Fredrik Karlström

Nej Niklas Lampi, konfrontation är definitivt inte stommen i dagens näringspolitik. Som tidigare företagare och medlem i både Ålands Näringsliv samt Företagarna på Åland kan jag berätta att jag inte har någon som helst ambition att vara i konflikt med företagen på Åland. Tvärtom så är deras förutsättningar något jag värnar mer än något annat. Jag om någon vet att det är företagen som skapar de resurser som vi politiker sedan fördelar, jag vet även hur svårt det är att tjäna pengar och hur mycket företagarna arbetar för att eventuellt göra vinst och med det kunna betala skatt.

Den föreslagna nya inriktningen med andra finansieringsinstrument än bara generella kravlösa bidrag som vi jobbar på i det kommande ERUF-programmet är i linje med hur EU-kommissionen vill att länderna skall arbeta med strukturfondsmedlen i framtiden. Det är inget eget åländskt påhitt utan ett system som framgångsrikt använts i både Sverige och Finland som ett komplement till annan företagsfinansiering.
I den utredning som näringsavdelningen har låtit göra har det konstaterats att det finns ett behov av marknadskompletterande kapitalförsörjning för speciellt nya företag och för tjänsteföretag med inriktning på tillväxt.

ERUF-programmets nya inriktning är ett sätt att utöka alternativen för att hjälpa företagen på Åland som annars inte kunnat ta del av de offentliga stöden. Helt enkelt ger denna förändring oss fler verktyg för att stötta företagens olika behov i deras olika utvecklingsfaser.

Jag vill även passa på att säga att jag tror många har missförstått det faktum att det inte fortsättningsvis skulle finnas möjlighet att bevilja bidrag, det är helt fel. Alla möjligheter till att stöda som vi alltid gjort finns kvar men nu ser vi över verktygen, strävar efter att finansiera träffsäkra bidrag med enbart nationella pengar och skapar en-dörr-in för fler finansieringsformer och utvecklingsinsatser i företagen.

Vi jobbar som bäst med lagstiftningen för ett utvecklingsbolag som förutom riskkapital skall ansvara för dessa olika finansieringsformer såsom mjuka lån, garantier och projektfinansiering men även rådgivning och utvecklingsarbete. Fortsättningsvis kommer exportföretag och utveckling av nya tillväxtföretag att vara prioriterade, oavsett bransch.

En annan stor fördel och förändring med de nya finansieringsmöjligheterna i ERUF-programmet är att administrationen och byråkratin skall bli betydligt mycket mindre framförallt för företagen men även för näringsavdelningen. Vi har inte kommit i mål i det här reformarbetet och EU-reglerna är inte fastslagna än så den här delen av ERUF-programmet kommer inte att tas i bruk före år 2015. Det finns alltså ännu tid för dialog kring detta, vilket jag välkomnar.

Min uppgift som näringsminister på Åland är att skapa förutsättningar för åländska företag att verka på bästa sätt efter de resurser näringsavdelningen tilldelas och här försöker jag få ut så mycket som möjligt av de resurser vi har.