Sömnlöshet – sömnsvårigheter

Publicerat: 28 april, 2021 i Personligt

Förra veckan lade jag upp en bild på Facebook om ett av mina försök att lösa mina svårigheter med att sova. Det inlägget gjorde att många har hört av sig om tips, förslag och egna berättelser över sina egna utmaningar med att hitta en bra natts sömn.

Med tanke på att sömn är ett ämne som många har tankar, åsikter och funderingar kring tänkte jag skriva ner några rader och berätta lite ifrån min synvinkel om hur jag kämpar med sömnen, eller brist på den.

Ett blogginlägg kan dock inte närmelsevis beskriva hur det egentligen är att inte kunna sova och jag vet att det lätt kan uppfattas som ett ”det är synd om mig” inlägg. Det är jag inte intresserad av. Det ÄR jobbigt att inte kunna sova och jag önskar att jag inte led av det problemet, men man vänjer sig och det finns många människor som har det mycket värre.

Jag vet också att sömnsvårigheter är ett ganska vanligt förekommande problem för många. Det här inlägget kommer inte bota dina problem, men mina ord kan kanske få dig som lider av samma sak att åtminstone inte känna dig ensam.

Före jag blev näringsminister, förra gången, (år 2011-2015) sov jag i medeltal ca fem timmar per natt. Det kanske kan uppfattas som lite men det var mer än tillräckligt för mig. Att sova lite är inte häftigt, det är inte ett tecken på att du är duktig, stark eller en hårdare arbetande entreprenör, politiker eller småbarnsförälder än någon annat. Det betyder bara att så är fallet.

Alla människor har olika behov av sömn, vissa behöver mer än åtta timmar, andra klarar sig på mindre än fem timmar. Jag hör till den andra gruppen.

Efter att jag tillträdde som minister år 2011 så minskade min sömn med cirka en timme/natt och år till att bara vara 2-3 timmar per dygn under de sista åren. Jo, jag vet. Det är alldeles för lite. Särskilt om det är i medeltal och inte handlar om några dagar eller veckor utan år, efter år.

Ska jag vara ärlig, så var bristen på sömn det som gjorde att jag inte ställde upp för återval år 2015. Att hoppa av den politiska karriären var rätt för mig just då även om jag många gånger har funderat över hur väljarna skulle ha bedömt att jag skötte mitt uppdrag förra gången. Det är ett svar man som politiker bara får vart fjärde år och som bara går att mäta vid valurnorna.

Men tillbaka till sömnen.

Jag har egentligen sovit väldigt lite under hela mitt liv. Det har varit så ända sedan jag var ett litet barn. Vet att min far inte var stormförtjust när jag som fyra-fem åring gärna ville sätta igång dagen runt 05:00 varje morgon. Tyvärr med åren så har det inte blivit bättre, utan snarare sämre.

När jag läser igenom mina tidiga blogginlägg (åren 2006-2013) och de inlägg jag gjort på sociala medier under de åren ser jag att jag ofta nämner den dåliga sömnen. I alla fall fram tills den här>> ledaren som publicerades av Fredrik Rosenqvist för ganska exakt sju åren.

ledare

Jag insåg efter den ledaren och de efterföljande kommentarerna att det irriterar folk mer, än gjorde någon nytta, att jag skrev om hur lite jag sover eller vad jag gjorde när jag inte kunde sova. Sålunda har jag valt att knappt pratat om eller nämnt mina sömnsvårigheterna offentligt de senaste åren.

Min så kallade ”självförhärligande” morgonträning, som Rosenqvist kallade den, var det som gjorde att jag orkade genomföra de fyra tidigare åren som näringsminister. Morgonträning likt det jag gjorde då, är något jag saknar idag när ryggen min hindrar mig från att göra det. Så istället för att springa eller utöva morgonträning är det nu bara promenader som gäller, men det är inte så illa det heller. Glad över att jag kan det.

Men när det kommer till mina svårigheter att sova är det egentligen två fenomen som jag lider av. Det ena är att jag har svårt att somna och det andra att jag vaknar väldigt tidigt. Ganska ofta, eller som oftast, kombineras de två fenomenen. Största orsaken är nog att min hjärna inte varvar ner utan trots trötthet fortsätter ”snurra”.

Har konstaterat att hjärnan aldrig riktigt slappnar av. Tankar om dagen, morgondagen och allt som hänt den senaste tiden och de senaste åren blandas, analyseras och genomgås. Problem, och lösningar på de problemen, analyseras ur alla synvinklar men det som kanske irriterar mest är att när jag äntligen får hjärnan att varva ner/slappna av lite, så hittar den på annat att sysselsätta sig med. Allt som oftast är det då någon låt jag hört under dagen som tar vid och börjar gå på repeat.

Att vakna ”väldigt tidigt” för mig är mellan 01:00-02:00. De gånger jag vaknar efter det, är det en relativt bra natt, för då är det ju ändå ”snart morgon” och man kan antingen stiga upp eller bara ligga och läsa på telefonen om vad som hänt i världen eller skriva ett blogginlägg, det utan att störa frun för mycket…

Som jag nämnde blev det värre för tio år sedan när jag blev politiker och minister på heltid. Från att ha sovit väldigt lite, slutade jag nästan helt. Kunde gå veckor utan någon vettig sömn. Veckor blev till månader och de sista två åren var värst. Jag tvingades till att fokusera alla krafter jag hade till att vara trevlig, glad och positiv. Jag var social på dagarna men när jag kom hem orkade jag inte mycket mer än att ligga på soffan och kolla på TV. Minnet försämrades och humöret likaså, Eva var den som fick dra ett väldigt tungt lass och ta emot alla dåliga sidor av mig själv. Men hon förstod och kämpade på. Somna på soffan hände eller händer aldrig. Jag har aldrig kunnat ”ta en tupplur” eller sova på dagarna, så enda sättet att få livet att fungera var att intensifiera ”sömnpillersätandet” för att få någon sömn alls.

Sömnpillren gjorde att jag fick några timmars dvala men för att vara klar i huvudet måste jag ut på morgonen och röra på mig för att få in syre i blodet och resterna av kemikalierna ut ur kroppen. Konstaterar nu, när jag skriver det här, att jag tagit och testat olika sömnpiller, mer eller mindre kontinuerligt, i 20 år. Nej, det är inte bra, men som läkaren jag litar på och diskuterar det här med säger. Det är bättre att du hittar ett sätt som fungerar för dig än alternativet. Det som står på bipacksedeln gäller inte för alla.

Jag har testat allt. Andningsövningar, melatonin, akupunktur, tränat intensivt, varit ute i friska luften, uppehåll med alkohol, dricka ett glas vin/mjölk, meditation, regelbundna läggtider, mörkt/tyst/svalt i rummet, vikttäcke, flytta till olika rum, jobbat stenhårt med kroppen, MediYoga, Bemer-nattsömnsmaskinen, alla naturmediciner som finns ( USA & ASIEN) och alla andra ”sömn-tips” på nätet, men inget har hjälpt.

Just nu som syntes i bilden ifrån Facebook, håller jag på testar ett speciellt grönt ljus. Det är en lampa som avger en specifik och speciell ljusvåglängd som visat sig ha goda egenskaper och lindra migrän för personer som lider av det. (jag kan berätta om några veckor om det fungerar för mig eller inte)

Förutom sömnmedicinerna som gett mig de där fyra-fem timmars kemiska sömn som jag behöver ha för att fungera som jag gör, har jag inte hittat något sätt som fungerat än. Jag vet att jag ”käkat” lite för mycket sömnpille, lite för länge, de senaste åren. Vilket, enligt den amatördiagnos jag givit mig själv, kanske bidragit till att rubba sömnfunktionen i hjärnan. Därför försöker jag tvinga mig själv till att minska med pillren. Det går sådär och även det i vågor. Likt ljuset i den gröna lampan.

Fortsättningsvis så sover jag väldigt lite, kanske onormalt lite. Eller så är det normalt för min kropp….

Vid varje läkarundersökning jag gjort och vid alla blodprover jag givit så visar resultatet att jag är kärnfrisk, är i min bästa tänkbara form ochatt jag nästan aldrig är sjuk. Inser att jag kanske har varit hemma från jobbet en eller två dagar de senaste 20 åren… Så för min del, så finns det inte kopplingar mellan sömnsvårigheter och dålig hälsa.

Däremot inser jag att det kanske är sömnbristen som är en av orsakerna varför ryggen min är som den är. Jag tror att hela kroppen sitter ihop och jag är övertygad att mina problem med de åtta (större& mindre) diskbrock som jag har och borde åtgärdas i ryggen (jag har opererat två) hänger ihop med åratal av för lite sömn.

Lyssnar man inte på kroppens signaler tar den till andra grepp. Viljan är stark, men i striden mellan kroppen och viljan, vinner kroppen. Det har jag lärt mig den hårda vägen. (brändöluffen…)

Jag vet idag att det kan ta lika länge, eller längre, att bygga upp kroppens krafter, själens glädje och huvudets tankemönster efter att man varit nere på botten (vilket jag var år 2015) som det tog att riva ner det.

Just nu kämpar jag fortfarande med sömnen, men på ett helt annat sätt än förra gången jag var minister. Den här gången är jag åtta år äldre. Jag har betydligt mycket mer erfarenhet, kunskap och också kännedom om min kropp och mentala styrka. Jag vet vad jag kan, vad jag gjort tidigare och jag har insett att jag inte behöver bevisa att det jag gör, det gör jag för att jag tror det är det bästa jag kan göra för Åland på sikt.

Första halvleken av mitt liv är snart spelad och det har gått hyfsat bra. Om några år börjar den andra halvan. (jag har nämligen tänkt leva tills jag blir 100år.)

Alla har vi våra berg att bestiga och våra ryggsäckar att bära, mina problem med sömnlöshet är mitt ”berg”.
Så har de varit de senaste decennierna. Det har varit en kamp som ibland känts oövervinnelig, men jag är fortfarande övertygad om att den går att besegra. Det gäller bara att fortsätta leta efter lösningar och vara glad för de nätter som är lite bättre än de som är sämre.

Viljan, glädjen, tacksamheten och lusten att leva är viktiga ingredienser i kampen att vinna min strid. Jag väljer att fortsätta se positivt på allt, trots att det ibland är tungt.

Gör det du också i din kamp med dina berg som du har att bestiga.

kommentarer
  1. Anonym skriver:

    Nog känner man igen det där, om än inte lika extremt. Stressad hjärna som aldrig kopplar av är inte en bra grund för välavvägda beslut eller prestationer. Lösningen kanske inte är att göra något särskilt, utan att INTE göra något alls. Att bara vara i nuet, utan etiketter som yoga etc som gör även det till en prestation. Tror inte det är din paradgren, kanske till och med mot din natur, med tanke på alla projekt. Så, tvinga dig själv till total inaktivitet minst en dag i veckan, då du skiter fullständigt i allt och alla för en stund. Och fånga känslan av att det mesta ändå är fåfänga och jagande efter fett vind, dvs inte värt priset av en god natts sömn.
    Sedan nya friska tag 🙂💪

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s