Fredrik Karlström

I juli 1999 fick jag ett telefonsamtal av en kille som hette Danne Sundman. Jag hade hört talas om MC-Danne men kände honom inte så mycket mer än det. Han berättade att han satt i lagtinget, var partiordförande för Obunden Samling och gick rakt på sak och sa, -”Du som håller på med det ena och det andra, du borde ju ställa upp i lagtingsvalet som är i höst”.

Jag hade ingen som helst politisk bakgrund eller erfarenhet. Det närmaste politiska uppdrag jag varit, var att jag från och till var tillsammans med elevrådets ordförande i Kyrkby Högstadieskola när jag var runt 15 år.

Jag hade ingen koll på vad man riktigt gjorde i lagtinget och vad det skulle innebära om man blev invald. Minns att jag tyckte att de flesta som satt där var gamla tanter och gubbar som hindrade utvecklingen och inte förstod den moderna tid vi levde i.

Själv var jag just fyllda 26 år och tyckte jag visste och kunde det mesta, hungrig på livet och såg bara möjligheter. Så jag tackade JA och började förbereda min kampanj som gick ut på att man borde ”sänka medelåldern i lagtinget”.

Kampanjen gick bra och mot alla odds kom jag in och blev ersättare för Olle Salmén när Obunden Samling fick var med och bilda regering. Olle blev finansminister och Danne blev den yngsta ministern någonsin. Danne gjorde ett stort avtryck under sin tid i regeringen, men tyvärr föll den efter ett år. Danne och Olle hamnade tillbaka till lagtinget och jag åkte ut. Orsaken till varför regeringen föll kan jag berätta om en annan gång.

Jag har i efterhand flera gånger tänkt på Danne och hans tid som minister för kansliavdelningen och allt ansvar det innebar. Förutom de vanliga ärendena på avdelningen hade han även ansvar för framtids- och internetfrågor vid 26 års ålder. Han förvaltade posten oerhört bra i en tid när internet i allmänhet och spel på nätet i synnerhet var något relativt nytt. Han drev på frågor, utmanade och ville något med sin ministerpost.

Jag kan konstaterar idag att det tog mig ungefär ett år att komma in i hur systemet fungerade när jag blev minister år 2011 och då hade jag suttit två fulla mandatperioder i lagtinget före det. Det Danne gjorde 2000 imponerade på mig då, men kanske ännu mer idag. Få personer på Åland har den politiska erfarenhet som han har, speciellt med tanke på hans ålder.

Danne har en förmåga att tänka strategiskt, se sammanhang som andra inte ser och hans hjärta slår några extra slag när det kommer till det svenska språket och självstyrelsen. Han är en riktig politisk entreprenör som lyckas förnya sig själv och sina tankar kontinuerligt och står inte på samma ställe och stampar, som så många andra.

Det var alltså Danne som fick mig att ställa upp i politiken för 15 år sedan. På samma sätt som han rekryterade mig har jag i min tur rekryterat flera personer till politiken. En person jag är extra glad och stolt över att jag fick att ställa upp är Mika Nordberg. Mika lärde jag känna när vi var runt 15 år. Han är en person som alltid ställer upp för alla och har en speciell inställning till livet, nämligen att absolut ingenting är omöjligt.

Han är den envisaste person jag känner och han ger aldrig upp, oavsett om det handlar om att skruva på lastbilar, flyga flygplan eller starta företag så gör Mika det andra pratar om. En praktiker ut i fingerspetsarna som överraskade och förvånade många när han meddelade att han skulle ställa upp i lagtingsvalet.

Det var alltså år 2007 som jag övertalade honom att ställa upp och när Mika ger sig in i något gör han det till 100 procent, han gör aldrig något halvdant. Han startade sin kampanj och visade verkligen att han ville in.

Med sin iver, engagemang och övertygelse kom han från ingenstans och precis som jag år 1999 överraskade han etablissemanget och tog en plats i lagtinget 2007. De första fyra åren satt vi i opposition tillsammans, Danne, Mika och jag. Tre generationer politiker alla födda år 1973.

Danne hade lärt upp mig och vi lotsade Mika i hur det politiska livet och systemet fungerade. Han växte in i rollen mer och mer och vid valet år 2011 fördubblade han nästan sina röster och blev återvald. De sista fyra åren har han tagit ett stort ansvar som vice ordförande i finansutskottet men även som styrelseordförande för Jomala kommun.

Det speciella med både Mika och Danne, som förövrigt också är kommunstyrelseordförande i Lemland, är att de båda två sätter sig in i varje minsta detalj som de har att göra med. Ingenting är för litet eller stort och de kan försvara och förklara alla sina beslut de är med och tar och de står stadigt för dem även när det blåser.

De sista fyra åren har jag även i min roll som näringsminister dessa två herrar att tacka för mycket. Utan dem vid min sida hade jag inte kunnat förverkliga och varit med och uträttat mycket av det jag gjort.

De flesta av alla mina ideér har jag förankrat, bollat och vridit på tillsammans med dem. När jag som exempel har velat utveckla Norra Ålands Industrihus Ab och Ålands Utvecklings Ab har Danne och Mika varit de som gjort grovarbetet som styrelseordföranden i respektive bolag.

Utan Mika och Danne på de posterna hade knappast bageriet på Kökar kommit till, fiskfabriken i Eckerö sett dagens ljus eller Haga Kungsgård börjat producera mjölk. Detta och mycket annat både stort och smått hade inte skett de senaste fyra åren utan vårt samarbete.

Mika och Danne har också varit de som stöttat mig när det stormat som mest, tagit mig i försvar och uppmuntrat mig till att fortsätta fastän jag ibland önskat göra något annat.

Så om du vill ha förslag på vem du skall rösta på i lagtingsvalet på söndag så föreslår jag en av dessa två herrar. Båda behövs och jag vet att båda kommer göra ett bra jobb i lagtinget de kommande fyra åren om de får förtroende att fortsätta. Jag vet att man inte kan testamentera röster, men om du skulle röstat på mig om jag ställde upp, så är dessa två ett utmärkt alternativ. Båda lyssnar på mig även om vi inte alltid tycker lika och båda vågar stå för sina åsikter, har integritet och vill det bästa för Åland.

Rösta på Mika eller Danne på söndag.