Fredrik Karlström

Igår kom domen från HFD om att landskapet och staden gjort mycket fel i IT-by satsningen. Jag argumenterade både i stadsfullmäktige och i lagtinget för hur fel jag tyckte det var att samhället bygger och finansierar ett projekt som detta samtidigt som det fanns andra privata alternativ.

Jag vill säga att jag inte är emot Ititden projektet som sådant och att husets funktion har varit lyckad, men jag har svårt att förstå varför skattebetalarna på Åland skall bygga kontorskomplex åt exempelvis Ålandsbanken. Samma Ålandsbank som lånar ut pengar åt mig och andra för att vi skall kunna bygga våra projekt för. Om det var effekten av vad It-byn kan ge som politikerna var ute efter kunde man ha uppmått det utan att bygga nya fysiska hus som konkurrerar med andra kontorsuthyrare på Åland. Jag förespråkade bla att IT-byn kunde husera i Hälsocentralen istället, en lokal som då stod tom. För faktum är att det inte har uppkommit många nya kontor som byggts av privata för uthyrning efter det här projektet. Inte så konstigt eller hur?

Jag har gjort otaliga inlägg i debatten om just detta men jag hittade också en skrivelse som jag mfl skickade till Landskapsregeringen 2003 som säger ganska mycket. Som alla vet så kostade saneringen av tomten där IT-byn skulle byggas oerhört mycket, det berättade vi åt dem redan 2003 att det skulle göra.
Här kommer några argument utklippta ur brevet som vi skickade till landskapsstyrelsen om varför de inte skulle genomdriva IT-byn på det här sättet:

det är fel att börja bygga nu under den mest extrema högkonjunktur som funnits i byggbranschens historia på Åland. Borde inte något offentligt bygge sparas tills lågkonjunkturen kommer?

Man betalade 70% mer för hus och tomt än vad man kunnat köpa det för under senaste lågkonjunktur. Vi anser att det är fel att placera ett it-centrum mitt emellan Kraftverket som ibland spyr ut rök och sot och den brandövningsanläggning som ibland har spyr ut rök så att de som arbetar i närheten blir sjuka.

Mellan åren 1945 och 1970 fanns en stor såg på tomten. Alla andra sågar i världen läckte ut gifter på den tiden. Det finns alltså en uppenbar risk att marken är förgiftad. Kanske den arsenik som nu hittats i västra hamnen kan komma från it-tomten. Varför är det normalt ett sånt fasligt liv om föroreningar och inte i det här fallet? Detta har vi påtalat tidigare bl.a. till två styrelsemedlemmar i Ålands Industrihus Ab och varför ingen tar detta på allvar förstår vi inte. Visar det sig att hela schabraket måste köras på bil till Riihimäki så torde det ha en viss inverkan på kostnadskalkylen.

Vi anser att det är fel att Ålands Industrihus satsar på att riva befintliga fungerande industrioch servicelokaler för att istället bygga eleganta kontor, dans- och konstlokaler. Startades inte Ålands Industrihus för att hjälpa åländsk industri att skaffa fram industrilokaler?

I övriga världen har man kommit underfund med att det är fel när offentliga myndigheter skall försöka styra vad privatföretagare skall göra, detta har man slutat med i bland annat Sovjetunionen och Sverige. Är vi verkligen säkra på att vi har den erforderliga kompetens bland politiker och tjänstemän här på Åland som krävs för att veta vad privatföretagare bör eller inte bör satsa på?

Med en enkel kalkyl kommer man fram till att satsar Mariehamns Stad och Landskapet nu budgeterat medel på att rusta upp hälsocentralen som står tom så uppnår man följande:
· man får snabbt ett representativt utrymme för it-företag i centrum av stan.
· man får ett mycket billigt projekt.
· man sparar på fungerande utrymmen på Klinten som behövs för service och småindustri.