Mitt budgetanförande

Publicerat: april 16, 2012 i Uncategorized

Som ni har läst i omställningsbudgeten så sänker Näringsavdelningen sina utgifter för konsumtion med nästan 13% från 2012 till 2015 och överföringsutgifterna med nästan 5%.

I pengar betyder det över 2,1 miljoner euro per år från och med 2015. Det kallar jag omställning.

Jag kan hålla med om att inte så stora förändringar sker 2012 men om det är något som jag har insett och lärt mig efter dessa månader på det här jobbet är att förändringar tar tid och att det demokratiska systemet inte är uppbyggt så att systemet skall ändra över en natt bara för att ministrarna byts ut. Systemet vi lever i är kanske inte det absolut optimala men alternativet är betydligt mycket sämre.

Jag tänkte fokusera mina sju minuter i det här anförandet till tre områden där näringsavdelningen kommer att se annorlunda ut 2015 mot hur det ser ut och fungerar idag.

Den första området kallar jag ”bidragsreformen”
Den går ut på att ändra dagens system för att sporra, hjälpa och stötta företag på Åland att komma igång, växa och anställa samtidigt som stödnivåerna blir lägre och de stödprodukter som idag finns omarbetas, upphör eller utvecklas. En målsättningen med den nya bidragsreformen är att nya finansieringsinstrument såsom användning av strukturfondspengarna som riskkapital skall börja användas i större utsträckning för att på så sätt ”återanvända landskapets insats flera gånger” och kunna följa upp att pengarna används effektivt.

Varför skall vi bara använda våra gemensamma skattepengar en gång till de bidragssökare som söker när vi har möjligheten att återanvända dom flera gånger samtidigt som vi kan hålla ett litet öga på att våra gemensamma resurser används förnuftigt och skapar mer tillväxt. Fokus kommer att läggas på att stödprinciperna skall vara enkla, tydliga och förutsägbara samt att svar på ansökningar skall komma inom tre veckor ifrån att ansökningen är komplett inlämnad.

Ett avslag av en stödansökan kan vara betydligt mycket bättre för en företagare än ett stöd som tagit 12 månader att bevilja. Tiden är ofta ett faktum för en entreprenör med visioner och de som har möjlighet att vänta kanske inte alltid är de med de mest innovativa idéerna… Min vision är att den som söker hjälp eller stöd ifrån näringsavdelningen skall få ett svar, snabbt. Om inte ett avslag eller beviljande kan konstateras skall andra former av hjälp erbjudas såsom möjlighet till riskkapital, återbetalningsbaralån, räntestöd eller garantier.

Stödsystemen kommer även inriktas på modeller som gynnar företag kollektiv istället för enskilda. Exempelvis kommer regeringen se på möjligheterna att införa ett system som underlättar för småföretag att anställa fler genom att lindra effekterna av kostnaderna som uppkommer när anställda är frånvarande pga sjukdom..

Det är ett område som vi inte har behörighet på men som vi med lite kreativitet kan hitta system som passar det småskaliga näringslivet på Åland. VI har ca 2000 företag med färre än 4 anställda på Åland. Finansministerns vision om att 2000 nya arbetsplatser skall skapas under de kommande 10 åren kan låta som en svår utmaning. Vad kan vi då göra för att underlätta för att få dessa 2000 småföretag att växa? Först måste vi konstatera vad hindret för tillväxt är. Jag har de senaste månaderna pratat med oerhört många småföretagare och något jag ofta hör som ett hinder för dem att ta steget och anställa en person till är bristen på rättigheter och mängden skyldigheter som företagaren har.

Som ni vet har jag många gånger i den här salen pratat om arbetsgivarens sjuklöneansvar. Sjuklöneansvaret motverkar avsevärt en småföretagares vilja att anställa flera. Som arbetsgivare måste man inte bara ta ställning till om den man anställer kan förväntas göra ett bra jobb, utan också bedöma om risken är stor att de blir sjuka. Eller om personen ifråga kanske har småbarn som behöver vård hemma.

När en av samhällets läkare sjukskriver en person i ett privatföretag med några anställda anser vi att det inte skall vara företagaren eller bolaget som skall tvingas betala de upp till nio dagars sjukfrånvaro och lön med allt vad det innebär. Där kunde samhället gå in med stöd, stöd som inte snedvrider konkurrensen utan blir ett stöd till den sjukskrivne. Det är stöd av den här sorten som jag tycker vi borde ha i större utsträckning på Åland.

I korthet innebär bidragsreformen att våra begränsade gemensamma pengar skall räcka till mer och fler, vi behöver använda vår självstyrelse till att skapa system som passar oss på Åland, inte alltid bara följa hur de gör i Sverige eller Finland.

Den andra omställningen är avbytarsystemet
I takt med den naturliga storleksrationalisering som sker inom djurhållningen, minskar även antalet djurbesättningar och med den behovet av antalet avbytare. Trenden har varit tydlig de senaste decennierna och för att visa hur utvecklingen har varit kan vi titta på antalet mjölkproducerande gårdar de senaste 20 åren, där vi kan konstatera följande.

1990 fanns 207 gårdar, 2000 – 128 & 2010 – 53 stycken
Antalet kor har tyvärr minskat även om mängden mjölk varit konstant, men behovet av mängden avbytare har givetvis med denna rationalisering även den minskat.

Jag anser att landskapsregeringen sköter övergången till en privatiseringen av avbytarsystemet på ett väldigt ansvarstagande och förnuftigt sätt. Vi gör ingenting drastiskt 2012, 2013 eller 2014 samtidigt som vi avsätter 200.000 euro från 2015 för vikariehjälp vid akuta olycks- och sjukdomsfall. Det gör att gårdarna redan nu vet vad som gäller 2015, de kan anpassa sig till det och möjligheterna till rationaliseringar möjliggörs genom att investeringsbidragen fortfarande kommer att finnas. Detta samtidigt som fler privata avbytarföretag får tid på sig att starta upp för avbytartjänster kommer det alltid finnas behov av så länge vi ser till att vi har djurbesättningar på Åland.

Givetvis förstår vi att den här omställningen känns väldigt hård för de lantbrukare som fått tagit del av den fantastiska förmån som avbytarsystemet medfört och att den här försämringen känns besvärlig men jag är övertygad om att det här är rätt väg att gå på sikt. Vi kan göra mycket men vi kan inte göra allt.

Jag tänkte ge er ett räkneexempel hur jag tänker för framtiden :
Om vi vill ha 1000 kor till på Åland så gäller i stort följande formel:
Att investera i en modern koplats kostar ca 10.000euro – 1000kor kostar sålunda 10milj. Hittar vi en modell där vi kan sänka investeringsstödet till 30% (ifrån dagens 45% som jag tycker är osunt) vilket jag är övertygad om att vi kan göra enligt det sätt som vi presenterade i medierna förra veckan. Då kostar dessa 1000 kor alltså 3 miljon för landskapet. Av dess 3 miljoner står EU för 1,5milj och åländska skattebetalarna för 1,5milj. Delar vi den investeringen på 10år kostar 1000kor alltså 150.000euro/år

För att sätta det i relation så kostade dagens avbytarsystem 2011 – €650.000. Det här om något är en omställning.

Jag ser inte bonden eller lantbrukaren som en bidragsmottagare, jag ser den Åländska lantbrukaren som en företagare. En företagare som vill få betalt för den produkt de producerar. Efter vår tur häromveckan till några bolag och lordbrukare i livsmedelsklustret så insåg vi alla att om någon bransch har framtiden för sig så är det jordbruksnäringen på Åland.

Efterfrågan på högkvalitativa, smakrika, närodlade produkter har aldrig varit större och vår närmarknad är inte i Mariehamn, den är hela Finland och halva Sverige.

Men utan en aktiv bonde som tror på framtiden har vi inte dessa fantastiska produkter och utan tillräckligt med råvara, produktiva åkermarker och en vilja hos bonden att investera så har inte livsmeddelsföretagen möjlighet att vidareförädla det den näringsrika, bördiga Åländska marken med de flesta soltimmarna i Norden producerar.

Vad vi politiskt behöver skapa förutsättningar för är ökad export och ökad förädling, lyckas vi med det kommer priset på råvara även det att öka.

Den tredje konkreta omställningen är den som kommer ske på ÅTC
Ledorden för kommer att bli ”smalare och vassare”. ÅTC kommer nischas mot miljöteknik och cleantech där det finns potential att stärka den samlade Åländska affärsportföljen. ÅTC kommer återigen att bli den framtidsverkstad den var tänkt att vara och fokusera på, samt vara med och utveckla innovationer framförallt i samarbete med högskolan och näringslivet med ett stort fokus på kommersialisering.

ÅTC skall vara en drivande aktör i samspelet mellan politik/samhälle, forskning och näringsliv enligt den såkallade Trple Helix- modellen vilken bygger på ett aktivt deltagande och samspel mellan dessa aktörer. Genom att utveckla en gemensam vision och samordna de utvecklingsresurser som satsas på Åland är syftet att få till stånd en ökad innovationsförmåga och större avkastning på insatserna

Företagsinkubatorn i dess nuvarande form kommer inte fortsätta som tidigare, från 2013 är det inte längre ett självändamål att fylla offentligt ägda subventionerade lokaler med nystartade företag, för sakens skull. Däremot skall beredskapen finnas att när något innovativt, nyskapande tillväxtorienterat företag upptäcks eller identifieras och behöver hjälp för att växa, då skall ÅTC finnas där och lotsa bolaget rätt med ett konkret mål att jaga investerare för fortsatt expansion.

Det här är några av de konkreta åtgärder som kommer avspegla sig i landskapets budget de kommande åren, det finns givetvis mycket mer som skall göras, både stort och smått men med tanke på den korta tid som den här regeringen suttit och hur länge som återstår så kan jag garantera er att det kommer fler förändringar. Det här är början på resan. En början som skall skapa ett bättre företagsklimat med mindre gemensamma resurser att fördela.

kommentarer
  1. steelfm skriver:

    Tack för det Jonas.

    Gilla

  2. anonymous skriver:

    Jonas writes:Klok man kloka ord!Läste just det skrivna ovan, så rätt så bra så framtiden! Det enda som saknas är de slöa odlarna som bara fiskar bidrag och gör så lite som möjligt, arrenderar ut marken till friska och producerande odlare/bönder. Men tror nog det löser sig med nya reglerna.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s