Mitt budgetanförande

Publicerat: november 20, 2013 i Uncategorized

Fru talman,
Jag brukar såhär i budgettider hålla ett allmänt näringspolitiskt anförande, det har jag gjort ända sedan jag kom in i den här salen första gången 1999. Det har också resulterat i att jag alltid överskridit min taltid med ca en halv timme. Det skall jag inte göra idag utan ”nästan” gå rakt på sak och inom min tidsram presentera de viktigaste momenten i näringsavdelningens budgetförslag.

På näringsavdelningen har vi om allt går som planerat lyckats med konststycket att minska utgifterna med 3,7% jämfört med 2013 samtidigt som vi ökat inkomsterna och tack vare det kan vi medverka till att ge näringslivet på Åland en extra injektion.

Men innan jag presenterar det som skiljer sig mot förra året så skulle jag vilja nämna en positiv ingrediens i det Åländska samhället som är viktigare än mycket annat och grunden för att vi har ett så livskraftigt örike som vi har. Det är befolkningsökningen som sker och har skett de senaste 40 åren. Även om ökningen just nu är moderat så fortsätter den öka jämfört med motsvarande period i fjol. De tre första kvartalen i år har Åland växt med 147 personer, det låter kanske inte som en stor siffra men det är iallafall 16 personer fler än motsvarande tid 2012.

Förra året var befolkningsökningen lite mindre än året innan men det som är oerhört intressant när man tittar närmare på siffrorna är att cirka 700 personer valde att flytta ifrån Åland 2012 av olika orsaker men det som är ännu viktigare och häftigare är att det var 880 personer som valde att flytta hit – 18 fullastade bussar med människor som valde Åland framom alla andra områden i världen att flytta till. Det är något att lyfta fram och vara oerhört stolt över.

Men nu till budgeten, Näringsavdelningens budgetmoment har varit ganska statisk de senaste decennierna, mycket av innehållet styrts av EU:s strukturprogram, av lagstiftning och av ingångna avtal. Eftersom jag har planerat att hålla mig innanför min begränsade tid har jag valt att sätta fokus på tre områden i den här budgeten som skiljer sig ifrån tidigare års budgetar.

Det första är LFA-kompensationsbidraget
Under det här året har en gemensam arbetsgrupp jobbat tillsammans med Jord- och skogsbruksministeriet för att utreda ansvarsfrågor gällande behörigheter inom jordbrukspolitiken. Som ni vet har Åland och riket delad behörighet gällande ansvaret för jordbrukspolitiken på Åland. Enligt självstyrelselagen har landskapet ansvar för den del av jordbrukspolitiken som omfattar styrningen av jordbrukspolitiken och riket ansvarar för priset på lantbruksprodukter samt främjande av export av lantbruksprodukter.

Eftersom skrivningarna i självstyrelselagen från 1993 inte reflekterar förhållandena i jordbrukspolitiken som gäller efter EU-medlemskapet 1995 har riksmyndigheten och landskapet under de senaste decennierna tolkat fördelningen av ansvaret så att landskapet ansvarar för strukturpolitiken inom jordbruket och riket ansvarar för inkomstpolitiken. I praktiken har ansvarsfördelningen genomförts så att landskapet har implementerat åtgärderna inom landsbygdsutvecklingsprogrammet i enlighet med EU:s landsbygdsutvecklingsförordning och riket har ansvarat för jordbrukspolitikens första pelare samt de nationella inkomststöden

I samband med diskussionerna i arbetsgruppen har den åländska delegationen tydligt deklarerat åsikten att LFA-kompensationsbidraget förändrats under årens gång och idag kan ses till en del som inkomststöd och sålunda rikets behörighet och med det återföras till rikets ansvar från och med den nya programperioden.
Det här är en oerhört komplex fråga och arbetsgruppens arbete är inte helt färdigt men efter flera långa och tuffa förhandlingar både på tjänstemanna- och politisk nivå har en kompromiss arbetats fram för 2014 där riksmyndigheterna kommer att finansiera den nationella tilläggsdelen till LFA-stödet.

Det handlar om ca € 800.000 som vi tidigare finansierat lokalt, som nästa år finansieras av riksmyndigheterna. Utan den kompromissen hade vi på näringsavdelningen tvingats till att minska förslaget med motsvarande belopp, detta medför alltså att vi frigör 800.000 som kan kanaliseras direkt till näringslivet.

Det andra jag vill ta upp är överföringar/investeringarna
Vi fortsätter som de senaste åren med ett nationellt anslag på 1miljon euro för investeringar inom livsmedelsklustret. Investeringsviljan de senaste åren har varit stor och är exempel på att branschen ser positivt på framtiden. Investeringar är avgörande för utvecklandet av konkurrenskraften och säkerställa en långsiktigt hållbar produktion. Dessutom behöver vi fortsätta utveckla effektiviteten, kvalitetstänkandet, lönsamheten och hålla en hög kunskapsnivå inom livsmedelsklustret för att mota alla utmaningar framöver och hålla den åländska konkurrenskraften så hög som bara är möjligt.

Något jag är extra glad för just nu är den positiva investeringsviljan som vi har noterat inom flertalet exportföretag på Åland. Den viljan att expandera kommer vi från regeringens sida stimulera extra nästa år genom ett förhöjt investeringsanslag gentemot tidigare. I år ökar vi investeringsstöden trefalt vilket är ett bra sätt att stimulera näringslivet på i lite kärvare tider.

Vi slår även ihop några moment till ett större för att kunna vara mer flexibel och kunna utnyttja våra resurser optimalt till de ställen där de gör mest nytta för näringslivet.
Vi kallar det momentet för Nationellt företagsstöd – och till det föreslås ett anslag om €1.525.000. Vi vill prioritera åtgärder som ökar företagens möjlighet till export av tjänster och varor, internationalisering, åtgärder som stöder en året-runt detaljhandelsverksamhet i skärgården samt investeringsstöd.

Det tredje exemplet jag vill ta upp är något vi på avdelningen kallar ”Utvecklingsbolaget”
På avdelningen håller vi som bäst på med ett förslag och bereder en ny struktur för hur det näringslivsfrämjande arbetet ska bedrivas på Åland. ”En-dörr-in” principen eftersträvas för nya och befintliga företag och företagare på Åland. Ambitionen är att samla de offentliga resurserna för effektivare resursanvändning och bättre koordinering, vilket syftar till att ge hela företags Åland bättre service.

Idag är uppgifterna fördelade på flera olika aktörer och företag upplever ibland att det är svårt att orientera sig i myndighetsvärlden. Det är även svårt att veta vilka tjänster som det offentliga erbjuder eftersom marknadsföringen av dessa varit nästintill obefintlig, det vill vi ändra på.

Förslaget är att det näringslivsfrämjande arbetet bedrivs i ett ”utvecklingsbolag” som ges en rättslig grund för de olika uppgifterna som finansieras med offentliga medel (den slutliga juridiska formen för utvecklingsbolaget utreds). Utvecklingsbolagets huvuduppgifter är finansiering, rådgivning och utvecklingsarbete. Finansiering omfattar företagsfinansiering i form av bidrag (till exporterande företag), lån, garantier och riskkapital samt projektfinansiering till branschorganisationer, föreningar och myndigheter.

Utvecklingsbolaget kan även bedriva egna utvecklingsprojekt (t.ex. exportresor, främja kvinnors företagande, miljöteknik, förnyelsebar energi, kompetenshöjning inom säljteknik för företag) i samarbete med andra aktörer.

Under året bereds ett lagförslag som även kan innefatta att verksamheterna i Ålands Utvecklings Ab, Norra Ålands Industrihus Ab, Ålands Teknologicentrum och delar av näringsavdelningen berörs av reformen. Nära anknutna till dessa områden är även landskapsregeringens Regelråd och Tillväxtråd.

Regelrådets uppgift är att minska företagens kostnader till följd av regler och därigenom underlätta företagens vardag. Regler ska vara lättförståeliga och ändamålsenliga. Genom medlemmarna i rådet och via enklareregler.ax kan förslag till förenklingar lämnas in för att sedan belysas och bearbetas av rådet och landskapets tjänstemän.

Tillväxtrådet är ett expertorgan som bidrar med kunskap om olika åtgärders tillväxteffekt samt ett råd som kommer med förslag på tillväxtfrämjande insatser. Tillväxtrådet träffas fysiskt några gånger per år, däremellan håller vi ofta informella diskussioner och kontakter.

Exempel på områden som Tillväxtrådet arbetat med är olika sätt att stimulera :
Ökad Inflyttning, samverkan, vi har tittat på finansiering/rådgivnings frågor, utökat lärlingsavtal-handledarstöd, olika sätt att synliggöra Åland, flygsatsingen till kontinenten, näringsrätten, hur vi kan stärka den lokalproducerad maten och hållbarhet . Vid senaste träffen var temat ”Processer för ökat företagande och entreprenörskap samt innovationslandskapet Åland” (finansiering / rådgivning / innovationer / inkubator / startup / högskolekoppling

Gällande Eu:s strukturfonder ERUF/ESF/LBU
så vill jag säga att eftersom det fortfarande inte är klart med stödnivåerna inom miljöprogrammet och vi har sagt att vi skall göra en konsekvensbedömning på LBU programmet innan det går ut på en ny remiss med alla stödnivår och att planen är att alla program skall komma till lagtinget för en diskussion i december har jag valt att inte fokusera på dessa i den här presentationen. Det får vi återkomma till efter att regeringen har behandlat detta.

kommentarer
  1. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Det gör jag med

    Gilla

  2. anonymous skriver:

    Anonym writes:Bra jobbat. Trots alla gnällspikar så tycker jag du gör ett superbra jobb

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s