Lantbruket – en framtidsnäring.

Publicerat: januari 22, 2013 i Uncategorized

Här kommer (ungefär) mitt öppningstal på Alandica idag. Fick förmånen att säga några ord för 120 lantbrukare gällande företagande och framtiden.

När Tina ringde och berättade om den här dagen och sa att det skulle vara en dag med temat företagande och framtid i lantbruket tyckte jag det var en oerhört bra idé. När hon sen frågade om jag ville komma och säga några ord och så blev jag givetvis glad och tackade Ja direkt.

Jag tycker själv att jag är en obotlig optimist och har alltid valt att se möjligheter istället för problem och jag gillar företag och företagande. Jag är också nästan religiöst övertygad om att framgång föder framgång och att det är viktigt att vara stolt över det man gör och även berätta om det, men på ett ödmjukt sätt.

Den här dagen skall fokusera på framtiden och jag tänkte ta tillfället i akt och berätta lite om mina tankar och varför jag ser att lantbruket på Åland går en lysande framtid till mötes.

Jag kan direkt dock avslöja att svaret på varför framtiden ser ljus ut, inte har med nuvarande näringsminister eller nuvarande regering att göra utan med några helt andra personer.

Jag brukar alltid säga att vi politiker inte skall styra näringslivet eller peka ut vissa områden som mer troliga att vara tillväxtbranscher eller framtidsbranscher än ändra. Det står jag fortfarande för men jag har under det här året jag suttit på den här posten kunnat konstatera att det åländska lantbruket är en framtidsnäring och att det finns en oerhörd potential i det.

Vi har alla hört Lena Brenners ord om att det inte finns något ställe på samma breddgrad runt jorden som har sådana förutsättningar som vi har här i Norden att producera goda, smakrika, nyttiga och hälsosamma livsmedel.

Men Vi vet också att Ålands bördiga jordar, många soltimmar, långa varma höstar och rena vatten inte skulle komma till sin rätt om det inte fanns människor som kan kombinera dessa förutsättningar med kunskap och till det lägger ner massvis med arbete.

Det är på den åländska landsbygden ni producerar och förädlar mjölk, äpple, potatis, spannmål, grönsaker och alla de fantastiska köttprodukter som finns i butikerna att köpa. Produkter vi alla ålänningar är stolta över och som vi gläds åt och äter varje dag.

Vi vet alla att lantbrukets kringeffekter på Åland är stora. Lantbruket sysselsätter ca 1300 personer, har en total omsättning inklusive livsmedelsindustrin på ca 130 miljoner, står för 45% av hela tillverkningsindustrins omsättning och att ca 80% av alla produkter exporteras.

Det här är viktiga framgångsfaktorer att berätta om och något att vara stolt över. Visst är det viktigt att vi på Åland kan vara självförsörjande av livsmedel men det är oerhört glädjande att produkterna ni skapar är så eftertraktade, så högkvalitativa och välproducerade att 80 procent säljs på export. Det betyder nya pengar in i det åländska samhället, viktiga pengar som bidrar till att hålla hjulen snurrande.

Jag vet att nästa alla lantbrukare önskade att bidragen inte skulle finnas och att politiker inte skulle lägga sig i så mycket som vi gör. Där är vi helt överens.

Men tyvärr så lever vi inte i en sådan värd. Jag tror vi alla i det här rummet är överens om att EU:s jordbrukspolitik inte är optimal. För
samtidigt som vi betalar ut stora summor i stöd till H&M:s grundare och Drottning Elisabeth av England för att de äger mark, så slängs vi bort nästan hälften av all den mat som produceras i Europa.

För att få ett blomstrande åländskt lantbruksföretag i framtiden är en aktiv åländsk jordbrukspolitik nödvändig, men det är långtifrån tillräckligt.

Jag återkommer till det.

Däremot anser jag att det inte bara måste vara möjligt att leva och tjäna pengar på landsbygden, det måste även gå att få tjäna bra med pengar och där har vi politiker en uppgift att skapa förutsättningar för det.

Vad kan då jag vara med och göra för att skapa dessa förutsättningar. Här kommer några tankar :

• Vi behöver en modern jordbrukspolitik som uppmuntrar nya generationer att satsa på yrket och som gör att det åländska lantbruket står sig väl i konkurrensen med övriga Europa och världen.
Det betyder att investeringar i ny teknik och nya innovationer är ett måste. Sålunda är investeringsstöd en viktig del i jordbrukspolitiken. Investeringsstöd är ett sunt sätt att stödja lantbruket på, det bidrar till effektivitet och produktivitet på gårdarna samt skapar förutsättningar till större avkastningar på sikt men framförallt bygger investeringsstödet på att det finns en vilja till att göra någonting och en beredskap att satsa egna pengar på det.

• Jag vill se en minskning av EU-stöden till passiva jordbrukare där aktiviteten i produktionen är låg. Jag är övertygad om att ersättningarna ska omfördelas till företag som har högre aktivitet och högre krav att uppfylla i produktionen. Att stöden går till aktivt brukande av jordbruksmark och aktiv jordbruksproduktion och inte på ett sätt som leder till passivisering och kapitalisering av mark. Stöden får absolut inte leda till att aktiv jordbruksproduktion missgynnas.

Sölve kommer gå in mer i detalj i det nya LBU-programmet och det pågående arbetet med det. Det skall inom en snar framtid slås fast för 2014-2020, men än så länge finns alla möjligheter att vara med och påverka innehållet. Tveka inte att höra av dig om du har tankar och idéer kring det, antingen till mig, till Sölve eller till någon i de arbetsgrupper som jobbar aktivt med det.

Om vi skall titta lite på framtiden då. Hur ser den ut? Ja, skulle man veta det skulle man knappast vara politiker, men här kommer några tankar om vad jag tror :

• Framgången ligger i detaljerna – och med det vill jag säga ökad förädling – bra produkter, snyggt förpackade och som berättar en historia är jag fullständigt säker på att kommer att ha en framtid.

• Jag tror också att vi måste bli bättre på samarbeten kring arrenden, driftsbolag och maskinsamverkan – vi måste helt enkelt sprida de fasta kostnaderna på en större areal

• Vi vet idag att det kommer dröja ett bra tag innan samhällsekonomin blir bättre, sålunda kommer inte bidragen att bli större. Därför vill jag uppmana dig att lägga mer tid och energin på att fundera på produkter som marknaden vill ha, effektiviseringsprocesser och leta efter nya vägar där ingen gått istället för att fundera på hur din verksamhet passar in i stödsystemen. Marknaden finns där ute och den är oändlig.

• Jag tror även vi kommer att behöva acceptera mer externt kapital i det Åländska jordbruket i framtiden. Jag vill inte kalla det riskkapital eftersom det för så många har en negativ klang men något jag tror kommer i framtiden är ”tålmodigt kapital” alltså investerare som inser värdet i landsbygden och att det går att tjäna pengar på högkvalitativa produkter som jordens och Ålands växande befolkning vill ha.

Klarar ni er utan utomstående kapital, kör på det, behåll all vinst själv men ”tålmodigt kapital” kan vara ett sätt för den nya generationen lantbrukare att komma igång. Personer som har svårighet att hitta säkerheter men inget hellre vill än att bli sin egen inom lantbrukssektorn.

Jag är helt övertygad om att det finns pengar att tjäna på jord/lantbruk. Många har fått en felaktig uppfattning om mig att jag bara vill se stora gårdar, så är det inte, vi vet alla att det finns många exempel på mindre gårdar med bättre lönsamhet än stora. Visst finns det stordriftsfördelar men det är först när man är duktig på det man gör idag som det finns förutsättningar att växa med lönsamhet.

För ett blomstrande Åland är jordbrukspolitik nödvändigt men det är långtifrån tillräckligt. Jordbrukspolitiken, näringsministern eller näringsavdelningen kan aldrig utveckla lantbruken, det kan bara lantbrukaren/företagaren själv göra.

Han eller hon måste fundera på vad som kan utvecklas och förädlas mer? Vilka nya produkter kan erbjudas marknaden som marknaden kommer vilja ha? Finns det ett nytt AB Chips liggande någonstans som en idé i någon lantbrukares huvud så behöver den idén komma fram? Kan traditionellt åländskt lantbruk kombineras med andra framgångsrika trender och skapa något nytt som inte sett dagens ljus?

Svaret på de frågorna kommer inte ifrån jordbrukspolitiken, inte ifrån näringsministern eller ifrån jordbruksbyrån, utan svaren eller förslagen måste komma ifrån er.

Ibland tror jag jordbrukspolitiken står i vägen för utvecklingen, det blir lätt att man gör som blanketterna och systemen säger att man skall göra istället för att ni går sin egen väg och fokuserar på det.

Jordbrukspolitiken är nödvändig men inte tillräcklig. Den viktigaste faktorn i slutändan för att det åländska lantbruket och de åländska lantbruksföretagen skall lyckas är företagen och företagaren själv.

Driften hos dig som entreprenör att skapa något nytt, bestämma över dig själv och vara din egen lyckas smed är det som skapar tillväxt, jobb och framtidstro. Jordbrukspolitiken skall finnas där och stötta och uppmuntra till nya idéer, galna försök och flera produkter.

Kan vi tillsammans visa att det finns en framtidstro, att ni är grymma företagare som ser nya utmaningar istället för problem så är jag övertygad om att resten av Åland kommer inser det med och fler än jag kommer att säga att lantbruket är en framtidsnäring.

Framgång föder framgång och det första steget är att tro på framtiden, tro att Åland fortsättningsvis kommer att öka sin befolkning som det gjorts de senaste 40 åren, tro att människor fortsättningsvis kommer att bry sig om vad de äter, tro att bra råvaror är grunden till fantastiska produkter.

Vi vet att jordens befolkning kommer att öka, vi vet att enligt OECD så kommer efterfrågan på kött och mjölkprodukter att öka i motsvarande grad. Vi vet att kopplingen mellan turism och mat växer sig allt starkare och att turismen är världens just nu mest växande bransch.

Fler människor på Åland skapar förutsättningar för bättre priser för era produkter. Allt hänger ihop och det gäller för oss att helt enkelt fortsätta övertyga alla andra det vi redan vet att lokalproducerad, sund och säker mat, producerad på ett klimatsmart sätt, av bönder i världsklass, har framtiden för sig.

Kör hårt

kommentarer
  1. steelfm skriver:

    Tack för det.

    Gilla

  2. anonymous skriver:

    Anonym writes:Bra talat

    Gilla

  3. anonymous skriver:

    Mikael Lundell writes:Bra skrivet, håller i stort med om allt.Jordbruksstöden som de ser ut idag är lite snedvridna då de mer uppmuntrar till att följa regler än till innovation och utveckling. Stora markägare lever relativt gott på stöden utan att vara särskilt innovativa. Tyvärr är det systemet som passiverar.

    Gilla

  4. anonymous skriver:

    Anonym writes:Lite långt men annars bra hoppas bönderna tog till sig vad du sa.Med vänlig hälsning,Jomalabo

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s