Lagtingsledamot Mats Perämaa har med hänvisning till WWF Finlands rödlistning av ”Östersjösiken” ställt en skriftlig fråga angående vilka strategier landskapsregeringen har för att återupprätta sikens status för att därmed möjliggöra ett fortsatt yrkesfiske på Åland.
Den nu aktuella rödlistningen gäller uttryckligen vandringssiken som är en av flera underarter inom siksläktet. På Åland förekommer i huvudsak två underarter av sik varav vandringssiken är en, men i huvudsak utgörs det åländska sikbeståndet troligtvis av lokal sik som leker i våra närområden.
Det som utgör ett direkt hot mot det åländska sikfisket, och därmed även hela det åländska kust- och skärgårdsfisket, är WWF:s utmaning till marknadens aktörer att endast handla med grönmärkt fisk och som fått de stora K- och S butikerna, att avstå från all sik från havet. Detta för att eliminera risken att få in den rödlistade vandringssiken i sina försäljningsdiskar. En åtgärd som enligt landskapsregeringen är kraftigt överdriven eftersom den automatiskt även diskvalificerar en stor mängd icke rödlistad sik.
Landskapsregeringens bedömning är ändå att man inte har några möjligheter att agera gemtemot WWF för att häva vandringssikens rödlistning.
Däremot har man varit i kontakt med olika organisationer i fastlandet, däribland Finlands yrkesfiskarförbund, som i sin tur fört förhandlingar med de stora butikskedjorna. Dessa förhandlingar har börjat ge resultat och det hotande totalstoppet för sik från havet ser ut att delvis kunna vara undanröjt.
En annan direkt insats för att bibehålla avsättningsmöjligheterna är att finansiera en kampanj för ”närfiskat” som den lokala fiskarorganisationen, Ålands fiskare r.f., planerar att genomföra på den åländska hemmamarknaden. Kampanjen är planerad att genomföras i samarbete med handlare och grossister.
På längre sikt gäller det att ta fram fakta för att kunna bemöta hot av den här typen och försvara det småskaliga åländska fiskets hållbarhet.
För närvarande finansieras, inom ramen för det operativa programmet för fiskerinäringen på Åland, ett projekt för att utreda möjligheterna att miljöcertifiera det åländska kustfisket. Även detta projekt drivs av Ålands fiskare r.f. och resultatet ska visa om fisket är uppbyggt på ett sådant sätt att kriterierna för en miljömärkning uppfylls och om inte så ska det framgå vilka åtgärder som behöver vidtas för att kriterierna ska uppfyllas. Den märkning som utreds är den s.k. MSC-märkningen. MSC står för Marine Stewardship Council och driver ett välkänt och omfattande certifieringsprogram för hållbara fisken. En märkning kan förbättra konkurrens-förutsättningarna och handeln bedömer att en märkning av det åländska fisket skulle gynna exporten.
I det här sammanhanget är det viktigt att kunna påvisa att det fiske som sker är hållbart. På Åland övervakas fisket och fiskbestånden av fiskeribyrån som årligen följer upp variationerna för de lokala bestånden. På basen av de uppgifter som framkommer i arbetet regleras det åländska fisket vid behov för att anpassas till resurserna. Sikbestånden förstärks genom årliga utplanteringar, år 2011 planterades 160 000 sikyngel ut. Märkningsundersökningar har visat att den sik som har planteras ut på Åland lever mycket stationärt och återvänder till utplanteringsområdet som könsmogna varför utplanteringarna är viktiga för att upprätthålla de lokala bestånden.
Fredrik Karlström 