Digitaliseringsmeddelandet

Publicerat: 11 mars, 2022 i Personligt

Igår överlämnade landskapsregeringen ett meddelandet till lagtinget som handlar ”om den åländska förvaltningens fortsatta digitalisering”. Det är något som efterfrågats och som regeringen och jag själv utlovat under en längre tid. Totalt handlar det om ca 100 sidor om vad som gjorts, var vi är och vad som behöver göras framöver för att lyfta och förflytta det offentliga Ålands digitalisering till en ny nivå. Den fortsätta resan mot visionen att ålänningarna skall ha rätt till ”minst jämförbar digital utveckling som medborgarna i våra grannländer” är ett ambitiöst mål eftersom våra grannländer är världsledande på offentlig digital service.

Meddelandet och framförallt bilaga 1 (läs det!) kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Vad skiljer då det här meddelandet ifrån tidigare insatser som gjorts för att digitalisera Åland och den offentliga sektorn? Det är faktiskt ganska mycket. Den här gången är arbetet sett mer ur ett juridiskt perspektiv och att lagstiftning är vägen framåt.

Tidigare insatser/initiativ har legat på en visionär nivå där olika digitaliseringsarbetsgrupper / kommissioner / råd utformat mål/tankar/visioner över vad digitaliseringen kan medföra för positiva effekter för Åland och ålänningarna. Det arbetet har varit bra och det finns mycket gott att hämta därifrån men tyvärr har själva grundarbetet uteblivit eller inte blivit gjort. Olika insatser ”här och där” har tillkommit men det strategiska helhetsarbetet eller grunden har inte prioriterats eller förverkligats.

Digitalisering handlar om så mycket mer än hemsidor/app:ar/program/system/hackatons eller Microsoft 365. Det handlar om lagstiftning, människor, standardisering, säkerhet, pengar, processer och därtill lite teknik.

Digitaliseringsarbetet i förvaltningen har inte prioriterats de senaste två decennierna. Inte för att ambitioner, pengar eller viljan inte har funnits, utan snarare att kompetensen, förståelsen och uthålligheten inte funnits där. Särskilt hos politikerna (som kommit och gått vart fjärde år) som beslutar om resurser och prioriteringar. Det hoppas jag vi skall ändra på nu. Det kommer inte ske över en natt, det kommer ta tid och det kommer kosta en hel del. Men alternativkostnaden om vi inte gör det är betydligt högre.

Skall allt då ”digitaliseras”? Nej, jag tror inte det. Det finns mycket som fungerar utomordentligt bra genom att man ringer ett samtal till en myndighet (utan att hamna i telefonkö) och får prata med en tjänsteman som kan ge ett svar på den fråga man har eller hjälpa en vidare. Den biten finns ingen anledning att ”digitalisera bort” det är en del i den attraktionskraft som gör Åland unikt men däremot finns det fantastiska möjligheter med digitaliseringen och framtiden.

Det finns mycket att göra kring de grundläggande bitarna i det här digitaliseringspuzzlet. Lagstiftning kring informationssäkerhet, e-arkiv och interoperabilitet är bara en liten del. Samordning, standardisering och ökade kontakter mot befintliga system som redan är i drift och tillgängliga är andra delar.

Det finns många vägval framöver och just därför är det viktigt att förankringen blir rätt (genom en parlamentarisk grupp), att arbetsgrupper ges konkreta uppdrag/mål och att digitaliseringsenheten får ett starkare mandat för att staka ut vägen.

När det kommer till det senare är jag oerhört glad över att på måndag får hälsa Francois Maugis välkommen på jobb som ny t.f chef för digitaliseringsenheten. Jag är övertygad om att Francois har erfarenheten, kapaciteten, drivet och viljan att leda det här arbetet. Först inom förvaltningen men sedan även strategiskt för det offentliga Åland. Här är första sidan på Francois CV.


När jag funderar på hur det digitala Åland kunde se ut i framtiden ser jag ungefär en struktur likande det här. Observera att det här är min amatörmässiga ”mind map” det finns säkert många andra sätt att tänka och olika orsaker till att göra på något annat sätt. Det är bland annat det som det kommande arbetet kommer få utvisa. Tanken jag har med dessa fyra pelare är att det inom varje område krävs egen kompetens, utveckling, engagemang och driv. Det finns många gemensamma utmaningar inom de fyra områdena som inte direkt har med de andra områdena att göra, även om allt hänger ihop.

Farleden kallar jag det. Orsaken till det är att jag ser många likheter med hur sjö/flygtrafiken fungerar. Där måste man navigera, färdas och kommunicera enligt givna regler. Regler som absolut måste följas, för gör man inte det, kan det orsaka kollisioner, missförstånd och kaos.
Följ gärna debatten i lagtinget nästa vecka.
Trevlig helg

kommentarer
  1. fredrikkarlstrom skriver:

    Hej BS,
    Jo, men han jobbar inte kvar som det.
    //Fredrik

    Gilla

    • BS skriver:

      Tack för snabbt svar.

      Okej, det var ju olyckligt. Hoppas vi kan få kontinuitet med detta – är ju i högsta grad en viktig fråga!

      Trevlig helg

      Gilla

  2. BS skriver:

    Hej Fredrik!

    Relevant och intressant – bra!

    En fråga dock gällande tf chefsskapet för digitaliseringsenheten. Anställdes det inte en digitaliseringschef i somras?

    Gilla

Lämna ett svar till fredrikkarlstrom Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s