I beredningen av näringspolitiken för 2014-2020 har studier gjorts som visar att det för gruppen små företag på Åland, ofta inom tjänstesektorn, där affärsidén/företagaren är ny eller okänd kan ha svårt att hitta finansiering för starten eller expansionen av företaget. Därutöver räcker det kanske inte bara med finansiering för att få idén att lyfta utan rådgivning, hjälp att bygga upp företagets struktur och expertkunskap kan även bidra till företagets utveckling. Här kan offentligt/privat riskkapital vara en lösning. Syftet är att det ska starta fler och gärna innovativa företag på Åland.
På Åland finns det redan idag många verktyg genom bidrag, lån, garantier och riskkapital samt att vi deltar i finansieringen av olika utvecklingsprojekt. Men vi kan inte vara nöjda med det utan måste sträva efter att utveckla och förbättra företagsklimatet ytterligare. En viktig ingrediens som jag arbetar med är "en-dörr-in" för nya och befintliga företagare, alltså genom att samla de offentligt finansierade resurserna och utnyttja dem effektivare blir det enklare att bedriva företag och få hjälp med det företaget önskar.
Offentligt riskkapital i den form som nu föreslås passar främst för utvecklingen av små och nya företag medan andra finansieringsformer passar bättre för etablerade exportföretag och dessa är fortsättningsvis mycket viktiga och prioriterade.
Företagarna på Åland diskuterar gärna hur stöd ska förvaltas och hur myndigheter gör på andra håll men mitt fokus ligger på att skapa system och förutsättningar för åländska företag utgående ifrån våra förutsättningar. Från en företagarorganisation väntar jag mig klara besked om offentligt riskkapital kan vara ett bra verktyg och under vilka förutsättningar, eller ska vi fortsätta med skattefinansierade bidrag som huvudlinje?
Vill man tala om skalfördelar så är Åland i de flesta fall i underläge och därför har vi en självstyrelse som gör att vi kan välja att se möjligheterna i de småskaliga lösningarna. Men då måste vi också våga ta det ansvaret att utforma system som passar oss och inte ägna all tid åt att se på gröngräset i öst eller väst.
Det fanns dock en felaktighet i insändaren som jag skulle vilja rätta, nämligen att Landsbygdsutvecklingsprogrammet 2007-2013 bara kan finansiera företag på landsbygden och i skärgården. Det stämmer inte, vilket förvånar mig att Företagarna på Åland tror. Alla EU-program för Åland 2007-2013 gäller hela Åland och så kommer det att vara perioden 2014-2020 också. Jag kommer gärna och diskuterar dessa och andra frågor med Företagarna på Åland och ni är alltid välkomna till mig, min dörr är alltid öppen och telefonnumret mitt hittar ni i katalogen.
Näringsminister Fredrik Karlström
Hej Anonym, Grundprincipen är att företaget skall vara exportorienterad för att få ekonomiskt stöd/bidrag. Personligen anser jag inte heller att företag som enbart verkar på den lokala marknaden skall ha/behöva bidrag. För var dras då gränsen? Däremot vill jag gärna gynna alla företag på andra sätt via exempelvis utvecklingsprojekt, kompetensutveckling och liknande, alltså som alla kan ta del av på liknande villkor. Detsamma gäller lån/riskkapital/garantier där vi kan hjälpa flera grupper av företag men som inte snedvrider den lokala marknaden. Gällande Leader så kan åländska företag på samma sätt som andra företag i Sverige/Finland få motsvarande projekt finansierade, men på Åland görs det exempelvis via LBU-programmet direkt.
GillaGilla
Anonym writes:Prata för dig själv Fredrik, småföretagare på Åland får inga stöd i dag om de inte är tillverkande eller exportgenererande, förutom lantbruken. De är till och med uteslutna från Leader
GillaGilla