Fredrik Karlström

I torsdags tog vi i landskpasregeringen beslut om riktlinjerna för beviljande av tillstånd på jakt av sjöfågel för 2013. Jag får lite nu och då frågor gällande detta och tänkte skriva ner lite frågor och svar här på bloggen så att du som funderar kan få informationen direkt ifrån mig.

Varför tillåter ni jakt på ejderhane under våren på Åland?
Undantagsbestämmelserna i EUs fågeldirektiv ger oss den möjligheten att på selektiv grund (bara hanar) i litet antal, under strikt reglerat och kontrollerade förhållande bedriva jakt på fåglar vars status är "gynnsamt bevarande" samt där det inte finns någon annan lämplig lösning till jakt.

Hur vet ni att ejderstammen har gynnsam bevarande status?
Det finns många olika sätt att räkna populationen på och vi har utfört inventeringar sedan 1948 som visar att vi har haft och har gott om ejder på Åland. Däremot bygger vi inte våra beslut på våra egna inventeringar utan på den internationella listningen som IUCN (Internationella naturvårdsunionen) gör där ejdern har gynnsam bevarandestatus (Least Concern) sett till populationen Baltic/Wadden sea, till vilken den åländska ejderpopulationen hör.

Vad betyder "ingen annan lämplig lösning"?
Ålands landskapsregering gav Uppsala universitet i uppdrag att utföra inventeringar under åren 2007-2008 och 2010-2011 för att på vetenskapliga grunder utreda förekomsten av vissa sjöfåglar och jaktmöjligheten under hösten. Av studien framgår klart att jakt på ejderhane inte är möjlig under hösten och därmed är fågeldirektivets kriterium "ingen annan lämplig lösning" uppfyllt.

Jägarna får skjuta två stycken ejderhanar per dag upp till kvoten är fylld på 3800 stycken, varför är det begränsat till två per dag om det finns en kvot?
Viltvårdsinsatserna som 2000-3000 jägare gör är oerhört viktig, därför vill vi ha ut så många jägare som möjligt för att bedriva den viltvården. Jaktvårdsföreningarna ansvarar för viltvården inom sitt verksamhetsområde. Av föreningarnas stadgar framgår bland annat hur de skall verka för att bevara och förkovra viltstammarna samt för att främja efterlevnaden av jaktlagstiftningen.

Landskapsregeringen beviljar årligen, i enlighet med 56 § jaktlagen, jaktvårdsföreningarna bidrag för viltvård och forskning ur de medel som inflyter från jaktvårdsavgiften som betalas årligen. Den Europeiska miljöbyrån understryker vikten av att kontrollera stammarna av mink och mårdhund på grund av deras påverkan på inhemsk fauna och framhåller intensiv jakt och fångst som effektiva metoder. Tyvärr riskerar den viktiga balansen mellan jakt och viltvård att rubbas om ytterligare inskränkningar i vårfågeljakten görs.

På Åland har vi även inskrivet i lag att vilt som fälls skall tas tillvara som föda, att tillaga vårfågel har en lång tradition på Åland och hör om något till vårt levande kulturarv.

Vill du läsa riktlinjerna i sin helhet och mer om vårfågeljakten iallmänhet hittar du beslutet samt länkar till alla hänvisningar här>> Om du har jaktkort och jakträtt ansöker du om tillstånd om jakt på ejderhane här>>

Vårda våra gemensamma naturresurser väl.