Presentation om arbetsmarknadslagstiftnings paketet

Publicerat: april 20, 2015 i Politik

Här är mitt anförande om arbetsmarknadslagstiftningspaketet som jag presenterade i lagtinget idag. Nästa inlägg handlar om TeamÅland men det kommer imorgon.

Fru talman,
Jag ber att få lämna över ett lagpaket som ger fler instrument för oss att motarbeta och bearbeta arbetslösheten i allmänhet och långtidsarbetslösheten i synnerhet.

Landskapsregeringen tillsatte en tjänstemannaarbetsgrupp förra året som fick till uppgift att i enlighet med regeringsprogrammet se över den relativt föråldrade arbetsmarknadslagstiftningen som gäller i landskapet.

Arbetsgruppen kom med flera förslag på förändringar och landskapsregeringen omfattade i huvudsak alla slutsatser i arbetsgruppens rapport.  Efter remissrundan lagen var på, vilket genererade totalt 16 uttlåtande, därav de flesta var positiva, har vi utarbetat detta lagförslag.  Jag skall i korthet presentera förslaget om en ändring av arbetsmarknadslagstiftningen.

Huvuduppgiften för landskapsregeringens arbetsmarknadspolitiska verksamhet är att effektivt och ändamålsenligt sammanföra den som söker arbete med den som söker arbetskraft, att främja sysselsättning och kompetensutveckling, att verka för kvinnors och mäns rätt till arbete på lika villkor och motverka diskriminering på arbetsmarknaden. Dessutom skall vi underlätta för personer med svag ställning på arbetsmarknaden att få arbete och förhindra utslagning från arbetsmarknaden samt att motverka långa tider utan reguljärt arbete.

Målet med arbetsmarknadspolitiken är att uppnå och bibehålla en så hög och jämn sysselsättning som möjligt, något jag tycker vi lyckats relativt bra med, även om arbetslöshetssiffrorna varit lite högre de senaste åren, jämfört med vad vi varit vana vid de senaste decennierna.

Med beaktande av hur det ser ut i våra grannländer, i Europa och den allmänna lågkonjungturen i världen anser jag att vi har hanterat situationen på Åland bra. Det är även glädjande att läsa den senaste rapporten ifrån ÅSUB om att arbetslöshetsgraden i mars är lägre än motsvarande tid förra året och nu ligger på 3,9% och att ungdomsarbetslösheten ligger på 6,3% nu tillskillnad mot 7,7% förra året. Vi får hoppas att trenden gällande den ökande arbetslösheten nu förhoppningsvis är bruten.

Ur Konjunkturläget våren 2015 skriver ÅSUB följande:

”Vill man lyfta fram ljuspunkter får man än en gång peka på den jämförelsevis goda befolkningstillväxten eller på en arbetslöshet som än så länge ligger på hälften av den totala arbetslöshetsgraden för Finland.

Ytterligare en positiv sak är att Åland inte upplevt några större omstruktureringar vad gäller ägande i finanskrisens kölvatten, man har kvar sina flaggskeppsföretag. En jämförelsevis stor del av den produktiva kapaciteten i den åländska ekonomin; kapital, arbetskraft och kompetens finns fortfarande kvar trots den utdragna lågkonjunkturen. Till stor del är det lokala, familjebaserade ägandet att tacka för detta.” Det här är viktigt att komma ihåg, trygga arbetsplatser kan inte lagstiftas fram, trygga arbetsplatser finns i bolag som genererar vinst och går bra.

Landskapsregeringen har de senaste åren fokuserat mycket på ungdomsarbetslösheten och som jag berättade så är det glädjande att den har sjunkit. Nu sätter vi och AMS huvudfokus under 2015 på långtidsarbetslösheten, den ser ingen åldersgräns och eftersom den är det fenomen som är mest oroligt för samhället och individen är det där vi behöver sätta in mer insatser och resurser.

Det här lagförslaget ger AMS fler möjligheter att erbjuda arbetssökanden en aktivare arbetslöshet som eftersträvar till att hitta nya vägar till arbete för den arbetssökanden, de huvudsakliga ändringarna är följande:

Den sysselsättningsfrämjande utbildningen förnyas genom att en ny landskapslag om sysselsättningsfrämjande utbildning antas. Samtidigt upphävs den gällande landskapslagen som blivit både föråldrad och svårtillämpbar. Sysselsättningsfrämjande utbildning är i huvudsak till för att utöka yrkesfärdigheterna men kan även användas för att lära sig svenska via SFI.

Den föreslås kunna erbjudas för grupper via upphandling av utbildningsavdelningen eller för enskilda persons behov och då anskaffas av AMS. Även möjlighet till samköp av utbildning tillsammans med arbetsgivare möjliggörs för att erbjuda så många alternativ som möjligt för varje enskild persons.

Den 1 januari 2014 slopades omställningsskyddstillägget som en särskild arbetslöshetsförmån. Syftet med lagändringen var att förenkla systemet med utkomstskydd för arbetslösa. Det här kanske låter konstigt men de genomförda förändringarna i arbetslöshetsförmånerna medför dock inte att åtgärdsmodellen för omställningsskydd skulle försvinna.

I praktiken kommer Ams samarbete med arbetsgivare som minskar personalen och de tjänster som erbjuds arbetstagarna kommer inte att förändras. Den ändrade lagen om utkomstskydd för arbetslösa medför att arbetslöshetsdagpenningen numera indelas i en grundnivå och en förhöjd nivå. Beloppet för den förhöjda nivån motsvarar nivån för omställningsskyddets förtjänstdel.  Alltså alla förmånstagare som deltar i sysselsättningsfrämjande åtgärder framdeles kan få en förhöjningsdel.

En annan åtgärd som införs i landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk är möjligheten att genomföra utbildningsprövning utöver arbetsprövning, samtidigt som lagen kompletteras med nya åtgärder i form av frivilliga studier med bibehållen arbetslöshetsförmån.

Med utbildningsprövning avses en åtgärd där den enskilde prövar på ett visst utbildningsområde hos en utbildningsanordnare i syfte att ta reda på sin lämplighet för utbildningen eller branschen i fråga samt förutsättningarna för att studera vid utbildningsanordnaren.

Och med frivilliga studier avses studier som bedrivs på eget initiativ exempelvis för att slutföra en examen som inte blivit färdig. Det här erbjuds för arbetslösa arbetssökanden som fyllt 25år, där man skall kunna bibehålla sin arbetslöshetsförmå. Tyngdpunkten ska enligt förslaget ligga på kortvariga studier som främjar en snabb placering på arbetsmarknaden. Förfaringssättet har funnits sedan år 2010 i riket och har visat sig ge goda resultat, särskilt för personer som tidigare avbrutit sina studier.

Vi föreslår även att sysselsättningsstöd kunna beviljas en arbetslös arbetssökande först från och med 17 års ålder för att samordna och effektivisera våra stödåtgärder så att olika system inte överlappar varandra.

Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, som med vissa undantag även är gällande på Åland med stöd av en blankettlag till den del rikslagen gäller grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd, beviljas inte en arbetssökande som är under 17 år en arbetslöshetsförmån.

Genom förslaget likställs således åldersgränsen för sysselsättningsstöd med de andra stödformerna. Dock ska kostnadsersättning fortsättningsvis kunna betalas även till personer under 17 år som deltar i sysselsättningsåtgärd.

Sysselsättningsstödet för personer med nedsatt arbetsförmåga stärks och förlängs i syfte att åtgärderna som är förenade med stödet ska leda till en bestående placering på arbetsmarknaden. Landskapsregeringen föreslår att regelverket ändras så att sysselsättningsstödet för anställning av person med nedsatt arbetsförmåga för det andra året kan vara högst lika stort som grunddagpenningen förhöjt med 50 % per arbetsdag.

Genom denna förändring vill landskapsregeringen öka möjligheterna för att en arbetsgivare håller kvar en person med nedsatt arbetsförmåga som anställd. Rehabilitering tillbaks till arbetsmarknaden, förutsätter inte sjukdom, utan riktar sig till långtidsarbetslösa eller mottagare av utkomststöd från kommun. Systemet bygger på att en offentlig aktör förpliktas arrangera en arbetsplats hos sig själv eller annan icke-kommersiell verksamhet och står för arbetsledning

En annan förändring är att arbetskraftskommission som finns i anslutning till Ams avskaffas, som ett led i att minska byråkratin och effektivisera beslutsgången. Samtidigt förtydligas regelverket vad gäller fördelningen av de förvaltningsuppgifter som landskapsregeringen respektive Ams ska ha enligt blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Landskapslagstiftningen föreslås även bli uppdaterad och anpassad till de förändringar som under de senaste åren har genomförts i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Lagen om utkomstskydd för arbetslösa är en lag som ofta ändras och sedan den senaste uppdateringen av blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa (2013) har rikslagen ändrats hela tolv gånger. Fastän flertalet av de ändringar som gjorts i rikslagen är tekniska fordrar åtminstone fem av ändringarna av lagen om utkomstskydd för arbetslösa att förändringar även genomförs av blankettlagen

Landskapsregeringen föreslår även att arbetsmarknadsstödet och utkomststödet som betalas som integrationsstöd slopas. Även här låter det värre än det är. Förslaget påverkar nämligen inte invandrarens förutsättningar att få ett stöd eller stödets belopp. Stödet kommer framdeles att benämnas antingen arbetslöshetsförmån eller utkomststöd. Och rätten till stödet kommer liksom hittills att bestämmas med utgångspunkt från blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa och blankettlagen om utkomststöd

Sammanfattningsvis kan man säga att förslagens syfte är att förenkla och förtydliga bestämmelserna och dels förbättra möjligheterna att arbeta med sysselsättningsåtgärder på ett effektivare sätt

Vinsterna i en mer offensiv arbetsmarknadspolitik står att finna både på ett mänskligt plan och på ett samhällsplan. På det mänskliga planet är vinsterna bättre psykiskt mående och bättre sociala och ekonomiska förhållanden för de enskilda personer som blir hjälpta. På samhällsplanet består vinsterna i en högre sysselsättningsgrad och minskade kostnader för kommunens olika stödformer då flera av dessa ofta beviljas som en direkt följd arbetslöshet.

Landskapsregeringens förslag tar fasta på de system som finns till för att administrera och hantera olika åtgärder med utgångspunkt att förenklingar och förenhetligande dessa system samt förtydliga bestämmelserna, och dels förbättra möjligheterna att arbeta med sysselsättningsåtgärder för att på ett effektivare sätt kunna uppfylla de sysselsättningspolitiska målsättningarna. Landskapsregeringen har också strävat till att motverka motsättningar mellan de olika system för stöd till enskilda personer som Ams förvaltar, det vill säga utkomstskyddet för arbetslösa, sysselsättningsstöd och studiestöd.

Med den här presentationen hoppas jag lagtinget fått en övergripande insikt i lagpaketet och ser fram emot en positiv behandling av ärendet i utskottet

Tack fru talman

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s