Fredrik Karlström

Sin vana trogen så väljer Kerstin Österman i dagens Ålandstidning att inte rapportera om innehållet i vad jag sa i gårdagens debatt om finlandskabeln utan väljer att i en mening föringa/förlöjliga mitt anförande.

Det jag sa igår var ungefär följande:

1. Hela hanteringen av detta ärende är under all kritik. Först skall kabeln kosta 125 miljoner euro och finansieras med en 15% höjning av elpriset, sen efter att opinionen ute bland ålänningarna börjar ifrågasätta om detta verkligen är det enda alternativet, den vettigaste lösningen så har centern/liberalerna ett gruppmöte och helt plötsligt så kostar kabeln bara 105 miljoner och skall finansieras med en 5% ökning av elpriset….

2. Jag ifrågasatte landskapsregeringens kalkyler och jämförde med den förra stora investeringen som regeringen gjorde, KK-huset. Det skulle först kosta 12 miljoner euro, sen efter några års förhandlingar inom center och liberalerna så beslutar man att huset skall byggas men det får inte kosta "en cent över 15 miljoner" när huset sen stod klart hade det kostat 17,8 miljoner. Alltså 41% dyrare än ursprungskalkylen. Vad är det som säger att inte något liknande kan inträffa med kabeln. Särskilt när ingen vet idag vad priset kommer att bli?

3. Det viktigaste i mitt anförande var dock detta, som jag sa flera gånger. Min magkänsla säger att det är något som inte är som det ska i det här ärendet. Varför tvingas den största investeringen sedan Bomarsunds fästning igenom i det sista ärendet, i den sista sessionen, i det sista plenumet innan valet.

Varför har man valt att lägga frågan här? Varför kom man inte med detta tidigare? Nu hotar man med att Finlands president har ett beslut att ta den 7 oktober och om vi inte godkänner detta nu så förfaller det. Vad är det som inte skall få komma fram?

Vi kan behandla struntärenden i dagar, vi kan bordlägga och skicka tillbaka frågor till utskotten eller till storautskottet flera gånger men när det kommer till det här ärendet, den största investeringen något lagting någonsin tagit så skall det igenom med såkallad "enda behandling".

Lagtinget silar mygg och sväljer elefanter.

Det jag föreslog och anser är att det här ärendet skall bordläggas några veckor så att det nya lagtinget som skall ansvara för finanserna de kommande fyra åren också får vara med och säga sitt, inte bli bundna till något som de inte kan vara med och påverka. Det är inte rätt att hantera en såhär stor fråga på det här viset.

Det var det jag sa och menade, i korthet.