Fredrik Karlström

Förra veckan var jag på "Nordic Tourism Investment Forum". Det var en tillställning som gick ut på att tolv olika företag i Norden sökte/tävlade om finansiering för att utveckla sina ideér/projekt läs mer här>>. Det var en variant på vårt "Skraknästet" som jag var med och skapade i April tidigare i år.

Jag insåg när jag satt på forumet att med den korta tid vi hade på oss så gjorde vi ett bra jobb, de idéer som kom in höll bra klass, presentationerna var okej och hela konceptet intressant. Flera av idéerna har eller håller på förverkligas och några kan bli riktigt bra. Nästa gång det genomförs hoppas jag dock att vi lyckas få riktiga investerare på plats som är villiga att satsa sina egna pengar på projekten.

Återkommer till det, har lite funderingar hur vi kan göra det ännu mer intressant och hur konceptet kan utvecklas, men det var inte det jag tänkte skriva om idag.

Det som dock gjorde mest intryck på mig under dagen var en föreläsare vid namn Arthur Buchardt. Han är mannen bakom en mängd stora, spektakulära och annorlunda hotellbyggnader, det senaste i raden är det 118 meter höga Victoria Tower i Kista, vilket han som alla andra hotell han äger, äger till 100% själv.

När jag hörde honom prata om hur han gör, vilka processer han genomgår, vad det är som får honom att ta steget och investera ibland uppemot 1 miljard kronor i en byggnad så var svaret gång på gång "hans magkänsla" det fick mig att fundera vidare på några saker.

På konferensen fanns det representanter ifrån ett antal olika länder bl.a Invest in Sweden, Invest in Finland samt även några liknande statliga organ ifrån Norge och Danmark. Dessutom var det flera personer ifrån andra regioner och städer på plats.

Alla blev uppslukade av Arthurs berättelser och alla ville att han skulle komma till just dem och bygga sitt nästa hotell. Vem vill inte ha en miljardinvestering i sin region? Särskilt som hotellen han byggt på alla andra ställen blivit landmärken och reseanledningar i sig själv.

Det jag då började fundera på var:
När gjordes en större satsning på Åland som inte en ålänning stod bakom? När kom det senast in nya pengar utifrån iforma av investeringar i det åländska näringslivet/samhället?

Jag tänkte tillbaka och vad jag kan minnas så kommer jag bara egentligen på några få fall, det första var när Habia:s ägare och med honom plastindustrin kom till ön för ca 40 år sedan. En investering som sedan resulterat i att företagen Optinova, ScanTube och Colorant Chromatics utvecklats. Det andra fallet är de investeringar som gjordes av ålänningar och utomstående gällande Ab Chips och det sista är Mikael Kraft och det han gjort med Havsvidden. Förutom dessa tre "utomåländska" investeringarna kommer jag inte direkt på någon annan. Gör du?

Vad beror det på? Är inte Åland intressant för utomstående? Vill vi inte ha in pengar utifrån? Behöver vi inte?
Har ingen jobbat med den här frågan under de senaste decennierna? Det andra länder/regioner jagar efter mer än något annat är personer med spetskompetens och personer utifrån som vill göra investeringar i deras länder.

Ett svar på varför jag tror att vi inte lyckats attrahera utomstående entreprenörer att satsa på Åland är att de flesta inte vet om att vi finns, eller så har de uppfattningen att man inte får flytta hit. Bilden utåt om Åland är inte att vi kan erbjuda en framåtriktad, positiv innovations/företagsort utan bilden vi skapat under många år är en ö med mycket lugn och ro, släta klippor, ruiner och gammla segelfartyg, ett ställe där vi tolkar allemansrätten lite strängare och ett område som förknippas med protektionism… Var är den positiva bilden om den höga BNP:n, den stora inflyttningen eller den låga arbetslösheten?

Ett annat svar är nog våra jordförvärs- närings- och hembygdsrätts systemet som inte signalerar att det skall vara enkelt att flytta sina företag eller investeringar till Åland.

Det skulle troligtvis vara ganska svårt att övertala en entreprenör som Arthur som äger alla sina hotellbyggnader själv till 100% om att han borde välja Åland framom något annat ställe i Norden att göra sin nästa investering i med argumentet att han måste ha in några Ålänningar i sin styrelse bara för att få rätten att bedriva näring/investera här…

En sak han poängterade gång på gång under sin presentation var att det politiska klimatet och planeringsverktygen städer och kommuner har är avgörande när han väljer var han skall bygga eller inte.

Jag började fundera hur det fungerar på Åland, skulle han ha kunnat bygga ett hotell med hundratalet rum här?

Skulle det ens vara värt ett försök för mig att gå fram till honom och säga -"Hej Arthur, Åland är väldens bästa plats för dig att bygga ditt nästa hotell på, här passerar ca 10 miljoner potentiella kunder varje år, välkommen hit här är det enkelt för dig att utveckla ditt företag"

Jag insåg ganska snabbt att det finns en hel del kvar för oss på Åland att göra innan jag ska erbjuda honom lägga ner tid och pengar på att flytta sitt företag hit. Här kommer ett konkret förslag på hur jag anser att vi måste börja resonera och agera.

Först måste vi själva börja se möjligheter och tro på att Åland kan bli det nya, mest tillväxtvänliga progressiva området i Norden. Sen måste vi politiker och tjänstemän börja jobba för det och underlätta för externa personer som är villiga att göra stora investeringar. Vi måste helt enkelt göra mer och erbjuda bättre förutsättningar än vad andra områden kan, sen måste vi börja leva efter det och marknadsföra det utanför Ålands gränser. Men det räcker inte vi måste göra mer.

Ett sätt vi kunde göra det på är att införa ett "Greencard" som skulle erbjudas till personer som är villiga att göra stora investeringar på Åland, kortet skulle innebära att personen direkt skulle erhålla jordförvärvs och näringsrätt och flyttar han/hon hit eventuellt även hembygdsrätt.

Till det här "Gröna Kortet" skulle även en lokal effektiv företagslots tilldelas vars uppgift skulle vara att hjälpa till att lotsa de projekt entreprenören önskar göra genom alla processer hos kommuner, landskapet och myndigheter. Det gröna kortet skulle även kunna ge personen förtur genom systemen alltså en "fast track"-fil där entreprenörens projekt prioriteras och lotsen jobb skulle vara att hitta lösningar istället för problem och använda vår egen behörighet inom alla de områden vi har på ett sätt som ingen annan region kan.

Genom att använda de instrument vi redan har effektivare och kreativare skulle Åland kunna bli ett nytt "nybyggarland" för driftiga entreprenörer det gäller bara att använda våra verktyg på nya sätt och erbjuda något som inte finns någon annanstans. Vi måste helt enkelt bli bättre än våra konkurrenter på att attrahera kapital och entreprenörer. Vi kan inte fortsätta göra som vi alltid gjort, jag tror vi måste börja dela ut gröna kort istället för röda, använda självstyrelseinstrumenten för att släppa in, istället för att stänga ute. Det är dags att ändra bilden om Åland.

Vi har stora utmaningar framför oss men vi har otroliga möjligheter i våra händer.
Låt oss börja använda dom.