Fredrik Karlström

Näringsminister Fredrik Karlström träffade på torsdagen den 11 oktober 2012 i Trondheim, Norge, sina kollegor i de nordiska länderna och självstyrande områdena.

De nordiska näringsministrarna Annie Lööf, Sverige, Trond Giske, Norge, Carsten Hansen, Danmark, Steingrimur Sigfusson, Island och Fredrik Karlström från Åland samt ledande tjänstemannen Sakari Immonen som representerade Finland beslöt att satsa på en utveckling av de kreativa och kulturella näringarna i Norden 2013-2015.

Ett stort arbete inom denna sektor görs även i de olika länderna och självstyrande områdena. T.ex. i Norge utarbetas ett gemensamt närings- och kulturprogram för att främja synergierna mellan sektorerna berättade Norges Trond Giske som var ordförande vid mötet. Det är viktigt att stärka den nordiska kulturmarknaden som motvikt till produktionen i Hollywood och Storbritannien. Det finns en tydlig koppling mellan de kreativa näringarna och besöksnäringen.

Den nordiska nyttan är att skapa affärsmöjligheter inom de kreativa näringarna som kan konkurrera internationellt. Vidare att främja det strategiska samarbetet mellan olika kreativa näringar och utbildningen. Tillgång till nya finansieringsformer är också viktigt. Finland lyfter gärna upp kreativ ekonomi där affärsutveckling har nytta av kreativa förmågor. Danmark har pekat ut fyra upplevelsezoner: matkultur, musik, mode och dataspelsutveckling.

Fredrik Karlström lyfte upp den stora konkurrensfördel som de nordiska länderna har historiskt t.ex. genom att ha obligatoriska kreativa ämnen på skolschemat. Det är unikt i ett internationellt perspektiv att ha trä- och syslöjd i undervisningen. Ett problemområde som utgör ett gränshinder är de immateriella frågorna där det idag är svårt att dela och köpa musik mellan de nordiska länderna. Det här är en fråga där det nordiska samarbetet kan göra skillnad genom att lösa frågorna tillsammans och utvidga den nordiska kulturmarknaden.

Ministrarna utbytte erfarenheter kring arbetet med Nordiskt innovationsforum och beslöt att innovation i offentlig sektor, hållbara affärsmodeller och att i offentlig upphandling beakta och främja innovativa lösningar ska lyftas upp i det kommande nordiska samarbetsprogrammet för innovation och näringspolitisk som ska gälla från år 2014. Seminariet ”Nordens framtida näringspolitik” arrangeras av Sveriges ordförandeskap i mars 2013. De nordiska länderna är starka välfärdsstater med hög arbetsproduktivitet. Offentlig upphandling kan vara ett viktigt instrument att stimulera anbudsgivare att leverera nya innovativa lösningar. Fredrik Karlström noterade att det finns stor potential med digitala lösningar inom t.ex. vård av äldre.

En annan fråga som behandlades var klimatvänligt byggande där det idag går att visa att det lönar sig att bygga med hänsyn till miljön. När investeringskostnaderna ökar tas det igen på minskande driftskostnader. Byggandet är ett område där beslutsfattarna har utmanat byggbranschen vilket har gjort att utvecklingen gått framåt. Nu utmanar branschen den offentliga sektorn att förbinda sig att bygga med miljöcertifikat.

Den återigen framväxande gruvnäringen i Norden diskuterades liksom behovet av gemensamma nordiska behörighetskrav för el-installatörer och el-montörer, vilket är en angelägen fråga för de nordiska länderna eftersom det har visat sig vara ett stort gränshinder.

Ministrarna deltog även i en paneldebatt som arrangerades under ett seminarium rörande ’Corporate Social Responsibility’ och lyfte fram att det nordiska arbetet för att företag ska ta ett brett samhällsansvar gör att den nordiska konkurrenskraften förbättras i ett globalt perspektiv. Mänskliga rättigheter och jämlik behandling av anställda och samarbetsparter, arbetslagstiftning, antikorruption, socialt ansvarstagande i närsamhället och miljöhänsyn i offentlig upphandling med mera är viktiga ingredienser i det nordiska affärsklimatet.

Fredrik Karlström lyfte upp att det småskaliga näringslivet med mycket små företag skapar ett naturligt sunt affärsklimat. Företagen lever nära kunder och anställda och kan inte överleva länge med omoraliska och oetiska metoder. Den här fördelen med ett traditionellt företagsklimat är en konkurrensfördel när nordiska företag gör internationella affärer. Karlström lyfte även upp att den offentliga sektorn via sitt ägande kan ställa krav på leverantörer och själv vara en förebild i sitt agerande. Ägarskapspolicy och krav på leverantörer är viktiga redskap.

De nordiska ministrarna med ansvar för regionalpolitik Annie Lööf, Sverige, Liv Signe Navarsete, Norge, Carsten Hansen, Danmark, Steingrimur Sigfusson, Island och Fredrik Karlström från Åland samt den ledande tjänstemannen Esa Härmälä som representerade Finland godkände det nordiska samarbetsprogrammet för regionalpolitik 2013-2016 som fokuserar på en regionalt hållbar välfärdsutveckling, en hållbar näringslivsutveckling i Arktis och en grön tillväxt i alla regioner.

Norges Liv Signe Navarsete som ledde ordet vid mötet betonade att alla sektorers verksamhet påverkar utvecklingen i regionerna. Sverige emotser att det byggs upp en god kunskapsbas om den demografiska utvecklingen i Norden. Programmet har stor relevans för Åland när det gäller att hantera de demografiska utmaningarna och att främja ett miljömässigt hållbart näringsliv. Fredrik Karlström jämförde Åland med Sverige, Norge och Finland med samma typer av utmaningar. Åland har tätort, glesbygd och skärgård där minskande befolkning i de perifera delarna, vissa svårigheter med avstånd och utmaningen med den demografiska utvecklingen genom lågt barnafödande och en större andel äldre i befolkningen kräver nya innovativa lösningsmodeller.

Grön tillväxt är ett prioriterat område på Åland och Karlström nämnde den stora produktionen av vindenergi och försök med att driva bussar med fiskrens i Mariehamn. Finland informerade om den nyligen publicerad rapporten om framtidsutsikterna i olika regioner i Finland och där Lappland för första gången har den bästa prognosen av de olika fastfinländska regionerna. Förklaringen är den framväxande gruvindustrin och framgångarna för besöksnäringen i norra Finland.

Möjligheter och utmaningar med att koppla grön tillväxt t.ex. i form av förnyelsebar energi till landsbygdsutveckling diskuterades av regionalministrarna. Ministrarna beslöt att arbeta för att främja detta område inom ramen för det nordiska samarbetet. En omfattande global grön omställning, både i privat och offentlig sektor, kommer att vara nödvändig för att upprätthålla ekonomisk tillväxt samtidigt som klimatförändringar begränsas, kritiska naturresurser bevaras, den ekonomiska konkurrenskraften är god och slutligen frågan om energiförsörjningssäkerhet hanteras. Omställningen skapar möjligheter för investeringar, arbetstillfällen och nya exportmarknader. Realiseringen av denna potential värderas förutsätta en tydlig politisk signal och agerande. Men som vid alla strukturomvandlingar innebär övergången till en grönare tillväxt både möjligheter och utmaningar i form av exempelvis förlorade arbetstillfällen. Den centrala frågan är de totala effekterna på tillväxt, miljö och välfärd i hela ekonomin. För att det ska vara möjligt att förena höga ambitioner i miljö- och klimatpolitiken med en god tillväxt är det mycketviktigt att samhällsekonomisk effektivitet beaktas i utformningen av politiken. Varje krona/euro till miljö och klimat behöver användas där den ger mest nytta.

Sveriges Annie Lööf lyfte fram att klimatutmaningen kan vändas till en möjlighet att ställa om till ny teknologi och främja företagsamhet inom nya områden som kan bli en nyckelsektor för tillväxt, inom vilken Norden kan positionera sig. Danmarks Carsten Hansen noterade att typen av förnyelsebar energi bör anpassas till lokala förhållanden vilket OECD-utredaren Raffaelo Trapasso också påpekade. Det är inte effektivt att i förväg låsa fast sig vid vilken teknik som ska användas. Finlands Härmäla noterade att många regioner tror att det går att försörja sig på att hålla bara sitt eget hus varmt. Men det räcker inte, användningen av förnyelsebar energi måste kommersialiseras. Erfarenheter har visat att det kan få motsatt effekt om utveckling av förnyelsebar energi används som ett medel att utveckla glesbygdsregioner. Karlström höll med Härmälä om att det är viktigt med en smart specialisering. Åland har goda vindförhållanden och är idag mycket beroende av fossila bränslen vilket ger en vägledning om att Åland bör satsa mer på utbyggnad av vindkraft.

Regionalministrarna diskuterade den nordiska demografiutvecklingen. Generella utvecklingstendenser i Norden är att befolkningen är åldrande och blir friskare, det sker en fortsatt koncentration av befolkningen till större städer och regionala centra, det finns en positiv internationell migration i nästan alla kommuner. Demografin påverkar i stort sett alla politikområden och sätter ramarna för hur framtiden utformas. Det lokala och regionala perspektivet är viktigt eftersom möjligheter och utmaningar ser olika ut på olika ställen.

Lösningar för att hantera demografiutvecklingen kräver ett tvärsektoriellt angreppssätt. Genomsnittsåldern i Norden är 40,2 år. En handbok har framtagits som kan vara ett verktyg och inspiration för politiker och tjänstemän i kommuner och regioner om hur man kan arbeta för att möta de demografiska förändringarna. Det finns även möjligheter att söka nordisk finansiering för pilotprojekt. Den demografiska utvecklingen får konsekvenser för bl.a. kompetensförsörjning, näringslivsutveckling, privat och offentlig service och infrastruktur. Fredrik Karlström delade med sig av erfarenheter från Åland där arbetet med en samhällsreform har påbörjats och spännande projekt pågår med ’må-bra tv’ för äldre människor.

Regionalministrarna delade några erfarenheter kring arbetet med utformningen av den europeiska regionalpolitiken som stöps om för perioden 2014-2020. Reformen är på EU-nivån just nu i ett kritiskt förhandlingsläge. För Ålands del handlar det om delfinansiering från EU om ca 35 miljoner euro för den kommande sjuårsperioden i olika näringslivspolitiska utvecklingsinsatser.