MItt inlägg i jordbruksdebatten

Publicerat: 4 juni, 2008 i Uncategorized

Jorbrukspolitik -08

· I OECD-länderna betalas ut ca 200 miljarder Euro årligen i stöd till jordbruket, Det statliga stödet står i genomsnitt för nästan en tredjedel av alla jordbrukares inkomster i världen.

· Kostnaderna för detta enorma system betalas av vanliga medborgare och företag genom höjda skatter och matpriser

· Enligt den svenska tankesmedjan TIMBRO kan matpriserna inom EU nästan ha fördubblats på grund av jordbruksstödet.

· Drygt 50 miljarde euro- nästan hälften av EU:s budget delades ut som stöd till jordbrukarna 2007 vilket var en ökning med nästan 12 procent mot 2006

· USA delar ut ungefär lika mycket som EU till sina jordbrukare men det variera då mycket är att det är beroende av marknadspriser, katastrofstöd och andra faktorer.

· De flesta jordbrukare skyddas också från yttre konkurrens genom kraftiga tullar, priset på exempelvis smör har ett 90% påslag i Europa och USA.

· Trots allt detta så finns det exempel i världen som visar att det går att bedriva jordbruk utan subventioner, det mest lysande exemplet är Nya Zeeland – inga subventioner, inget prisstöd, inget konkurrensskydd. Trots detta så kan Nya Zeelendska jordbrukare sälja smör till USA med vinst.

· Nya Zeeland är ett levande bevis för att man genom att minska eller helt upphöra med stödet faktiskt kan hjälpa jordbrukaren att lyckas ännu bättre.

· Ända tills för 20 år sedan var Nya Zeeland:s jordbrukare bland de som fick mest stöd i världen.

· Det som dock var anmärkningsvärt var att det var en grupp av deras egna ledare som satte stopp för stödet. De insåg då att det enorma stats-stödet nästan försatte landet i konkurs och dessutom att det kvävde företagandet och företagsverksamheten. Mer tid gick åt till att söka/administrera stöd än att utveckla sitt jordbruk

1985 drogs allt stöd in, bokstavligen över en natt.

· Det resulterade i att jordbrukarnas räntor nästan tredubblades och markvärdet rasade, för ett land som varit så beroende av jordbruk som då motsvarade 14% av landets BNP så såg framtiden dyster ut

· Det resulterade att jordbrukarna antingen fick sätta sig ner och bryta ihop eller kavla upp ärmarna och hugga i, de gjorde det sistnämnda, det var ingen dans på rosor men
Gårdar gick ihop om inköp och försäljning, startade gårdsturismverksamhet, satsade på nya grödor, stuguthyrning, förädling av gårdens produkter såsom förädling av avel etc. Tiderna var svåra men trots det överlevde 99% av gårdarna.

· Jag läste en intervju med tidigare ordföranden för Federated Farmers i Nya Zeeland som heter Grahamn Robertson han utryckte sig såhär – ”citat” – Om man betalar konstgjort höga priser för jordbrukarnas produkter så hittar vi snart på dyra sätt att producera dem på, utan stöd är vi mer motståndskraftiga, mer produktiva och mer lönsamma. Han fortsätter med att säga ”-Att bruka sin jord inför byråkraterna i dagens Europa måste vara som att ha en äktenskapsrådgivare i sovrummet” ”Jordbrukare som lever gott på statligt stöd hamnar på efterkälken eftersom de inte tvingas lösa de problem som vi måste lösa, De blir mentalt blockerade” Det här säger alltså motsvarigheten till Anders Englund i Nya Zeeland

· I dagens Nya Zeeland efter att man tog bort stödet så blomstrar jordbruket, det har ökat från 14% till 17% av BNp:n, jämfört med Åland där det år efter år minskar.

· Jordbruksproduktiviteten ökar nu med 3,4% i medeltal jämfört med 0,5% under stödtiden. Markvärdet stiger och miljön har förbättrats eftersom marginaljordar tillåts återgå till naturskog.

· Jordbrukarna i Nya Zeeland producerar idag fyra gånger mer mat än landet kan konsumera, tio gånger mer kött, 15 ggr mer mjölk så nästan allt exporteras. När lammpriserna var som lägst 1988 insåg Nya Zeelaändarna att export är enda sättet att överleva på så många började själv exportera direkt till stormarknader/restauranger utanför EU/USA områdena eftersom de var stängda marknader, de började exportera till länder med stor befolkning och ont om mat, priserna var låga men så var omkostnaderna för jordbruket, man använde gamla traktorer som fungerade och köpte inte nya maskiner förrän man hade råd med det. Man fick driva sitt jordbruksföretag på samma sätt som vilket annat företag som helst.

· Det var alltså jordbrukarnas eget förbund som såg till att lantbrukarna slutade skörda understöd och istället började sälja till krävande marknader.

· Nuvarande ordförande för Federated Farmers i nya zeeland som heter Charlie Pedersen säger följande i samma intervju ” Vi har slagit hål på myten att en jordbrukare inte kan leva utan stöd och vi har visat att jordbruksfamiljer kan leva väl på sina egna ansträngningar när de är fria att tänka själva.”

· Jordbruksminister i Nya Zeeland Jim Anderton tillägger i intervjun ” Vi har blivit smidiga, starka och ytterst konkurrenskraftiga, Europeer som betalar en förmögenhet till jordbrukarna måste fråga sig om det inte finns bättre sätt, det kan jag lova att det gör” avslutar alltså motsvarigheten till Janke Mattson i Nya Zeeland.

Jordbruksstödets negativa sidor ur ett Eu-perspektiv

Dagens subventioner i EU-systemet, där medlemsländernas skattebetalare tvingas betala för de europeiska jordbrukens ineffektivitet, leder till högre skatter och förhindrar ekonomisk tillväxt. En stor förlorare är utvecklingsländerna. Det är ingen slump att just branscher såsom jordbruks- och textilindustri, där dessa har en chans att mäta sig med de industrialiserade länderna, har skärmats av från omvärlden med hjälp av höga tullmurar och subventioner. Den europeiska storjordbrukslobbyn arbetar för att situationen ska bestå.

En konsekvens av subventionerna är att en av Europas största jordägare, det brittiska kungahuset, årligen mottar runt 300 000 euro i jordbruksstöd – finansierat av EU-ländernas medlemsavgifter, i sin tur betalade med skattepengar. Fattiga människor i Polen, Lettland, Litauen och andra EU-länder betalar för bidrag till euromiljardärer.

Subventionerna leder också till överproduktion inom EU. Först exporterade man överskottet billigt till utvecklingsländer. Det verkade medmänskligt, men ledde till att inhemska producenter slogs ut, så man gick över till att bränna överskottet istället. Inte bara spannmål blir till rök i dessa bålverk, utan även skattebetalarnas pengar.

En stor reform, där subventioner fasas ut och tullmurar monteras ner, skulle betyda lägre mat- och klädpriser för konsumenterna i Europa. Samtidigt skulle det betyda en vitamininjektion för den ekonomiska utvecklingen i många utvecklingsländer. Om EU skulle börja importera mer från dessa länder, skulle de få köpkraft att köpa mer tekniskt utvecklade produkter från europeiska länder, t ex maskiner och annat realkapital som ökar produktionen. Det skulle bli en ekonomisk hävstång för både EU och tredje världen. Det vore alltså en reform som både ligger i vårt egenintresse och betyder omtanke för andra.

Jordbruksstödets negativa sidor på Åland,

1. Jordbrukaren tillbringar en stor del av sin tid med administrativa kontorsysslor med dagens system, istället för att utveckla sin verksamhet, sina produkter sitt jordbruk används tiden för att fylla i blanketter, slöseri med kunskap och resurser.

2. En enorm kostsam kontrollapparatur/administration/rådgivning ifrån samhällets sida som måste upprätthållas som skall finansieras av andra företag/medborgare

3. Snedvrider konkuranssen emot andra företag, exempelvis en hallbyggnad för lagring av jordbruksprodukter får 40% i stöd medan en annan hallbyggnad som skapar arbetsplatser på Åland får 0%. Vem tror ni byggföretagen hellre bygger åt? Detta är ett system som leder till högre byggkostnader.

4. Hindrar samhällsutveckling, jag tror att fler jordbrukare skulle skapat bland annat fler bostadsområden av sina marker om inte stödet för åkrarna funnits, vilket kunde leda till att fler människor flyttade till Åland och tillväxt skapas. Jag tror fler jordbrukare skulle hittat på andra kreativa idéer för att utnyttja marken sin till såsom golfbanor/äventyrssatsningar etc. Men nu arrenderas marker istället för att man får bra betalt ifrån skattebetalarna.

5. Avbytarsystemet, räntelån, försöksodling….etcetc dålda subventioneringar
bla bla bla bla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s