Vårt LBU-program jämfört med rikets

Publicerat: maj 2, 2014 i Politik

Det har varit en intensiv vecka (eller egentligen ett intensivt år) med arbetet av vårt LBU-Program. Tyvärr anser jag att det inte riktigt framkommit hur vårt program förhåller sig till omkringliggande områden. Något som givetvis har stor betydelse. Åland är ett örike som per definition har det besvärligare med transporter och stordriftsfördelarna är svårare att uppnå men debatten kring LBU-programmet har innehållit mycket tyckande, tro, känslor och medvetna eller omedvetna missförstånd. Jag tänkte i det här inlägget försöka förklara hur det ligger till, inte med känslor, utan med siffror. Efter den första remissen som gick ut i maj förra året så var den gemensamma åsikten bland de flesta svaren att det måste till mera pengar i programmet, att en konsekvensanalys måste göras så att åländska gårdar skall ha minst samma förutsättningar som en finsk gård och dessutom kom en hel del andra större och mindre förslag till ändringar som vi har beaktat, de jag kan redogöra för de en annan gång.

remissvar_mjolkMen innan jag går in på den gårdsvisa jämförelsen (alltså om motsvarande åländska gårdar skulle befinna sig på andra sidan skiftet, hur deras stöd skulle se ut då) tänkte jag även svara på hur jag ser på ett av remissvaren som fått stort utrymme i media, och som jag tycker journalisterna kunde ha ifrågasatt lite mer. Vad skulle det innebära om vi politiskt jobbade utifrån det de önskar, att överföra behörigheten om jordbruksstöden till riket, det skulle innebära oerhört mycket och få oerhörda konsekvenser för det åländska livsmedelsklustret, här kommer några exempel :

  1. För det första skulle det bli generellt lägre stöd till alla, överallt. Vi ligger inom de flesta områdena redan i topp av vad vi kan betala enligt de oberoende kalkyler som gjorts upp för Åland (se gårdsjämförelsen nedan)
  2. Budgeten för investeringsstödet till gårdarna skulle ungefär halveras (handläggningstiderna skulle dubbleras)
  3. Budgeten för investeringar till livsmedelsindustrin / förädlingen skulle bli ca 7 gånger mindre
  4. Stödet för vallodling skulle inte finnas (värt ca 1,8 miljoner euro)
  5. Det högre stödet för balanserad näringsanvändning på husdjursgårdar skulle försvinna.
  6. Vi satsar 12 gånger mer på ”icke produktiva miljöinvesteringar”.
  7. Alla våra ”ålandsanpassningar” som vi gjort skulle inte finnas (stallgödselundantag/lökodlingen-potatis-kvävegivare)

Visst finns det åtgärder som skulle få annat fokus om rikets förslag gällde här så som exempel:

  • Tre gånger mer budgetmedel skulle satsas på Leader och Landsbygdsutveckling
  • Forskning, samarbetsprojekt, innovationer och bioekonomi skulle satsas betydligt mycket mer på

Sen kan jag inte låta bli att konstatera, att vi skulle ha 38 miljoner euro på avdelningen under sju års tid att fördela till annat, men att det skulle definitivt inte bli bättre för jordbruket, det kan jag garantera. Dessutom fungerar det inte så att vi bara kan ”föra över”, det måste finnas en vilja hos den som skall ta över det också…

Här nedan ser ni de tabeller över hur vårt LBU-program slår ut på faktiska åländska gårdar jämfört med motsvarande i riket. Gårdarna är utvalda för att de skall vara en någorlunda gränssnitt av de åländska lantbruken, inte för stora, inte för små men alla heltidsjordbruk. Tabellen visar att det alternativ (Alt 2) som regeringen gått inför, ser till att våra åländska gårdar har konkurrenskraftiga förutsättningar jämfört med riket.

Sen säger jag det igen LBU-programmet är inte i första hand ett program för att lösa lönsamhetsproblematiken på gårdarna. LBU-programmet handlar om strukturomvandling, produktivitet, konkurrenskraft och miljöåtgärder. Dålig lönsamhet löser man inte med miljöstöd.

(Alt 2 ->är alltså en åländsk gård, Riket -> är om samma gård låg på andra sidan skiftet)
Alt 2 utgår från stödnivåer anpassade det åländska förslaget till åtgärd för balanserad näringsämnesanvändning differentierade på husdjur, växtodling och trädgårdsodling, tilläggsåtgärder i enlighet med arbetsgruppen för miljö och klimat beredning utgående från vad som efterfrågats i programmets remiss, stöd för miljövänlig vallodling på husdjursgårdar med ersättning för de kalkylmässiga kostnaderna och inkomstbortfallet, ekologiska djurstödet i enlighet med stödnivån i riket och det ekologiska växtodlingsstödet enligt åländsk nivå dock inte med möjlighet att erhålla stödet för balanserad näringsämnesanvändning då detta stöd riktar sig till åtgärder som inte är speciellt relevanta inom den ekologiska odlingen. I förslaget ingår också en åtgärd för skötsel av skärgårdskulturmark. Detta stöd är till för att kompensera bortfallet av LFA-naturbetena i skärgården som drabbas speciellt hårt av detta och där djurproduktionen väsentligt kan påverkas om inget alternativ erbjuds.

Vill du läsa hela meddelandet och konsekvensanalysen så hittar du det här>>>

Exempelgård 1: Mjölkproduktion, 73 ha åker, totalt 108,86 djurenheter (de) varav 71 mjölkkor, 21,8 ha permanenta beten och 17,7 ha prioriterade beten. Åtgärder som valts i landskapets stöd är reducerad N-gödsling i vall. I rikets stöd har växttäcke 60 % valts samt djurens välbefinnande-åtgärderna allmänna villkor, betesgång under betesperiod samt sjukbox.

bild1

 

 

 

 

 

 


Exempelgård 2: Mjölkproduktion, 54 ha åker, totalt 54 djurenheter (de) varav 40 mjölkkor, 1 ha permanent bete. Åtgärder som valts i landskapets stöd är reducerad N-gödsling i vall. I rikets stöd har växttäcke 60 % valts samt djurens välbefinnande-åtgärderna allmänna villkor, betesgång under betesperiod samt sjukbox.

bild2

 

 

 

 

 

 


Exempelgård 3: Dikoproduktion, 27,3 ha åker, totalt 28 djurenheten (de) varav 15,7 dikor, 11,7 ha prioriterade naturbeten. Åtgärder som valts i landskapets stöd är reducerad N-gödsling i vall, reducerad höstbearbetning och förbättrad stallgödselanvändning. I rikets stöd har växttäcke 40 % samt djurens välbefinnande-åtgärderna allmänna villkor, betesgång utanför betesperioden samt sjukbox.

bild3

 

 

 

 

 

 


Exempelgård 4: Växtodlingsgård, 41,3 ha åker, 10,5 ha chipspotatis samt 7,2 ha lök. Åtgärder som valts i landskapets system är preciserad N-gödsling i grönsaker och potatis samt reducerad höstbearbetning. I rikets stöd har åtgärden minskad gödsling i grönsaksodling valts (striktare gödslingskrav och lägre förväntat skördeutfall jämfört landskapets åtgärd).

bild4

 

 

 

 

 


Exempelgård 5: Äppelodling, 8,5 ha åker varav 7,8 ha äppel. Åtgärder som valts i landskapets system är preciserad gödsling i grönsaksodling, användning av täckmaterial, Alternativa bekämpningsmetoder 1. I rikets system har samma åtgärder valts (striktare gödslingskrav och lägre förväntat skördeutfall jämfört landskapets åtgärd gällande preciserad gödsling). Stödnivån inom trädgårdsodlingen begränsas av ett stödtak som uppgår till 900 euro/ha.

bild5

 

 

 

 

 


Exempelgård 6: Ekologisk husdjursproduktion, 25,36 ha åker, totalt 26,5 djurenheter (de) varav 15 dikor. Exempelgården har inga beten vilket påverkar utfallet. Åtgärder som valts i landskapets system är ekologisk djur- och växtproduktion samt reducerad höstbearbetning. Åtgärder som valts i rikets system är ekologisk djur- och växtproduktion, vintertida växttäcke 60 % samt djurens välbefinnande åtgärderna allmänna villkor, betesgång utanför betesperioden och sjukbox

bild6

 

 

 

 

 

 


Exempelgård 7: Ekologisk djurproduktion, 77,5 ha åker, totalt 49,5 djurenheter (de) djur varav 24 dikor. Åtgärder som valts i landskapets system är ekologisk växtproduktion, ekologisk djurproduktion och förbättrad stallgödselanvändning. I riket system har ekologisk växtproduktion, ekologisk djurproduktion, samt djurens välbefinnande åtgärderna allmänna villkor, betesgång utanför betesperioden och sjukbox

bild7            

 

 

 

 

 


Exempelgård 8: Ekologisk växtproduktion, 60,7 ha åker, spannmålsproduktion. Åtgärder som valts i landskapets system är exkologisk växtproduktion och användning av organiska gödselmedel. I rikets system har åtgärden ekologisk växtproduktion valts.

bild8

 

 

 

 

 


Exempelgård 9: Växtodling, 60,7 ha åker, spannmålsproduktion som referens till exempelgården ovan. Åtgärder som valts i landskapets system är användning av organiska gödselmedel. I rikets system har tilläggsåtgärden placering av flytgödsel valts.

bild9


Här kan du för övrigt lyssna till mitt anförande dag två, gällande bland annat det här.

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s