Fredrik Karlström

Fru Talman,
Principen inom Leader har varit att i en alltmer centraliserad EU-värld kunna erbjuda en metod som stimulerar det lokala engagemanget på landsbygden. Metoden går ut på att det lokala samfundet skall få utveckla lokalt förankrade strategier som bidrar till de i programmet och på EU-nivå fastslagna målsättningarna och prioriteringarna. Leader har varit glesbygdens möjlighet att själva få bestämma och förfoga över medel till sina områdens specifika behov inom ramen för en viss styrning i programdokumentet.

En viktig sak att komma ihåg är att Leader är en metod för landsbygdsutveckling, ett sätt att göra jobbet. Den specifika åtgärden kan vara vilken som helst inom programmet. Leader är med andra ord inte lika med finansiering av projekttyper som renoveringar av byagårdar, byggandet av jaktstugor eller liknande.

Leader har genomförts i landskapet för första gången under innevarande period. Etableringen kännetecknades som lite av ”hela havet stormar-principen”, något som lär vara ganska vanligt i det här sammanhanget och inget unikt för Åland.

Leader-idén kräver en stark och etablerad organisation som i princip kan ta myndighetsansvar, men tanken på att de fritt kan styra över EU-medel. Det har på andra ställen lockat grupper som kanske har mer intresse av pengarna än av att kunna påverka utvecklingen i sina närområden.

Detta gjorde att det tog lite tid att bygga upp en fungerande organisation och ytterligare lite tid att få gränssnittet mot landskapsregeringen och lagstiftningskontrollen av projekten att fungera smidigt. Visst är det mycket som skulle kunna gjorts annorlunda och visst kommer vi hitta effektivare sätt att hantera Leader-ärenden framöver.

Efter den (som det verkar i Leader-sammanhang) obligatoriska perioden av allmän oreda har Leader-Åland etablerat en stark lokal aktionsgrupp som framgångsrikt och effektivt genomfört många Leader-projekt av ganska traditionellt snitt enligt form och organisation hämtat från riket.

Landskapsregeringens och även utvärderarnas reflektion gällande Leader under innevarande period har varit att stor tyngdpunkt har lagts vid ”bya-utvecklande” projekt samt stöd till föreningsliv.

Ett område som redan innan Leader haft relativt goda finansieringsmöjligheter i och med de allmännyttiga PAF-medel som funnits och finns tillgängliga. Landskapsregeringen har också sett tydliga kopplingar mellan PAF och Leader varför PAF medel har till viss del utgjort den nationella motfinansieringen i vissa Leader-projekt.

I det nya landsbygdsutvecklingsprogrammet är Leader åter en obligatorisk åtgärd och 5 % av landsbygdsfondens EU-medel (dock inte krav på 5 % av totala offentliga finansieringen i programmet) måste avsättas till åtgärder som genomförs enligt Leader-metoden. Under programarbetet har bl.a. strategigruppen liksom kommissionen önskat att man effektiverar och utvecklar användandet av leader-metoden utöver de traditionella områdena för att på bästa sätt utnyttja fondens medel.

I programförslaget är därför Leader uppdelat kring tre konkreta åtgärder förutom de åtgärder som syftar till driften av verksamheten i Leader-föreningen. Åtgärderna är:

– Kunskapsöverföring, 210.000 euro
– Icke produktiva investeringar, 634.000 euro
– Grundläggande tjänster, 400.000 euro

Totalbudgeten inklusive driften är i programmet föreslagen att bli 1.644.000 jämfört med 1.643.000 i nuvarande program. Leader-delen blir med andra ord i princip oförändrad.

En Leader-grupp skall utgående från prioriteringarna och de valda åtgärderna skriva ett lokalt strategiprogram där de lokala behoven tillgodoses samtidigt som de övergripande målsättningarna i programmet stöds. De övergripande målsättningarna i programmet fokuserar på ett produktivt jordbruk samt miljö i första hand.

Ser man till åtgärderna som skall genomföras med Leader-metoden kan man konstatera att inom ramen för åtgärden grundläggande tjänster (400.000 euro) ryms de traditionella Leader-projekten, där tyngdpunkten legat i nuvarande program. Men med tanke på att annan tillgänglig finansiering, nuvarande period där Leader finansierat ett relativt stort antal projekt redan inom just den kategorin vilket borde göra att efterfrågan på insatsen torde minska samtidigt som åtgärden inte i huvudsak stöder programmets övergripande målsättningar så har strategigruppen nedprioriterat den åtgärden.

Åtgärden ickeproduktiva investeringar skall i första hand stödja miljöinvesteringar inom vattenvård och landskapsvård.
I nuvarande program har åtgärden funnits som en konventionell åtgärd för lantbrukare att söka. Åtgärderna har från exempelvis miljöbyrån ansetts som mycket angelägna och effektiva. Ute på fältet har åtgärderna också uttryckts behov av åtgärderna. När man tittar på konkreta projekt förverkligade under perioden blir bilden en annan. Två genomförda projekt är facit.

Orsakerna till varför vi har misslyckat har beskrivits som flera. Bristande engagemang hos lantbrukarna, krångliga och byråkratiska regler, splittrat markägande gällande områden där projekten skulle kunna genomföras eftersom åtgärden har varit riktad enbart gentemot lantbrukare. Sammantaget visar det på ett behov av att testa någon annan form av implementering av åtgärden samtidigt som vi då breddar åtgärden så att andra än lantbrukare kan söka och innefatta flera saker som främjar miljön. I behovsanalysen har miljön i form av både eutrofieringen och biologiska mångfalden samt kopplingen till ett attraktivt samhälle i stort belyst.

Dessa miljöfrågor är något som engagerar gräsrötterna som utgör grunden för Leader-arbetet och därmed bör åtgärden passa väl in i Leader-principen.

Vi har tagit till oss av kritiken som Leader-föreningen riktat i remissvaret om att åtgärden bör breddas så att andra än lantbrukare kan söka stöd samt minska detaljsstyrningen av åtgärden som den ser ut i nuvarande programförslag för att åtgärden skall fungera fullt ut i Leader.

Med dessa justeringar kan vi förhoppningsvis dra nytta av Leader-föreningens uppvisat starka förmåga att mobilisera projekt och få ett effektivt genomförande av en för samhället angelägen åtgärd som det borde finnas ett stort engagemang för bland gräsrötterna samtidigt som den stödjer programmets övergripande målsättningar.

Åtgärden kunskapsöverföring syftar till att genom Leader-metoden initiera och driva olika typer av projekt som skall öka företagssamheten och entreprenörskapet på landsbygden. Dvs. icke kommersiella projekt som i förlängningen leder till produktivitet och tillväxt vilket behovet av vilka Leader-föreningen själv påtalat och en åtgärd som stödjer programmets övergripande målsättningar.