Svar på Lampis ledare

Publicerat: september 11, 2013 i Uncategorized

Nej Niklas Lampi, konfrontation är definitivt inte stommen i dagens näringspolitik. Som tidigare företagare och medlem i både Ålands Näringsliv samt Företagarna på Åland kan jag berätta att jag inte har någon som helst ambition att vara i konflikt med företagen på Åland. Tvärtom så är deras förutsättningar något jag värnar mer än något annat. Jag om någon vet att det är företagen som skapar de resurser som vi politiker sedan fördelar, jag vet även hur svårt det är att tjäna pengar och hur mycket företagarna arbetar för att eventuellt göra vinst och med det kunna betala skatt.

Den föreslagna nya inriktningen med andra finansieringsinstrument än bara generella kravlösa bidrag som vi jobbar på i det kommande ERUF-programmet är i linje med hur EU-kommissionen vill att länderna skall arbeta med strukturfondsmedlen i framtiden. Det är inget eget åländskt påhitt utan ett system som framgångsrikt använts i både Sverige och Finland som ett komplement till annan företagsfinansiering.
I den utredning som näringsavdelningen har låtit göra har det konstaterats att det finns ett behov av marknadskompletterande kapitalförsörjning för speciellt nya företag och för tjänsteföretag med inriktning på tillväxt.

ERUF-programmets nya inriktning är ett sätt att utöka alternativen för att hjälpa företagen på Åland som annars inte kunnat ta del av de offentliga stöden. Helt enkelt ger denna förändring oss fler verktyg för att stötta företagens olika behov i deras olika utvecklingsfaser.

Jag vill även passa på att säga att jag tror många har missförstått det faktum att det inte fortsättningsvis skulle finnas möjlighet att bevilja bidrag, det är helt fel. Alla möjligheter till att stöda som vi alltid gjort finns kvar men nu ser vi över verktygen, strävar efter att finansiera träffsäkra bidrag med enbart nationella pengar och skapar en-dörr-in för fler finansieringsformer och utvecklingsinsatser i företagen.

Vi jobbar som bäst med lagstiftningen för ett utvecklingsbolag som förutom riskkapital skall ansvara för dessa olika finansieringsformer såsom mjuka lån, garantier och projektfinansiering men även rådgivning och utvecklingsarbete. Fortsättningsvis kommer exportföretag och utveckling av nya tillväxtföretag att vara prioriterade, oavsett bransch.

En annan stor fördel och förändring med de nya finansieringsmöjligheterna i ERUF-programmet är att administrationen och byråkratin skall bli betydligt mycket mindre framförallt för företagen men även för näringsavdelningen. Vi har inte kommit i mål i det här reformarbetet och EU-reglerna är inte fastslagna än så den här delen av ERUF-programmet kommer inte att tas i bruk före år 2015. Det finns alltså ännu tid för dialog kring detta, vilket jag välkomnar.

Min uppgift som näringsminister på Åland är att skapa förutsättningar för åländska företag att verka på bästa sätt efter de resurser näringsavdelningen tilldelas och här försöker jag få ut så mycket som möjligt av de resurser vi har.

kommentarer
  1. anonymous skriver:

    Anonym writes:Bra skrivet. Kanske medierna kunde kolla upp varför ordförande och viceordförande i Företagarföreningen är så emot att bidragen ses över eller varför livsmedelsklustret är så för ökade stöd…. Just ja, medierna vill inte bita handen som föder dom… Stå på dig

    Gilla

  2. steelfm skriver:

    Hej Anonym, När jag köpte Klintens Plåt för ca 10 år sedan så var det enklare än idag att gå till banken och få lån förutsatt att man satte hus & hem, sig själv och frun som säkerhet. Det gjorde jag.Skulle möjligheten ha funnits att minska på lånebördan (och den personliga risk det innebar) och istället ökat bolagets eget kapital och på så sätt kunna genomföra den här generationsväxlingen/företagsköpet med landskapet som delägare med en garanterad exitstrategi (vilket det alltid skall finnas i ett offentligt riskkapitalägande) så skulle jag säkert ha övervägt det. Såhär i efterhand skulle jag ha uppskattat att ha någon utomstående att bolla tankar och ideer med eftersom jag tog över ansvaret för fyra anställda. Det är inte bara enkelt.Alla entreprenörer och företag har olika förutsättningar och behov, att skriva ett principdokument som passar för alla är omöjligt. Ser vi även till antalet företag som fått del av landskapetsstöd de sista decenniet så är det inte många procent. Oftast är det samma företag som år efter år uppfyller kriterierna medans andra bedriver sin verksamhet utan inblandning av det offentliga.Den som vågar ta risken att satsa på det den tror på anser jag även skall kunna få skörda frukterna av sitt hårda arbete. Jag är även övertygad om att företagare och entreprenörer som kan få låna pengar till att starta/växa även är villiga att betala tillbaka de lånen förutsatt att företaget går bra.Utvecklingsbolaget behöver inte bara syssla med riskkapital och bli delägare, även lånefinansiering är bra alternativ. Fler verktyg som passar fler företag, det är det jag vill skapa. Mjuka lån är ett.//Fredrik

    Gilla

  3. anonymous skriver:

    Anonym writes:Hade du velat ha LR som delägare i Klintens plåt?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s