Bidragsminister Karlströms bidragsreform

Publicerat: mars 28, 2012 i Uncategorized

Jag hade en vision om att bidragen skulle minska efter att jag fick förmånen att inta posten som näringsminister i Ålands regering, men med facit i hand såhär fyra månader in i jobbet så inser jag själv att jag verkligen varit och blivit en bidragsminister i ordets rätta bemärkelse.

Du kanske undrar -"Hur kunde det bli så"

Svaret som jag kommit fram till är att det kallas demokrati. Systemet vi lever i är uppbyggt kring rättssäkerhet och att alla skall behandlas lika oavsett om man känner näringsminister eller inte. Alla företagare och bolag skall ha samma rättigheter/skyldigheter oavsett ifrån vilket parti näringsministern kommer.

En självklarhet och ganska naturligt eller hur?

Det system vi lever i, som kanske inte alltid är optimalt, är ändock det bästa vi känner till och alla andra alternativet är betydligt mycket sämre.

Nu kanske du säger -"Jaha, har han redan givit upp och blivit som alla andra ministrar före honom"

Men här kan jag säga att så inte är fallet. Jag tänker verkligen ta tag i den möjlighet jag har fått och försöka ändra systemet på det sätt jag anser passar Åland och som i min värld är rätt. Däremot inte sagt att jag inte tänker lyssna på goda förslag och idéer, så hör gärna av dig. Den här förändringen görs inte över en natt.

Jag vet hur svårt det är att tjäna pengar och varje gång jag beviljat ett bidrag brukar jag tänka på hur länge och mycket jag själv och mina anställda fick jobba i mitt tidigare liv som företagare för att betala motsvarande summa i skatt. Varje euro jag fördelar har någon annan förtjänat in och betalat i skatt.

De flesta företagare jag träffar, stora som små är alla i princip emot bidrag och gillar inte dagens system, förutom när det kommer till just deras projekt eller investering… :)

Hur vill jag då förändra bidragssystemet?

Jag skall försöka förklara det kort och koncist. Tänk dock på att det här är mina tankar, givetvis skall alla mina förslag gå igenom samma demokratiska process som alla andra ministrars förslag före mig innan de blir verklighet och börjar gälla. Fram tills dess lever vi med nuvarande spelregler. Såhär tänker jag.

För att få ta del av allas våra gemensamma resurser framöver skall principerna vara så enkla och tydliga som bara är möjligt, alla skall veta vad som gäller och alla skall ha samma förutsättningar och möjligheter. Beslutet om utbetalning av bidrag skall i princip inte gå upp till näringsministern för avgörande utan beredningen och beslutet skall ske på tjänstemanna nivå. Ministerns jobb skall vara att uppgöra riktlinjer och principdokument.

Generellt skall dock stödnivåerna sjunka ifrån dagens nivå, för i min värd är bidrag och stöd över 30% inte sunda, det leder oftast till att stöden blir viktigare än projektet (kan säga mycket om det här men det gör jag en annan gång). Rena bidrag ifrån samhället bör i min värld vara under 20% däremot kan andra sätt finnas att hjälpa och stötta ytterligare, bidraget kan kombineras med antingen riskkapital, lån, räntestöd eller garantier.

I fall/projekt där det är svårt för en enskild tjänsteman att bedöma eller där tolkningsmån finns skall ansökan hanteras kollektivt i grupp av flera tjänstemän så att fleras ögon/tankar/erfarenheter/kunskap/kompetens ges möjlighet att utröna potentialen i ansökan.

Den gruppen skall sen antingen godkänna/avslå ansökan eller skickar den vidare till nästa nivå. Det här skall göras inom en kort tidsperiod, max ca tre veckor. Den som ansöker om stöd måste få ett svar så att de kan gå vidare i sina planer. Tidsfaktorn är av yttersta vikt för en entreprenör. Det ligger i entreprenörens natur att han/hon är otålig, tar beslutet för lång tid, tar också avsaknaden av beslut ifrån myndigheten död på engagemanget och glöden från entreprenören. Avsaknaden av beslut ifrån myndigheten hämmar och motverkar sålunda tillväxten.

Om ansökan inte faller innanför de uppgjorda kriterierna/principerna och inte direkt kan avslås skall andra möjligheter och alternativ erbjudas för att hjälpa företagaren/entreprenören att komma vidare. De alternativen kan vara iform av riskkapital, lån, garantier eller räntestöd.

Det finns givetvis många alternativa scenarion som behöver utredas och funderas kring innan mitt system kan börja gälla men grunden i den kommande bidragsreformen är att våra gemensamma pengar skall räcka till många fler projekt (eftersom stödnivån sänks och alternativa finansieringsformer erbjuds) och att vi skall kunna investera samma pengar flera gånger.

Använder vi dagens bidragspengar som riskkapital (aktiekapital/kapitallån) finns möjligheten att vi kan få tillbaka dom den dagen projektet blir lyckat för att återinvestera dom i något nytt som generar ännu fler framgångsrika företag och projekt framöver.

Varför skall vi putsa ut stora summor en gång till någon/några när vi kan hjälpa/stötta många fler, flera gånger.

Kom gärna med synpunkter på hur du ser på det här. Trevlig kväll.

kommentarer
  1. steelfm skriver:

    Det finns alla möjligheter i kommande strukturprogram att göra ändringar och det skall vi göra! Så att EU fortsättningsvis står för 50% av stöden även om vi använder oss av tex riskkapital.

    Gilla

  2. anonymous skriver:

    Jonas Holmström writes:- Så gott som alla finansieringsformer som finns idag är i samarbete med EU och då är det EUs (byråkratiska) regler som gäller. Vill man skapa ett eget finansieringssystem får LR stå för hela kostnaden själv och inte som idag 50 %.- Angående det att pengarna skall räcka till flera projekt. Jag är av den uppfattningen att det finns mera pengar reserverade än det finns (vettiga) projekt ansökningar. Mindre byråkrati skulle givetvis öka antalet ansökningar, men sedan skulle minskad procentuell finansiering sänka antalet ansökningar.Som jag ser det är det EUs regler som gäller på Näringsavdelningen och vill man gå i från detta säger man tack och hej till 50 % medfinansiering. Fast det kanske det är värt…

    Gilla

  3. anonymous skriver:

    Johan writes:Tror de flesta företagare kan tänka sig "betala tillbaks" om de får igång en verksamhet som förräntar sig. Eller att det från näringsavdelningen iallafall kan begäras att de uppvisar/bevisar hur de återinvesterar kommande vinster i sin verksamhet och utvecklar den ytterligare.

    Gilla

  4. anonymous skriver:

    Stephan writes:Tidsfaktorn, tror jag att är oerhört viktigt! Har själv upplevt hur den INTE fungerat. En entreprenör är kanske sent ute, svårt att veta hur ansökningar ska se ut, vill hitta andra lösningar osv och många projekt har ju dessutom säsongerna inbakade så att säga. Jag menar den som vill bli julgubbe vill ju inte ha beslutet till påsk;)

    Gilla

  5. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Kör hårt du har mitt stöd! MvhFöretagare på landet utan inlämnad bidragsansökan

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s