Svar på frågan om Tillväxt (kanske lite långt)

Publicerat: september 17, 2012 i Uncategorized

Ledamot Perämaa ställer en viktig fråga om vilka åtgärder som landskapsregeringen vidtagit för att skapa nya arbetsplatser och företag såsom regeringsprogrammet och tilläggsbudgeten utlovar.

Även om jag anser att frågan borde formuleras på ett annat sätt är jag glad att få svara på den. Det ger mig en möjlighet att få prata näringslivsfrågor och utveckling i allmänhet och berätta hur jag och regeringen arbetar och vad vi prioriterar i synnerhet.

Jag vill dock börja med att säga att tanken är inte, och har aldrig varit att regeringen skall skapa företag eller nya arbetsplatser utan vad vi skall göra är skapa goda förutsättningar så att ålänningarna och företagen på Åland själva gör det -politiker på Åland skapar inte många nya jobb, särskilt i tider med sämre offentlig ekonomi – riktiga företag skapar riktiga jobb.

Målsättningen om 2000 nya jobb inom 10 år gäller fortfarande även om vi är välmedvetna om den senaste tidens utmaningar och problem det åländska näringslivet står inför.

Jag tänkte dela upp det här anförandet i två delar, först ett allmänt näringspolitiskt för att sen berätta konkret om några specifika projekt, inriktningar och modeller näringsavdelningen och regeringen jobbat och jobbar med för att skapa dessa förutsättningar.

Ett svar på hur vi är med och skapar tillväxt är att vi fortsättningsvis ser till att Åland är ett attraktivt område att flytta till och att den positiva befolkningsökning som pågått i 40 års tid fortsätter. Det görs bl.a genom att vi satsar på utbildning och skolor samt att kommunerna ges möjlighet att göra det samma.

Ett annat är att vi vill uppmuntra initiativ, minimera störningar i form av byråkrati, skapa framtidstro och ömsesidig tillit genom en aktiv dialog och samspråk med arbetsmarknadens parter.

Landskapsregeringen kan inte ensam skapa dessa 2000 jobb, det är ett arbete vi måste göra tillsammans.

Insatserna ifrån samhällets sida måste vara att uppmuntra företag till ökad förädling, ökad produktion och ökade innovationer. En förutsättning för att det skall skapas tillväxtföretag är att företagen genererar vinster, växer och anställer människor. Det som på sikt skapar tillväxt och välstånd är ökad produktivitet, att man kan producera mer med de resurser som finns. Den sanningen gäller såväl inom offentlig förvaltningen som för näringslivet.

Jag är övertygad om att den här nedgången i ekonomin som vi ser kommer att skapa konkurrenskraftiga företag för framtiden, de som anpassar sig, tänker nytt, utvecklas och jobbar hårt kommer att överleva.
De som inte gör det kommer förmodligen att få det svårare, men är det något ålänningarna varit duktiga på i århundraden är det att hitta lösningar till nya problem, utnyttjat små udda egenskaper inom självstyrelsen/lagstiftningen och erbjudit snabba lösningar som inte alla andra sett eller kunnat göra.

Det gäller nu för oss att uppmuntra till ännu mer kreativitet och använda våra begränsade resurser optimalt för att hjälpa företag som behöver se över sina affärsmodeller att fortsätta vara konkurrenskraftiga, särskilt måste vi uppmuntra och hjälpa exportbaserade bolag som säljer varor och tjänster.

Ekonomin är cyklisk och därför är anpassningsbara system inte bara en viktig förutsättning för att möta såväl hög- som lågkonjunkturer utan även en konkurrensfördel. På Åland har vi möjligheten att anpassa vårt samhällssystem snabbare än omkringliggande regioner och det kan vi göra tack vare vår självstyrelse samt att avstånden är korta mellan myndigheter, politiker, arbetstagare och näringsliv.

De stora pensionsavgångar vi står inför är en möjlighet att rationalisera verksamheter för att öka avkastningen och då skapas även utrymme för innovationer. Ett område som jag personligen tror det kommer finnas en oerhörd efterfrågan på nya innovationer är inom omsorg och vård, det i kombination med IT kan skapa produktivitet och mängder av nya arbetsplatser. Efterfrågan finns, tillgång behövs.

Jag är också övertygad om att politiker och tjänstemäns attityder har en betydande roll för hur företagsklimatet blir. När företagare och entreprenörer känner att regeringen och myndigheterna prioriterar och lyssnar på näringslivets behov känner de sig också tryggare och vågar genomföra fler satsningar, satsningar som behövs för att skapa utveckling och fler arbetsplatser.

Det är det vi måste sporra, uppmuntra och uppskatta samtidigt som vi måsta ha förståelse och beredskap att hjälpa till när satsningar och risktagningar går fel. OM man aldrig gör fel gör man heller aldrig något rätt. Här i Norden är vi dåliga på att uppskatta entreprenörer som gör ”felsatsningar” till skillnad ifrån exempelvis USA, där mentaliteten till misslyckade satsningar är helt annorlunda, där är man egentligen inte en "riktig" entreprenör om man inte misslyckats ordenligt någon gång.

Vi har även exempel på Åland hur misslyckanden hos någon kan skapa förutsättningar för någon annan. För att nämna ett exemepl kan vi titta på Havsvidden, det var först efter en konkurs och några hårda år som anläggningen nu med en entreprenör som är villig att satsa gjort det till den framgång det är.

Däremot inte sagt att det är samhällets pengar som skall sättas på spel och att vi skall handskas ovarsamt med skattemedel. Tvärtom, just nu håller vi på näringsavdelningen att tittar på en bidragreform som INTE kommer öka bidragen till företagen utan anpassas efter våra befintliga resurser och användas annorlunda än vad de gjorts hittills.

Det vi gör är bl.a genom att införa nya finansieringsinstrument och ökade stöd för vad jag vill kalla ”kollektiva insatser”, alltså insatser som i större uytsträckning gynnar branscher istället för generellt enskilda företag, detta skall göras i sammarbete med olika branschorganisationer.

Jag är övertygad om att ökade bidrag inte automatiskt leder till fler konkurrenskraftiga företag, så den samhällsfinansiering som ställs företagen till förfogande ska alltid utformas så att fokus ligger på den satsning som görs och inte på bidragsmaximering. I korthet, mer fokus på konkreta investeringar/satsningar istället för på konsulter och utredningar.

Det sättet som jag är övertygad om att näringspolitiken skall drivas på är genom samråd, diskussion, dialog och ömsesidigt engagemang. Konstruktiv dialog krävs där landskapet fortlöpande måste vara lyhörd för företagens önskemål och behov. Politiker, tjänstemän och näringsliv behöver träffas oftare, både informellt och formellt. Sen när vi har ett företagsklimat som ser till företagens bästa, då kommer också arbetsplatserna. Politiker och beslutsfattare bör även bli tydligare och bättre på att motivera de politiska beslut de tar. En hel del missförstånd uppstår för att olika aktörer inte känner till hela bakgrunden.

Förvaltningen, tjänstemän och politiker måste inse att de är till för medborgarna och företagen. Välstånd skapas inte genom politiska ingrepp utan genom att människor har möjlighet att bygga upp företag, ackumulera kapital, investera och arbeta. Det finns inte en enstaka åtgärd som kommer att skapa ett företagsklimat i världsklass på Åland. Det gäller för oss alla, regering, opposition, kommunpolitiker och myndigheter att hela tiden tänka på vem det är som skapar resurserna som vi fördelar.

Men att ändra attityder tar tid, att skapa ett förtroende och ett välfungerande företagsklimat görs inte på några månader utan det kommer kräva många små insatser inom många olika områden. Alltifrån en bättre skola, tryggt/säkert rättsväsende, bra omsorg och sjukvård till en infrastruktur gällande vägar och bredband som är i världsklass. Dessutom är jag övertygad om att en huvudingrediens för ökad tillväxt är ökad inflyttning, både återflyttning av åländska ungdomar men även nya Ålänningar med olika bakgrunder och kompetenser. Ett arbete som regeringen verkligen prioriterar.

Jag är övertygad om att den ömsesidiga dialogen som jag pratade om tidigare inte bara kan ske ifrån politikernas håll utan även företagen på Åland behöver anstränga sig lite extra för att vi tillsammans skall klara oss på bästa sätt ur den här ekonomiska svackan. Jag har alltid ansett att vi har haft ett osynligt skrivet kontrakt mellan företagen och samhället på Åland. Det har gått ut på att även om butiker, verkstäder och företagare egentligen inte har ekonomi att hålla öppet januari, februari och mars så har man haft det ändå för att värna om de anställda. Det kontraktet har varit och är oerhört betydelsefullt på Åland och jag hoppas verkligen att alla företag anstränger sig så mycket det går för att inte permittera om det absolut inte är nödvändigt.

Inser att det här inlägget blev lite långt, men nu tänkte jag komma till lite mer konkreta saker regeringen jobbar och jobbat med för att skapa de förutsättningar som företagen på Åland behöver :

Vi vill främja kunskapsintensiva företag på Åland
– Vi håller på formaliserar samarbete med Tekes så att åländska företag kan delta i stora forsknings- och utvecklingsprojekt både nationellt och internationellt.
– Vi samarbetar med Almi Invest kring uppbyggnad och genomförande av riskkapitalprogram med EU-finansiering
– Vi har skickat samarbetsinviter till Vinnova, Exportrådet, Tillväxtverket och Företagarna i Sverige samt till bl.a. Finpro, VTT och Uppfinningsstiftelsen i Finland kring liknande typer av samarbete.
Minskad byråkrati
– Jag kommer inom kort tillsätta ett regelråd som skall få i uppdrag att samlar in synpunkter/uppgifter gällande regler inom all myndighetsutövning samt komma med förslag på förenklingar. Regelrådets arbete kommer synliggöras via en hemsida där allmänheten även kommer att kunna att skicka in tips och förslag på förenklingar/förbättringar och de förslagen skall sedan följas upp.

Byråkrati, onödiga regler och krånglig administration är ingredienser som tar död på idéer, kreativitet och innovationer. Där har vi politiker en stor uppgift. Min vision är att för varje ny pålaga vi lägger på vårt näringsliv bör vi ta bort andra. Vi måste våga se över gamla strukturer, invanda mönster och börja tänka i nya banor.

Arbete med att kortar ner handläggningstiden fortsätter, samtidigt som vi kommer att förbättrar informationen ifrån avdelningen om vad vi kan bistå med.

Samarbete och dialog
Tillväxtrådet är tillsatt där människor från olika kompetensområden (hållbarhet/miljö, industri/telekom, akademi/entreprenörskap, sjöfart och IT) samarbetar för att identifiera Ålands tillväxtmöjligheter. Tillväxtrådet har kommit igång med sitt arbete och träffas igen nu på fredag.

Personligen tror jag att politiker behöver ut i verkligheten så ofta som det bara är möjligt, därför har jag utfört mängder med företagbesök och bara för att nämna några – Brändölax, Optinova, Plasto, Cholorant Chromatics, Ålandskomposten, Sandösunds Camping, Ömsen, Pedago, Consilia, Evolver, Finnavia, Pectus, Fiskförädlingen, Carl Rundbergs, Ab Skogen etc

Besöket till Scantube ledde bl.a till att deras nuvarande utbyggnad sker på Åland tack vare att landskapet och Eruf är med och delfinansierar det.

Andra projekt som vi delfinansierat under 2012
Företagarna på Åland – förprojektet Axport, som går ut på att skapa ett nätverk av olika expertkonsulter på Åland, Finland och Sverige som är lättillgängligt för åländska företag med utvecklingsambitioner och internationaliseringsplaner

Ålands Näringsliv – Livskraftigt centrum – Ungt entreprenörskap –
Entreprenörskap måste uppmuntras i skolorna. Redan ifrån grundskolan. Vi måste i ett tidigt skede uppmana/uppmuntra våra ungdomar att inte bara utbilda sig för att få ett jobb utan skaffa sig utbildning och kunskap för att bli företagare och entreprenörer.

ÅTC – tillväxtprojektet Cleantech
Fokus på kommersialiseringsprocessen inom miljöteknik. Projektet förväntas leda till en utveckling av det åländska innovationssystemet i syfte att främja och utveckla ny teknik till nya affärsidéer och därigenom en diversifiering av det åländska näringslivet. -ÅTC- Smalare och vassare

Medinvesteringar vi varit med och gjort 2012 som skapar tillväxt och arbetsplatser :
– Smakbyn i Sund
– Curlinghall i Eckerö
– Hotell Savoy i Mariehamn – högklassig uppgradering
– Mjölkgård i Föglö
– Handikappanpassat turismboende i Sandösund Vårdö
– Fifax Ab – förprojektering om en storskalig landbaserad fiskodling
– små delinvesteringar i turistföretag i Kumlinge, Lappo, Kökar och på Silverskär.
– delfinansierat ett antal maskiner för automatisering av produktion för exportbolag
– Internationaliseringsstöd till mindre företag
– Finnvera lån till turismföretag

Övrigt:
Jobbat med producentansvaret, dellösning gjord, fortsättning pågår
Visit Åland – Åland Convention Bureau (stor potential)
Skraknästet – projekt som stimulerat till nya idéer
NÅIH – Tanken att använda landskapets bolag Norra Ålands Industrihus effektivare och aktivare.
Mjölksatsningen 1000 kor – fler produktiva kossor på Åland – Israelresan i samarbete med mjölk/ost klustret

Avdelningen jobbar för fullt nu med de kommande strukturfonderna, inom ramen för EU-programmen 2014-2020 kommer mer än 140.000.000 euro att kanaliseras i åtgärder som ska öka Ålands konkurrenskraft och främja kunskapsuppbyggnad och sysselsättning. Ca 70 miljoner euro i offentliga pengar (EU+LR) och minst lika mycket privat.

kommentarer
  1. anonymous skriver:

    Stig H writes:Tycker du gör ett bra jobb, du hörs syns och är engagerad och ambitiös. Curling hallen kanske jag inte riktigt förstår men det finns säkert någon tanke kring det som jag inte känner till

    Gilla

  2. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Jo, lite långt men bra! Jobba på!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s