Fredrik Karlström

Herr talman,
Som ni kanske minns så överskred jag min rekommenderade tid med dryga 150% i mitt första inlägg i budgetdebatten i december, jag har tänkt att inte upprepa det idag även om jag inte kan lova att jag kommer håller mig inom de rekommenderade sju minuterna.

Det första jag vill säga är dock detta ”det är för sent att stiga tidigt upp”. Att börja spara och införa åtgärder inför en lågkonjunktur när finanskrisen är ett faktum är ett bevis på att man bedrivit fel politik de senaste åren. Jag vill börja mitt anförande med att titta tillbaka på vad jag sa i budgetdebatten 2006, då jag bland annat ställde en frågade : citat

” Kommer vi alltid ha det så bra som vi har det idag, tror vi att det kommer fortsätta så här de kommande fem-tio åren eller kan det komma en lågkonjunktur igen efter den här högkonjunkturen vi nu befinner oss i. Kan vi fortsätta öka vår levnadsstandard, öka antalet kvadratmeter vi bor på, fortsätta leva över våra tillgångar eller kommer Åland få känna på en lågkonjunktur snart igen, jag tror det.”

Jag pratade sen om att det nästan bara varit det offentliga som stått för de flesta stora byggen de senaste åren, att samhället har trissat upp byggpriserna så att företag inte haft råd att expandera. Det sunda hade varit de senaste åren att landskapet varit sparsamma med alla simhallar, it-byar, skolor, sjukhus, KK-hus mm och väntat med de byggena tills tiderna skulle bli sämre, alltså låtit företagen stått för byggandet under högkonjunkturen och reservera pengar för offentliga satsningar till när lågkonjunkturen är ett faktum, alltså nu. Alltså konjunktur anpassa det offentliga byggandet, det har maan aldrig lyckats med på Åland även om många med mig pratat om det.

De senaste åren har vi politiker på åland sysslat med allt möjligt som vi inte har med att göra, vi engagerar oss i om människor ska ha cykelhjälm eller inte, om man skall förbjuda användandet av vattenskoter eller inte, vilken tid man ska gå hem från krogen, var rökning skall vara tillåten, hur och var man skall jaga älg, vilka fritidssysselsättningar för vuxna människor vi skall finansiera med skatter, var man skall parkera sin cykel, etc. Politikernas roll är att sköta det som MÅSTE hanteras gemensamt och sen skapa förutsättningar och underlätta för företag och entreprenörer att utveckla sina idéer och bolag, då skapas tillväxt och en sund sådan. Vi måste tillbaka dit!

Jag anser att regelkrångel och byråkrati måste minska så att företagarna kan inrikta sig mer på sin verksamhet än på myndighetskontakter. Det här gäller över i stort sett alla sektorer alltifrån fiskeribyrån på näringsavdelningen till miljö/hälso myndigheterna. Som vicetalman Lindholm sa i sitt tidigare anförande angående fiskeribyrån, så är faktum det att byrån storlek varit konstant de senaste åren fastän yrkesfiskeriet har minskat till nästintill obefintligt. Trenden har varit att yrkesfiskare gått till binärings fiskare till hobbyfiskare, fiskeribyrån har dock varit konstant

Orsaken till att det knappt finns någon yrkesfiskekår kvar på Åland beror på dåraktiga myndighetsbeslut både här lokalt och i Bryssel, det går att effektivisera fiskeribyrån på så sätt att myndighetsfunktionen finns kvar och resten av deras verksamhet såsom utveckling/provfiske etc överförs i större utsträckning till näringens organisationer själva. Alltså, Privatisera mera!
En annan byrå på näringsavdelningen som LR bör titta närmare på är skogsbruksbyrån, hur många människor lever på sitt skogsbruk på Åland? Det finns 9 personer på skogsbruksbyrån idag samt några som sköter om landskapets egna skogar, även där måste det gå att privatisera mera!

Det måste löna sig att arbeta och driva företag på Åland, oavsett om det är inom de näringar som lever på bidrag eller de som inte gör det. Går det inte att leva på sitt arbete så har vi ett grundläggande systemfel, vi kan inte fortsätta bygga upp verksamheter runt bidrag, bidragssystemet är inte sunt och leder inte till utveckling. De fina tal som LR brukar hålla om strukturförändringar måste sluta bli fina tal och bli konkreta förslag och vi måste börja arbeta åt det hållet att bli oberoende av bidrag i våra näringar, jag förespråkar inte att man skall ta bort alla bidrag på en gång men de bör fasas ut för att ge tillbaka friheten till företagen att utveckla sig själva
.
Jag tror att det är endast individens möjlighet till att skapa en bättre förutsättning ekonomiskt för sig själv och sin familj som sporrar till nya entreprenörer och företagare, finns inte den möjligheten kommer inte nya företagare och entreprenörer att uppkomma.

Ett gott företagsklimat i allmänhet och ett mycket gott små- och nyföretagarklimat i synnerhet är nödvändigt för att vi fortsättningsvis skall ha verksamhetsförutsättningar här på Åland. Så är det tyvärr inte idag, och vi kan tydligt se vilka effekter detta fått. , Exempelvis fraktkostnaderna är högre, miljökonsekvens utredningarna svårare, den småskaliga livsmedelsproduktionen håller på dö ut pga politisk tagna beslut, vissa lokala branscher har strängare krav och sämre förutsättningar såsom fiskodling och traditionellt yrkesfiske framom deras konkurrenter i våra närområdena bara för att nämna något.

Förutom att EU:s grundtanke om fri rörlighet av varor och tjänster inte fungerar på Åland med tanke på den skattegräns vi har så brottas även företagen på Åland med en liten närmarknad, höga transportkostnader, högre löner, än konkurrenterna i vår närregion.

Jag kan inte låta bli att ge ett exemple gällande frakterna, jag beställde en pall varor ifrån en tillverkare i Kina för några veckor sedan och bad dem ordna med transporterna till Helsingfors, det gjorde dom. Att transportera en pall med tekniskutrustning ifrån Shanghai till Helsingfors kostade 60 dollar!!
, för att sedan få den pallen ifrån Helsingfors till Mariehamn kostade det 350 EURO, kostnader mycket hänförda till att vi ligger innanför skattegränsen och problemen med den.

Ett annat problem som småföretagare på Åland har är att arbetsmarknadslagarna som gäller på Åland många gånger kväver småföretagare och skrämmer dem från att anställa. Arbetsmarknadslagarna och kollektivavtalen är uppbyggda efter det stora finska industribehovet och systemen, inte anpassat till de åländska förhållandena. Bl.annat vill jag åter nämna arbetsgivares sjuklöneansvar. Som arbetsgivare måste man inte bara ta ställning till om den man anställer kan förväntas göra ett bra jobb, utan också om risken är stor att de blir sjuka. Eller om personen ifråga kanske har småbarn som ofta behöver vård hemma.

Att som arbetsgivare förutom att tvingas betala betydande belopp för anställda som är sjukskrivna även för sjukskrivningar till följd av skador orsakade på fritiden, dessutom avsätta mycket av sin tid på att lösa problemen som uppstår när en anställd är sjuk, hindrar många företagare ifrån att anställa fler och utvecklas. Personligen skulle jag vilja ha andra regler för små företag med under 5 anställda än vad som gäller idag.

Det är frågor som dessa vi borde diskutera här i lagtinget, att skapa förutsättningar som har verklig betydelse för Åland, företagen och tillväxten. Tyvärr så har vi nästa aldrig dessa diskussioner.

LR vill göra det enklare 2009 att starta företag, särskilt för kvinnor, det är ett bra initiativ men jag har lite synpunkter på detta. Jag skulle dock om jag var minister i landskapsregeringen sätta in ett större fokus och resurser på de befintliga enpersons & småföretag vi har och få dom att anställa en person till.

Att skapa arbete åt sig själv som enmansföretagare har inte varit svårt senaste åren, det kan man enkelt se bara genom att titta på hur många företagare och företag det finns på Åland, ca 10% av den totala befolkningen är företagare, vi har är förmodligen flest företagare per capita i världen, det visar att det alltså inte är svårt att starta företag idag, det har inte heller varit jättesvårt att få mat på bordet ifrån sitt nystartade företag och orsaken till det är att om det fattas lite pengar för det kan en enmansföretagare alltid jobba lite extra svart….

MEN så fort som företagaren anställer en person till sitt bolag blir allt eventuellt svart jobbande vara slut eftersom då måste pengar finnas i bolaget till att betala lön, hyror, semester, socialavgifter och sjukskrivningskostnader. Sålunda är det där man borde sätta in samhällets resurser, ge förutsättning för småföretag att anställ fler, inte i första hand få folk att sluta sitt nuvarande jobba och starta egna företag, ibland för att konkurrera med sin nuvarande arbetsgivare, vi borde se till att enmansföretagen & småföretag vill anställa fler människor, särskilt människor som inte har jobb, då kommer tillväxten!

Ett sätt att göra det på är att göra det enklare att anställa och också göra sig av med anställda som inte fungerar.

Trygga jobb finns bara i företag som går bra. Trygga arbetsplatser kan aldrig lagstiftas fram. Ju krångligare det är att knyta till sig och skilja sig från medarbetare desto mer drar sig också någon för att anställa.

Just nu börjar arbetslösheten stiga i våra närområden, det borde vi se som en resurs, kan vi visa att vi skapar arbetstillfällen här och att vi på Åland behöver arbetskraft, tror jag folk kommer flytta hit och jag är helt övertygad om att tillväxten på Åland är beroende av om våra företag anställer fler människor. Sätt resurserna så att företagarna på Åland kan skapa fler arbetstillfällen, lyckas vi med det så klarar vi oss ur den här finanskrisen.

Det är nästan omöjligt för en ungdom att få ett jobb i stockholm/uppsala regionen just nu, bara för att visa hur tuff arbetsmarknaden är kan jag nämna att McDonalds i Uppsala just nu söker nya medarbetare, igår tog dom emot 800 personer i första skeendet på intervju, för att gallra ut 600stycken till nivå två där dom sen skall gallra ut 150 personer till för att tillsätta 50platser totalt.

Kanske Ålands räddning i den kommande lågkonjunkturen är att vi uppmuntrar och skapar förutsättningar för våra befintliga företagare att anställa fler och skapa fler arbetsplatser, låt oss fokusera på det istället för att bara uppmuntra folk att starta eget! På tal om företagsamhetensår 2009.

Jag återkommer i mittt nästa inlägg om TV-licensen och några andra konkreta förslag.