förslag på hur vi kan skapa ett ännu bättre företagsklimat Åland.

Som sagt det är igen enmansshow, det är ett jobb vi som lever och bor på Åland kan och bör göra tillsammans.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s