Mitt budgetanförande

Publicerat: november 21, 2012 i Uncategorized

Fru talamn jag är inte känd för att hålla tiden i budgetdebatten och jag vet inte om jag ens tänker försöka den här gången heller. Tänkte dela upp mitt anförande i tre delar. Först lite om ålands framgångsfaktorer, sen allmänt om näringslivspolitiken och näringsavdelningens budgetförslag för att avsluta med lite konkreta åtgärder som vi arbetar med.'

1. Framgångsfaktorer
Vi har ett betydligt bättre utgångsläge än de flesta andra länder och nationer i världen, vi har den offentliga ekonomin är under kontroll och fullföljer vi den inslagna linjen är vi i balans till 2015. Landskapet ålands balansräkning är oerhört stark med alla tunga institutionella byggnader, färjor, vägar, och infrastruktur i bra skick och betalda. Vi har en fantastisk service inom de flesta områden och vi är i stort skuldfria.

Vi måste vara stolta över vad ålänningarna har åstadkommit och skapat de senaste 90 åren och vi får absolut inte acceptera att jantelagen får fäste på Åland, den kan gott hålla sig väster om oss.

• Åland har större befolkningsökning än både Finland och Sverige, (en ökning på ca 1,25%/år, vi har ett litet födelsenetto men en ordentlig inflyttning.)
• Vi haft en kontinuerlig inflyttning i över 40 år till skillnad ifrån andra öar i Östersjön
• på Åland finns över 80 nationer – 50 språk representerade
• 40 % av arbetskraften är inflyttade – 30% av hela befolkningen är född utanför Åland
• Vi har haft en rekord låg arbetslöshet sedan lågkonjunkturen i början på 90-talet, senaste 15 åren har den sällan överstigit 3,0%.
• Vi är unika i arbetslivet där sysselsättningsgraden är högre för kvinnor-77% än män för män-73%
• Vi skapar ca 2000 fler jobb än vad det finns arbetskraft
• Femte plats i välståndsligan – efter Luxemburg, Norge, Schweiz och USA

2. Allmänt om näringslivspolitiken och näringsavdelningens budgetförslag
Näringsavdelningen handlingsutrymme är begränsat, de flesta moment är knutna till Eus-strukturfoner andra till avtal som tidigare regeringar ingått och den tredje kategorin knutna till lag. Det finns väldigt få moment som näringsavdelningen kan ändra från år till år men trots det har vi givetvis gjort vår läxa och minskat våra utgifter för att nå målet om en budget i balans.

2013 är också som ni vet sista året i den sjuårsperiod som varit basen i stödet till näringslivet och jordbruket i enlighet med de Eu-program som vi administrerar. Man kan säga att näringsavdelningens budget 2013 har en viss form av städbudget för den perioden. Däremot fortsätter arbetet med omstruktureringen ifrån omställningsbudgeten med bland annat att förändra bidragssytemen och avbytarsystemet samt styra in näringspolitiken på en ny bana för framtiden.

2013 kommer bli ett intensivt år för hela näringsavdelningen och dess tjänstemän där arbetet med det nya programmet skall slutföras för de kommande sju åren. Fokus utgår ifrån EUs 2020 strategin, vilken lägger tyngdpunkten vid ett innovativt, konkurrenskraftigt, hållbart och inkluderande Europa.

Vi kommer utforma programmet med fokus på en smart tillväxt där ekonomin utvecklas på basen av kunskap och innovation samt vara konkurrenskraftigt och hållbart. Arbetet ska utrymma i ett partnerskapsavtal med EU-kommissionen samt vara ett färdigt utarbetat programdokument under 2013. Alla partier har representanter i den övergripande strategigruppen som kommer inleda sitt arbete om några veckor men trots det så kommer regeringen att föra programmet som ett meddelande till lagtinget under året.

En genomgående trend som landskapsregeringen kommer fortsätta arbeta för är att successivt förändra stödprinciperna mot lägre stödnivåer och nya finansieringsformer för att bredare grupper av företag ska främjas.

Vi vill reformera bidragspolitiken – från många olika åtgärder riktade till enskilda företag – till breda generalla insatser som förbättrar det Åländska företagsklimatet i stort.

Nya finansieringsmöjligheter, som mer riskkapital, lån och garantier istället för bidrag – jag vet att riskkapital har en negativt klang så jag kallar det hellre revolverande kapital. Alltså att våra gemensamma pengar skall kunna återanvändas till nya projekt och ideer efter några år.

Jag är övertygad om att den här nedgången i ekonomin som vi ser kommer att skapa konkurrenskraftiga företag för framtiden, de som anpassar sig, tänker nytt, utvecklas och jobbar hårt kommer att överleva.
De som inte gör det kommer förmodligen att få det svårare, men är det något ålänningarna varit duktiga på så är det att hitta lösningar till nya problem, utnyttjat små udda egenskaper inom självstyrelsen/lagstiftningen och erbjudit snabba lösningar som inte alla andra sett eller kunnat göra.

Ett område som vi dock måste bli bättre på är att samarbeta. Samarbeta mellan olika företag men även vi politiker och myndigheter måste börja ro åt samma håll som företagen och näringslivet. Vi sitter alla i samma båt.

Onödiga konflikter som själ energi, kraft och tid måste upphöra, vi måste sluta sätta krokben och anmäla varandra och se Åland som en helhet där vi alla är med och påverkar vår gemensamma framtid. Tillsammans är vi starka, starkare än de flesta andra.

Något jag skulle vilja uppmuntra både er här i salen men även ålänningen i allmänhet, är att i särskilt tuffare tider Handla hemåt – det är oerhört viktigt att vi alla handlar så mycket vi kan i tuffare tider av åländska köpmän, vi behöver tänka på varandra och tillsammans kan vi hålla hjulen rullande. Handlar du av din lokala köpman låter du dina pengarna arbeta på Åland. Pengar som i sin tur skapar arbetstillfällen och med det välfärd för oss alla.

Att ändra attityder tar tid, att skapa ett förtroende och ett välfungerande företagsklimat görs inte på några månader. Att skapa ett bra företagsklimat är inte ett enmansjobb – politik områden som bidrar till att skapa gynnsamma omständigheter för företagen är utbildning, kommunikationer, bostadsförsörjningen samt integration och arbetsmarknadspolitiken

Dessutom är jag övertygad om att en huvudingrediens för fortsatt ökad tillväxt är ökad inflyttning, både återflyttning av ålänningar men även nya Ålänningar med olika bakgrunder och kompetenser. Ett arbete som regeringen verkligen prioriterar.

3. Konkreta åtgärder
Vad gör vi då på Näringsavdelningen?
Delaktiga i och finansierar en hel del olika projekt som branschorganisationerna, alltså Visit Ålandsjälva Ålands Näringsliv och Företagarna på Åland tror på. Men vi driver även några egna projekt.

ÅTC kommer att fortsätta driva det tre-åriga ERUF-projektet inom tillväxt och affärsutveckling, som inleddes år 2012, vilket är i linje med ÅTC:s nya smalare och vassare inriktning som utvecklingsenhet för innovation och tillväxt, där fokus läggs på grön tillväxt inom många olika områden.
ÅTC inleder ett samarbete med Företagarna på Åland som går ut på att ge tillväxtföretag tillgång till kunskap och nätverk utanför Åland för att kunna utvecklas och nå en internationell konkurrenskraft, ett projekt som vill öka exporten och synliggöra Åland som ett testområde för utomåländska företag/organisationer.

Det första konkreta exemplet att ge åländska företag tillgång till expertorgan utanför Åland är att landskapsregeringen innan det här året är kommer teckna ett samarbetsavtal med Tekes för att innovativa åländska företag ska kunna ta del av expertkunskap och hitta samarbetsparter i forsknings- och innovationsprojekt. Motsvarande skall göras med flera andra institutioner i både Sverige och Finland i det projekt som Företagarna på Åland och ÅTC dragit igång.

Ålands landsbygdscentrum avser under år 2013 att driva två EU-delfinansierade projekt, av vilka det ena projektet har som mål att öka tillväxten i mikroföretag på landsbygden och i skärgården medan det andra projektet ska bidra till att Åland blir en matdestination genom arbetet inom Ny Nordisk Mat.

Regeringen kommer även tillsammans med Ålands näringsliv möjliggöra konceptet sommarlovs entreprenörer som går ut på att personer mellan 15-19 år skall kunna starta och driva egna företagsidéer under sommarmånaderna som ett komplement till vanliga sommarjobb. En motion som Axel Jonsson skrev i förra årets budgetdebatt som nu till sommaren kommer förverkligas.

Näringsavdelningen kommer utveckla den externa kommunikationen via fler hemsidor/facebook under 2013. Vi skall vara tillgängliga för medborgaren och företagen på Åland, ett av de viktigaste områden vi kommer fortsätta arbete med är handläggningstiderna, de skall förkortas under 2013.

Det här är exempel som inte medför extra kostnader i budgeten utan kan göras inom befintlig ram. 2013 är ett år där näringsavdelningen kommer göra mycket med väldigt lite resurser.

Vi kommet Återuppta arbetet med att samordna landskapets, kommunernas och statens olika enheter som administrerar jordbruksstöd särskilt inom ramen för samhällsreformen.

1000kor projektet fortsätter – landskapsregeringen avser att via investeringsstöden prioritera lantbrukare som satsar på mjölkproduktion under 2013, förutom att regeringen vill se mjölkkor på Haga kungsgård 2013 så kommer regeringen att prioritera mjölkbönder som vill satsa på framtidsnäringen mjölk och ökar antalet mjölkkor i sin besättning.

1000bäddar – är ett projekt som kommer sättas igång redan under det här året, där givetvis målet att hitta entreprenören/investeraren/människan bakom företagen som skall göra investeringen är det viktigaste men där vi har skyldighet att hjälpa till med infrastruktur, markfrågan, tillstånd och eventuellt investeringsstöd. Vi måste helt enkelt göra det mer attraktivt att investera på Åland.

2013 kommer vi hålla en uppföljning till den lyckade konferensen ”Att välja sin väg”, om kvinnors företagande

Turism.
Vi kommer förända uppdraget gällande destinationsmarknadsföringen som idag sköts av Visit Åland till att även gälla att bilden om Åland förändras. Vi vill stärka varumärket och synliggöra Åland för besökare, bosättare och affärspartners så att attraktionen hos Åland som plats att arbeta och bo på, besöka och att göra affärer med framhålls. Det är dags att Alla missuppfattningar om Åland förändras. Vi skall lyfta fram de framgångsfaktorer vi har och vara stolta över dom.

Förenklingar
Det ska vara enkelt att starta och driva företag på Åland och det är viktigt att de regler som finns är enkla, lättförståeliga och ändamålsenliga. Att förenkla för företag handlar om att minska företagens kostnader till följd av regler och underlätta deras vardag. Företag kan då i stället ägna mer tid och resurser till att driva sin verksamhet. Förenkla för företag är en av regeringens insatser för att främja fler jobb i fler och växande företag. Alla säger vi att vi vill minska byråkratin, nu lanserar vi ett verktyg för att synliggöra de problem som företagare på Åland uppfattar.
Jag vill passa på att lansera den nya hemsidan http://www.enklareregler.ax

Återkommer med flera tankar längre fram i debatten

kommentarer
  1. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Tycker jag med

    Gilla

  2. anonymous skriver:

    Anonymous writes:Man körd ju nästans i dike på Norra Sundsvägen… Så bra var det här.. Man blir häpnad och impad

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s