Fredrik Karlström

R E S E R V A T I O N

Undertecknad reserverar sig mot finansutskottets betänkande (FU 1/2009-2010) med anledning av landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland 2010, på följande punkter:

1. Avskaffande av allmänna avdraget
Motivering
Skatt är en fråga om makt. Med högre skatt har politiker mer makt över befolkningens liv och med lägre skatt har befolkningen mer makt över sina egna liv. Politiker bör sträva efter att medborgarnas skattebörda skall vara så låg som det bara är möjligt. Vissa funktioner i samhället måste skötas gemensamt och sålunda även finansieras gemensamt men fråntas mer pengar än nödvändigt ifrån medborgaren har det visat sig att den offentliga sektorn ofrånkomligt växer, med mindre pengar till det gemensamma tvingas politiker till rationellare och effektivare lösningar.

Under lågkonjunkturer är det extra viktigt att stimulera medborgarnas ekonomi och med tanke på det relativt småskaliga näringslivet på Åland med en väldigt liten närmarknad är det av största vikt att ålänningarna har mer pengar i plånboken att röra sig med. Samtidigt bör det i större utsträckning ifrån samhällets sida uppmuntras att konsumera lokalt för att hålla ”hjulen i rullning”.

Den huvudsakliga åländska offentliga ekonomin är uppbyggd enligt två grundprinciper, det är ”klumpsumman” och ”flitpengen” eftersom ”flitpengen” består av den del som landskapet får tillbaka baserat på det ålänningarna och de åländska företagen betalar mer än 0,5 procent av landets direkta skatter bör de pengarna återgå till dem som betalat dem. Enligt uppgift till finansutskottet är årets ”flitpeng” drygt 3.150.000 euro, den summan bör återbetalas i sin helhet tillbaka till skattebetalarna i form av ett allmänt avdrag.

Förslag
Anslaget under moment 44.05.36 Kompensation för förlust av skatteintäkter som orsakas av avdrag (F), höjs med 3.150.000 euro så att det allmänna skatteavdraget inte upphör utan att flitpengen i sin helhet återbetalas till medborgarna.

2. Permitteringar, tillägg till allmänna motiveringen
Motivering
Budgetanslagen för avlöningar har i budgetförslaget från landskapsregeringen minskats med ett belopp som motsvarar lönen för två veckor för all personal samt en motsvarande minskning avseende landskapsregeringsledamöternas och lagtingsledamöternas arvoden. Utskottet har erfarit att besparingarna i första hand om möjligt ska ske med frivilliga åtgärder såsom t.ex. tjänstledigheter utan lön eller omvandling av semesterersättning till ledig tid. Om inte inbesparingarna kan ske på annat sätt skall permittering användas.

Permitteringsverktyget har tillkommit i första hand för tillverkningsindustrin att använda när orderingången minskat och arbetsuppgifter inte finns för personalen, det är inte menat som ett verktyg för politiker i den offentliga sektorn att använda för att få balans i budgeten. Undertecknad anser att permitteringsverktyget inte bör användas förrän alla andra åtgärdade som kan göras är utförda och gjorda. Vid lågkonjunkturer ökar dessutom oftast behovet av uppgifter för förvaltningen.

En allmän generell lönesänkning motsvarande två veckors lön för all personal är dessutom inte lösningen för de höga personalkostnaderna på sikt och drabbar även de med lägst inkomst mest. Vad landskapsregeringen måste göra är att ta ett helhetsgrepp över vilka tjänster man har råd att fortlöpande upprätthålla och de man inte har de ekonomiska resurserna till bör man avskaffa.

Med tanke på de stora pensionsavgångarna som landskapet står inför bör detta kunna ske utan att det drabbar någon anställd oskäligt, särskilt som detta kan genomföras på några års sikt genom omplaceringar och personalutbildningar.

Det generella permitteringshotet leder förutom till sämre stämning i förvaltningen även till att det blir svårare att rekrytera redan svårrekryterade personalgrupper som landskapet har behov av såsom läkare och specialister. Permitteringshotet leder även till en stor oro bland personalen vilket gör att många mår dåligt vilket kan leda till sjukskrivningar som följd. Dessutom kan det drabba avdelningar olika och med det leda till interna konflikter och avundsjuka eftersom vissa avdelningar lättare än andra kan genomföra dessa två veckors löneanslags minskningar.

Förutom att det är en väldigt dålig personalpolitik att hota med permittering leder även permitteringar om de genomförs till en betydande utökad administration inom förvaltningen och lönekontoret samt dessutom kan det leda till högre kostnader för AMS, så totaltekonomiskt behöver inte permitteringar leda till inbesparingar. Det har även kommit till utskottets kännedom att det inte går att utföra permitteringar rättvist inom alla avdelningar, nämnas kan exempelvis maskinmästare på en skärgårdsfärja eller bland lärarna.

Undertecknad anser också i likhet med motionärerna i finansmotion nr 17 att det blir problematiskt att samtidigt som permitteringar ligger i luften föreslå att semestervikarier kan anställas på finansavdelningen, istället borde omorganiseringar inom avdelning göras.

Förslag
Följande läggs till de allmänna motiveringarna under rubriken Budgeten och avlöningsutgifterna: ”Det generella permitteringshotet upphör och istället uppmuntras avdelningarna till att hitta frivilliga lösningar där motsvarande inbesparingar kan genomföras. Landskapregeringen kommer under året att utreda vilka personalresurser landskapet inte klarar sig utan och med beaktande av de stora kommande pensionsavgångarna intensifiera arbetat med personalförsörjningsplanen och få ner antalet tjänster genom omplaceringar och fortbildningar.”

3. Finansieringsstöd till kommunerna
Motivering
Tidigare års fördelning av samfundsskatter har av orsaker som utretts av landskapsregeringen och berörda kommuner skett på ett felaktigt sätt. Konsekvensen av den felaktiga fördelningen är att enskilda kommuner har förlorat över 166 000 euro i intäkter. Frågan har också utretts i näringsutskottet i samband med behandlingen av landskapsregeringens framställning nr 18/2007-2008 Kontroll av beräkningsgrunderna för fördelning av samfundsskatten. Utskottet beslutade enhälligt enligt följande: "Utskottet förutsätter här att landskapsregeringen vidtar nödvändiga åtgärder för att ingen enskild kommun ska drabbas av de tidigare felaktigheterna i fördelningen". Detta blev sedan lagtingets enhälliga beslut. Trots detta har en lösning inte uppnåtts, varför lagtingets medverkan åter är nödvändig att en gång för alla få detta ärende ur världen och ge de kommuner det gäller sin rättmätiga tilldelning av samfundskatterna. Förslaget överenstämmer med finansmotion nr 36/2009-2010.

Förslag
Att sista stycket i motiveringen under moment 44.05.30 får följande lydelse: ”Av anslaget skall 166.000 euro under moment 44.05.30 användas för att kompensera de kommuner (Jomala, Saltvik och Brändö) som förlorat motsvarande intäkter på grund av felaktig fördelning av samfundsskatter".

4. Övergårds
Motivering
Ett sätt att mäta ett samhälles utveckling och levnadsstandard är att se hur de äldre tas om hand. Det har kommit till utskottets kännedom att de inbesparingar som en stängning av Övergårds medför är till stor del en fråga om budgetkosmetik. Kostnaderna kommer att fördela sig på andra ställen i landskapet, både ute i kommunerna men även på ÅHS. De indirekta kostnaderna i ökat lidande och osäkerhet för patienterna går inte att bortse ifrån. Det man sparar i ena ändan kommer det att kosta extra i den andra. Med beaktande av den osäkra situation som uppstår då Övergårds tvingas stängas föreslår undertecknad att avdelningen upprätthålls ytterligare ett år tills det nya psykiatribygget och Trobergshemmet i Mariehamn står klara. Eftersom bevarandet av Övergårds i Grelsby handlar om en engångskostnad och är en tillfällig lösning samt att den budgettekniska inbesparingen drabbar de som byggt upp vårt välfärdssamhälle anser undertecknad att stängningen inte skall ske förrän de berörda patienterna tryggt överflyttas till vård och/eller omsorg till sina respektive hemkommuner.

Förslag
Anslaget under moment 45.70.20 Ålands hälso- och sjukvård – verksamhetsutgifter (VR) höjs med 600.000 euro samt att Motiveringen under moment 45.70.20 Ålands hälso- och sjukvård – verksamhetsutgifter (VR) får följande lydelse: ”För att säkerställa att verksamheten på Övergårds kan fortgå tills det att det nya psykiatribygget och Trobergshemmet i Mariehamn står klara”.

5. Ombyggnad av Självstyrelsegården
Motivering
Landskapsregeringen föreslår att planerna på en utbyggnad av självstyrelsegården inte genomförs trots att lagtinget beslöt att genomföra projektet så sent som i 2009 års budget. Även om personalen inom allmänna förvaltningen minskas med 15% föreligger behovet av en fjärde våning. Förvaltningen hyr idag ca 15 externa utrymmen för landskapets personal till en kostnad om ca 500.000 euro per år exklusive moms. Därtill tillkommer de merkostnader som uppstår för bl.a. IT-support, postgång, vaktmästeri, städning, mötesutrymmen etc. En fjärde våning betalar sig sålunda på mindre än tio år.

Det moderniseringsarbete som pågår inom organisationen i landskapsförvaltningen försvåras av att förvaltningen är splittrad och produktiviteten blir lidande av beslutet att inte samla förvaltningsresurserna i en och samma byggnad. Dessutom uppstår ytterligare utrymmesbehov ifall självstyrelsens behörigheter utvecklas t.ex. inom skatteområdet.

Förutom att det är en avsevärd inbesparing av skattemedel att göra utbyggnaden, så skulle projektet utgöra en viktig stimulansåtgärd för byggsektorn som är den mest konjunkturkänsliga branschen och som nu tenderar att börja få mindre med beställningar. Totalekonomiskt är det sålunda synnerligen oekonomiskt att inte genomföra utbyggnaden nu. Därtill kan konstateras att ett visst renoverings behov finns i Självstyrelsegården, ventilationen i allmänhet och caféet i synnerhet.

Innan en så kostnadsdryg renovering och ombyggnad genomförs som landskapsregeringen planerat bör en helhetsplan utföras där framtida personalresurser och dess behov av utrymmen beaktas samt även bör undersökas om möjligheten finns att flytta landskapsarkivet utanför stadsgränsen med tanke på de dyra och många kvadratmeter landskapsarkivet kräver.

Förslag
Motiveringen under moment 43.40.74 ges följande tillägg: "Landskapsregeringen kommer under året att genomföra mindre renoveringar i Självstyrelsegården inklusive renoveringar av caféet och ventilationen men innan en större totalrenovering genomförs kommer landskapsregeringen att utföra en helhetsplan där framtida personalresurser och dess behov av utrymmen beaktas samt även undersöka möjligheten att flytta landskapsarkivet utanför stadsgränsen. Landskapsregeringen kommer även att fullfölja planeringen av en fjärde våning och återkomma med närmare information och förslag i senare budget"

6. Lagtingsgruppernas kanslimedel, sänkning av anslag
Motivering
För att föregå med gott exempel och för att följa den övriga förvaltningens sparkrav bör förutom lagtingsledamöternas arvoden sänkas också kansliutgifter minskas. Det är av största vikt att lagtingsgrupperna deltar i det sparprogram som förväntas göras av förvaltningen, sålunda bör lagtingsgruppernas kanslimedel minskas med 10%. Förslaget överensstämmer med finansmotion 29/2009-2010.

Förslag
Anslaget under moment 41.10.06 Lagtingets övriga utgifter till lagtingsgruppernas disposition för kansliändamål sänks till 223.200 euro.

7. Näringslivets rådgivningsorganisationer
Motivering
Landskapsregeringen har ingått ett avtal med Ålands Handelskammare r.f och Ålands Företagareförening r.f som gäller fram till den 31 december 2010 respektive den 31 december 2011. Resultatavtalet stipulerar hur verksamheten skall bedrivas och vilka mål som föreningarna skall uppfylla. Avtalet fastställer även den ekonomiska ersättningsnivån till 70.000 euro per år, enligt uppgifter till utskottet så avser landskapsregeringen ensidigt ändra det ingående avtalet och minska utbetalningen till ca hälften.

Vid sämre tider är det av största vikt att säkerställa rådgivningen för näringslivet och uppmuntra de lokala näringslivsorganisationerna till utökat samarbete. Det är även av största vikt att avtalsparter till Landskapsregeringen kan lita på att det gamla latinska ordspråket ”pacta sunt servanda” alltså ”avtal skall hållas” gäller även när tiderna blir sämre.

Förslag
Motiveringen under momentet 47.03.42 Landskapsunderstöd för kurs-, utbildnings- och rådgivningsverksamhet får följande tillägg: ”Landskapsregeringen fullföljer de ingångna resultatavtalen med Ålands Handelskammare r.f., och Ålands Företagareförening r.f.”

8. Kortruttsinvesteringar
Motivering
Utskottet föreslår att pengarna för en väg- och tunnelförbindelse mellan Lemland och Föglö skall utgå men att arbetet med att utverka erforderliga tillstånd skall fortsätta. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att återkomma i tunnelfrågan och med den sammankopplade frågan om kortruttstrafik för skärgårdstrafiken i ett meddelande till lagtinget. Genom att ta bort 800.000 euro ur anslaget förloras drivkraften och incitamentet i projektet och innan en provborrning har utförts kan man inte få veta kostnaderna eller om det är ekonomiskt försvarbart att gå vidare med projektet. För att en gång för alla få svar på om en tunnel är möjlig att genomföra samt att få veta kostnaderna för utförandet anser undertecknad att arbetet bör fortgå och pengarna reserveras så att landskapsregeringen kan återkomma i tilläggsbudget för precisering av projektet när alla tillstånd är i skick. Landskapsregeringen bör också till nästa budget ha en lösning som är i samförstånd med berörda markägare gällande dragningen av tunneln.

Förslag
Anslaget under moment 48.30.78 kvarstår i enlighet med landskapsregeringens förslag samt att Motiveringen under moment 48.30.78 ges följande tillägg:
”Av de upptagna medlen reserveras 800.000 euro. Innan medlen kan användas bör landskapsregeringen dock under året återkomma till lagtinget med en redogörelse för en helhetsplan för skärgårdstrafiken utgående ifrån ett helt nytt trafiksystem innefattande kortrutt samt trafik med kombikatamaraner. Dessutom bör alla markavtal och tillstånd vara i skick.”

9. Allhallen
Motivering
Allhallen i Eckerö har inte blivit den succé som politikerna trodde den skulle bli när den byggdes, den var i första hand tänkt fungera som en magnet besöksnäringen till fromma. En privat entreprenör som till skillnad från dagsläget äger och har ansvaret både för inkomster och utgifter torde vara oändligt mycket bättre än tidigare upplägg där skattebetalarna bekostat standard höjande investeringar i anläggningen.

Det är alltid bättre att den som driver anläggningen äger den, då tas ett större ansvar på sikt över lokalen och dess innehåll, investeringar som ägaren anser behövas för att utveckla verksamheten görs och nya idéer skapas. Då Allhallen i Eckerö redan står där den står så torde det offentliga Ålands intentioner redan vara uppfyllda oberoende av vem som äger hallen. Sålunda anser undertecknad att det bäst vore att avyttra både den och utgifterna som den kommer att kräva i framtiden. Eftersom landskapsregeringen ännu inte tecknat nytt driftsavtal för de kommande 10 åren med någon entreprenör föreslår undertecknad att momentet utgår och att hallen under året säljs till högstbjudande.

Förslag
Anslaget under moment 43.40.75 Ombyggnader och grundförbättringar (R) minskas med 300.000 euro i enlighet med finansmotion nr 76/2009-2010.

Mariehamn den 16 december 2009

Ltl Fredrik Karlström