Mediepolitik.

Publicerat: juni 21, 2018 i Personligt

ladda nedIgår presenterade kommittén med uppgift att utforma ett förslag till nytt mediepolitiskt program sitt arbete. Som du säkert vet har jag haft åsikter om mediepolitiken på Åland i över 20 års tid. Dock kan jag konstatera att jag inte lyckats förändra den något under dessa två decennier. Varken som aktiv politiker eller vanlig radiot.

Den här gången fick jag iallafall möjligheten att tillsammans med ett tjugotal andra svara på två frågor som kommittén ställde.

Nu skall jag använda midsommaren för att läsa kommittents arbete, vad de kommit fram till och hur de anser att mediesituationen på åland kan förbättras. Kanske de har något förslag på hur en åländsk kommersiell radiokanal kan få höras över hela Åland… skall verkligen bli spännande.

Är lokalproducerat bara viktigt när det kommer till jordbruk eller försöker man en gång för alla skapa förutsättningar så att lokalproducerad radio ges framtidsförutsättning.

-Nej! Jag är inte ute efter bidrag, jag är ute efter att en åländsk lokalproducerad radiostation kunde ges samma möjligheter att höras över Åland, på samma sätt som exempelvis Radio Suomi

Nedan kan du läsa mitt svar till Jan-Ole Lönnblad.
Trevlig midsommar

Till : Jan-Ole Lönnblad och ”Kommittén med uppgift att utforma ett förslag till Mediepolitiskt program”

Från : Fredrik Karlström, ansvarig utgivare, Steel FM Ab

Datum : 31 januari 2018

Ärende : Svar på frågor

Här följer mina svar på de två frågor ni ställde. Dessutom lite ytterligare kommentarer, tankar, frågor och funderingar om media i allmänhet och public service i synnerhet. För att sammanfatta skrivelsen i några rader så handlar den bland annat om det här:

tänka funktion istället för institution.
– mångfald berikar – uppmuntra aktörer som skapar lokalproducerat innehåll
– möjliggör att hela Åland kan ta del av allt lokalproducerat innehåll
– öppna upp för fler aktörer att producera public service exempelvis genom att avsätta en del av licensmedlen i en fond där privata aktörer kan ansöka om medel för att genomföra olika projekt, oberoende vilken plattform de vill sprida produktionen på.
– införa principen Creativ Commons (CC) genomgående och generellt hos public service organet för största möjliga spridning av det vi gemensamt finansierat.

Svar på era frågor:

  • Hur uppfattar du/ni mediesituationen på Åland idag utifrån din/er verksamhet?

    Få samhällen i världen har ett större utbud per capita än det som Åland har idag. Ålänningarna kan ta del av allt public service utbud som kommer ifrån Sverige (SVT/SR/UR) och likaledes allt som kommer ifrån Finland (YLE). Till detta tillkommer det två på orten utkommande tidningar, en lokalt producerad kommersiell radiostation och en public service organisation som levererar lokalt innehåll både via radio & tv samt publicerar sitt alster på internet

Till detta kan ålänningen se/höra det mesta som produceras i resten av världen via internet. Detta samtidigt som upphovsrättsfrågorna och Ålands speciella status komplicerar och hindrar flertalet digitala play-lösningar.

Mediamarknaden i allmänhet har aldrig varit under så stark förändring som nu. Mycket har hänt sedan de första radiosändningarna startade för snart 100 år sedan och tidningshusen kände sig hotade över att nyheter nu kunde spridas direkt och med hjälp av elektricitet.

De senaste 20 åren har dock internets möjligheter revolutionerat marknaden ännu mer och idag står ”internet” för allt större del av medborgarnas totala mediekonsumtion.

Digitaliseringen och globaliseringen har givetvis påverkat de lokala kommersiella aktörerna som lever på att producera lokalt innehåll till en lokal marknad.

Förutom de övriga lokala kommersiella aktörerna har nu de privata åländska bolagen att konkurrera med stora internationella företag, nya sociala medier och marknadsföringsplattformar som knappt hade sett dagens ljus för bara tio år sedan.

Nya tjänster som Facebook, Instagram, Snapchat, Netflix, Youtube, Spotify mfl. är alla med och tar en del av de potentiella lokala företagskunderna och deras marknadsföringsbudgetar. Kakan har inte blivit större, däremot har aktörerna som slåss om kakan blivit fler.

Eftersom utbudet är så stort och marknaden relativt liten blir konkurrensen om finansieringen hårdare för varje år som går.

  • Hur tror/önskar du/ni att situationen ser ut om 5 år?

Dagstidningarna:
Jag hoppas att verksamhetsförutsättningarna fortfarande skall finnas för två på orten utkommande tidningar och att utbudet kan fortsätta vara så brett som det är idag. Det gynnar demokratin och berikar Åland. Dock är det absolut ingen självklarhet och tidningarnas framtid handlar till stor del om hur ägarna (speciellt en stor huvudägare) accepterar det resultat som produceras, både på resultaträkningen och kvaliteten i tidningen.

Kommersiella radion:
Jag hoppas också att efterfrågan och verksamhetsförutsättningarna skall finnas för den kommersiella radion. Den kommersiella radion har funnits på Åland sedan år 1993 och fyller enligt mig en viktig funktion att förmedla sammanhållning, samhällsinformation (via reklam/diskussioner/debatter) musik, underhållning och nyheter. Att den skall finnas kvar om fem år är inte heller någon självklarhet.

Trenden för Steel FM Ab:s omsättning har tyvärr varit sjunkande sedan år 2011 och trots flertalet olika satsningar och kostnadsinbesparingar har det finansiella resultatet inte återhämtat sig.

För att vi skall ha ett existensberättigande i framtiden behöver vi givetvis fortsätta vara relevanta, erbjuda ett innehåll som en så stor del som möjligt av ålänningarna vill ta del av och att vi lyckas göra det med de begränsade resurser vi har.

Eftersom vi lever på 100 procent lokala reklamintäkter har vi inte möjligheten att nischa oss på smala lyssnargrupper eller smala intressen, vi måste måla med breda penslar och vara relevanta för den breda åländska massan.

För att vi skall överleva måste vi fortsätta attrahera tillräckligt många ålänningar som väljer att lyssna på oss framom Spotify, poddar eller någon av de 100.000-tals webradiostationer som finns att ta del av idag. (Givetvis skulle vår strävan underlättas om vi hade möjligheten att höras över hela Åland). Vi måste helt enkelt se till att vara så attraktiva hos lyssnaren så att våra annonsörer fortsättningsvis får respons på de reklamer de köper och med det återkommer.

Steel FM Ab sänder som bekant även Soft FM på 107,2 MHz och vidaresänder Mix Megapol på 101,8 MHz. Det kostar inget för lyssnaren att ta del av vårt utbud och reklamköparen som köper reklamtid i Steel FM erhåller reklamplatser i Soft FM och Mix Megapol för samma pris.

Public Service Radio/TV:
Jag är av den åsikten att det är berikande för ett lokalsamhälle att det finns ett public service utbud och att det har ett stort värde att de kan göra det som det inte finns kommersiella krafter att genomföra.

Däremot anser jag att det skulle behöva föras en diskussion om vad ”public service på Åland är och skall vara i framtiden”. Inte utgående ifrån arbetsplatserna på Ålandsvägen, inte heller i jämförelse med vad andra public service organisationer gör utan vad som bör produceras och finansieras gemensamt för alla ålänningars bästa.
Kortfattat och principiellt anser jag att man borde Tänka funktion istället för institution.

Här följer några frågor/tankar/funderingar som jag önskar att den parlamentariska mediegruppen kunde diskutera:

  • Borde inte åländsk public service i första hand skapa ett innehåll som baserar sig på lokala nyheter, kultur, utbildning och fakta. Gällande nyheterna anser jag man borde fokusera på att granska makten (inte bara den politiska utan även den ekonomiska makten samt de dolda maktstrukturer som finns i det åländska samhället) och göra djupdykningar, förklara och belysa olika ärenden och händelser mer i detalj. Det dagliga rapporterandet om allmänna företeelser täcker de båda lokaltidningarna väldigt väl.Dessutom anser jag att mer resurser borde läggas på att göra program som är fördjupande och som inte är lönsamma eller kommersiellt gångbara. Public service organet borde göra det som ingen annan gör, vara det organ som är lite smalare och lite vassare.

     

  • Jag anser även att man borde öppna upp för fler aktörer att producera public service. En del av licensmedlen kunde vara i en fond där privata aktörer kan ansöka om medel för att genomföra olika projekt, oberoende vilken plattform de vill sprida det på.
    (tidning/tv/web/radio). Givetvis måste krav på objektivitet, etiska/publicistiska krav ställas (kanske ett uppdrag för programnämnden att avgöra?)
  • Är det berättigat att de begränsade public service medlen användas till sådant som redan görs av andra?
  • Är det viktigt att försöka tillfredsställa alla åldersgrupper i en och samma kanal i en tid där medieutbudet aldrig varit större och mer går mot on-demand tjänster.

 

  • Jag anser att det åländska samhället och ålänningarna skulle berikas ytterligare om fler fick ta del av och sprida det som vi gemensamt finansierar. Principen Creativ Commons (CC) borde användas genomgående och generellt hos public service organet. Oavsett om det är tidningarna, den kommersiella radion eller någon annan som vill använda/sprida det som produceras av public service organet, borde de få göra det.
    (Det finns givetvis mycket att diskutera kring detta så att inte materialet användas av aktörer med tvivelaktiga syften såsom motsvarighet till Fria Tider, Avpixlat etc.)
  • Hur mycket program köper Ålands Radio/Tv program av andra? Är det ett självändamål att det mesta skall produceras av egen personal?
  • Vad är viktigast ur en public service synvinkel? Att så många som möjligt tar del av ett enkelt/underhållande utbud (musikprogram/tävlingar/skval) eller att det man producerar är ett seriöst och genomarbetat utbud som håller hög klass?

Övriga saker som kunde diskuteras:

  1. Anser kommittén att det är konkurrensneutralt (och rätt) att TV-licensen/medieskatten finansierar en kommersiell Tv-kanals upphovsrätts och distributionskostnader?
    TV4 konkurrerar trots allt med de andra privata aktörerna om lokala företags marknadsföringsbudgetar (Claes Ohlsson, HM, Mio, Elgiganten etc)
  2. Är Ålands Radio & TV fri från och oberoende av den politiska makten? Politiker väljer styrelse, politiker reglerar avgiftens storlek?
  3. Om Public service hade uppfunnits idag? Hade man använt de begränsade resurserna till att finansiera ett offentligt ägt radio/tv hus eller hade man gjort på något annat sätt? Genom avtal med privata?
  4. Är det public service eller obligatorisk service nu när det blir en avgift av skattenatur? (den lilla frivilliga aspekten som fanns tidigare att inte vara med och finansiera public service via innehav av TV-mottagare föreslås att tas bort)
  5. 5G eller 6G – vad kommer det ge för möjligheter.

 

Avslutningsvis

Lokalproducerat är vackra ord som ofta lyfts upp i den politiska debatten men ur ett kommersiellt radioperspektiv beklagar jag det totala ointresset ifrån det offentliga Ålands sida att medverka till och möjliggöra att lokalproducerat innehåll skall kunna höras på hela Åland av alla ålänningar. Tyvärr har inte någon ansträngning vidtagits, under de senaste 20 åren, trots otaliga påstötningar. Det är ett faktum att landskapet äger en sändningsstation med tillhörande mast och möjligheten har funnits om bara viljan att lösa det hade funnits.

Jag beklagar även att processen om separationen mellan programinnehåll och distribution som förra regeringen önskade genomföra, vilket kunde ha medfört ett mer transparent användande av våra gemensamma resurser, stoppades. Förövrigt är Åland det enda området i västvärlden där programinnehåll och distribution sker i samma bolag, ägt av det offentliga.

Jag är övertygad om att mångfald berikar, även inom området lokala producerande medier. Ett kommersiellt radiobolag som följer med sin tid, tänker ofta på ett lite annorlunda sätt och är flexiblare än en organisation som följer ett strikt mediepolitiskaprogram, styrdokument och en politisk styrelse. Små lokala aktörer kan skapa ett värde som public service organet uppenbarligen inte skapat, trots sina resurser (såsom SteelFM-hjälpen, Klasskampen, Fråga Doktorn etc).

Alla ålänningar är olika och det finns ett stort värde i att alla kan välja själva vad de vill ta del av. Sålunda finns det ett stort värde för det offentliga Åland att hjälpa de privata aktörerna att höras och synas i hela landskapet. Att uppmuntra, sporra, hjälpa och möjliggöra deras ansträngningar skulle berika Åland som helhet.

Ur ett rekryteringsperspektiv för public service radion finns det även en stor fördel med den lokala kommersiella radion. Det har visat sig att många är de journalister och programledare som börjat sin bana hos den privata aktören för att sedan söka sig vidare till en tryggare arbetsgivare med högre löner.

 

 

Med vänliga hälsningar

 

 

 

Fredrik Karlström

 

Bilaga 1: Mitt anförande i Ålands Lagting ifrån år 2011, som handlar om arbetet med det nuvarande mediepolitiska programmet
https://frille.com/2011/09/19/mitt-mediapolitiska-anforande/

 

Bilaga 1

 

Jag vill börja det här anförandet med att säga något som kanske kommer att förvåna flera av er men jag måste säga att jag är väldigt besviken på det här mediapolitiska meddelandet.

Med tanke på hur länge vi i lagtinget har blivit lovade en ny/reviderad politisk vilja över vårt gemensamma mediautbud så är denna slutprodukten rent ut sagt ledsam läsning.

I budgeten för 2008 alltså den vi behandlade i december 2007 kan man läsa följande ifrån nuvarande regeringen:
”ett nytt etermediepolitiskt program för Åland framtas . Programmet utarbetas av en oberoende sakkunnig under ledning av en parlamentarisk referensgrupp. Revideringen motiveras av den starka utveckling som sker inom etermedieområdet.”

Finansutskottet i lagtinget tyckte det här var bra och skrev
”Utskottet förordar ett brett mandat för den sakkunnige utredaren och referensgruppen att se över alla de frågor som har anknytning till Ålands Radio och TV Ab:s verksamhet och finansiering. Utskottet understryker vikten av att en oberoende utredare utses som saknar kopplingar till de politiska grupperna i landskapet”.

Det blev beslutet i lagtinget i slutet av 2007. Vad hände och vad gjorde man sen, efterföljde regeringen lagtingets beslutet?

Nä, det gjorde man inte.

Man tillsatte en grupp bestående endast av representanter för regeringen samt VD:n för Ålands Radio/TV. Den arbetsgruppen vet jag inte vad gjorde eller vad de fundera på men av någon anledning så hände ingenting. Det tog några år innan regeringen insåg att så var fallet så man tillsatte en ny grupp bestående av bara representanter ifrån regeringspartiet.

Man gjorde inte som finansutskottet sa ”ett brett mandat för den sakkunnige utredaren och referensgruppen ” Den här andra av regeringen politisk tillsatta arbetsgruppen jobbade sedan uppenbarligen parallellt med regeringen utan att de pratade med varandra. Samtidigt som gruppen jobbade med det här meddelandet så satte regeringen lagberedningsresurser på den nya radio/tv-lagen utan att prata med arbetsgruppen. Bara det säger en hel del av hur regeringen hanterat detta ärende.

Varför tog det en sådan tid, varför gjorde man inte som lagtinget bestämde i december 2007? Varför kom man med en ny radio/tv-lag innan man presenterade ett etermediapolitiskt program? Det här är några av frågorna som jag har men det kommer flera.

Jag tänkte ta fasta på några textstycken i detta program och berätta mina synpunkter på dessa.
Såhär skriver regeringen :

I varje utvecklat och civiliserat samhälle finns ett public serviceutbud.
Det kan stämma, det är dock väldigt få länder i världen där public service existerar i enlighet med det här meddelandet och på det sätt som det fungerar på Åland. Exempelvis har inget euorpeiskt land sammankopplat distribution av utbudet med produktion av innehåll. Det avskaffades för årtionden sedan i hela Europa. Idag är det mestadels bara kommunistiska diktaturer och regimer som statligt styr dessa två områden i samma bolag, Libyen var väl det senaste exemplet.
De senaste dagarnas tumult visar återigen hur tokigt det kan bli när produktion och distubution är i samma bolag.

I alla europeiska länder har man insett att ett produktionsbolag som också antas distribuera andra bolags sändningar INTE kan utveckla distributionen på ett opartiskt sätt utan gynnar den egna produktionen i första hand. Eller särbehandlar något bolag framom ett annat i andra hand. Det har vi sett på Åland i decennier. Vad gör landskapsregeringen åt det? Ingenting. Varför är Åland ett U-land när det kommer till digitaliseringen, varför finns det inga visioner i det här meddelandet?

Sen måste man vara så ärlig och säga att det nog finns en hel del civiliserade och utvecklade samhällen i världen som inte har ett public service utbud enligt det sättet vi har det på Åland.

I programmet kan man också läsa följande :
Landskapsägda Ålands Radio och TV Ab har en central roll för samhörigheten i landskapet Åland, för dess kulturliv, för demokratin och samhällsdebatten.

Faktum är att Ålandsradios lyssnares största lyssnargrupp är mellan 65-79år näst största grupp är mellan 50-64år men i alla andra åldersgrupper är den kommersiella radion större. Det här enligt den opartiska lyssnarundersökning som Ålands Radio och de kommersiella bolagen beställde och finansierade gemensamt. Väldigt liten del av ålänningarna som är under 50år tar del av ”den samhörigheten” som Ålands radio producerar trots att de har hållit på i snart 20 år i Åländsk regi. Jag anser också att man måste få fråga, är allt Ålands radio gör public service och är den för alla, varför har inte regeringen titta på detta, vad vill man egentligen?

Varför har inte arbetsgruppen tittat på det? Är det för att i den första arbetsgruppen så var bolagets VD en medlem i den gruppen som skulle vara parlamentariskt tillsatt och i den andra arbetsgruppen så var en pensionerad journalist för samma bolag en medlem?

Det tråkiga eller mest anmärkningsvärda är dock att regeringen inte gör något åt att så många ålänningar utesluts att delta i den samhörigheten som den kommersiella lokala radion tillhandahåller och enbart ensidigt får tillgång till den samhällsfinansierad radion. Särskilt tråkigt är det för den lyssnargrupp som är under 50 år gammal som uppenbarligen och bevisligen väljer att lyssna på något annat än just vad samhällsradion levererar.

Varför är inte ålänningarna ute i skärgården värda ett liknande utbud som Ålänningar boende på fasta åland har? Varför prioriteras exempelvis RadioSuomi framom lokala bolag?

Det finns möjligheter att hitta lösningar bara viljan skulle finnas. Gäller bara att regeringen inser att distribution och produktion inte hör ihop och att det finns ett inbyggt problem i att det sköts av samma aktör.

Det står även i det här programmet:
Till vissa delar är föreliggande program likt programmet från 2002, men det här programmet behandlar medierna på ett bredare sätt än föregångaren.

Det som det här meddelandet har gemensamt med det förra från 2002 är att man fortsättningsvis nonchalerar de lokala kommersiella etermedierna i landskapet totalt. Arbetsgruppen som jobbade med detta program tog sig inte ens tid att intervjua/prata med de lokala radiobolag som finns och har funnits sedan 1993 i landskapet. Jag ifrågasatte och påpekade detta flera gånger till ministern och så till slut efter att programmet var klart skrivet så fick den kommersiella radion tillsammans med Ålands mångkulturella förening, Mariehamns pensionärsförening, och Norra Ålands pensionärer r.f.,  ge ett yttrande på innehållet, ett yttrande som givetvis inte lett till någon förändring i innehållet.

Varför har arbetsgruppen inte kallat den kommersiella radion till diskussion/ och låta dem framföra förslag och idéer hur etermediapolitiken kunde utvecklas för hela Ålands bästa.
Det kalla regeringen att behandlar medierna på ett bredare sätt än föregångaren…. jo just jo.

Jag vet att många här i salen och säkert ute i landskapet anser att jag pratar i egen sak när jag pratar om mediapolitiken på Åland.

Media och många ålänningar har fått för sig att om jag skulle lyckas med att få majoriteten i lagtinget att gå med på att finansiera Ålands Radio/TV på något annat sätt än genom TV-licens så skulle det gynna mig personligt eller mitt företag.
Det anser inte jag att jag gör..

Ålands Radio/TV hör inte till den kommersiella radions konkurrenter. De spelar inte ens i samma division. Den kommersiella radions konkurrenter är Ålandstidningen, NyaÅland, Åland24 (som förövrigt senaste åren fått bidrag ifrån landskapet för att utveckla sin media-plattform, ett konkret exempel på regeringens mediapolitik, man gynnar vissa bolag framom andra). Kommersiella radions konkurrenter är alla gratis tidningar, banderoller, utomhus skyltar, hemsidor, portaler och direktutskick.
Ålands Radio har i uppgift att skapa radio och TV i allmänhetens tjänst och den kommersiella radions uppgift är att få folk att lyssna på den så att annonsörerna får valuta för sina annonspengar.

Eftersom Ålands Radio inte behöver kämpa ekonomiskt för sin överlevnad kan man inte jämföra deras verklighet med den kommersiellas.

Det är bara bolaget Ålands Radio TV och Ålands landskapsregeringen som ser den kommersiella radion som en konkurrent istället för ett komplement.

Det enda den lokala kommersiella radion på Åland har begärt är att få möjligheterna och förutsättningarna att höras överallt på hela Åland. De vill inte ha bidrag, de vill inte bli en börda för skatte eller licens betalarna. De vill helt enkelt bara kunna erbjuda hela Åland ett större utbud så att lyssnare själv kan välja vad han eller hon vill lyssna på.

De vill öka samhörigheten i landskapet, bidra till dess kulturliv, medverka för ökad demokrati och delta i samhällsdebatten på ett sätt så att oavsett om du befinner dig i centrala Mariehamn, på fasta åland eller ute på någon av våra 6000 öar så skall ålänningen ha möjligheten att lyssna på det han/hon själv väljer.

Idag prioriterar regeringen finskspråkiga Radio Suomi framom att ge Ålänningarna lika möjlighet att ta del av kostnadsfri lokal kommersiell radio på svenska. Det för mig är en konstig prioritering! På enspråkigt svenska, så kallade företags vänliga Åland Det är en konkret mediapolitisk fråga som inte ens tas upp i det här meddelandet.

Det är frågor som de här som de kommersiella bolagen gärna skulle pratat med arbetsgruppen om.

Istället skriver arbetsgruppen och landskapsregeringe såhär om Ålands radio och TV.

– Minskar den dagliga sändningstiden kan detta leda till att lyssnarna byter kanal permanent,
– Den viktigaste prioriteringen inom åländsk mediepolitik är dock ett tryggande och utvecklande av public servicebolaget Ålands radio och TV Ab

Varför skall politikerna styra det, låt folk lyssna på vad de vill, varför inte skapa förutsättningar för ett större utbud. Tiderna är över då alla i familjen sitter framför radion och lyssnar på en radiokanal tillsammans. Jag förstår med det här programmet att regeringen och ledning på Ålands radio gärna skulle ha det så men tiderna har förändrats.

Varför inte se på andra alternativ, vad är det som säger att Ålands Radio/TV är det absolut bästa Ålänningarna kan få för pengarna? Varför har man inte i detta meddelande iallfall tittat på olika alternativ som man gjort exempelvis i Danmark? Bara som ett exempel, I Danmark har man privatiserat publicservice radions hjärta. Motsvarigheten till svenska P1. I Danmark är idag D2 är idag privatägt men drivs enligt public service principerna upphandlat av regeringen enligt konstens alla regler.

Varför inte se om det finns möjligheter till samarbete mellan de bolag som har koncession för att bedriva rundradiosändningar eller kanske till och med tvinga de kommersiella bolagen att marknadsföra publicservice radions programutbud. Som kompensation kunde de ges rätt att höras överallt på Åland

Men för att gå tillbaka till meddelandet

När det kommer till finansieringen säger arbetsgruppen såhär.
-Landskapsregeringen och Ålands radio och TV Ab har tillsammans med upphovsrättsorganisationerna Kopiosto r.f. och Teosto r.f. ingått avtal med Sveriges TV 1 och TV 2, Utbildningsradion, TV 24 och Barnkanalen samt Sveriges TV 4 om vidaresändning av programmen.

Vad betyder det här? Varför står Ålands Radio för upphovsrättskostnaderna för åtminstone dessa två kommersiella kanaler? TV4 och TV24 (som jag förmodar är Åland24, regeringen menar eller är det SVT24 för jag känner inte till vad TV24 är). Tror lagtinget att SVT skulle stå för TV4 eller TV3s upphovsrättskostnader i Sverige? Nej, skulle inte tror det.

Varför skall dessa företags upphovsrättskostnader betalas av skatte/Licens-betalarna, vore det inte isåfall lika logiskt eller snarare ologiskt att Ålands Radio även skulle stå för den kommersiella radions upphovsrättskostnader också….? Jasså inte…

Sen till finansieringen av public service avgiften, landskapsregeringen skriver såhär:
Tanken är att samtliga hushåll ska betala denna årliga avgift som ska användas till att:  trygga public serviceverksamheten,   täcka vissa investeringar i teknisk apparatur,  täcka upphovsrättsliga kostnader.

Varför vill regeringen fortsätt med ett system som medför ett otroligt byråkratiskt kontroll system. Varför skicka ut 50.000 talet fakturor, administrera ett komplicerat register, anställa kontrollanter samt öppna för att folk försöker hitta sätt att låta bli och betala? Hur har man tänkt att det skall fungera för små företag som inte har någon TV utan bara en dator på jobbet, ännu fler utgifter och pålagor för företagen utan att de får något för den avgiften eller skall företagen inte räknas in?

För det första så är Tv-tittande något väldigt personligt och individuellt. Varför skall det då faktureras per hushåll/företag? Varför skall en ensamstående pensionär, ensamförsörjare, studerande eller en persons som bor själv betala dubbelt mer än mig och min fru som tjänar bra. Är det rätt?

Om politikernas målsättning är att alla som använder sig av radio/tv/media/public service skall vara med och finansiera detta så finns det väl ingen anledning att gå som katten runt het gröt och komponera en massa svårförståeliga, komplicerade, byråkratiska system för att få alla att vara med och betala. Ta det via budgeten, fastställ en procentsats så är alla med och betalar de vi politiker beslutat att vi skall sköta gemensamt. Använd de pengar som idag går till postens administration, kontrollanternas löner och indrivningsbolagens kassor till att skapa en utbud som ålänningarna accepterar och vill ha.

Slutligen måste jag bara konstatera att det här meddelandet inte flyttar media Åland in i 2010-talet utan att det fortsättningsvis i stort sett är som det var i början av 1990-talet. Vi har egen behörighet i radio/TV frågor men vi gör absolut ingenting av det. Det tycker jag är tragiskt, vi kunde vara en förgångsnation som hittar vägar, skapar nya möjligheter för mediebolag att börja eller flytta sin verksamhet hit. Tyvärr gör inte detta meddelande något i den saken utan Åland fortsätter att vara en dålig kopia på något som kunde vara så mycket mer.

 

kommentarer
  1. Henrik Hagström skriver:

    Bryt ut Smedsböle rundradiostation till ett eget företag.

    Detta bolag säljer säljer sändartid åt de som vill köpa.

    LR ger Public service uppdraget till Ålands Radio och TV, de köper i sin tur de kanaler LR anser ska sändas gratis som public service av Det kommersiella utsändningsbolaget. Detta kan även göras direkt av LR, men då blir public service uppdraget lite otydligare.
    Utöver detta köper Ålands Radio och TV även radio och tv tid för sina egna kanaler.

    Säg att budgeten för ett sådant bolag är 400 000 € per år. Sen får man lägga på lite vinst som ska gå till investeringar. Delar man upp kostnaderna på antal TV kanaler och radiokanaler och tänker att tv- kanalerna kostar dubbelt upp vad en radiokanal kostar, blir det ungefär rätt utgiftmässigt.

    Detta ger snabbt räknat 15-20 tusen för att hyra en radiokanal per år och 30-35 tusen att hyra en tv kanal per år.

    Överförs upphovsrättskostnader på bolaget, blir det dock dyrare. Men det drabbar specifika kanaler och nte SteelFM.

    När jag jobbade där pratades det mycket om separation. Så jag hade då en exaktare budget och plan för hur det kunde göras. Den här uträkningen är bara i grova drag.

    Som eget bolag skulle även bolaget kunna införa egna TV kanaler de tar betalt av kunderna för och driva kommersiellt.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s