Månadsrapport nr.3 av 48

Publicerat: 6 april, 2020 i Personligt

Jag har haft som plan att försöka sammanfatta den senaste månaden med ett kort inlägg och en ”print-screen” av min kalender. Detta för att jag skall kunna titta tillbaka på den här tiden, någon gång i framtiden. Så här kommer ett kort inlägg.

Månaden började som ”vanligt” med att vi kunde inleda torskforskningsfisket, att jag gav lagberedningen i uppdrag att förändra affärstidslagen, besökte några företag, jobbade med omställningsbudgeten, gjorde några kommunrundor, hade några krismöten med ÅDA:s styrelseordförande, träffade mina nordiska digitaliseringsministrar samt lärde känna Estlands dito. Alltså helt vanliga dagar, om något kan kallas vanligt eller normalt i den här politiska världen.

Men den 16 mars brakade den vardagen samman, bubblan sprack och de senaste tre veckorna går nog till historien. Ingenting har varit sig likt i borgen och ärligt tror jag att Åland kommer att se annorlunda ut en tid framöver.

Allt förändrades den dagen då Finlands regering beslutade att sätta landet i undantagsförhållande och sätta några av beredskapslagarna i kraft. Senaste det gjordes var Finland i krig. Hur det här kommer sluta vet ingen och hur stora konsekvenser detta kommer få på vårt samhälle kan ingen svara på idag.

Det som är lite frustrerande är att vi idag inte längre har vår självstyrelse på samma sätt som vi är vana vid. Idag är det Finlands regering som beslutar mycket av det som påverkar vår vardag. Jag förstår att det kan vara svårt att veta och förstå vad det riktigt är som gäller, när bestämmer vi, när bestämmer Sanna Marin, statsrådet och Finlands riksdag?

Beredskapsförhållanden hör till rikets behörighet och därmed i utgångspunkt även till rikets förvaltningsbehörighet. Det här innebär att rikets myndigheter kan komma att fatta beslut inom områden som annars hör till självstyrelsens uppgifter och vi har bara att acceptera.

Det jag dock vet är att vi i regeringen på Åland gör allt vi kan och lite till för att hantera situationen så gott som det bara går. Halva personalen (om inte mer jobbar på distans, utmaningarna och svåra frågor avlöser varandra och dagarna (ibland nätterna) är väldigt långa. Vi har på under två veckors tid bland annat tagit fram åtgärder för att inget livskraftigt företag skall behöva gå i likviditetskonkurs, genom lån OCH bidrag samt lindrat de ekonomiska konsekvenserna för personer som blir permitterade (eller företagare som tappat alla inkomster) under krisen, genom att de kan lyfta ett tilläggsstöd under tre månader.

Givetvis finns det mer vi kommer behöva göra, det vi gjort hittills är åtgärder som är den så kallade ”första hjälpen”. Hur framtiden kommer se ut och vilka insatser vi kommer behöva göra avgörs de kommande veckorna.

Det i särklass viktigaste beslutet för det åländska samhället ligger dock inte i våra händer utan i den finska regeringens, presidentens och Finlands riksdag. Samt Sveriges dito. Kommer man utöka reserestriktionerna, eller kommer vi se att vardagen kan börja återgå till det nya normala den 14 maj så att Eckerö Linjen kan börja trafikera och Rosella börja kunna ta passagerare igen.
(Jo, jag såg att Svenska UD rekommenderar att Svenskar inte skall resa utomlands förrän 15 juni, jag hoppas att man i Sverige är villig att revidera de rekommendationerna om situationen förändras till det bättre. Kanske så att man undantar resor i Norden)

Jag hoppas att livet snart kan börja återgå till det nya normala. Tills vi vet mer så kämpar vi på och så försöker vi Kick-starta igång Åland så snart som möjligt igen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s