Mitt allmänna näringslivsannförande

Publicerat: november 18, 2010 i Uncategorized

Ungefär såhär sa jag idag. Skall snart upp och prata mer konkret i några specifika ärenden.

Näringsministern hade sju minuter att prata om näringsliv och näringslivspolitik och han använder den tiden till att prata om hemsidor, namnbyten, våtmarker och champange….. Jag tänkte hålla ett allmänt näringslivsanförande och återkomma i senare anföranden om de motioner vi obundna lämnat in under kapitlet Näringsavdelningen. …

Ungefär såhär sa jag idag. Skall snart upp och prata mer konkret i några specifika ärenden.

Näringsministern hade sju minuter att prata om näringsliv och näringslivspolitik och han använder den tiden till att prata om hemsidor, namnbyten, våtmarker och champange….. Jag tänkte hålla ett allmänt näringslivsanförande och återkomma i senare anföranden om de motioner vi obundna lämnat in under kapitlet Näringsavdelningen.

Vi obundna tror inte näringspolitik handlar om mer bidrag till fler företag utan vad som behövs är en riktig strukturförvandling som förändrar näringspolitiken i grunden, gamla strukturer måste rivas, och politiker måste inse att tiderna har förändrats, globaliseringen är ett faktum och nytt tänkande måste in i regeringsbyggnaden! Näringspolitiken på Åland måste sluta handla om att till största del fördela bidrag.

Jag har sagt det så många gånger förut men grunden i företagandet / entreprenörskapet är den enskilda personens vilja att förverkliga sig själv och sin idé och förhoppningsvis kunna leva på det, vad har regeringen gjort för att underlätt för det?.

LR skall inte genom konstgjord andning understöda företag eller idéer som entreprenören helhjärtat tror på själv och satsar sitt eget kapital på. 
Det finns många exempel på hur politiker vill agera näringsliv & entreprenörer nu senast bomarsundscentret, återkommer till det.

Tyvärr leder det nästan alltid till ett enormt slöseri med skattemedel och osund konkurrens.

Jag vet flera andra exempel där stödsystemet och möjligheten till stöd varit viktigare för företagaren än själva företagsiden. En näringslivspolitik som uppmuntrar till att söka bidrag är inte en sund näringslivspolitik. Bidragen bidrar också allt för ofta till en osund konkurrens mellan bolag och näringar, varför skall en verkstad/lagerbyggnad som byggs av ett företag verksam inom jorbruksnäringen finansieras till 40% av skattebetalarna samtidigt som en liknande byggnad av ett privatbolag får stå för hela kostnaden själv.

Sen det faktum att jordbruksföretaget kan sälja sin byggnad efter några år, behålla alla pengar, ansöka om nytt bidrag för att bygga en ny byggnad och även då få 40% i stöd för det, gör ju inte saken bättre.

Med denna syn på företagande och tillväxt som vi har, följer också att politikers uppgift aldrig kan vara att peka ut branscher eller företag som viktigare än andra. Vilket man bland annat gör nu gör med tillsättandet av näringslivsutvecklaren. Omfördela resurseran istället på näringsavdelningen och upphandla den tjänsten av näringen själv istället.

Om politiker tror att det är de som driver tillväxten, så kommer satsningar på fel saker att göras, oberoende av vilka politiker som sitter vid makten vid aktuellt tillfälle.

Det Åländska företagsklimatet skulle kunna vara betydligt mycket bättre än vad det är idag men för det krävs en ny politik för företag och företagande, en politik som istället för ständigt nya pålagor och krav på företagarna ger stabila politiska förutsättningar och successiva förbättringar av företagsklimatet. En politik som inte bara går ut på bidrag i alla tänkbara former utan en politik som handlar om hur vi skapar förutsättningar istället för bara hur vi fördelar beloppet i klumpsumman.

Istället för att bara kritisera att det ingenting görs inom sjöfart, IT-media-teknologisektorn, att man inte har en politik för generationsväxlingen, att man inte fokuserar på bristen av kompetent arbetskraft osv så tänkte jag komma med några konkreta förslag på åtgärder på hur en aktiv näringslivspolitik kan och bör bedrivas :

LR borde jobba med att

: tillhandahålla nödvändig borgen så att företagaren ifråga kan få lån i någon av bankerna på Åland. Idag är det inte lätt för en småföretgare att gå till banken för att få lån. Eventuellt kunde räntestöd beviljas till företag som bevisligen har det svårt ekonomiskt men som kan visa en plan på att satsningen som gör troligtvis kommer bära frukt.

Vi obundna menar också att kommunal & landskapets verksamhet i ökad utsträckning måste konkurrensutsättas, att landskapet roll i större utsträckning blir en beställar / kontrollfunktion. 

LR måste arbeta med att förenkla lagstiftningen och de administrativa förfarandena, när gjorde man det enklare för företagare senast? Nu kan vi läsa i årets budget att man ökar avgifterna via ÅMHM med 70.000 euro. LR borde arbeta för att alla förslag som innebär ökade kostnader för företagen måste finansieras med en motsvarande sänkning på något annat område, har man gjort det?

Arbeta för förmånligare lärlingsavtal för företagaren vilket skulle hjälpa att hålla ungdomsarbetslösheten nere. Tillgången på kompetent arbetskraft kan förbättras genom en fortsatt och utökad satsning på lärlingsutbildning av hög kvalitet med utgångspunkt inte bara ur elevens synvinkel utan även företagens. Varför inte erbjuda företagaren som tar hand om en lärling en ersättning som motsvarar kostnaden för den personen om han/hon hade gått i någon av samhällets skolor, då skulle fler företagare aktivare försöka hitta lärlingar.

Fokusera stödinsatserna till de som inte bara skapar jobb åt sig själv utan de som skapa arbete åt andra!

Arbeta hårdare på förenklandet av import och export av varor & tjänster, helt enkelt lindra effekterna av skattegränsen.

I de fall där inte behörigheten finns i landskapet för att bedriva en aktiv näringspolitik bör resurserna sättas på att överta de behörigheterna. Som vi vet så skiljer sig det Åländska näringslivet sig totalt ifrån det Finska,

Men för att vara konkret kommer här några punkter gällande det :

: Arbeta för att överta arbetsmarknadslagstiftningen, dagens lagstiftning kväver småföretagare och skrämmer dem från att anställa.

Som exempel kan jag nämna arbetsgivares sjuklöneansvar, som avsevärt motverkar en småföretagares vilja att anställa flera. Som arbetsgivare måste man inte bara ta ställning till om den man anställer kan förväntas göra ett bra jobb, utan också bedöma om risken är stor att de blir sjuka. Eller om personen ifråga kanske har småbarn som ofta behöver vård hemma. Att som arbetsgivare tvingas betala betydande belopp för anställda som är sjukskrivna även för sjukskrivningar till följd av skador orsakade på fritiden eller till och med efter skönhetsoperationer är inte hållbart. 

Vi obundna vilja ha andra regler för små företag med få anställda, när en av samhällets läkare sjukskriver en person i ett privatföretag med några anställda anser vi att det inte skall vara företagaren eller bolaget som skall tvingas betala upp till nio dagars sjukfrånvaro och lön med allt vad det innebär. Där kunde samhället gå in med stöd, stöd som inte snedvrider konkurrensen utan blir ett stöd till den sjukskrivne. Det är stöd av den här sorten som jag tycker vi borde diskutera och ha på Åland. Jag har lämnat in en motion gällande detta men har något hänt? Nej just det.

Arbetsmarknadslagarna måste bli flexiblare och anpassas till våra 2250 småföretagare så att det blir lättare att driva företag och anställa personal. Trygga jobb finns bara i företag som går bra. Trygga arbetsplatser kan aldrig lagstiftas fram. Ju krångligare det är att knyta till sig och skilja sig från medarbetare desto mer drar sig också någon för att anställa. 

Skatten på arbete bör sänkas och skatterna på vinster som investeras in i företaget bör avskaffas. Det skall vara lönt att arbeta mer och man skall ha råd att arbeta mindre.

Ett bra åländskt företagsklimat kräver även en mängd andra förändringar förutom sänkta och slopade skatter, vilket förövrigt den här regeringen tagit bort.

En aktiv näringslivspolitik har i min värld väldigt lite med bidrag att göra, bidrag gynnar de som söker men de som försöker driva sin verksamhet utan missgynnas ofta på detta osunda system, både direkt och indirekt så en strukturförändring är vad som krävs, klarar regeringen av den nya världen vi lever i eller kommer näringspolitiken fortsätta i samma mönster som det gjort de senaste 20 åren?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s