André kom tillbaka på jobb ifrån sin första semester (någonsin) i måndags. Han insåg då att hans forna glansdagar som vältränad atlet, ”sixpack” på magen och goda kondition hade spolats bort under sommaren. En händelse som flera av oss andra också insett. alltså inte att han blivit en tjockis utan att vi andra också förändrats under den varmaste sommar i mannaminne. Jag är inget undantag.
Trots att jag arbetat relativt hårt med kroppen hela sommaren så har jag tyvärr även ätit och druckit alldeles för mycket, alldeles för ofta. Godis, chips, glass, läsk, pommesfrittes och öl/vin har fyllt kroppen helt i onödan i allt för stora mängder. För mig har det resulterat i att jag får en extra ”gubb-bilring” runt magen. Det kanske inte syns så mycket när jag har kläderna på mig (intalar jag mig), men i kalsonger eller utan tröja är det ingen vacker syn. ”Kaggen” stör mig också helt i onödan, jag kan ju bättre. Jag ställde mig på vågen i måndags morse och den visade 99 kilo.
Jag har ju lovat mig själv att inte passera 100kg igen så när André i måndags drog igång ”100 dagar utan onyttigheter” https://m.facebook.com/groups/853192091545486
tänkte jag att jag skulle hänga på, på ett hörn. Jag kommer inte vara dragare, ledare eller frontfigur utan jag kommer vara med på mitt eget sätt, den här gången.
Du som läst den här bloggen de senaste tolv åren, vet att jag är förmodligen är åländskmästare i jojo-bantning och har pendlat mellan 116-89 kilo, flera gånger.
Hur kommer jag göra den här gången då? Kanske du undrar. Jo, jag tänker minska på onyttigheterna, inte frossa som jag gjort i somras, kanske börja använda motionscykeln igen och allmänt inte äta vitt socker i veckorna. Jag har redan kickstartat och det här är tredje dagen utan socker och dåliga kolhydrater. (Av gammal erfarenhet och vana vet jag att det är första veckan som är värst, då är suget som störst men varje dag som går gör att man inte vill förstöra de dagar man klarat)
Jag kommer dock inte skippa allt onyttigt utan inse att jag är 45 år gammal, att livet är för kort för att ha ångest över min kropp och inte tillåtas njuta ibland (njuta för mig idag är, cirka en dag i veckan, i medeltal…).
Kom inte och säg att jag ska sluta banta och ändra livsstil istället. Jag gillar min livsstil och den funkar för mig. Det är inte roligt men det är nödvändigt. Jag rekommenderar inte min metod åt någon annan men för mig är det det enda som fungerar. Jag håller mig till mitt säkra kort. Pina, elände och avhållsamhet ibland, onyttigheter däremellan.
Så tack André att du håller i ledarflaggan den här gången, jag lovar inte locka dig i frestelse och när jag gör det kommer jag erbjuda dig ett nyttigare, bättre alternativ än vad jag brukar göra. För roligt måste du fortfarande ha. Glädje är en otroligt viktig del i att komma i form (och vara vacker) till Beach 2019.
Avslutningsvis kan jag berätta att jag imorse åkte till Sverige och just nu sitter jag i cafeét på Rosella. Jag kan säga att jag har frestats hela dagen av en massa kolhydrater, först i frukostbuffén och Taxfrenn, sedan av alla McDonalds, Max och Pizza-restauranger jag passerat, frestelsen fortsatte även i alla byggbutiker jag visiterat (alla har godis/glass/socker/och elände vid kassan) men jag har stått emot. Det enda jag köpte var en Trocadero Zero och en påse ekologiska morötter (!).
Håll tummarna för mig nu att jag inte faller dit